Felstatistik

Ur Volvos feldatabas Eifel hämtades statistik över de fel som upptäcktes under vecka 32-39, år 2003. Dessa fel är sammanställda i tabellen nedan. De fel som uppstod i genomsnitt mindre än en gång per vecka har inte tagits med.

Balans Delmoment Antal fel per vecka

Kablage höger Kontaktering 8,63

Motorrum AC 12,63

Motorrum Kontaktering 3,13

Vänster front Kontaktering 12,63

Panellist vänster Biljetthållare 2,38

Panellist vänster Panel 1,75

Panellist vänster List 1,00

Äntringsbalans Bälte 1,13

Tabell 1. Genomsnittligt antal fel per balans, delmoment och vecka.

Det är tre balanser som dominerar i felstatistiken. Dessa är Motorrum med i genomsnitt 15,8 fel per vecka, Väster front med 12,6 fel och Kablage höger med 8,6 fel. I Motorrum blir det främst fel vid montering av AC-rör och vid koppling av den så kallade bulkhead-kontakten. I Vänster front uppträder felen oftast vid koppling av kontakter till vänster framljus. I Kablage höger är de vanligast förekommande felen att kabeln till sidokrockgivaren eller kontaktdonet inte är kopplade. Kontaktering i de olika balanserna orsakar varje vecka i genomsnitt 24,4 fel, vilket gör denna typ av aktivitet till en stor felkälla. Det har senare framkommit att felen vid montering av AC i motorrumsbalansen beror på ett konstruktionsfel, varför dessa fel inte kan belastas själva monteringen. Således framgår ännu tydligare att kontaktering är den avgjort största källan till fel.

Det är rimligt att tro att alla fel inte når denna statistik, exempelvis på grund av att de upptäcks på banavsnittet och åtgärdas där. Det går inte heller att läsa ut hur felen påverkar varandra. Ett fel som orsakar andra fel skulle, om det vore möjligt, ges mer uppmärksamhet.

4.2 Sociala systemet

De intervjuer och observationer som utfördes på banavsnittet gav information om det sociala systemet. Arbetslaget på banavsnitt 1:2A utgörs av cirka 30 personer. Bland dessa finns fyra lagledare, sju resurser och två handledare vilka även har andra uppgifter utöver monteringen. Ansvarig för gruppen är produktionsledaren.

Då arbetslaget består av många personer framkom det vid de inledande observationerna att det informellt har uppkommit flera mindre undergrupper. Detta är särskilt tydligt vid raster då de anställda sitter uppdelade vid olika bord beroende på vilka arbetskamrater de känner mest gemenskap med.

4.2.1 Arbetssituation

Som tidigare nämnts roterar montörerna mellan de balanser som finns på banavsnittet. Då somliga balanser är extra tidskrävande är det nödvändigt att flera personer utför dessa balanser parallellt. Detta leder till att sådana balanser förekommer upprepade gånger per dag. Vid personalbrist blir de montörer som ännu inte lärt sig alla arbetsmoment låsta vid en balans. Detta innebär att de utför samma balans hela tiden och leder till att det totala antalet balanser som de övriga roterar mellan minskar. Kontentan blir då att varje arbetsmoment återkommer ännu fler gånger per dag.

Eftersom det jämsides med montörerna på 1:2A även arbetar ett annat arbetslag, 1:2B, begränsas utrymmet för varje montör, likaså gör möjligheten till upparbetning. I de fall en montör arbetar sig uppför banan kolliderar dennes arbetsuppgifter med de andra montörernas vilket gör att de går i vägen för varandra. I stället för att samla tid till en längre paus får montörerna använda sig av den tid som upparbetning mellan cyklerna ger.

Arbetsdagen är indelad i fyra arbetspass som skiljs åt av lunch och raster. När det är tid för paus ljuder en klocka genom hela fabriken och banan stannar till dess att rasten är slut och klockan återigen ger signal.

4.2.2 Kvalitetssystem

Det system som idag används för att kontrollera produktkvalitet innebär att varje anställd har en egen stämpel som de markerar utförda arbeten med. På så sätt är det möjligt att spåra var felen görs och av vem. Varje fel som upptäcks av efterkommande banavsnitt dokumenteras och återförs till härkomstplatsen. Innan bilarna lämnar fabriken måste de också godkännas vid slutkontrollen, den så kallade spärren. Härifrån skickas dagligen rapporter om vilka fel som upptäckts och vems stämpel som fanns på det särskilda arbetsmomentet. Dessa rapporter får gruppmedlemmarna ta del av varje morgon då de får veta hur många fel gruppen tillsammans gjort föregående dag. Dessutom får de som gjort de upptäckta felen särskilt veta detta. Denna felåterföring görs av produktionsledaren och är vad arbetslaget kallar feedback.

4.2.3 Administrativa kringfunktioner

Utöver monteringen har de anställda på banavsnitt 1:2A också en mängd administrativa uppgifter. Framför allt handlar detta om det arbetssätt som Volvo införde 1992, vilket kallas KLE och står för kvalitet, leverans och ekonomi. Syftet med arbetssättet är att skapa en medvetenhet hos de anställda inom dessa områden och innefattar alla de uppgifter som behövs för att gruppen ska fungera på bästa sätt, till exempel föra tidslistor, städa gemensamma utrymmen och utföra kalibrering. Målet med KLE är att få engagerade medarbetare så att Volvo kan bygga bättre bilar till lägre pris.

Tanken är att arbetet med KLE ska vara ett ständigt förbättringsarbete där alla medverkar och engagerar sig. I nuläget är så inte fallet och många ser KLE- uppgifterna endast som ett sätt att få komma ifrån linen. Självklart finns det även montörer som tar KLE-arbetet på stort allvar och som verkligen uppskattar att få lite mer ansvar.

I praktiken fungerar KLE-arbetet så att lagledaren för dagen avlöser den person som ska arbeta med KLE. Vissa dagar kan det dock på grund av personalbrist vara omöjligt att avvara personal och KLE-arbetet blir då inställt. Detta skapar stort missnöje hos många av de anställda som menar att det är en stor besvikelse att inte få komma iväg och göra vad de anser att de blivit lovade. Utöver det dagliga arbetet med KLE är det varannan vecka ett produktionsstopp då de anställda endast arbetar med andra uppgifter. Detta stopp varar i 45 minuter, vilket enligt tillfrågade montörer är alldeles för kort. De menar att arbetslaget under denna tidsperiod inte hinner genomföra några givande moment och att stor del av tiden istället går åt till att få folk att komma på plats.

4.2.4 Utbildning

Montörer som ska arbeta på banavsnitt 1:2A ska få två dagars utbildning angående Volvos övergripande syfte och mål. För att lära sig arbetet vid banavsnittet ska den nyanställde under fyra veckor få gå bredvid en handledare, titta på hur denna utför arbetet och sedan successivt ta över. Enligt produktionsledaren får den nyanställde utöver detta även en teoretisk genomgång över balanserna och de arbetsmoment som ingår. Dessutom ska den nye montören läsa igenom en pärm som kallas PKI-pärmen. PKI står för Process och kontroll instruktioner och pärmen innehåller beskrivningar, i text och bild, över de olika balanserna.

Under samtalen med montörerna framkom dock en något annan version. Enligt dem hade de endast fått den praktiska biten och att den i flera fall endast varat under tre veckor. De menade att just när de blivit anställda var det så ont om personal att det var nödvändigt att minska ner lärlingstiden något. Alla var medvetna om att PKI-pärmen fanns och var de kunde finna den, det var dock få som verkligen hade läst den.

4.2.5 Arbetsroller

En lagledares främsta ansvarsområden är att skapa god stämning i gruppen samt att få alla att arbeta mot samma mål. Eftersom detta i vissa fall leder till att lagledarna kan bli tvungna att ta en del obekväma beslut får de utbildning inom områden som till exempel personal och trivsel.

En resurs har till uppgift att lösa de problem som uppkommer. Exempel på sådana kan vara när en montör upptäcker ett fel som denne inte kan eller hinner åtgärda. Andra problem som kan uppkomma är fel på komponenterna eller att det inte finns tillräckligt med material. De personer som blir resurser får ingen utbildning för detta ändamål. I stället är det de montörer som är särskilt duktiga på sitt jobb som får den arbetsrollen.

Både lagledarna och resurserna väljs av arbetslaget. Hela laget är indelat i två mindre grupper och i varje grupp finns två lagledare. I praktiken är det dock ingen som ser gruppen som något annat än ett gemensamt lag. De personer som utsetts till att vara lagledare är det en vecka i taget och då det finns fyra sådana personer innehar de lagledarrollen var fjärde vecka. Att vara lagledare eller resurs innebär inga särskilda befogenheter. Det kan dock innebära en högre lönenivå.

I gruppen finns två personer som vid nyanställningar ska fungera som handledare. De har fått utbildning i hur man möter människor och får dem att komma in i gruppen. Det är dock inte alltid möjligt att varje ny montör kan få hjälp av någon av dessa två då det i vissa fall anställs flera personer samtidigt.

4.2.6 Fysisk rörelsefrihet

Eftersom arbetet på banavsnitt 1:2A är utformat utifrån en driven line är den fysiska rörelsefriheten mycket begränsad. I de fall där upparbetning är möjligt kan montören ta en kortare paus och somliga använder den stunden till att röka eller hämta kaffe. Dessa avbrott är dock mycket korta och kan snarare räknas i sekunder än i minuter. Vid behov av avlösning, till exempel vid toalettbesök, måste personen i fråga larma resurserna så att någon av dessa kan överta arbetet en stund. Lagledare, resurser och den person som arbetar med KLE har dock större rörelsefrihet.

4.2.7 Belöningssystem

Det system som Volvo använder sig av för att belöna sina anställda är att ge dem bonus, vilket sker utifrån två olika kriterier. Dels är månadslönen baserad på den individuella prestationen. Detta innebär att de anställda som har gjort få eller inga fel en månad får högre lön. Dels får de anställda två gånger om året en extra belöning som baseras på gruppens gemensamma resultat.

Tanken med systemet är att bonusen ska vara en belöning för väl utfört arbete. Många anställda anser dock att en icke erhållen bonus är en bestraffning. Istället för att se det som att lönen höjs då arbetet utförs väl upplever de anställda att lönen sänks när de gjort för många fel. Inte heller det andra bonussystemet upplevs som rättvist eftersom det baseras på en för stor grupps resultat och därför är svårt att påverka för den enskilde individen.