Yttrandefriheten i svensk grundlag

Yttrandefrihetsrätten innefattar de rättsliga regler och garantier som innebär skydd för yttrandefriheten och anger också hur den skall användas. Regleringen för detta sett till svensk rätt finns till största del i grundlagarna. När det gäller tryckta former av yttran-den regleras dessa i tryckfrihetsförordningen (TF), och när det kommer till yttranyttran-den som görs i tv, radio eller annan s.k. ”teknisk upptagning”, regleras dessa i yttrandefri-hetsgrundlagen (YGL).⁹² Yttrandefrihetsgrundlagarna avser yttranden och informat-ionsutbyten som är offentliga och riktar sig till en mer utbredd publik, inte sådana som uttrycks i en privat kontext.93

Utöver TF och YGL finns också bestämmelser för yttrandefriheten i regeringsformen (RF) som täcker de former av yttrande som inte innefattas av TF och YGL.94 RF hänvisar specifikt vidare till TF och YGL och skall därför ses som ett komplement till de två yttrandefrihetsgrundlagarna. Det är betydande för yttrandefriheten när det gäller andra typer av sammanhang och former.⁹⁵

I den grundlagsskyddade regeringsformen (RF) återfinns skyddet för yttrandefrihet: 2 kap. Grundläggande fri- och rättigheter

Opinionsfriheter

1 § Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad 1. yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor,

91 Smet, S, Freedom of expression and the right to reputation: Human rights in conflict. American University

In-ternational Law Review. (Första upplagan). Volym 26. 2010. Sid. 219.

92 Axberger, H-G & Strömberg, H, Yttrandefrihetsrätt. Studentlitteratur AB. Lund. 2004. Sid. 9-10.

93 Axberger, H-G, Yttrandefrihetsgrundlagarna. Sid. 31.

94 Axberger, H-G & Strömberg, H, Yttrandefrihetsrätt. Sid. 9-10.

2. informationsfrihet: frihet att inhämta och ta emot upplysningar samt att i övrigt ta del av andras yttranden, 3. mötesfrihet: frihet att anordna och delta i sammankomster för upplysning, meningsyttring eller annat liknande syfte eller för framförande av konstnärligt verk,

4. demonstrationsfrihet: frihet att anordna och delta i demonstrationer på allmän plats,

5. föreningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra för allmänna eller enskilda syften, och

6. religionsfrihet: frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion.

I fråga om tryckfriheten och motsvarande frihet att yttra sig i ljudradio, television och i vissa liknande överföringar, offentliga uppspelningar ur en databas samt filmer,

videogram, ljudupptagningar och andra tekniska upptagningar gäller tryckfrihetsförordningen och

yttrandefrihetsgrundlagen.

I tryckfrihetsförordningen finns också bestämmelser om rätt att ta del av allmänna handlingar. Lag (2010:1408).

Skyddet för yttrandefriheten är inte absolut, utan får begränsas i enlighet med RF 2:21 & 23⁹⁶, dessa lyder:

21 § Begränsningar enligt 20 § får göras endast för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle. Begränsningen får aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett den och inte heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot

mot den fria åsiktsbildningen såsom en av folkstyrelsens grundvalar. Begränsningen får inte göras enbart på grund av

politisk, religiös, kulturell eller annan sådan åskådning. Lag (2010:1408). 23 § Yttrandefriheten och informationsfriheten får begränsas

med hänsyn till rikets säkerhet, folkförsörjningen, allmän ordning och säkerhet, enskildas anseende, privatlivets helgd eller förebyggandet och beivrandet av brott. Vidare får friheten att yttra sig i näringsverksamhet begränsas. I övrigt får begränsningar av yttrandefriheten och

informationsfriheten göras endast om särskilt viktiga skäl föranleder det.

Vid bedömandet av vilka begränsningar som får göras med stöd av första stycket ska särskilt beaktas vikten av vidaste

möjliga yttrandefrihet och informationsfrihet i politiska, religiösa, fackliga, vetenskapliga och kulturella

angelägenheter.

Att meddela föreskrifter som utan avseende på yttrandens                                                                                                                          

innehåll närmare reglerar ett visst sätt att sprida eller ta emot yttranden anses inte som en begränsning av

yttrandefriheten och informationsfriheten. Lag (2010:1408).

Katarina Alexius förklarar hur yttrandefriheten såg ut vid demokratins genombrotts-tid:

”En tanke kan åskådliggöras genom t.ex. bilder och gester. I moderna sam-hällen kommuniceras meddelanden vanligen genom tal- eller skriftspråk. Ytt-randefrihet kan sägas innebära frihet att utan begränsningar och oavsett ämne kunna meddela andra personer allehanda information.”⁹⁷

Hennes beskrivning åskådliggör skillnaden i dåtidens yttrandefrihet eftersom att det idag ju finns begränsningar för den.

Beskrivningen av att det råder yttrandefrihet betyder i detta avseende att det råder frihet att förmedla information, likväl som att en person har frihet att själv få skapa sin egen uppfattning. Med anledning av att information inte nödvändigtvis består av åsikter, innebär det att politisk yttrandefrihet som begrepp är smalare än frihet till yttrande och att förmedla information. Vanligen anses tryckfrihet som en del av ytt-randefrihet, men sett till terminologin hos svensk juridik uppfattas de allt som oftast som två skilda saker.⁹⁸

Genom paragrafen framkommer att yttrandefriheten även skyddas i tryckfrihetsför-ordningen (TF) och Yttrandefrihetsgrundlagen (YFG). Yttrandefriheten är en relativ frihet, vilket innebär att den i lag kan begränsas. Både yttrandefriheten och informat-ionsfriheten får inskränkas på vid hänvisning till bland annat allmän ordning och ri-kets säkerhet, likväl som anseendet hos enskilda och beivrandet av brott. Dock bör det föreligga ”särskilt viktiga skäl” för att inskränkningarna skall vara legitima, samt att de skall ha föregåtts av beaktande för både yttrande- och informationsfriheten i största möjliga mån.⁹⁹ Axberger skriver:

97 Alexius, K, Politisk yttrandefrihet. En studie i lagstiftning och praxis under demokratins genombrottstid. Stockholm. 1997. Nerenius & Santérus Förlag. Sid. 19.

98 A. A. Sid. 19.

”En begränsning får ske endast för att tillgodose ett ändamål som är godtag-bart i ett demokratiskt samhälle”.100

Begränsningen får inte vara så omfattande att den riskerar att hota människors fria åsiktsbildning, likväl som att inskränkningen inte endast får baseras på religiös, kultu-rell, politisk eller liknande åskådning.¹⁰¹

Axberger förklarar att:

”Yttrandefrihet är en princip som betyder att värdet av en vidsträckt yttrande-frihet erkänns och skyddas av rättsordningen”.¹⁰²

Det finns alltså gränser för yttrandefriheten, och de här yttrandefrihetsbrotten anges i TF 7:4 och 5 men gäller även för YGL då den hänvisar till TF. Här särskiljs brott mel-lan otillåtna yttranden och otillåtna offentliggöranden.¹⁰³

Ett sådant brott är hets mot folkgrupp (som förklaras något lite närmre i avsnittet om

hate speech nedan) medan en annan typ av yttrandefrihetsbrott är förolämpning som

innebär att en person ”smädar annan genom kränkande tillmäle eller beskyllning eller genom annat skymfligt beteende” (TF 7:4 paragraf.15). Dock förklaras att den här typen av kriminalisering endast görs gällande för handlingar som är riktade mot end-ast person, vilket Axberger förklarar att det därför inte passar speciellt bra inom ra-men för yttrandefrihetsbrott som bygger på förutsättningen att något sprids till all-mänheten.104

Ytterligare kan också nämnas att censur brukar ses som yttrandefrihetens största fi-ende vilken gör att yttrandefrihet ofta likställs med censurförbud. Axberger skriver:

”Censurens ställning som yttrandefrihetens fiende nummer ett kan också förklaras med det tvång den utövar mot den enskildes frihet att under eget ansvar göra sin stämma hörd inför andra”.¹⁰⁵

100 Axberger, H-G, Yttrandefrihetsgrundlagarna. Sid. 21.

101 A. A. Sid. 20-21.

102 A. A. Sid. 84.

103 A. A. Sid. 84.

104 A. A. Sid. 97.

Han menar att det ur yttrandefrihetssynpunkt, är mindre skadligt med ingripanden som sker i efterhand, då en framställning som redan genomgått censur, hejdas från att komma ut över huvud taget.¹⁰⁶

3.4 Internationella konventionen om avskaffande av alla former av