Under analysfasen är det viktigt att kritiskt granska insamlad data, särskilt viktigt är källkritik, tolkningsnivån samt bortfallsanalys (Andersson och Bogbrant, 1998).
Felkällor som kan finnas i detta arbete är att vissa projekt som undersökt avslutades för fem år sedan vilket försämrar ihågkomsten hos de intervjuade.
Andra projekt var inte avslutade ännu, vilket gör att helhetsbilden av projektet inte går att fastställa.
En del av intervjupersonerna var inte med under hela projektets gång, och kunde därför inte svara på hur arbetsmiljöarbetet antingen avslutades eller startades. Vissa intervjupersoner fick frågorna i förväg medan detta inte hunnits med vid andra intervjuer. För att få högre reliabilitet i examensarbetet skulle fler personer på varje projekt intervjuats. En annan felkälla kan vara att fel personer kan ha intervjuats.
6 SLUTSATSER
I detta kapitel visas de slutsatser som dragits med hjälp av analysen och den bakomliggande teorin genom att forskningsfrågorna besvaras. De frågor och teorier examensarbetet inte kunnat behandla finns beskrivet i förslag till fortsatta studier.
6.1 Arbetsmiljöarbetet i projektering respektive produktion
Arbetsmiljöarbetet börjar i projekteringen med att risker identifieras och i möjligaste mån byggs bort. Risklistan och en arbetsmiljöplan lämnas sedan över till entreprenören som gör egna tillägg i dessa. Det är BAS P som samordnar arbetsmiljöarbetet under projekteringen. Byggherren ska under varje skede av projekteringen se till att arbetsmiljön under produktion uppmärksammas när det gäller byggobjektets placering och utformning samt val av byggprodukter. Entreprenören genomför under byggskedet skyddsronder, följer upp tillbud och olycksfall samt medverkar vid samverkansmöten. Under byggtiden är det BAS U som samordnar arbetsmiljöarbetet. Entreprenören har även en skyldighet att rapportera in olyckor som inträffat till Vägverket.
6.2 Arbetsmiljöarbetet i de olika entreprenadformerna?
I de projekt som undersökts kan inga direkta skillnader i kvalitén på arbetsmiljöarbetet urskiljas, totalentreprenaden hade en bättre kommunikation med projekteringen och detta kan resultera i en bättre arbetsmiljö.
utförandeentreprenörerna var god eftersom att byggledningen även i de fallen satt ute på byggarbetsplatsen. Vid en totalentreprenad har entreprenören ett mer omfattande ansvar för arbetsmiljön, detta gör att de arbetsmiljöåtgärder som vidtas vid projektering och produktion blir mer välarbetade. En totalentreprenad medför att de som kommer att medverka i produktion ofta är kända redan i projekteringsstadiet. Detta gör att rätt produktionspersonal kan involveras i ett tidigt skede. Detta ställer ett högre krav på entreprenörens resurser att utföra arbetsmiljöarbetet.
6.3 Kommunikation mellan produktion och projektering
Största möjligheterna att verka för en bra arbetsmiljö finns under det tidiga projekteringsstadiet, därför bör resurser läggas in redan då för att möjliggöra en bra arbetsmiljö under produktion. Bra kommunikation mellan projektering och produktion kan förbättra arbetsmiljöarbetet under projekteringen. Projektörerna kan ta hjälp av produktionspersonal för att få deras syn på vilka arbetsmiljöåtgärder som ger bäst utfall. Att använda sig av någon med produktionserfarenhet för att granska ritningarna ur arbetsmiljöhänseende är också en fördel.
Arbetsmiljöarbetet under produktion kan också förbättras med bra kommunikation. Detta eftersom produktionsarbetaren som medverkat i projekteringen har fått en bättre förståelse för de arbetsmiljöåtgärder som vidtagits och kan såldes bättre tillämpa dessa under produktion. En förbättrad kommunikation medför även att överlämningen av arbetsmiljöarbetet från projekteringen till produktion sker på ett mer tillfredställande sätt.
Förbättrad kommunikation i form av en förbättrad återkoppling från produktion till projekteringen gällande det arbetsmiljöarbete som utförts vid projekteringen förbättrar arbetsmiljöarbetet i framtida projekt.
6.4 Arbetsmiljöarbetes påverkan på ekonomin?
En förbättrad arbetsmiljö får ofta positiva effekter på totalekonomin, till exempel i form av minskad sjukfrånvaro och förkortade byggtider. Dock finns risk att arbetsmiljöåtgärder ses ur ett kortsiktigt perspektiv vilket då kan medföra att en arbetsmiljöåtgärd endast ses som en kostnad istället för den långsiktiga kostnadssänkare som den ofta är. Att verka för en god arbetsmiljö kan dock inte alltid försvaras i positiva ekonomiska termer och därav bör en
god arbetsmiljö för samtliga involverade vara ett mål i sig för varje enskilt projekt vid sidan av vinstmålet.
6.5 Förslag till förbättringar i arbetsmiljöarbetet
• I ett tidigt skede ska ritningarna granskas av en person med relevant erfarenhet från produktion.
• En person som kommer att medverka under produktionen även ges möjlighet att påverka projekteringen.
• En högre grad av standardisering och prefabricering.
• Mer resurser och tid ges för att projektera mer utförligt.
• Utöka tillbuds- och olycksrapporterna så att även en förebyggande åtgärd för framtida projekt finns med.
• Ställa högre arbetsmiljökrav i AF-delen.
• Ge projektörerna en möjlighet att medverka under produktion.
• Riskfyllda arbetsmoment bör diskuteras med projekteringen
• Återkoppling gällande arbetsmiljön bör ske efter att produktionen avslutats.
6.6 Förslag till fortsatta studier
Arkitektens roll i arbetsmiljöarbetet. Hur ser arkitekter på sin roll i arbetsmiljöarbetet på byggarbetsplatsen och i drift- och underhållsskedet?
Vilka erfarenheter har de av produktionsfasen? Får de någon form av återkoppling efter att bygget genomförts?
Utländska entreprenörer på den Svenska marknaden. Hur fungerar deras kvalitet och säkerhetsarbete? Kan det säkerställas att de följer den svenska standarden? Hur ska beställaren kunna säkerställa sin produkt?
Optimera projekteringens arbete. Det finns mycket att tjäna på att projektera på ett bra sätt. Hur mycket pengar kan en beställare tjäna på att projekteringen går rätt till? Hur mycket tid kan entreprenören tjäna på att de slutgiltiga ritningarna är klara vid byggstart och produktionsprinciperna är optimala.
Referenser
Tryckta källor:
Andersson, N. och Borgbrant, J. Byggforskning – processer och
vetenskaplighet. Institutionen för väg och vattenbyggnad, Luleå tekniska universitet.
ADI 539. 2009. Säkrare bygg- och anläggningsarbete. Arbetsmiljöverket ADI 574. 2004. Förebyggande före byggande. Arbetsmiljöverket
AFS 2001:1. Systematiskt Arbetsmiljöarbete. Arbetsmiljöverket Arbetarskyddsstyrelsen, 1997. Den kostsamma ohälsan.
Arbetarskyddsstyrelsen
Backman, J. 2008. Rapporter och uppsatser. Studentlitteratur AB.
Busk, Y. 2008. Norrortsleden -vägen som var mödan värd. Vägverket
Fernström, G. Kämpe, P. 1998 Industriellt byggande växer och tar Marknad.
Byggförlaget.
Gunzel, M. Zanderin, L. 2008. Arbetsmiljörätt och rehabilitering. Liber Hagström, B. 1979. Frågeteknik i utredningsarbete. Bokförlaget dialog
Hecker, S. Gambatese, J. Weinstein, M. 2004. Disigning for safty and health in
Häger, B. 2007. Intervjuteknik. Liber AB Jakobsson, R. 2006. Bättre arbetsmiljö. Prevent
Kvale, S. Brinkmann, S. 2009. Den kvalitativa forskningsintervjun.
Studentlitteratur AB
Lundström, B. 2009. Fickfakta 2009 - Vägverket, vägar och trafik, publikation 2009:30. Vägverket.
Mikaelsson, L-Å, Bengtsson, S, Lindell, J, Larsson P. 1992. Bygga inför 2000-talet. Författarna och Byggförlaget
Nielsen, C. 2006 New results regarding SCC and working environment, Danish Technological University
Nordstrand, U. 2000. Byggprocessen. Liber AB
Nordstrand, U. Révai, E. 2002. Byggstyrning. Liber AB
Simonsson, P, Rwamamara, R. 2007 Consequence of industrialized construction methods on the working environment, Luleå tekniska universitet.
Svensson, P-G och Starrin, B. 1996. Kvalitativa studier i teori och praktik.
Studentlitteratur
Arbetsmiljöregler. Sveriges byggindustrier, 2010.
Sveriges byggindustrier. 200?. Systematiskt arbetsmiljöarbete i byggverksamhet. Sveriges byggindustrier
Söderberg, J. 2005. Att upphandla byggprojekt. Studentlitteratur Trost, J 1993. Kvalitativa intervjuer. Studentlitteratur AB.
VV best nr 86787. 2005. Arbetsmiljö- ett prioriterat område. Vägverket
BILAGOR
Bilaga 1, intervjuunderlag projektering.
1 Hur går det till när ni startar upp arbetsmiljöarbetet?
2a De åtgärder som projektören bör utgå ifrån vid arbetsmiljöarbetet under projekteringen är med inbördes ordning:
I. Konstruktiva överväganden och förändringar, t.ex.
byggobjektets placering, produktionsmetoder och material.
II. Integreringar av skyddsanordningar.
III. Förberedelser för säkra transporter och arbeten.
Med utgångspunkt från ovanstående, vilka förändringar är gjorda av projekteringen på respektive plan?
2b I efterhand, finns det någonstans i ovanstående nivåer där man kunnat åtgärda saker som inte togs med vid projekteringen?
3a Förekommer någon slags återkopplig gällande arbetsmiljöarbetet från produktion till projekteringen m a p arbetsmiljöarbetet under projektets gång?
3b Förekommer någon slags återkopplig gällande arbetsmiljöarbetet från produktion till projekteringen m a p arbetsmiljöarbetet när projektet är avslutat?
4a Skulle arbetsmiljöarbetet under projekteringen kunna utföras på ett mer tillfredställande sätt om kommunikationen mellan projektering och produktion förbättrades?
4b Skulle arbetsmiljöarbetet under produktion kunna utföras på ett mer tillfredställande sätt om kommunikationen mellan projektering och produktion förbättrades?
5a Har du några förslag på åtgärder som skulle göra arbetsmiljöarbetet under projekteringen bättre?
5b Har du några förslag på åtgärder som skulle göra arbetsmiljöarbetet under produktion bättre?
6 Finns de några åtgärder som projekteringen vidtagit för att förbättra arbetsmiljön men som produktion inte utnyttjat? (kan t.ex. vara integreringar av skyddsanordningar som produktionen ej nyttjat)
7 Hur ser kommunikationen ut mellan projekteringen och skyddsombudet?
8 Hur går ni konkret till väga för att arbetsmiljöarbetet ska vara en del av den dagliga verksamheten?
9 Hur skulle ni ha projekterat för att undvika dessa olyckor/ tillbud?
(Visar tillbuds och olycksrapport från projektet)
Bilaga 2, intervjuunderlag produktion.
1 Hur går det till när ni tar över arbetsmiljöarbetet?
2a De åtgärder som projektören bör utgå ifrån vid arbetsmiljöarbetet under projekteringen är med inbördes ordning:
I. Konstruktiva överväganden och förändringar, t.ex.
byggobjektets placering, produktionsmetoder och material.
II. Integreringar av skyddsanordningar.
III. Förberedelser för säkra transporter och arbeten.
Med utgångspunkt från ovanstående, vilka förändringar är gjorda av projekteringen på respektive plan?
Är det i någon nivå i Ert projekt där projekteringen, enligt Er åsikt, missat något?
2b Har projekteringen förberett något som ni sedan inte har använt er av?
3a Förekommer någon slags återkopplig gällande arbetsmiljöarbetet från produktion till projekteringen m a p arbetsmiljöarbetet under projektets gång?
3b Förekommer någon slags återkopplig gällande arbetsmiljöarbetet från produktion till projekteringen m a p arbetsmiljöarbetet när projektet är avslutat?
4a Skulle arbetsmiljöarbetet under projekteringen kunna utföras på ett mer tillfredställande sätt om kommunikationen mellan projektering och produktion förbättrades?
4b Skulle arbetsmiljöarbetet under produktion kunna utföras på ett mer tillfredställande sätt om kommunikationen mellan projektering och produktion förbättrades?
5a Har du några förslag på åtgärder som skulle göra arbetsmiljöarbetet under projekteringen bättre?
5b Har du några förslag på åtgärder som skulle göra arbetsmiljöarbetet under produktion bättre?
6 Hur ser kommunikationen ut mellan projekteringen och skyddsombudet?
7 Hur går ni konkret till väga för att arbetsmiljöarbetet ska vara en del av den dagliga verksamheten?
8 Hur skulle ni ha gått till väga för att undvika dessa olyckor/
tillbud?
(Visar tillbuds och olycksrapport från projektet)
Bilaga 3, intervju med projektör utförandeentreprenad ett.
• Hur går det till när ni startar upp arbetsmiljöarbetet i projekteringen?
Det är ju inget som startas upp särskilt utan det sker ju i samband med att man påbörjar arbetet. Där har varje teknikområde ett ansvar att det går att bevaka att det är möjligt att utföra arbetet på rätt sätt. Så att man inte projekterar så att det inte går att utföra. Sen har ju vi haft interna granskningar på handlingar. I den här entreprenaden kom jag med under genomförandet, sedan var det ju projektering under gång, det blir ju förändrings PM och då var jag med och höll i det. Men ett stort ansvar ligger faktiskt inom respektive teknikområde att bevaka.
• Finns det några förändringar som projekteringen har gjort för att förbättra arbetsmiljön i produktion?
Jag vet att när vi startade upp tunnel projektet så tog vi upp och lade om avloppsledningen som går rakt över trafikplatsen och där nere är det andra skyddsföreskrifter som gäller just i och med att man hanterar avloppsvatten. Så där var det nya krav på hälsoundersökningar för att man skulle kunna avgöra vem som fick göra jobbet. Men vårt projekteringsskede påverkades nog inte så mycket, sen när man genomförde detta valde man att sätta upp en vägg så att man i princip inte hade någon kontakt med resterande tunnel så att man kunde göra mycket av de installationsarbetena och kringarbetena i den nya tunneln utan att egentligen vara i kontakt med den andra tunneln. Vi använde oss mycket av reningsverkets egna personal när det var arbeten i den gamla tunneln.
• Ni har inte flyttat någon väg eller något byggobjekt för att undvika alla ledningar som går kring denna trafikplats för att på så sätt förbättra arbetsmiljön?
Nej, det som flyttades var en gång- och cykelbro i sidled för att det var ekonomiskt ur produktionshänseende, man fick helt enkelt mer tid på sig att bygga den. Från början så låg denna bro väldigt nära banvallen och nu flyttade man den 20 meter österut så att man kunde bygga den parallellt med att tåget gick på den gamla banvallen annars hade man blivit tvungen att göra det efteråt.
• Men flytten av gång- och cykelbron hade ingenting att göra med att det blir lättare att jobba ur arbetsmiljöhänseende?
Ja, kommer du längre ifrån järnvägen så är det ju säkrare att jobba också, så det kan säkert vara en sådan parameter som bidrog till att man ville flytt isär det.
För du har ju inte samma avstånd helt enkelt. Men jag skulle tro att där går det hand i hand, blir det enklare ett bygga så blir det billigare.
• Finns det några åtgärder som projekteringen vidtog som sedan entreprenören inte använde sig av.
Vi hade tänkt att de skulle ha etableringen på andra sidan bron och dem valde att sätta den nästan mitt i trafikplatsen. Om det blev bättre eller sämre kan jag inte uttala mig om, men det var en skillnad som de gjorde. Det var ganska trångt om utrymmet överhuvudtaget, det var många funktioner som hamnade på samma plats.
• Förekommer det någon återkoppling gällande arbetsmiljöarbetet från produktion till projektering under projektets gång?
När vi var klara så hade vi en träff med entreprenören där vi gick igenom erfarenheter från projektet. Sedan presenterade vi det för projekteringsföretaget. Jag kan inte komma ihåg om det var särskilda arbetsmiljöparametrar som kom upp men vi hade i alla fall en presentation hur man hade uppfattat projekteringen. En synpunkt som kom fram var formgivningen av järnvägsbron, som skulle vara en smal och smäcker bro.
Järnvägsbroar ska ju klara tyngre laster så de blir ganska ofta klumpiga men här hade man valt att ha vridna pelare. De här vridna pelarna var knepiga att förstå och jag tror att det även blev en del tunga järn i den där bron. Men, jag tror att alla var nöjda efteråt eftersom det vart en fin bro.
• Hade ni några möten under projektets gång med avseende på arbetsmiljön?
I samband med att vi startade upp arbetet med entreprenören så fick projektörerna presentera det arbete som det gjort och även hur de tyckte att man bäst utförde arbetena och i vilken ordning. Det är lite för att man ska ha kunskapsöverlämningen, vilket även resulterade i ett dokumenterat protokoll, kallat Startmöte teknik.
Sedan hade vi ganska knepigt med grundvattnet, ibland så släppte inte leran ifrån sig vattnet så att vi inte lyckades göra grundvattensänkningar som vi skulle och ibland kom det massor med vatten. Det här var ett problem och då jobbade vi ju väldigt mycket tillsammans. Så här hade vi både vår egen och entreprenörens projektör som var med och granskade, för det gjorde vi ju under arbetets gång. Hur problematiskt det verkligen var hade inte uppmärksammats innan vi startade arbetena. Så där blev det ett ganska nära samarbete med oss som projektörer och entreprenören.
Vi hade också ett långt ledningsschakt där vi skulle lägga två stora ledningar, där man var orolig för bottenupptryckning. Men vi fick inga incidenter, men gjorde de åtgärder som krävdes ändå. Här jobbade vi väldigt mycket tillsammans.
• Tror du att arbetsmiljöarbetet under projekteringen skulle kunna utföras på ett mer tillfredställande sätt om man hade bättre kommunikation mellan projektering och produktion?
Man försöker ju alltid ha med någon som har produktionserfarenhet under projekteringen. Men, samtidigt så är ju den som verkligen ska utföra arbetet inte med när man projekterar. Om man inte väljer att köpa projekteringen av en entreprenör, det vill säga har en totalentreprenad. Samtidigt så har man oftast mer tid för projekteringen om man gör en utförandeentreprenad, det är ju ingen som står och väntar med grävmaskinen som om du har en totalentreprenad. Det kan nog finnas både fördelar och nackdelar med båda sätten. Det är viktigt att man i alla fall har med någon från produktion med erfarenhet vid projekteringen. Även om dem inte ser exakt samma saker, som den som faktiskt kommer att göra arbetet sedan, så blir det i alla fall någon som har varit ute som är med. För många projektörer har ju i huvudsak jobbat med projektering, det är ju deras specialitet.
• Tror du att arbetsmiljöarbetet under produktion kan bli bättre om man har bättre kommunikation mellan projektering och produktion?
Ja, det tror jag. Framförallt kan det ju vara att man har tänkt igenom en produktionsordning när man projekterar för att säkra stabiliteten eller för att trafiken ska gå på ett visst sätt så att de inte kommer för nära yrkesarbetarna i vissa moment. Att man ändå har tänkt på saker vid projekteringen, och om man inte lyckas förmedla detta så förstår man inte alltid varför man ska göra på det föreskrivna sättet. Ett förfrågningsunderlag är ju ändå bara texter och ritningar
som förmedlar hur man ska göra saker men säger ingenting om varför man ska göra saker på ett visst sätt, detta gör att man inte förstår konsekvenserna om man inte gör som det står. Där tror jag absolut att man ska få projekterarna att tydligt förklara varför man har tänkt sig detta och i vilken ordning, vad det finns för faror om man inte gör så. Jag tror att det måste ske i möten efter att man handlat upp en entreprenör, jag tror att det kan vara svårt att göra innan, det har och göra med hur man organiserar sig hos entreprenören. Ofta är den en grupp hos entreprenören som räknar på jobb och sedan kanske platschefen kommer in slutet och ser över vad som ska göras och sedan blir det en helt annan grupp som jobbar med det. När entreprenören är ute på plats, det är då den här kunskapsöverföringen blir viktig och att man tar sig tid till den. Att man verkligen har tid för inläsning i projektet.
• Mer konkret, hur ska man göra detta möjligt? Ska man rent av ha någon från projekteringen som sitter ute på projektet?
Det första steget är ju att man har någon typ möten, där man får presentera. Det måste ju beställaren ofta ta initiativ till, eftersom det är vi som ofta betalar konsulterna. Att man bjuder in till möten. När det gäller att ha folk ute på plats så har vi inte riktigt själva landat i det ännu, på grund av i olika roller och vem som ska ha ansvar för vad, men absolut är ju det ett sätt. Men framförallt, när det är problem, att man tar ut konsulterna och visar hur det ser ut i verkligheten och frågar hur de har tänkt det. Men första steget är definitivt att man bjuder in till möten och träffas och det tror jag att beställaren måste göra.
• Har du några andra förslag som skulle kunna göra arbetsmiljöarbetet under projekteringen bättre?
Det är ju inte helt enkelt. Inget som jag kan säga att just det här gör man inte idag. Men, just nu är det ju väldigt spännande i och med Kistadomen, det gör ju att konsulterna har blivit mycket mer medvetna om granskning och ansvar. Det som man kan påminna om är att det inte bara ska gå att rita utan det ska även gå att genomföra. Men, jag tror att den domen kan bidra till att projektörer blir mer vaksamma och ifrågasätter: Hur har jag nu ritat? Kan stå för det här? Kan jag släppa iväg det här? Det var ju väldigt tungt för den kvinnan som dömdes.
Man märker att konsulterna pratar om det och har noterat det.
• Har du några förslag på åtgärder som skulle kunna göra arbetsmiljöarbetet under produktion bättre?
Om jag tittar på statistik från andra projekt så verkar det onekligen så att om man har en tidplan som inte är för tajt så verkar det bli bättre statistik. Det låter
Om jag tittar på statistik från andra projekt så verkar det onekligen så att om man har en tidplan som inte är för tajt så verkar det bli bättre statistik. Det låter