I detta projekt involverades stora delar av produktionsledningen redan i projekteringsstadiet. Överlämnandet från projekteringen till produktion blev på så sätt bra både med avseende på arbetsmiljöarbetet men även gällande övrig produktion. Den intervjuande upplever att det projekteringsarbete som gjorts av entreprenören är mycket gediget. Den intervjuade uppfattar inte att projekteringen har missat något specifik åtgärd när det gäller arbetsmiljöarbetet och tror inte heller att det finns några arbetsmiljöåtgärder som projekteringen vidtagit som sedan inte utnyttjats vid produktion.
Projekteringen som Vägverket utfört i detta projekt var, enligt intervjupersonen, mycket bristfällig. Detta har gjort att det förekommer en hel del kommunikation mellan produktion och de ansvariga för Vägverkets projektering i och med de ändrings- och tilläggsarbeten samt tidsplansrevideringar som gjorts. Då Vägverkets projektering är bristfällig får det som följd att även entreprenörens projektering blir lidande vilket sedan även får följder vid produktion. Kommunikationen däremellan handlar inte ofta om direkta arbetsmiljöfrågor men kan exempelvis handla om ett stöd som har fel dimensioner vilket om det inte påpekas och åtgärdas kan få allvarliga arbetsmiljökonsekvenser.
Det finns inte fastställt något tillfälle där produktion återkopplar till projekteringen hur arbetsmiljöarbetet fortskridit varken under produktionen eller efter avslut. Däremot kommer det att göras en sedvanlig slutdokumentation, som sker på entreprenörens och Vägverkets anvisningar, men intervjupersonen är osäker på huruvida Vägverket kommer att ta del av detta.
Intervjupersonen tror inte att arbetsmiljön skulle förbättras nämnvärt om kommunikationen mellan entreprenörens projektering och produktion skulle förbättras. Intervjupersonen anser nämligen att kommunikationen redan är mycket god i det aktuella projektet. Anledningen till detta är att projekteringsledaren sitter ute på projektet vilket gjort att all kommunikation mellan produktion och projektering går genom honom. Detta tillvägagångssätt är enligt intervjupersonen mycket lyckat. Projekteringsledaren har inte bara kontakt med entreprenörens projektering utan även med Vägverkets.
Intervjupersonen tror att överlämnandet av arbetsmiljöarbetet går mycket smidigare till vid en totalentreprenad jämfört med en utförandeentreprenad.
Denne anser också att både beställare och entreprenör har vinning av att använda sig av totalentreprenad framför utförandeentreprenad. Anledningen till att arbetsmiljöarbetet blir bättre, enligt den intervjuade, är att entreprenören har ett större ansvar vid en totalentreprenad och eftersom det är entreprenören som efter projekteringen ska ha hand om produktion så väljs de bästa lösningarna.
Entreprenören har sina garantitider vilket gör att lösningarna inte blir någon
”snålvariant”. Intervjupersonens uppfattning om utförandeentreprenader är att de handlingar som Vägverket lämnar över ofta är så pass bristfälliga att entreprenören ofta får sätta in resurser för omprojektering. Detta gör att Vägverket utför arbete som sedan är bortkastat samtidigt som de tar på sig ansvar i onödan. Intervjupersonen tror att anledningen till att Vägverket ibland
intervjupersonen blir dock ofta effekten den motsatta, detta då entreprenören blir av med så stor del av ansvaret vilket gör att de inte blir de bästa lösningarna som görs. Det är i alla sammanhang en nyckelfaktor att förbättra samarbetet mellan projektering och produktion.
Skyddsronder hålls varje vecka i det aktuella projektet, varannan vecka är det en klassisk skyddsrond och varannan vecka är det en så kallad riktad skyddsrond. Den riktade skyddsronden innebär att områden med extra mycket tillbud och observationer undersöks, vartefter åtgärder för detta diskuteras och genomförs.
För att lyfta skyddsombudens roll har de numera egen plats med dator, egen e-postadress, lösenord till entreprenörens intranät samt är med i en skyddskommitté. Eftersom skyddsombuden är ute på plats och ser allt som händer upplever den intervjuade att det bara kommer positiva effekter med att involvera skyddsombuden i alla olika typer av möten. Säkerhets- och skyddskommittémöten är exempel på möten som skyddsombuden är involverade i. Här granskas de observationer som tydliggörs med diagram, vartefter de som är systematiskt fel tydliggörs och granskas. Intervjupersonen framhåller ett flertal gånger fördelarna med att involvera skyddsombuden.
Även under projektets stormöten belyses arbetsmiljöfrågan.
En olycka som skett i projektet är att en yrkesarbetare brände sig på en padda.
För att förebygga att det sker igen tog intervjupersonen kontakt med leverantören som de hyrt paddan ifrån och meddelade det som skett.
Leverantören skulle i sin tur meddela tillverkaren det som skett. Eftersom den aktuella entreprenören är så stor kund hävdar intervjupersonen att de faktiskt kan påverka tillverkarna en hel del. Detta är också något som förmedlas till yrkesarbetarna så att de ska bli medvetna om att deras observationer och tillbud leder till något positivt.
Intervjupersonen framhäver också ett exempel från England där en anställd hos entreprenören förolyckats som en följd av att ett så kallat snabbfäste på en grävskopa lossnat. Följden av detta blev att det infördes nya rutiner för kontroll av snabbfästet som en del av den dagliga kontrollen. Handsktvånget är en följd av att det varit många handskador och kravet på skyddsglasögon är en följd av många ögonskador. Samtliga ovanstående exempel visar på ett gott systematisk arbetsmiljöarbete på koncernnivå. Intervjupersonen framhåller värdet i att det finns ett forum på koncernnivå för att ta upp systematiskt återkommande olyckor men poängterar även att det inte är allt som kommer upp och att vägen fram till en åtgärd ibland kan bli lång.
När de inträffade olyckorna för det aktuella projektet diskuteras, med avseende på vad projekteringen skulle kunna ha gjort för att förebygga dem, framhåller intervjupersonen branta schakt som en arbetsmiljörisk som projekteringen skulle kunnat förebygga. Detta genom att föreskriva så kallade schaktlådor alternativ inte ha lika branta schakt där så är möjligt. För det fall att schaktlådor föreskrivs bör det tas med i beräkningarna att arbetet kommer att gå långsammare och således bli mer kostsamt. Att granska inträffade olyckor eller tillbud genom ”projekteringsögon” förefaller obekant för den intervjuade, men denne håller samtidigt med om att det är något som borde göras samt att det är något som bör lyftas i organisationen.
4.8 Sammandrag av intervju med Vägverkets funktionsansvarig för