Fastighet och byggföretag

Då vi endast studerat ett företag i denna bransch har vi ingen bransch- genomgång utan informationen från årsredovisningarna och från intervjun har sammanfogats nedan.

4.2.2.1 JM AB

JM är ett byggnads- och fastighetsföretag som grundades 1945. År 1999 omsatte koncernen 5 825 miljoner kronor och hade vid årets slut 2 266 an- ställda. JM börsintroducerades på OM Stockholmsbörsen år 1982.

Koncernredovisning Tillämpning

JM informerar i årsredovisningarna år 1993 och år 1995 att koncernredo- visningen är upprättad enligt Redovisningsrådets rekommendation om kon- cernredovisning. I årsredovisningarna år 1997 och år 1999 upplyser JM om att koncernredovisningen är upprättad enligt Redovisningsrådets rekom- mendation RR 1:96.

JM anger i 1997 och 1999 års årsredovisningar att koncernredovisningen omfattar de företag i vilka moderbolaget direkt eller genom dotterföretag innehar mer än 50 procent av röstetalet, eller på annat sätt har ett bestäm- mande inflytande enligt årsredovisningslagen 1:4.

Upplysningar

JM lämnar under hela undersökningsperioden upplysningar om vilka meto- der och värderingsprinciper som använts vid upprättande av koncernredo- visningen. År 1991 och år 1993 anges bland annat att företaget har använt sig av förvärvsmetoden vid upprättandet av koncernens bokslut och att dagskursmetoden använts vid omräkning av utländska dotterbolags bokslut. För övriga år i undersökningsperioden nämns inget om vilken koncernre- dovisningsmetod som använts.

Företaget lämnar i not, i enlighet med RR 1:96, upplysning om namn, or- ganisationsnummer och säte för varje dotterföretag och intresseföretag. Vi- dare lämnas upplysning om den kapitalandel som moderföretaget direkt eller indirekt innehar i företaget.

Upplysning om vilka avskrivningar som använts för goodwill lämnas en- bart i 1999 års årsredovisning. Informationen om avskrivningstiden för

goodwill lämnas i not. Där presenteras en avstämning mellan ingående och utgående värden för goodwill som visar summan av anskaffningsvärden och ackumulerade avskrivningar vid årets början. Avstämningen visar även den goodwill som tillkommit under året. Där finns även en motivering i de fall avskrivningstiden överstiger fem år. Likaledes anges årets avskrivning samt summan av anskaffningsvärden och ackumulerade avskrivningar vid årets slut.

När koncernens sammansättning har ändrats väsentligt under perioden lämnar JM upplysningar om detta i förvaltningsberättelsen och under re- spektive affärsenhets beskrivning. Vidare lämnas för vart och ett av perio- dens förvärv och/eller avyttringar upplysning om vilken betydelse det fått för verksamheten och resultatet. I årsredovisningen år 1997 informeras i förvaltningsberättelsen om väsentliga händelser efter rapportperiodens ut- gång.

Byte av redovisningsprinciper Tillämpning och upplysningar

I årsredovisningarna år 1991, 1993 och 1995 anges att värderingsprinciper- na för koncernen och moderbolaget är oförändrade från föregående år, var- för en tillämpning av rekommendationen inte varit nödvändig. I JM:s års- redovisning år 1991 upplyser de att principen för redovisning av obeskatta- de reserver i koncernen har ändrats under 1991 och att tidigare resultat och balansräkningar justerats för att uppnå jämförbarhet. Motivet till detta an- ges vara att en bättre överensstämmelse uppnås med internationell praxis. JM informerar i förvaltningsberättelsen att koncernen från år 1997 tilläm- par nya redovisningsprinciper när det gäller; den nya årsredovisningslagen, latent skatt, successiv vinstavräkning och koncerngemensamma kostnader. När det gäller de ändringar som görs av redovisningsprinciperna från år 1997 lämnas upplysningar om att byte har skett och om motiven till detta. Vidare lämnas upplysning om den påverkan som effekter av bytena har fått för den aktuella räkenskapsperioden samt även för de perioder som pre- senteras för jämförelseändamål. JM har även presenterat resultat- och ba- lansräkningar både enligt nya redovisningsprinciper och enligt äldre redo- visningsprinciper för jämförelseändamål.

När vi frågade Peter Kindstrand på JM om det är något som företaget upp- lever vara problematiskt med denna rekommendation svarade han att:

”Det är ju alltid problematiskt egentligen när man byter redovisningsprinciper att kunna redogöra för hur det skulle slå bakåt i tiden. Ibland är det nästan omöjligt eftersom man inte har den information internt som behövs för att kunna göra det. …”

Peter Kindstrand, JM, 2001-05-07

Leasingavtal

Tillämpning och upplysningar

Under hela undersökningsperioden informerar JM endast år 1999 om att koncernen innehar leasingavtal. Dock nämns inte uttryckligen att företaget tillämpar Redovisningsrådets rekommendation RR 6. JM upplyser i årsre- dovisningen år 1999 att koncernen innehar leasingavtal avseende kontors- maskiner och tjänstebilar. Dessa redovisas enligt JM som operationella lea- singavtal och leasingavtalen informeras vara av mindre värde. Företaget lämnar dock ingen upplysning om årets leasingavgifter eller om avtalade framtida leasingavgifter och när de förfaller till betalning.

Vid intervjun med Peter Kindstrand på JM menade han att denna rekom- mendation inte är tillämplig i så många delar för företaget.

”… Vi har en särskild problematik. Vi har ju ganska stort innehav av fastigheter. Vi är ju i så fall andra parten, den som leasar ut sina tillgångar. Att lämna den information vi redan lämnar om våra fastigheter är tillräckligt. Vi leasar inga fastigheter. Vi hyr ett antal fastig- heter men det är faktiskt enbart våra egna, som vi leasar av oss själva.”

Peter Kindstrand, JM, 2001-05-07

Effekter av ändrade valutakurser Tillämpning och upplysningar

JM informerar inte något om att Redovisningsrådets rekommendation RR 8 har tillämpats. År 1991 anges att koncernen vid omräkning av utländska dotterbolags resultat- och balansräkningar har använt den så kallade mone- tära-icke monetära metoden. I not redovisas årets kursdifferenser. Dessa uppgår dock inte till så stora belopp. År 1993 och år 1995 lämnas upplys- ning om att de utländska dotterbolagens balansräkningar omräknats till svenska kronor efter balansdagens kurser och resultaträkningarna efter årets genomsnittliga valutakurser. JM lämnar år 1997 och år 1999 upplys- ning om att utländska dotterföretags bokslut har omräknats enligt dagskursmetoden.

Övriga upplysningar som rekommendationen kräver lämnar inte företaget. Företaget har inte heller använt begreppet ”kursdifferens” för de differenser som uppkommer vid omräkning av utländska dotterbolag utan använder fortfarande begreppet ”omräkningsdifferens”.

När vi frågade Peter Kindstrand på JM om det är något som företaget upp- lever som problematiskt med denna rekommendation svarade han:

”Vi har under de senaste åren haft en ganska liten utlandsverksamhet. Nu har den börjat gå ned ganska kraftigt. Det enda som fick betydelse för oss är egentligen att man ska räkna om goodwillen i utländsk valuta. …”

Peter Kindstrand, JM, 2001-05-07