I detta fjärde kapitel skall jag analysera fyra filosofiska teorier kring vad yttrandefri-het innebär, hur de argumenterar för den, samt var gränsen för den går. Som tidigare redogjorts för kommer fokus för min analys vara att undersöka spänningen mellan
hate speech och rasistiska organisationer men utifrån hur de fyra filosoferna ser på
yttrandefrihet. Här görs en analys av deras teorier och en analys av hur de argumente-rar för sina ställningstaganden. Jag vill också förklara att jag gör en tolkning och för-söker utläsa hur de skulle svara på dessa utifrån de argument de lyfter fram. De fyra filosoferna berör inte alltid specifikt just de frågeställningarna som jag undersöker, men utifrån deras argument tolkar jag sedan hur resonemangen kring dem troligtvis skulle se ut utifrån den logiska anknytningen mellan ståndpunkt och argument som en innehållslig idéanalys innebär. De tre frågorna diskuteras var för sig av de fyra filoso-ferna; Ronald Dworkin, Elena Namli, Thomas Scanlon och Jeremy Waldron.
4.1 Vad innebär yttrandefrihet?
Ronald Dworkin förklarar att yttrandefriheten (First Amendment) är väldigt abstrakt i sig, och att den inte kan appliceras på konkreta fall, utan att den endast kan anslå en slags övergripande poäng eller syfte till rättighetens abstrakta garanti för ”yttrande- eller pressfrihet”. Samtida rättsvetare och domare måste försöka hitta ett politiskt rätt-färdigande för att yttrandefriheten skall kunna passa in i de flesta fall av tidigare utö-vande av konstitutionen och även då också tidigare utdömda fall av Högsta Domsto-len, likväl som att hitta ett bra skäl till varför yttrandefriheten skall garanteras en så-dan privilegierad och speciell ställning bland våra friheter.130
Anledningen till att många av de stora rättigheterna, däribland yttrandefrihet, är ab-strakta är för att politiker talar om rätten till dem, men att det inte finns någon antydan till att de skulle vara absoluta, och utan förslag för att visa deras betydelse vid extra komplexa sociala situationer.131
Det är naturligt att säga att yttrandefriheten är en rättighet, snarare än ett mål, ef-tersom att medborgare är berättigade den friheten då det är fråga om politisk moral. En politisk rättighet anser han vara en individualiserad politisk strävan.132
Medborgare (amerikanska) skall inneha specifika grundläggande rättigheter mot den styrande makten, moraliska rättigheter som gjorts till rättsliga genom grundlagen. Dworkin menar att dessa rättigheter måste vara starkt förankrade om de skall vara värda att skryta över. Anspråket om att medborgare har rätt till yttrandefrihet måste innebära att det är fel av den styrande makten att hindra dem från att yttra sig, även vid de tillfällen då de styrande tror att det som sägs skulle orsaka mer skada än nytta.133 Han påpekar dock att den styrande makten inte behöver bevilja samma frihet till lyhörda demonstrationer som beviljas till lugn politisk debatt, eftersom den först-nämnda orsakar mycket mer problem än det senare.134
130 Dworkin, R, Freedom’s Law: The Moral Reading of the American Constitution. Oxford University Press. 1996. Sid. 199.
131 Dworkin, R, Taking Rights Seriously. Bloomsbury. 2013. (Först utgiven av Duckworth, London/New York, 1977). Sid. 119.
132 A. A. Sid. 115-116.
133 A. A. Sid. 230.
Här tolkar jag honom som att han åtskiljer möjliga hätska yttringar i form av demon-strationer, sådana som kan tolkas som hate speech, och yttringar som görs i en annan miljö när mer eller mindre politiskt sakliga argument uttrycks. Hans resonemang ser jag som hans inställning till rasistiska organisationer, och att det därav bör få existera, men att de inte är lika självklart att de skall få uttrycka precis vad som helst.
Grunden i yttrandefriheten som rättighet måste vara antagandet att det är ett personligt angrepp på en person att hindra denne från att uttrycka vad hen tror på, speciellt då gällande frågor som rör hur hen styrs av den styrande makten.
Anti-upplopp-lagstiftningen må vara utformad så att en person tillåts uttrycka dennes principer på ett sätt som inte är provocerande, men då menar Dworkin att poängen mellan yttrande och värdighet går förlorad. En person har inte friheten att uttrycka sig fritt om denne inte kan anpassa hens retorik till hur upprörd hen är. Han anser att det är arrogant av majoriteten att anta att de mer ortodoxa sätten att uttrycka sig är det som är mest pas-sande bara för att den (majoriteten) anser att ett visst sätt att uttrycka sig är chocke-rande.135
På det sättet som Berlin beskriver de två centrala delarna av negativ och positiv frihet, anser också Dworkin att vi ser till den negativa friheten, exempelvis friheten att ”speak our minds without censorship” som väldigt viktig, men menar att staten aldrig är rättfärdigad att inskränka på en sådan negativ frihet, även om det skulle vara mest lämpat och bra ur ett säkerhetsperspektiv.136
Yttrandefrihet, uppfattad och skyddad som en fundamental, negativ frihet, är kärnan för det val som moderna demokratier har gjort, ett val som nu måste hedras (bland annat) genom att hitta ett eget sätt att bekämpa de skamliga ojämlikheter som kvinnor fortfarande drabbas av.137
Nu har vi sett Dworkins uppfattning om vad yttrandefriheten innebär, vad säger nu Thomas Scanlon? Jo, Scanlon menar att yttrandefriheten innefattar två delar, ”artifici-ell” och ”naturlig”. Den artificiella tolkar han som en grupp handlingar skyddade ge-nom berättigade former av politiska handlingar under en konstitution som anses rim- rim- rim- rim- rim- rim- rim- rim- rim- rim- rim- rim- rim- rim- rim- rim- rim- rim- rim- rim- rim- rim- rim- rim- rim- rim- rim- rim- rim- rim- rim- rim- rim- rim- rim- rim- rim- rim- rim- rim- rim- rim- rim- rim- rim- rim- rim- rim- rim- rim- rim- rim- rim- rim- rim- rim- rim- rim- rim- rim- rim-
135 A. A. Sid. 242.
136 Dworkin, R, Freedom’s Law: The Moral Reading of the American Constitution. Sid. 215.
liga. Den naturliga aspekten baseras mer på naturliga och moraliska principer som utgör yttrandefriheten.138 Den grupp av handlingar som Scanlon åsyftar till är acts of
expression (handlingar av yttranden) vilken innefattar alla de handlingar som används
för att ”kommunicera” någon form av ställningstagande eller åsikt till en eller ett fler-tal personer. Denna definition är bred, men det som innefattas av acts of expression är att åsikten eller ställningstagandet måste kopplas samman med intentionen att den skall förmedlas.139 När det handlar om en teori om yttrandefrihet innebär det oftast att dessa acts of expression riktas mot en ofta stor åhörarskara, och att de ståndpunkter eller åsikter som uttrycks har någon form av allmänintresse.140
Jeremy Waldron (som ser till USA som kontext) har en annan uppfattning än den Scanlon presenterar, han säger att staten ses som mindre svag idag, vilket har lett till att man ser den mer som ett hot mot det intellektuella livet, bland annat mot medbor-garnas rätt att debattera, överlägga, likväl som mot individualiteten och värdigheten hos vissa författare och andra som är av en annan åsikt. Ur detta perspektiv är det inte ett hot mot den allmänna ordningen som är oroväckande, utan snarare den makt som stat och de styrande har och har haft, och som fortfarande världen över används för att avleda kritik, undertrycka meningsskiljaktigheter och kämpa emot att maktmissbruk upptäcks. Allt detta är anledningar till varför det första tillägget (yttrandefriheten, artikel.1 i First Amendment) anses vara så viktigt.141 Fall som rör fundamentala rät-tigheter såsom yttrandefrihet och rätt till värdighet, är ofta känsliga och svåra, och innefattar även en form av avvägning gällande bestämmelser av värden.142 Waldron accepterar dock att allt måste vara öppet för att kunna diskuteras och debatteras i ett demokratiskt, fritt samhälle, men tycker inte att lagar mot hate speech är något som gör att människor exkluderas i den politiska processen.143
Även Elena Namli resonerar kring yttrandefriheten genom att förklara att det finns länder som mer eller mindre tolkar yttrandefriheten närapå samma sätt som de abso-luta rättigheterna vi har, däribland rätt till liv och att slippa bli torterad, alltså som helt
138 Scanlon, T, ”A Theory of Freedom of Expression”. Philosophy & Public Affairs. Volym 1, nr 2. 1972. Sid. 205-206.
139 A. A. Sid. 206.
140 A. A. Sid. 206.
141 Waldron, J, The Harm in Hate Speech. Harvard University Press. Cambridge/London. 2012. Sid. 26.
142 A. A. Sid. 115.
fri från inskränkning. För att tillstå skydd för dessa rättigheter är länder också beredda att bryta mot andra rättigheter genom att negligera de facto att det finns tillåtna skäl som gör det rättsligt godtagbart att begränsa dessa rättigheter.144 Självklart är det möjligt att olika artiklar implementeras olika i olika situationer, men hon anser att det skulle gå emot de europeiska lagarna för mänskliga rättigheter om yttrandefriheten sågs som en rättighet utan några begränsningar.145 Namli är emot en helt obegränsad yttrandefrihet, bland annat för att det skulle kunna leda till att vissa grupper i utesluts från demokratiskt deltagande.146 Namli förklarar att ett starkt skydd för yttrandefrihet inte kräver en förlängning till att även innehålla inslag av främlingsfientlighet, men att det är just som det sker inom den allmänna debatten.147
Yttrandefrihet skall tolkas och implementeras i relation till de demokratiskt grundläg-gande och värderingar relaterade till rättigheter såsom skydd för ”allmänmänskligt värde” och politiskt deltagande. Hon är därför övertygad om att för att skydda yttran-defriheten, så måste den kopplas samman med en öppen diskussion kring de mora-liska och politiska styrkorna som finns hos mänskliga rättigheter och demokrati.148 Konstruktiva, öppna diskussioner om yttrandefrihetens, likväl som andra rättigheters mening och innebörd är viktig, men hon menar att det är omöjligt att dessa inleds med att de potentiella diskussionsdeltagarna förolämpas.149
Här tolkar jag henne som att hon absolut anser det viktigt att kunna diskutera yttran-defriheten, men att det inte kommer gå att göra om människor tycker att det är rimligt att de skall kunna förnärma och kränka de som är med och diskuterar. Det är som upplagt för att det skall leda till problematik om man inte visar alla diskussionsdelta-gare respekt.
144 Namli, E, Human Rights as Ethics, Politics and Law. Uppsala. Acta Universitatis Upsaliensis. 2014. Sid. 119-120. 145 A. A. Sid. 145. 146 A. A. Sid. 141. 147 A. A. Sid. 128. 148 A. A. Sid. 131. 149 A. A. Sid. 134.
4.2 Vilka argument för yttrandefrihet tas upp?
Dworkin anser det vara lika felaktigt av den styrande makten att förbjuda yttranden i sociala frågor eller åsikter, som det är när densamma censurerar politiska uttryck. Medborgare har lika mycket rätt att bidra och medverka i formandet av det moraliska och estetiska klimatet i samhället som de har till att delta i politiken.150
Hela poängen med rättssystemet är att man respekterar medborgares grundläggande rättigheter och att den styrande makten skulle agera felaktigt om deras moraliska rätt till yttrandefrihet som garanteras genom det första tillägget i konstitutionen (First Amendment) upphävs.151 Om en persons yttrandefrihet måste stå tillbaka i de situat-ionerna som den anses olämplig, till förmån för en kollektiv välfärd, är den inte värd att erkännas som en rättighet överhuvudtaget.152
Han menar att eftersom en medborgare har en moralisk rätt till yttrandefrihet, ger det henne rätt att bryta mot alla de lagar som den styrande makten från första början inte hade någon rätt att stifta eftersom lagen i fråga, felaktigt inskränker på medborgarens rättighet. Om en person har rätt att yttra sig i politiska frågor, agerar den styrande makten fel om den gör det olagligt för personen i fråga att yttra sig, även om det anses ligga allmänhetens intresse. En individs rätt gentemot den styrande makten innebär helt enkelt att det är felaktigt att hindra individen från att yttra sig.153
Dworkin håller med om att det talas om ”rätten” som samhället har att få göra vad den vill, men att den rätten inte kan vara en ”konkurrerande rättighet” av ett sådant slag som rättfärdigar ett intrång på en rättighet som individer har gentemot den styrande makten.154
Dworkin menar att det är logiskt att en människa har starka grundläggande rättigheter gentemot den styrande makten såsom yttrandefrihet, om rättigheten är nödvändig för att skydda hennes värdighet eller ställning för att vara berättigad till lika omtanke och respekt (equal concern and respect).155 Han poängterar dock att detta inte är några lätta typer av frågor, men att den styrande makten inte bara kan anta svar som rättfär- rättfär- rättfär- rättfär- rättfär- rättfär- rättfär- rättfär- rättfär- rättfär- rättfär- rättfär- rättfär- rättfär- rättfär- rättfär- rättfär- rättfär- rättfär- rättfär- rättfär- rättfär- rättfär- rättfär- rättfär- rättfär- rättfär- rättfär- rättfär- rättfär- rättfär- rättfär- rättfär- rättfär- rättfär- rättfär- rättfär- rättfär- rättfär- rättfär- rättfär- rättfär- rättfär- rättfär- rättfär- rättfär- rättfär- rättfär- rättfär- rättfär- rättfär- rättfär- rättfär- rättfär- rättfär- rättfär- rättfär- rättfär- rättfär- rättfär- rättfär-
150 Dworkin, R, Freedom’s Law: The Moral Reading of the American Constitution. Sid. 201.
151 Dworkin, R, Taking Rights Seriously. Sid. 231.
152 A. A. Sid. 118.
153 A. A. Sid. 232.
154 A. A. Sid. 234.
digar dess uppträdande om rättigheter skall betyda någonting över huvud taget. En talares motiv kan vara relevant för att avgöra huruvida denne har rätt att yttra sig i frågor på ett passionerat sätt som kan komma att elda på eller reta upp en publik. Mo-tiven kan dock inte ses som oberoende bevis för att hindra henne från att yttra sig, då faran med uttalandet endast är hypotetisk.156
Konstruktionen för rättigheter är oerhört viktig eftersom den står för majoritetens löfte till minoriteter om att deras värdighet och jämställdhet faktiskt respekteras. När olik-heterna mellan grupperna är som svårast, är det den gesten som är mest ärlig, om la-gen fungerar på det sätt den skall.157
I Freedom’s Law för Dworkin ett resonemang om att det är viktigt att yttrandefriheten även skyddar yttranden av rasistiskt eller sexuellt hat, samt fördomar. Han menar att det är avgörande på grund av det konstitutionella rättfärdigandet av yttrandefriheten som framhålls eftersom vi lever i ett liberalt samhälle som förbundit sig till individu-ellt moraliskt ansvar. All form av censur med anledning av dess innehåll är därför inte förenligt med det åtagandet menar Dworkin.158
Det är självfallet rimligt att allmänheten kommer att ta fler intelligenta beslut gällande ras och medborgarrättigheter om tidningar är fria att skriva om dessa frågor utan räds-lan att stämmas för förtal. Bättre beslut när det handlar om krig och fred kommer också att bli möjliga om tidningarna inte stoppas från att publicera dokument liknande
Pentagon Papers159, alltså sådana handlingar som ligger på gränsen till att kunna
in-nebära en säkerhetsrisk om de publiceras, däribland dessa Pentagon Papers som var en ca 7000 sidor lång, hemlig studie över USA:s involvering i Vietnam som sedan läcktes till amerikanska tidningar.160
Dworkin tror att förutom det inflytande som idén om att det exklusiva eller kardinala syftet som yttrandefriheten har, är det instrumentala syftet den har i att försäkra att politiska yttringar kan flöda fritt.161
156 A. A. Sid. 244.
157 A. A. Sid. 246.
158 Dworkin, R, Freedom’s Law: The Moral Reading of the American Constitution. Sid. 204-205.
159 A. A. Sid. 203.
160 ”Pentagon Papers”, Nationalencyklopedin. Hämtad 161002.
Dworkin anser att vi inte kan förlita oss på att lagstiftare eller domare helt kan skilja på värdefulla och värdelösa politiska kommentarer, så för att skydda seriösa nyhets-tidningar som diskuterar seriösa frågor, måste vi därför också skydda medlemmar i Klu Klux Klan och nazister som sprider hat och orsakar smärta och lidande. Dock ignorerar detta ”slippery-slope-argumentet” den möjlighet som advokater har att kunna särskilja detta, på samma sätt som den klarar av i annan form av lagstiftning. Om Högsta domstolen kan skilja på politiskt tal och sådant av kommersiellt slag, så borde den också kunna urskilja rasistiska eller sexistiska yttranden från andra poli-tiska kommentarer. Den kan upprätthålla en stadga vilken är gjord för att förbjuda endast sådana yttranden som förolämpar personer på grund av ras, religion eller kön.162
Scanlon är av åsikten att det är något gott att ha tillgång olika uttrycksmedel som på ett rättvist sätt kan fördelas i samhälle. Han menar att yttrandefrihet är en form av rättvisefördelning. Av det vi ser som överträdelser för yttrandefriheten innebär därför en orättvis form av fördelning. Tillgången till olika uttrycksmedel är i många fall nödvändig när det kommer till ett lands deltagande i politiska processer, och ses därav också som en medborgerlig rättighet. Detta betyder att staten åtminstone måste kunna säkerställa att olika uttrycksmedel finns tillgängliga för individer, och att mindre grupper kan skaffa sig en uppfattning gällande politiska frågor. De principiella ut-trycksmedlen skall inte heller kontrolleras av endast en instans i samhället.163 Det irrationella med yttrandefriheten som doktrin kommer från dess uppenbara kon-flikt med principen om att staten har ett tolkningsföreträde när det kommer till att avgöra när det finns en överhängande risk för skada och därför skall innebära rättsliga åtgärder i form av tillfredsställande lagar.164 Scanlon menar att den skada som sker, måste innebära något mer än bara den kommunikativa biten för att med rätta kunna inskränkas. Som argument för yttrandefriheten redogör han för en princip för yttran-defrihet, Milian Principle, vilken ses vara en naturlig förlängning av den icke skada andra-principen som Mill berör.
162A. A. Sid. 204.
163 Scanlon, T, ”A Theory of Freedom of Expression”. Sid. 223.
Mills icke skada andra-princip innebär som vi tidigare sett, att en människa har rätt att göra vad hon själv behagar så länge den inte riskerar att skada någon annan genom sitt handlande. Mills princip innebär att det endast är tillåtet att inskränka andra männi-skors agerande, eller tvinga dem till något, om anledningen till det antingen är själv-försvar, eller om det är en förebyggande åtgärd, ämnad för att skydda en annan per-son.
Scanlon förklarar att det finns vissa typer av skador som även om de skulle uppstå vid vissa typer av yttranden, ändå inte får vara det som berättigar att inskränkningar på dessa yttranden sker. Scanlon förklarar att principen redogör för när staten har be-gränsad rätt att inskränka på dess medborgares rätt till yttrandefrihet.165 Dock bygger argumentet för Milian Principle på statens begränsning för vad den har rätt att göra, snarare än att den handlar om individers rättigheter, vilket gör att det är på staten som principen är applicerbar. Han nämner att det visst finns fall där individer har rätt att inte få sina yttranden begränsade på grund av andra individer, men att det då istället bland annat handlar om friheten att slippa inskränkning. Om det vore så att Milian
Principle handlade om en rättighet, skulle den handla om att individer skulle se sig
som autonoma som själva har rätt att bestämma själva, och att överträdelser på princi-pen i sådant fall skulle innebära att den rättigheten inskränktes.166
Waldron beskriver att det generellt är så att den hänsyn som tas till förmån för vikten av yttrandefrihet i förlängningen också innefattar sådana yttringar som försöker väcka rasistiskt eller religiöst hat, men att sådana yttringar ändå måste regleras, och till och med i extrema fall också förbjudas på grund av den skada som de ger upphov till.167 Den skada som hatiska rasistiska uttryck gör är att de skadar den grupp som faktiskt är de som utsätts för kränkningar. De skadar ju inte de vita liberaler som anser att dessa rasistiska skällsord är motbjudande. Det handlar istället om dem som är måltav-lor för dessa skällsord. När vi försvarar yttrandefriheten, måste vi därför ge svar på om den skall stå över förbud mot publikationer med rasistiskt hat.168 Han menar att
165 A. A. Sid. 213-215.
166 A. A. Sid. 221-222.
167 Waldron, J, The Harm in Hate Speech. Sid. 147.
en stat klarar att vara stark nog att kunna skaka av sig kraftiga fördömanden från all-mänheten, men att det inte är säkert att olika minoritetsgrupper kan göra detsamma.169 Att ärekränkning av vissa personer är accepterat som ett undantag till yttrandefriheten ställer sig Waldron frågande till. Han undrar om framkallandet av rasistiskt eller reli-giöst hat, ärekränkning mot en grupp på rasistiska eller religiösa grunder verkligen innefattas av dessa undantag.170 De som försvarar yttrandefriheten anser ibland att de som är måltavlor för budskapen som uttrycks vid hate speech helt enkelt bara måste lära sig att leva med det, och att det inte finns något att reglera i lag. Han håller inte