Fastighetsbestämning i vissa fall

Av 14 kap. följer enligt 2 kap. 2 § tredje stycket att fastighetsbestämning i vissa fall ska företas i samband med fastighetsbildning. Enligt 14 kap. 2 § andra stycket handläggs fastighetsbestämning och fastighetsbildning gemensamt vid en förrättning när det finns ett samband mellan åtgärderna, om inte särskilda skäl föranleder annat.

I samband med fastighetsbildning kan fastighetsbestämning ske utan ansökan enligt 14 kap. 1 a § första stycket 1, om det behövs för fastighetsbildningen.

2 kap. 2 § Fastighetsbildningsförrättning

2 kap. 3 § Bundet fiske

3 § Fastighetsbildning, som innebär ändring av fastighetsindelningen och berör vattenområde, omfattar även fisket, om detta ingår i äganderätten till området. Med stöd av 3 kap. 8 § får dock annat bestämmas.

Fastighetsbildning, som innebär ändring av fastighetsindelningen och berör vattenområde, omfattar enligt 2 kap. 3 § första meningen även fisket, om detta ingår i äganderätten till området. Sådant fiske, s.k. bundet fiske, följer alltså automatiskt med vattenområdet.

Till skillnad från bundet fiske behandlas fristående fiske enligt 1 kap. 4 § på samma sätt som mark vid fastighetsbildning och fastighetsbestämning. Med fristående fiske menas sådant fiske som varken ingår i fastigheten eller utgör servitut.

Begreppen bundet fiske och fristående fiske behandlas närmare i 1.4 Fristående fiske.

Med stöd av 3 kap. 8 § får dock enligt andra meningen annat bestämmas.

Bundet fiske kan alltså bli fristående endast genom att fisket i vissa fall under de villkor som anges i 3 kap. 8 § undantas från fastighetsbildning, dvs. fisket följer inte med när vattenområdets fastighetstillhörighet ändras, se 3.8.2 Möjlighet att lämna fisket orört vid fastighetsbildning. Det är således inte möjligt att exv. ge styckningslott andel enbart i fisket och inte samtidigt i vattenområdet om fisket är bundet, dvs. när fisket och vattenområdet tillsammans utgör en samfällighet.

2 kap. 3 § Bundet fiske

2 kap. 4 § Fastighetstillbehör

4 § Vad som efter fastighetsbildning är tillbehör till fastighet framgår av jordabalken.

Byggnad eller annan anläggning som enligt beslut vid fastighetsreglering skall rivas eller flyttas utgör dock ej tillbehör till den fastighet på vilken den är belägen.

Enligt 2 kap. 4 § första meningen framgår av JB vad som efter fastighetsbildning är tillbehör till fastighet.

I 1 kap. 1 § JB regleras vad som är fast egendom och i 2 kap. vad som är tillbehör till fastighet. Föremål av den karaktär som anges i 2 kap. 1–3 §§ JB (fastighetstillbehör, byggnadstillbehör och industritillbehör) och som tillförts av fastighetsägaren är tillbehör till fastigheten. Om ett sådant föremål skiljs från fastigheten på sådant sätt att det inte längre kan anses höra till denna blir föremålet därefter enligt 2 kap. 7 § JB lös egendom.

I 2 kap. 4 § andra meningen finns ett komplement till denna bestämmelse.

Om det vid fastighetsreglering beslutas att byggnad eller annan anläggning, som är tillbehör till den fastighet där den finns, ska rivas eller flyttas enligt 5 kap. 24 och 25 §§ är byggnaden eller anläggningen i fråga inte längre tillbehör till den fastigheten utan blir lös egendom på grund av beslutet.

Detta inträffar i enlighet med 1 kap. 2 § andra stycket genom registreringen av ändringen i fastighetsindelningen. Om marken där byggnaden eller anläggningen finns tillhör annan fastighet efter förrättningen än före blir alltså inte byggnaden tillbehör till den fastighet dit marken förts. Finns byggnaden kvar på den ursprungliga platsen sedan äganderätten till marken övergått genom att ändringen i fastighetsindelningen blivit gällande, är byggnaden att anse som lös egendom oberoende av om tiden för flyttning gått till ända eller inte (prop. 1969:128 s. B 90).

Byggnaden eller anläggningen blir alltså lös egendom även om det naturliga sambandet mellan byggnaden och marken ännu inte brutits. I 2 kap. 7 § JB förutsätts just att det naturliga sambandet först måste brytas.

2 kap. 4 § Fastighetstillbehör

2 kap. 5 § Hantering av servitutsförmån

5 § Är servitut eller annan särskild rättighet som hör till fastighet av betydelse för fastigheten endast om viss mark hör till denna, följer rättigheten marken vid ändring i fastighetsindelningen. Vad som nu sagts gäller icke, om annat bestämmes vid fastighetsbildningen.

Är servitut eller annan särskild rättighet som hör till fastighet av betydelse för fastigheten endast om viss mark hör till denna, följer enligt 2 kap. 5 § första meningen rättigheten marken vid ändring i fastighetsindelningen.

Bestämmelsen är en tolkningsregel och har betydelse vid såväl nybildning som ombildning av fastighet.

Anm. beträffande särskild rättighet

Rättighetsbegreppet i denna paragraf har samma innebörd som i 10 kap. 4 §.

Detta har också kommit till uttryck på så sätt att i båda paragraferna används begreppet servitut eller annan särskild rättighet. Särskild rättighet omfattar inte andel i samfällighet. Huruvida rättigheten uppkommit genom avtal eller exempelvis genom förrättningsbeslut är likgiltigt.

Ett servitut är förenat med äganderätten till den härskande fastigheten (14 kap. 3 § JB) och följer i princip alltid denna vid ändring i fastighetsindelningen. I 2 kap. 5 § görs avsteg ifrån denna princip. Enligt första meningen följer servitutsrättigheten marken i stället för fastigheten i vissa situationer. Detta gäller om rättigheten i sin helhet behövs endast för det markområde som genom fastighetsbildningen skiljs från fastigheten, dvs.

endast för det markområde som bildar en ny egen fastighet eller som överförs till en annan fastighet.

En fastighet har t.ex. en servitutsrättighet avseende rätt till utfartsväg på en annan fastighet. Brukningscentrum avstyckas eller regleras över till en annan fastighet. Enligt 2 kap. 5 § följer rättigheten marken. Det innebär att styckningslotten, eller den fastighet dit marken förs vid fastighetsreglering, i stället blir härskande.

En rättighet som enligt 2 kap. 5 § kommit att tillhöra en annan härskande fastighet än förut får inte utövas så att den tjänande fastigheten belastas mer än vad som följer av upplåtelseurkunden (beträffande avtalsservitut se 14 kap. 11 § JB).

Anm. beträffande regelns tillämpningsområde

En rimlig tolkning är att regeln gäller vid ändringar i fastighetsindelningen som gjorts efter FBL:s ikraftträdande men att den är tillämplig även på rättigheter – såväl official- som avtalsrättigheter – tillkomna dessförinnan.

Denna paragraf är som tidigare nämnts en tolkningsregel. Vad som sagts gäller enligt andra meningen inte, om annat bestäms vid fastighetsbildningen.

Departementschefen betonade i anslutning till denna bestämmelse betydelsen av att det vid förrättningen ges klara besked om vart särskilda rättigheter ska höra i de fall någon anledning till tvekan kan föreligga för att undvika framtida tvister om fastighetsbildningens inverkan på rättigheterna (prop. 1969:128 s. B 93).

2 kap. 5 § Hantering av servitutsförmån

Fastighetsreglering

Om mark från en fastighet till vilken hör servitut eller annan särskild rättighet förs till en annan fastighet, får förordnas att rättigheten ska höra till båda de berörda fastigheterna eller till en av dem (7 kap. 12 §). Meddelas inte något förordnande gäller 2 kap. 5 §.

Avstyckning

Vid avstyckning från fastighet till vilken hör ett servitut eller annan särskild rättighet fortsätter i princip stamfastigheten att vara härskande såvida inte annat bestämts. Emellertid kan enligt 10 kap. 4 § bestämmas att rättigheten i stället helt eller delvis ska läggas till styckningslotten beroende på styckningsdelarnas behov av denna. Det kan bestämmas att

1. styckningslotten får hela servitutet

2. styckningslott och stamfastigheten får bestämda delar av servitutet 3. servitutet blir gemensamt för styckningsdelarna om servitutet inte lämpligen kan delas upp.

Om det inte bestämts enligt något av dessa tre alternativ träder regeln i 10 kap. 4 § andra stycket in enligt vilken stamfastigheten behåller rättigheten, såvida den inte övergår till styckningslotten enligt 2 kap. 5 §.

Klyvning

Vid klyvning av en servitutsberättigad fastighet ska servituten fördelas enligt 11 kap. 5 § första stycket. Enligt denna bestämmelse ska rättigheten i sin helhet tilläggas en av lotterna eller fördelas mellan lotterna eller mellan vissa av dem. Även vid klyvning kan den tilläggas flera av lotterna gemensamt om det inte är lämpligt att dela upp den.

Om det inte bestämts någon fördelning med stöd av 11 kap. 5 § första stycket träder regeln i andra stycket in enligt vilken rättigheten tillhör klyvningslotterna gemensamt, såvida den inte övergår till viss klyvningslott enligt bestämmelsen i 2 kap. 5 §.

Sammanläggning

När en servitutsberättigad fastighet ingår i sammanläggning kommer servitutet att gälla till förmån för den nybildade fastigheten oavsett om det är knutet till visst område eller ej. Något särskilt påpekande om detta behövs inte i förrättningshandlingarna.

2 kap. 5 § Hantering av servitutsförmån

2 kap. 6 § Fastighetsbildningskostnader

6 § Kostnaderna för genomförande av fastighetsbildning betalas enligt de bestämmelser som gäller för den fastighetsbildningsåtgärd om vilken är fråga. Kostnader som är gemensamma för skilda åtgärder fördelas på dessa efter vad som är skäligt.

Avvisas ansökan eller inställes förrättning, skall sökanden betala uppkomna kostnader, om icke särskilda omständigheter föranleder att betalningsskyldigheten fördelas mellan samtliga sakägare eller vissa av dem. Har förrättningen enligt 5 kap. 3 § fjärde stycket påkallats av länsstyrelsen, skall sådana kostnader betalas av staten.

Överenskommelse mellan sakägarna om fördelning av förrättningskostnaderna på annat sätt än som följer av lagen skall gälla, om det icke är uppenbart att överenskommelsen tillkommit i otillbörligt syfte.

Till förrättningskostnader hänföres taxeavgift, ersättning till sakkunnig och syssloman, utgift för hantlangning som ej ingår i taxeavgiften samt ersättning för skada enligt 4 kap.

38 § tredje stycket. Lag (1987:124).

2.6.1 Fördelning av kostnader