RR 8 Redovisning av effekter av ändrade valutakurser

Då inget annat anges är informationen hämtad från Redovisningsrådets fol- der Redovisning av effekter av ändrade valutakurser, oktober 1998.

Tillämpningsområde

RR 8 skall tillämpas för bokslut som avser räkenskapsår som påbörjas från och med den 1 januari 1999. Rekommendationen ersatte i princip två tidi- gare rekommendationer, BFN:s R 7 som behandlade redovisning av kurs- differenser i enskilda bolag samt FAR:s förslag till rekommendation om omräkning av utländska dotterbolag. RR 8 medförde inte några större för- ändringar för hur företag behandlar valutakursdifferenser. De största för- ändringarna gäller terminologin och vilka upplysningar som företag skall lämna om storleken av sina kursdifferenser. När det gäller terminologin skall begreppet ”kursdifferenser” användas för de differenser som upp- kommer vid omräkning av fordringar och skulder i utländsk valuta och av utländska dotterbolag. Hittills har begreppet ”omräkningsdifferens använts för det senare. Vidare skall även uttrycket ”monetär metod” användas istället för ”monetär-icke monetär metod” som tidigare använts. (Rundfelt 1999)

RR 8 behandlar dels redovisning av transaktioner i utländsk valuta i företag dels omräkning av resultat- och balansräkningar för verksamheter utom- lands vid upprättande av koncernredovisning. De två grundläggande frå- gorna som behandlas gäller vilken kurs som skall användas vid omräkning av transaktioner och poster i utländsk valuta till rapportvalutan samt hur effekterna av förändringar i valutakurser skall redovisas. Rekommendatio- nen skall tillämpas i tre olika avseenden. För det första vid redovisning av transaktioner i utländsk valuta, för det andra vid omräkning av resultat- och balansräkningar för utlandsverksamheter vid upprättandet av ett företags koncernredovisning och för det tredje vid omräkning av utländsk filials re- sultat- och balansräkningar för redovisning i ägarföretaget.

Upplysningar

Enligt RR 8 skall upplysning lämnas i årsredovisningen om vilka redovis- ningsprinciper som använts för omräkning av poster i utländsk valuta. Upplysningarna skall bland annat innehålla hur fordringar och skulder i

utländsk valuta omräknats. Företag bör även lämna information om de klassificerat sina utlandsverksamheter som självständiga eller integrerade. Även upplysning om vilken metod som använts vid omräkning av resultat- och balansräkningar avseende utlandsverksamheter i höginflationsländer skall lämnas av företagen.

Enligt rekommendationen skall vidare upplysning lämnas om det belopp som valutakursdifferenserna påverkat periodens nettoresultat. Även storle- ken på de ackumulerade kursdifferenserna, vilka redovisats direkt mot eget kapital, vid räkenskapsperiodens början och en förklaring till förändringen skall redovisas. Dessa upplysningskrav är helt nya för företagen och har alltså inte funnits med i BFN och FAR:s rekommendationer. Företagen är även skyldiga att redovisa det belopp som periodens kursdifferenser kunnat reducerats med genom valutasäkringsåtgärder. Om effekten av ändrade valutakurser efter balansdagen, på poster i företagets resultat- och balans- räkning eller på omräkning av resultat- och balansräkningar för utlands- verksamheten, är av en sådan betydande omfattning att ett utelämnande av uppgifterna kan antas ha betydelse för läsaren vid bedömning av företaget skall upplysning om detta lämnas. Det är enligt rekommendationen även önskvärt att information lämnas om företagets valutaexponering och valu- tapolicy.

Ett annat upplysningskrav som är nytt är att företag skall upplysa om när de, för att undvika de risker som är förknippade med betalningar i framti- den, exempelvis köpt eller sålt valuta (flödessäkringar). Upplysningar om detta skall då lämnas tillsammans med kommentarer om vilken betydelse detta fått för resultatet. Dessa upplysningar skall enligt rekommendationen innehålla en beskrivning av åtgärdens art, det vill säga om företaget köpt eller sålt valuta, vilken typ av instrument som använts och om det flöde som säkrats är kontrakterat eller budgeterat. Information skall även finnas om flödessäkringarnas storlek i förhållande till förväntade betalningar och informationen skall lämnas uppdelad på var och en av de för företaget vik- tigaste valutorna. Den kvarvarande tid som utestående flödessäkringar av- ser skall anges liksom även storleken av de latenta vinster och förluster som inte påverkat det redovisade resultatet. Till sist skall även de vidtagna säkerhetsåtgärdernas betydelse för resultatet anges.

Tillämpningen av denna rekommendation kan innebära att företagen måste byta redovisningsprincip. Företag skall då tillämpa Redovisningsrådets re- kommendation om redovisning av effekter av byte av redovisningsprincip

som behandlas i RR 5. Detta blir exempelvis fallet då en utlandsverksamhet som tidigare klassificerats som självständig omklassificeras till integrerad utlandsverksamhet på grund av tillämpningen av denna rekommendation. Om klassificeringen ändras på grund av ändrade förhållanden är det dock inte fråga om ändrad redovisningsprincip.

Om ackumulerade kursdifferenser inte tidigare registrerats kan det vara praktiskt omöjligt att ta fram denna information i efterhand. Det kan finnas fall där det är möjligt men förenat med så stora kostnader att detta inte står i rimlig proportion till värdet av informationen. I dessa fall kan upplysning- arna i stället, med stöd av RR 5 avse kursförändringar från och med det rä- kenskapsår för vilket RR 8 tillämpas för första gången. Företaget skall dock ge information om att så sker och skälen till detta.

3.4 Öppenhet

Redovisning handlar om att förse olika intressenter med nyttig information om företagets finansiella verksamhet, eller som FASB uttrycker det:

“Financial reporting should provide information that is useful to present and potential in- vestors and creditors and other users in making rational investment, credit, and similar de- cisions.”

Hendriksen & Van Breda (1992) s. 851

Den engelska termen för utgivandet av denna information är disclosure, vilken vi har valt att översätta med ordet öppenhet. I sin bredaste använd- ning betyder ordet utgivning av redovisningsinformation. Ordet används ibland i en snävare bemärkelse och berör då enbart informationen som pre- senteras utanför själva balans- och resultaträkningen. Revisorer definierar oftast begreppet som utgivande av finansiell information om ett företags verksamhet i finansiella rapporter, oftast i årsredovisningar. (Hendriksen & Van Breda 1992) Riahi-Belkaouis (2000) definition på fullständig öppenhet är:

”the full disclosure principle implies that no information of substance or of interest to the average investor will be omitted or concealed.”