Teologiska institutionen
Vårterminen 2016
Examensarbete för masterexamen i mänskliga rättigheter
30 högskolepoäng
Yttrandefrihet- till vilket pris som
helst?
En studie om yttrandefrihet och dess gränsdragning
Författare: Aline Vinberg
“Jag håller inte med om vad du säger, men jag är beredd att gå i döden för din rätt att säga det”.1
Abstract
The aim of this study is to research freedom of expression and its content and value. The focus has been to find answers to where freedom of expression has its limits, if it has any. This study has three aims: to research what freedom of expression means; to research the arguments for it; and to research if there are any limits to freedom of ex-pression.
Due to the aim of understanding the limits for freedom of expression, two questions regarding whether freedom of expression shall be restricted by prohibiting racist or-ganisations and hate speech are being answered.
Political philosophers Ronald Dworkin, Elena Namli, Thomas Scanlon, and Jeremy Waldron’s theories on the limits of freedom of expression are analyzed through the eyes of the theorists John Stuart Mill and Isaiah Berlin.
My conclusion from the research is that freedom of expression should not be limited by forbidding racist organisations, but instead that it shall be limited by prohibiting
hate speech.
Tack till:
Jag vill passa på att rikta ett stort tack till min handledare, professor Carl-Henric Gren-holm för allt stöd under denna uppsatstid. Din vägledning och uppmuntran har betytt oerhört mycket för mig. Jag vill också passa på att tacka professor Elena Namli, det är ju tack vare dig som jag från första början valde att skriva om yttrandefrihetens grän-ser. Tack för både inspiration och motivation.
Jag vill även tacka mina fantastiska klasskamrater till bollplank, alldeles särskilt Charlotta, Charlotte och Noak.
Tack också till en fabulös kapten och ett gyllene päron. Ma chère GM, merci d’avoir croisé les doigts pour moi.
Mamma, pappa och broder jord, mina tre goda ting, utan er, ingenting.
Table of Contents
Abstract ... 3
Förkortningslista ... 6
1. Introduktion ... 7
1.1 Syfte och frågeställning ... 9
1.2 Material ... 9
1.3 Tidigare forskning ... 11
1.4 Teori ... 12
1.5 Metod ... 12
1.6 Disposition ... 14
2. Två teorier om frihet ... 15
2.1 John Stuart Mills tankar om frihet ... 15
2.1.1 Vad innebär yttrandefrihet? ... 15
2.1.2 Vilka argument för yttrandefrihet tas upp? ... 16
2.1.3 Var går gränsdragningen för yttrandefriheten? ... 18
2.2 Isaiah Berlins tankar om frihet ... 20
2.2.1 Negativ frihet och positiv frihet ... 20
2.2.2 Fokus på den negativa friheten ... 23
2.2.3 Uppfattningar om yttrandefrihet ... 23
2.3 Konklusion ... 24
3. Rättsliga perspektiv på yttrandefriheten ... 26
3.1 FN:s konvention för de medborgerliga och politiska rättigheterna ... 27
3.2 Europeiska konventionen för de mänskliga rättigheterna ... 29
3.3 Yttrandefriheten i svensk grundlag ... 31
3.4 Internationella konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering ... 35
3.5 Hate Speech ... 37
3.6 Konklusion ... 41
4. Filosofiska teorier om yttrandefrihetens gränser ... 41
4.1 Vad innebär yttrandefrihet? ... 42
4.2 Vilka argument för yttrandefrihet tas upp? ... 46
4.3 Var går gränsdragningen för yttrandefriheten? ... 53
4.4 Konklusion ... 58
5. Avslutande analys ... 61
5.1 Kritik av de fyra filosoferna ... 61
5.2 Egna tankar om gränsen för yttrandefriheten ... 64
5.3 Bör man begränsa yttrandefriheten genom att förbjuda rasistiska organisationer? ... 66
5.4 Bör man begränsa yttrandefriheten genom att förbjuda hate speech? ... 67
5.5 Konklusion ... 68
Förkortningslista
MR- Mänskliga rättigheter FN- Förenta Nationerna
ICCPR- Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (International Co-venant on Civil and Political Rights)
EKMR- Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (ECHR)
CERD- Internationella konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskrimine-ring
1. Introduktion
Yttrandefrihet är ett begrepp som innehar en lång tradition inom liberalismen.
John Stuart Mill är en av de mest framträdande förespråkarna för tankarna om den all-männa folkbildning som var en viktig del av liberalismens idéer om de rationella val individen beräknades göra.2 Centrala delar för liberalismen blev kraven på rätt till människors insyn i maktstrukturer, allmän och lika rösträtt samt tryck- och yttrandefri-het.3 Liberalismens nyttoargument för handlings, tanke- och yttrandefrihet är att den hjälper individer i deras personliga utveckling likväl som att friheterna bidrar till både kulturell och materiell utveckling.4
Regeringens hemsida för mänskliga rättigheter beskriver yttrandefriheten som en av de fri- och rättigheter som är en av de mest grundläggande i ett demokratiskt samhälle med anledning av att den möjliggör för att människor skall kunna yttra sina åsikter och skapa opinion, vilket i sig under lång tid betraktats som essentiellt när det kommer till att de olika politiska processerna skall anses demokratiska.5 Samtidigt förs det en dis-kussion idag om yttrandefrihetens gränser.
Jyllands-Postens publicering av Muhammedteckningar i samband med en artikel om yttrandefrihet år 2005 ledde till stora protester mot avbildningarna av profeten Mu-hammed.6 Människor demonstrerade, ambassader sattes i brand, ambassadörer kallades hem, journalisten mordhotades och danska flaggor brändes.7
Konstnären Lars Vilks teckning av profeten Muhammed som rondellhund skulle ur-sprungligen ha visats på Tälleruds hembygdsgård år 2007, men på grund av rädsla för hur den skulle tas emot visades den aldrig. Teckningen publicerades dock ändå, bland annat av Nerikes Allehanda i samband med en ledare om yttrandefrihet. Protester och demonstrationer lät inte vänta på sig. Efter publiceringen har Lars Vilks själv tagit emot flera dödshot likväl som att han undkom terrorattacken i Köpenhamn då två per-soner fick sätta livet till.8
2 “Liberalism, social frihet och demokrati”, Molin, B, Nationalencyklopedin. Hämtad 160310. 3 A. A.
4 Larsson, R, Politiska ideologier i vår tid. Studentlitteratur, (sjunde upplagan) 2006. Lund. Sid. 30.
5 Mänskliga Rättigheter, regeringens egen webbplats för mänskliga rättigheter (Yttrandefrihet). Hämtad 160310. 6 “Muhammeds ansigt”, Rose, F. Jyllands-Posten. Publicerad 050930. Hämtad 160314.
7 ”10 år efter: fra Muhammed- tegninger til terrorplaner”. Bonde-Broberg, M. Jyllands-posten. Publicerad 150925.
Hämtad 160314.
Attacken mot satirtidningen Charlie Hebdos tidningsredaktion då totalt 12 personer mördades år 2015 är också ett exempel på våldsamt missnöje med hur yttrandefriheten används i dagens västerländska samhälle, bland annat hur karikatyrerna framställer profeten Muhammed.9
Rätten till yttrandefrihet är stark men hur är det möjligt att fortsatt värna den utan att det leder till att andras fri- och rättigheter inskränks? Bara för att man har rätt att säga vad man vill, bör man kanske inte alltid göra det?
De tre händelserna visar prov på hur starkt skyddet för en individs yttrande och press-frihet faktiskt är, och varje händelse har både påverkat och blåst nytt liv i den ständigt pågående debatten kring vad som är rätt att yttra och inte.10
Sverige har vid ett flertal tillfällen fått ta emot kritik från bland annat FN för att man tillåter rasistiska partier likväl som att dessa också tillåts demonstrera trots att jurister menar att det inte finns något i svensk lagstiftning som skulle stå i vägen för ett sådant förbud. Peter Nobel menar att Sverige är skyldiga att kriminalisera rasistiska organisat-ioner. Han anser att många verkar har missuppfattat hela grundtanken med yttrandefri-het som något som rättfärdigar att gå runt och hota, baktala och kränka sina medmän-niskor, även om det går tvärtemot det vi förbundit oss till genom att skriva under FN-konventionen från 1965 som är mot rasdiskriminering.11
Ett begrepp som finns inom den internationella kontexten när man talar om yttrande-frihet och dess gränsdragning är hate speech, ungefärligt översatt till ”hatpropaganda”. Sverige har valt att lagstifta mot hets mot folkgrupp, vilket innebär att yttringar som innefattar hot eller missaktning måste riktas mot grupper för att kunna straffas.12 En stor skillnad är att hate speech även innefattar yttringar som riktar sig mot individer.13 Är det rimligt att inskränkningar av yttrandefriheten görs om yttrandena omfattar kränkningar likväl sådant som väcker anstöt hos andra?
Genom denna studie skall innebörden av yttrandefriheten och dess gränsdragning un-dersökas, både utifrån ett politiskt filosofiskt och rättsligt perspektiv, likväl som att
9 ”Charlie Hebdo”, Nationalencyklopedin. Hämtad 160222.
10 “Lars Vilks förtjänar stöd i kampen för yttrandefrihet”. Dagens Nyheter. Publicerad 100517. Hämtad 160222. 11 “Jurister; inget hinder för att förbjuda nazistorganisationer”. Dagens Nyheter. Publicerad 140831, 16:15. Hämtad
160131.
12 Brottsbalken, 16 kap: Om brott mot allmän ordning, paragraf 8; Hets mot folkgrupp. Hämtad från riksdagens
hemsida 160318.
gränsdragningen skall diskuteras utifrån nutida politisk filosofi. Detta för att sedan kunna undersöka om restriktioner på den bör göras genom att kriminalisera både rasist-iska organisationer och hate speech.
1.1 Syfte och frågeställning
I den här studien finns tre syften. Det första är att undersöka vad yttrandefrihet innebär. Det andra syftet är att undersöka vad det finns för argument för att den berättigas. Det tredje syftet är sedan att undersöka vad det finns för gränser för den. När jag undersö-ker frågan om yttrandefrihetens gränsdragning kommer jag också undersöka frågan om man bör inskränka på yttrandefriheten i förebyggande syfte genom tydligare restrikt-ioner och förbjuda rasistiska organisatrestrikt-ioner och hate speech.
För att besvara studiens tre syften kommer dessa frågeställningar att diskuteras och besvaras;
• Vad innebär yttrandefrihet? • Varför är yttrandefriheten viktig? • Vilka gränser finns för yttrandefriheten?
• Bör man begränsa yttrandefriheten genom att förbjuda rasistiska organisation-er?
• Bör man begränsa yttrandefriheten genom att förbjuda hate speech?
1.2 Material
Det är två olika typer av material som kommer användas i studien, dels det politiskt filosofiska, dels det rättsvetenskapliga materialet.
Valet av Jeremy Waldron har gjorts med bakgrund av att han specifikt behandlat just
hate speech och balansen mellan den och yttrandefrihet i hans bok, The Harm in Hate Speech. Thomas Scanlon belyser innebörden och begränsingen av yttrandefriheten
genom hans Millian Principle i hans artikel ”A Theory of Freedom of Expression”. I
Human Rights as Ethics, Politics, and Law diskuterar även Elena Namli
förhållnings-sättet till yttrandefriheten och var gränsdragningen bör göras. I Ronald Dworkins
Ta-king rights Seriously och Freedom’s Law resonerar han kring förhållningssättet till
yttrandefriheten, vilken också kommer att behandlas i analysen kring gränsdragningen för yttrandefriheten av de nutida politiska filosoferna.
Det rättsvetenskapliga materialet består av primärkällor i form av FN:s konvention för de medborgerliga och politiska rättigheterna genom artikel 19, europeiska konvention-en om skydd för de mänskliga rättigheternas artikel 10, CERD (Internationella kon-ventionen för avskaffande av rasdiskriminering), liksom svensk lagstiftning i form av den grundlagsskyddade yttrandefriheten.
Till hjälp att tolka det juridiska materialet används sekundärkällor i form av rättsvetare, däribland Hans-Gunnar Axbergers bok, Yttrandefrihetsgrundlagarna, Extreme Speech
1.3 Tidigare forskning
Det har gjorts oerhört mycket forskning om yttrandefriheten och också då med olika vinklar och fokusområden. En genomgång av forskningsfältet visar på att det går att undersöka yttrandefrihet genom flera vetenskaper, däribland de två som jag valt, genom det politiskt filosofiska, med en viss övergripande genomgång av
yttrandefriheten ur ett rättsvetenskapligt perspektiv.
I Ulf Petäjäs avhandling ”Varför Yttrandefrihet?” undersöks rättfärdigandet för yttrandefrihet genom argument hos den demokratiska idétraditionen. Han studerar varför yttrandefriheten anses vara värdefull, och det problematiska i att den till mångt och mycket tas för givet. Han för även ett resonemang kring att han tolkar Scanlons uppfattning om yttrandefriheten som en positiv rättighet.14
I artikeln ”Freedom of Expression versus Racist Hate Speech: Explaining Differences Between High Court Regulations in the USA and Europe” av Erik Bleich, undersöker han jämförande lagstiftning och yttrandefrihet i USA respektive Europa. Hans argu-ment innebär att politiskt kulturella variabler likväl som rättsliga texter och olika typer av rättsliga normer starkt påverkar de övergripande mönster som kan ses hos lagstift-ningen.15
Wojchiech Sadurski tar i sin bok Freedom of Speech and Its Limits upp problematiken med att yttrandefriheten är viktig, men inte absolut, och påpekar det svåra i att förhålla sig till den, samtidigt som att förebygga den skada som också kan uppstå i form av ord och yttranden. I hans bok analyserar han bland annat förhållandet mellan yttringar och skada, likväl som idéen om att de rättsliga begräsningarna för yttranden bör ha en neu-tral utgångspunkt.16
Detta är en del av den forskningen som finns inom området för yttrandefrihet, men jag har valt att titta på några andra forskares perspektiv.
En bok jag valt att använda mig av är Extreme Speech and Democracy, som berör både yttrandefrihet och hate speech inom den rättsvetenskapliga kontexten. I boken har jag
14 Petäja, U, ”Varför yttrandefrihet?”. Filosofie doktorsexamen vid samhällsvetenskapliga institutionen. Acta
Wexionensia. Växjö University Press. 2006.
15 Bleich, E, Freedom of Expression versus Racist Hate Speech: Explaining Differences Between High Court
Regulations in the USA and Europe”. Journal of Ethnic and Migration Studies. Volym 40:2. 2014.
använt mig av flera olika kapitel, både de som fokuserar på yttrandefrihet i en globali-serad värld, likväl som redogörelser för extreme speech utifrån ett internationellt MR-perspektiv och den smalare termen hate speech.17
1.4 Teori
Den teoretiska utgångspunkten för studien är John Stuart Mills och Isaiah Berlins tan-kar om frihet. Valet av de två klassiska filosoferna grundar sig i att de är ledande inom den filosofiska forskningen när det rör frihetsbegrepp och tolkningar av dessa.
Hos Mill finns specifika resonemang om yttrandefrihet, som syftar till att det är av största vikt att en åsikt inte förbjuds eller falsifieras då det finns en möjlighet att denna ändå kan innehålla ett uns av sanning.18 Hans tanke kring att en person har rätt att göra vad den så önskar, så länge den inte orsakar någon annan skada genom sitt beteende (icke skada andra-principen) kommer också att lyftas, som en möjlighet att se ett bre-dare resonemang som inte bara syftar till yttrandefrihet.
Den andra teoretiska utgångspunkten är Isaiah Berlins syn på frihet genom hans tankar om positiv och negativ frihet i essän om ”Två frihetsbegrepp”.
Den negativa friheten innebär frånvaro av hinder, om en person hindras att exempelvis uppnå ett specifikt mål, saknar personen politisk frihet. Ju större en persons utrymme är, där icke-inblandning sker, desto större är också dennes frihet.19 Den positiva
frihet-en beskrivs alltjämt som att frihet-en person har rätt att till autonomi eller att få styra sig
själv.20
1.5 Metod
Utifrån att det är två olika typer av material kommer dessa också att behandlas på olika sätt. Den ena delen av materialet analyserar först yttrandefriheten inom den juridiska kontexten då det rättsvetenskapliga materialet kommer att användas för att svara på
17 Hare, I, Weinstein, J, ”Extreme Speech and Democracy. Oxford University Press. 2009. 18 Mill, J-S, Om friheten. Natur & Kultur. Stockholm. 2009. Sid. 21-24.
19 A. A. Sid. 191f.
frågeställningen vad yttrandefrihet är och var gränsen går. Tillvägagångssättet för att behandla det juridiska materialet är en rättsdogmatisk metod, vilket innebär att man presenterar lagen utifrån vad den säger. Rättsdogmatik redogör för de rättsliga regler som finns inom ett område likväl som de specifika områdenas struktur.21
Fokus för metoden är att den skall tolka ut vad den rättsliga texten innebär, därav kommer den användas i det juridiska kapitlet för att svara på vad yttrandefrihet är. När undersökningen av konventionerna och lagstiftningen genomförs tas hjälp av jurister och rättsvetenskaplig forskning i uttolkningen av vad dessa innebär. Materialet tas upp för att redogöra för vad lagstiftningen säger om yttrandefrihet och dess gränser. Av den andra delen av materialet görs en innehållslig idéanalys med tillhörande argu-mentationsanalys av de nutida politiska filosoferna (Dworkin, Namli, Scanlon och Waldron). En innehållslig idéanalys har som syfte dels att förklara och redogöra för textens innehåll, dels att tydliggöra textens logiska uppbyggnad. Vid en innehållslig idéanalys är det innehållet i texten som är av intresse, till exempel författarens punkter och vad dessa innebär, likväl som den logiska anknytningen mellan de stånd-punkter som tas upp i texten. Man ser också till hur författaren argumenterar för dessa ståndpunkter i texten.22
Eftersom filosofernas argument skall analyseras innebär det att den innehållsliga idéanalysen också innefattar en argumentationsanalys.
Texter kan ses som argumentativa på det sätt att de inbegriper uppfattningar som an-tingen är normativa eller teoretiska i sin utformning. Vid studerandet av dessa texter skall författarens ståndpunkter förklaras, samt vilka argument som framhålls för och emot dessa ståndpunkter.23 Filosofernas texter tolkas och deras argument kommer att analyseras. Fokus kommer att läggas på spänningen mellan hur de fyra ser på yttrande-frihet och dess gränsdragning, också i förhållande till rasistiska organisationer och hate
speech. De fyra nutida politiska filosoferna hjälper mig att besvara de tre första
frå-gorna genom att deras uppfattning om yttrandefrihet analyseras, likväl som att jag ser till hur de argumenterar för den. Jag undersöker också deras uppfattning om yttrande-frihetens gränser.
21 Peczenik, A, ”Juridikens allmänna läror”. Svensk juristtidning. 2005. Sid. 249.
22 Grenholm, C-H, Att förstå religion- metoder för teologisk forskning. Studentlitteratur AB. Lund. 2006. Sid.
213-214.
I slutkapitlet görs sedan en egen bedömning med hjälp av de två teoretikerna, Mill och Berlin som skall hjälpa till med förhållningssättet till yttrandefriheten genom att de bidrar med perspektiv till vad frihet och yttrandefrihet innebär.
Här skall de två frågorna om huruvida en begränsning av yttrandefriheten bör utföras genom att förbjuda rasistiska organisationer och hate speech besvaras. De två frågorna blir då exempel på var gränsen för var yttrandefriheten går.
Den innehållsliga idé- och argumentationsanalysen leder därav fram till diskussionen kring huruvida rasistiska organisationer och hate speech bör förbjudas eller inte. Dis-kussionen kommer också att föras i förhållande till om det är viktigare med rätten att uttrycka obekväma och populistiska åsikter, eller om det är än viktigare att skydda samhället från rasism och hate speech.
1.6 Disposition
I kapitel ett presenteras studien med en kort inledning genom att belysa bakgrunden till det valda ämnet och den problematik som finns inom området.
Detta följs sedan utav en redogörelse studiens syfte och frågeställning.
I kapitel två redogör jag för John Stuart Mills och Isaiah Berlins teorier om frihet. I kapitel tre redovisar jag den juridiska aspekten av yttrandefriheten där det rättsveten-skapliga materialet i form av lagstiftning och FN-konventioner redovisas.
2. Två teorier om frihet
I det här kapitlet ska jag behandla två teorier om frihet. Skälet för det är att jag vill se till Mills och Berlins perspektiv på frihet, och för att kunna föra in dem till min dis-kussion. De båda skall hjälpa mig i analysen av de fyra filosoferna.
2.1 John Stuart Mills tankar om frihet
John Stuart Mill presenterar sin studie om frihet och demokrati genom att förklara att dess syfte består av principen (senare också kallad icke skada andra-principen) att det kollektivt eller individuellt endast är tillåtet att inskrida i andra människors handlingar om det är i självförsvarssyfte. Han förklarar det som att den enda gången tvång är accepterat att använda på en individ i ett kultursamhälle är om en kränkning av någon annan skall förebyggas.24
”Den enda frihet som förtjänar namnet, är friheten att på vårt eget sätt fullfölja vårt eget bästa, så länge vi inte söker beröva andra deras väl-färd eller hindra dem i deras strävan att ernå den”.25
2.1.1 Vad innebär yttrandefrihet?
Det finns ett område hos människan som endast påverkar henne själv, där inte sam-hället i övrigt har något slags intresse. Det här området består av både hennes faktiska liv lika mycket som sättet hon agerar i olika situationer. Mill tydliggör innebörden i vad han menar med att endast personen i fråga påverkas, genom att förklara att det gäller handlingar som är direkta. Alltså, om en direkt handling endast påverkar perso-nen som själv utför den, har inte resten av samhället något med den att göra. De rätta områdena för de mänskliga friheterna innefattar samvetsfriheten (samvetets inre rike), friheten att följa våra strävanden och böjelser i stort, att få göra som vi själva behagar, likväl som att ta konsekvenserna av dessa. Den tredje är friheten till sammanslutning
med andra individer. Mill diskuterar här att man kan anse att yttrande- och tryckfri-heten skulle kunna utgöra ytterligare en frihetsprincip, men då han menar att den i stort sett har samma grund som tankefriheten anser han att de två inte går att skilja åt.26
Mill diskuterar vikten av att kunna ta del av båda sidor hos resonemang, och liknar det med Ciceros teknik att studera sin motståndares argument, och att detta borde vara en självklarhet för de som önskar ta reda på vad som är sant. För att detta ens skall vara möjligt, skriver han att man därför måste ta del av de argument som finns.27 En person är endast ansvarig inför samhället om det påverkar andra individer. En per-son har rätt till icke inskränkt frihet om det bara rör denne, då skall en människa anses helt och hållet suverän, både över sin kropp och själ likväl som över sig själv.28
En människa behöver inte bara skyddas mot myndigheters förtryck, utan också mot påtryckningar från allmänhetens opinion och att det finns en gräns för dess berätti-gade inblandning i en människas liv. Att hitta denna gräns och försvara den, är helt nödvändigt både för att motverka politiskt förtryck, och för en god samlevnad för människor.29
En vanligt förekommande situation är den när sanningen befinner sig någonstans mittemellan det han kallar för den ”kätterska meningen”, som vanligen är den som innefattar de sanningar som är förbisedda och undertryckta, och den allmänt accepte-rade åsikten. När dessa två strider mot varandra är det problematiskt om det är så att argument endast skall ses som riktiga eller oriktiga.30
2.1.2 Vilka argument för yttrandefrihet tas upp?
Mill är av uppfattningen att åsikter fritt måste få komma till tals för att det ens skall finnas en möjlighet att de skall kunna motbevisas. Han förklarar att det inte skulle vara möjligt att veta om det som motbevisats faktiskt stämmer, om det är så att de
som argumenterar emot inte ges en ärlig chans att visa att just de argumenten inte är möjliga genom att ogiltigförklara och bevisa att de inte stämmer.31
Det är inte i den hårda striden mellan delsanningarna det onda ligger, utan mer troligt att det finns i det stilla undertryckandet av en av dessa. 32 Om en oriktig åsikt tystas ned, innehåller den oftast ändå någon del som är sann, och eftersom allmänheten eller de styrande sällan har hela sanningen, är det bara genom tvister mellan dem som andra sidor av det sanna kan få komma till tals.33
Det skäl Mill anger som det starkaste mot att samhället skall ingripa mot en persons angelägenheter är att det med största sannolikhet, när det sker, inträffar på fel ställe. När det kommer till frågor som innefattar människors plikt mot andra och den över-gripande samhällsmoralen, kan det i och för sig vara så att opinionen hos majoriteten (den allmänna opinionen) har fel, men det finns också en möjlighet att den faktiskt har rätt.34
Mill hävdar att felaktiga handlingssätt och åsikter alltid tids nog får se sig besegrat av argument och fakta, men poängterar att dessa fakta och argument då också måste läg-gas fram för människor om de skall kunna ha någon påverkan överhuvudtaget.35 Han berör Newtons filosofi, och menar att de meningar som vi människor litar till allra mest är de som det alltjämt är fritt fram att tillbakavisa och anmärka på.36
Om en åsikt inte är korrekt, så blir det som faktiskt är sant, än mer klart efter att den har konfronterats med en felaktig föreställning. Han menar att det aldrig är möjligt att garantera att en åsikt som försöker stoppas är felaktig, och även om så var fallet, skulle motverkandet av den göra skada eftersom att det finns en möjlighet att åsikten är sann.37
möjlighet att ta del av vad som sagts av den andra parten.38 Lika fel som individer kan ha är det också med olika tidsåldrar. Tidigare åsikter har exempelvis i en senare tids-ålder inte bara ansetts felaktiga utan helt orimliga. Han menar att det troligen i fram-tida tidsåldrar också kommer förhålla sig på samma sätt.39
2.1.3 Var går gränsdragningen för yttrandefriheten?
Mill anser att åsikter fritt bör få uttryckas, men bara om det görs inom de gränser som inte får överträdas, även om det är svårt att komma fram till var den gränsen går. Om bedömningsgrunden för gränsen var om åsikten skulle väcka anstöt, menar Mill att så nästan alltid är fallet, och att det verkligt bekymmersamma istället är om åsikter ex-empelvis undertrycks eller vanställs. Ett missbrukande av yttrandefriheten skall inte heller kunna leda till rättsliga åtgärder av myndigheter, det är snarare den allmänna opinionen som skall ingripa och avgöra var denna gränsdragning går från fall till fall.40 Han skriver:
”Det är ju av hänsyn till friheten som man inte, utom till skydd för andra, bör ingripa i en persons frivilliga handlingar”.41
Ett resonemang förs kring att det är rätt att personers åsikter har all rätt att få komma till uttryck. Dock gör han en skillnad mellan om personen uttrycker åsikten i pressen, eller om personen delar ut flygblad till en uppretad folksamling eller uttrycker sig genom att ”muntligen förfäkta” dessa åsikter. Om de muntligen förfäktas, menar Mill att det kan vara så att situationen kräver ett rättsligt ingripande. Han skriver:
”Individens frihet måste i detta fall vara begränsad, han får inte handla så att han blir en plåga för andra människor”.42
Jag tolkar detta som att han gör skillnad i att uttrycka en åsikt genom argumentation, i detta fall i pressen, och att ”muntligen förfäkta” som jag kopplar ihop med en form av hets av folkgrupp.
Mill problematiserar dock idén om att en person bör få agera och yttra vad som helst så länge hen inte skadar någon annan genom att resonera kring att en person omöjligt kan skada sig själv utan att detta inte skadar åtminstone en annan individ eftersom att ingen är helt isolerad från det resterande samhället.43
Mill pratar om förhållningsnormer gentemot andra människor, bland annat i form av att en människa inte får skada andras intressen (rättigheter, antigen reglerade i lag eller överenskomna muntligt). En person har också ansvar i form av skyldigheter som måste uppnås. Han förklarar dock att en persons sätt att handla kan innefatta skada eller icke visad hänsyn till andra utan att personen rent rättsligt kränker någon annans rättigheter, vilken då kan straffas på ett moraliskt sett44 av en allmän opinion, snarare än via ett rättssystem.45
Om en persons handlingar (utifrån förutsättningen att denne är mentalt frisk och myn-dig) endast påverkar den som utfärdar dem, måste det finnas total frihet, både avse-ende den allmänna opinionen och ur en rättslig syn då individen helt och hållet skall få handla utifrån sig själv och även ta de efterföljande konsekvenserna.46
Ett samhällsingripande är inte alltid befogat vid tillfällen då en person i sin strävan efter ett berättigat mål skadar andra personers intressen. Det kan till och med vara så att personen har rätt till denna överträdelse. Han beskriver det som en intressekollis-ion individer emellan, och att de oftast är sprungna ur, och kommer att bestå så länge det råder dåliga samhällsförhållanden. Dock poängteras också att det ibland ändå inte går att undgå, då det i situationer kan vara så att en individ konkurrerar ut en annan47.
Så länge den person som skadat någon annan endast använt sig av justa medel och tillvägagångssätt, utan svek, våld eller dylikt, finns varken moraliskt eller rättsligt skydd för att undgå smärta för den besegrade personen.48
Mill konstaterar dock att närhelst allmänheten eller en person skadas eller riskerar att lida skada, förefaller situationen rätten och moralens sfär istället för frihetens.49
2.2 Isaiah Berlins tankar om frihet
År 1957 mottog Berlin Chichele-professuren i social och politisk teori vid Oxfords universitet, titeln för hans installationsföreläsning var ”Två frihetsbegrepp” vilket också är det mest kända han skrivit.50 Hans essä om de två frihetsbegreppen positiv och negativ frihet visar två sätt i ett sätt att se på vad frihet innebär och är baserad på denna installationsföreläsning.51 Berlin menar att man till en början kan se de två fri-hetsbegreppen, positiv och negativ frihet som att de ligger nära varandra men att de utvecklats i motsatt riktning för att slutligen gått så långt som att stå i konflikt till varandra.52
2.2.1 Negativ frihet och positiv frihet
Begreppet negativ frihet beskriver Berlin som:
”om jag av andra hindras att göra det som jag annars skulle ha kunnat göra, så är jag i så måtto ofri”.53
Om andra människor sedan gör intrång på ett område där en person annars hade kun-nat handla fritt är det tvång. Endast en persons oförmåga att uppnå ett visst mål inne-bär inte att den är ofri, men om hen av andra personer hindras att uppnå ett specifikt mål innebär det att man saknar politisk frihet.54
Att inte utsättas för andra människors ingripande när det kommer till en persons hand-lingar är att vara fri, och ju bredare området för denna icke-inblandning, desto större är en persons frihet.55 Berlin menar att:
49 A. A. Sid. 90.
50 Berlin, I, Essäer om frihet. Sid. 18. 51 A. A. Sid. 187.
”frihet är frihet, varken jämlikhet eller rättvisa eller kultur, eller mänsklig lycka eller ett lugnt samvete”.56
Han förklarar att om en person avstår en del av dennes frihet, om friheten är beroende av andras olycka för att på så sätt minska personens skam inför den ojämlikhet som friheten grundas i, uppstår en total förlust av frihet, eftersom att en persons minskade frihet inte per automatik leder till att andras frihet ökar. Andra värden kan visserligen öka, såsom lycka eller rättvisa, men vad gäller frihet så består denna förlust. Han pe-kar också på att det är skillnad på social eller ekonomisk frihet och den ”liberala” dividuella friheten. Berlin poängterar dock att det vid tillfälle kan vara så att
in-skränkningar på somligas frihet är nödvändiga för att andra personers frihet ska kunna garanteras.57 Poängen tydliggörs genom resonemanget:
”Vidden av en människas eller ett folks frihet att välja att leva som de vill måste vägas mot fordringarna hos många andra värden, bland vilka jämlikhet, rättvisa, lycka, trygghet, allmän ordning kanske är de up-penbaraste exemplen. Av denna anledning kan den inte vara obegrän-sad”.58
Även om frihet har förklarats på många olika sätt, har den gemensamma nämnaren ofta inneburit frihet från något59 och att det som är kärnan i försvarandet av frihet är det ”negativa målet att avvärja andras inblandning”.60
Berlin anser att det nödvändigtvis inte behöver finnas ett samband mellan ett demo-kratiskt styre och individuell frihet, exempelvis menar han att frågeställningen ”vem
styr mig?” helt förnuftsenligt är åtskild frågan ”i hur stor uträckning lägger sig staten i mina förehavanden?”. Det är just i denna åtskillnad, som olikheten mellan det nega-tiva och posinega-tiva begreppet om frihet slutligen finns.61
Den positiva innebörden av frihet är istället snarare en frågeställning kring vem som avgör vad en person får eller inte får göra, likväl vad den skall vara, och Berlin menar att det är stor skillnad mellan frihet från och frihet till.62
Positiv frihet förklarar Berlin som att den grundar sig i en individs önskan att kunna
vara herre över sig själv. Han skriver:
”Jag vill att mitt liv och mina beslut skall bero på mig själv, inte på yttre kraf-ter av något slag. Jag vill vara verktyget för mina egna, inte för andra männi-skors viljeakter”.63
Han klargör det som att en person istället för att vara ett objekt, vill ses som ett sub-jekt och att ens handlande skall bestämmas av anledningar och syften som en person avsiktligen tagit på egen hand och inte på grund av yttre faktorer som påverkat dessa.64 Positiv frihet kan innebära att en person trots att den inte är någon annans slav, och faktiskt är herre över sig själv, ändå kan vara naturens slav eller rentutav under sina egna ”otyglade lidelser”. Kanske har människor upplevt att de haft chan-sen att göra sig fria från detta av naturen eller andliga typen av slaveri och då känt att de blivit mer medvetna om både ett styrande jag, likväl som ett annat jag inom dem själva som har övervunnits. 65
Det styrande blir det högre jaget som identifieras med förnuftet. Berlin beskriver det som det verkliga jaget, autonoma jaget, det ideala jaget, eller jag när jag är som bäst. I kontrast till detta högre jag finns ett lägre jag vilket är det som drivs av och faller offer för oförnuftiga impulser och icke kontrollerade begär. Det lägre jaget benämns som ett empiriskt jag som till skillnad från det högre jaget, exempelvis låter sig sve-pas med av lidelser och begär och som måste tyglas om det skall ha möjlighet att kunna åstadkomma den fulla höjden av dess verkliga natur.66
de menar att de vet vad som är nödvändigt och bäst för att personen i fråga skall uppnå sitt verkliga eller högre jag. Han beskriver ett slags ”oupplyst” tillstånd hos det empiriska jaget som helt enkelt inte vet bättre.67
2.2.2 Fokus på den negativa friheten
Berlin anser att varje tolkning av ordet ”frihet” utan tvivel måste innefatta ett mini-mum av det som han beskrivit som negativ frihet, ett område där en person inte på något sätt hindras av något eller någon. Om man av andra hejdas att över huvud taget göra någonting utan påverkan av andra, då anser han inte att denne person varken moraliskt eller juridiskt skulle kunna klassas som en människa.68
Det väsentliga för frihet som begrepp, både när det gäller den positiva och den
nega-tiva betydelsen, är att någon eller något skall avstyras eller hållas tillbaka. Det kan
vara fråga både om människor som vill sätta sig över, eller inskränker på en persons område, likväl som det kan vara fråga om fruktan, fasta idéer, neuroser eller irration-ella krafter.69
Graden av negativ frihet som pluralismen omfattar anser Berlin vara det ideal som är humanare och sannare, i jämförelse med de mer strukturerade, auktoritära och disci-plinerades mål vilket är det ”positiva självherraväldets ideal...”.70 Han menar att den negativa friheten är mer sann då den i alla fall medger att människor har fler mål än
bara ett, att de inte kan beräknas på samma sätt, likväl som att de konkurrerar med varandra.71
2.2.3 Uppfattningar om yttrandefrihet
inom hans diskussion kring den negativa friheten genom uppfattningen att en person skall erhålla ”frihet från något” och ha ett utrymme utan inblandning från andra. Att frihet som begrepp, vare sig det är frågan om negativ eller positiv frihet, måste inne-bära ett område hos människan där hen inte hindras av någon eller något, kopplar jag samman med tanken om yttrandefriheten.
Här tolkar jag det som att Berlin anser att det är av stor vikt att en person har utrymme och rätt att göra vad den behagar, exempelvis då att yttra sig, likväl som att ta del av information och olika åsikter. Att vikten för honom ligger i att en person faktiskt skall ha möjlighet att yttra sig fritt eftersom att det inte finns något ”yttre” hinder som står i vägen. Jag tolkar honom som att det därav blir viktigare att en person inte förbjuds eller hindras sin yttrandefrihet, mer än den faktiska friheten att yttra precis vad som helst. Som han själv nämner, ”frihet från snarare än till något”.
Berlin tar dock upp att det även finns andra värden som också måste tas hänsyn till, där en begränsning för friheten är nödvändig, exempelvis om en annan person riskerar att fara illa. Utifrån det resonemanget drar jag en parallell till att även yttrandefrihet måste begränsas om det är så att en annan person riskerar att ta skada.
2.3 Konklusion
ingripande kan vara nödvändigt. Med resonemanget drar jag slutsatsen att vi behöver yttrandefriheten och att den är av oerhörd vikt, men att det som yttras skall göras un-der lugna förhållanden och genom en saklig debatt.
Berlins förklaringar om negativ och positiv frihet gör gällande att man kan se på frihet på olika sätt, både som frihet från något, likväl som frihet till något. De innebär olika saker men han lägger mest vikt vid den negativa friheten och det nödvändiga i att människor erhåller ett utrymme utan påverkan från någon eller något. Han beskriver det som att en person inte skall hållas tillbaka eller avstyras av någon annan. Att en person inte hindras, eller att någon annan bestämmer över denne, är det viktigaste för Berlin. Dock uttrycker han också att frihet inte endast står för sig själv, utan att det också måste vägas mot flera andra viktiga värden såsom jämlikhet och rättvisa. Av det drar jag slutsatsen att det innebär att han skulle ansett det vara av stor vikt att en person måste ha friheten att yttra sig, men att det inte är en absolut rättighet, som inte inom några omständigheter får begränsas. Andra värden måste därav tas i beaktande och precis som han nämner, vägas mot varandra.
Studerar man Mill och Berlin är det ofrånkomligt att inte vara medveten om att Mill verkade innan Berlin, och att Berlin både har studerat och diskuterat Mill samt blivit influerad av honom. Vid studerandet av de båda märker man detta. De har båda lik-nande uppfattning om en människas rätt till självbestämmande och suveränitet, men pratar också om gränsen för denna då en enskild individs agerande skulle riskera att inskränka på någon annans frihet eller andra värden om överträdelsen gjorts på ett icke juste, eller våldsamt sätt.
Sett till de båda filosoferna Mill och Berlin, tolkar jag att tyngden hos Mill ligger på friheten att få yttra sig, och det vitala i att åsikter förs fram och argumenteras, allt för att sanningen skall kunna nås. Mill fokuserar på det viktiga i att själva yttringen kommer fram.
Berlins tyngdpunkt tolkar jag å andra sidan vara friheten i att uttrycka sig och ta del av både information och åsikter, utan att detta begränsas av någon eller något, men att fokus ligger i just att inte inskränkas av andra.
3. Rättsliga perspektiv på yttrandefriheten
I detta kapitel kommer jag att beskriva de rättsliga innebörderna av yttrandefrihet ge-nom att först redogöra för yttrandefriheten i FN:s konvention om de medborgerliga och politiska rättigheterna (ICCPR) genom artikel 19 samt yttrandefriheten enligt den europeiska konventionen för de mänskliga rättigheterna (EKMR) genom artikel 10. Därefter redogörs för yttrandefriheten i svensk grundlag, följt beskrivning av den in-ternationella konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering (CERD), och till sist ges en redogörelse för hate speech.
Kapitlet skall hjälpa till att tolka yttrandefriheten och dess gränser inom den juridiska kontexten för att bredda perspektivet från det politiskt filosofiska.
Det rättsliga perspektivet skall hjälpa till att undersöka vad yttrandefriheten innebär, likväl som var gränsen för den går. Eftersom rättsliga texter först görs gällande när de tolkas, kommer som tidigare nämnts, rättsvetare hjälpa till med tolkningen utav dessa. I boken Extreme Speech and Democracy skriver Dieter Grimm att demokrati inte finns utan en allmän diskurs, och att det inte finns någon allmän diskurs utan yttrande-frihet, mediefrihet och frihet till information. Det är endast om rätten består både av den aktiva och passiva sidan, både friheten att fritt få uttrycka sin egen åsikt, samt friheten att ta del av andras åsikt, som den anses vara en vittomspännande frihet till kommunikation.72 För att kunna balansera yttrandefrihet å ena sidan, med andra skyddade värden, används proportionalitetsprincipen av de flesta länder idag.73 Grimm påtalar att yttrandefrihet inte endast kan tillåtas om den gynnar demokratin, utan att rättigheten innehar ett värde som är oberoende av demokrati, och att även ett förkastande av demokratin måste få vara tillåtet.74
Även om yttrandefrihet är en viktig rättighet, får det inte finnas någon tvekan om att den aldrig kan vara absolut, då det finns en risk att yttranden kan skada andra friheter och skyddade intressen.75 Gemensamt för artikeln gällande yttrandefrihet hos FN:s
72 Grimm, D, ”Freedom of Speech in a Globalized World” som ingår i boken: Extreme Speech and Democracy.
Sid. 11.
konvention för de medborgerliga och politiska rättigheterna och densamma hos Euro-pakonventionen är att den är en så kallad kvalificerad rättighet, vilket innebär att sta-ten har rätt att begränsa den vid särskilda situationer, till skillnad från exempelvis rätten till att slippa tortyr, som aldrig går att begränsa eller göra inskränkningar på.76
3.1 FN:s konvention för de medborgerliga och politiska rättigheterna År 1966 antogs konventionen om de medborgerliga och politiska rättigheterna (ICCPR) i FN:s generalförsamling som sedan trädde i kraft år 1976 i Sverige. Bland artiklarna inom konventionen finns artikel 19, som berör åsikts- och yttrandefrihet. Denna finns även fastslagen i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna som antogs redan år 1948.77 ICCPR har även en tillsatt kommitté som i sin tur år 2011 fastställde en allmän kommentar (nummer 34) till artikel 19.78 Den allmänna kommentaren är framtagen för att ge de förbundna staterna vägledning i hur en artikel skall tolkas.79 Artikel 19 lyder:
Artikel 19
1. Ingen får utsättas för ingripande för sina åsikters skull.
2. Var och en har rätt till yttrandefrihet. I denna rätt ingår frihet att oberoende av territoriella gränser söka, ta emot och sprida uppgifter och idéer av alla slag, i tal, i skrift och i tryck, i konstnärlig form eller genom annat valfritt ut-trycksmedel.
3. Utövandet av de rättigheter som avses i punkt 2 medför särskilda skyldig-heter och särskilt ansvar. Detta utövande får därför underkastas vissa in-skränkningar men endast sådana som är angivna i lag och som är nödvändiga a) för att respektera andra människors rättigheter eller anseende,
b) för att skydda den nationella säkerheten, den allmänna ordningen, folkhälsan eller sedligheten.
Kevin Boyle och Sangeeta Shah förklarar att yttrandefriheten har beskrivits som ett kriterium för alla andra rättigheter, likväl som att den anses vara omöjlig att separera
76 Hare, I, “Extreme Speech Under International and Regional Human Rights Standards” som ingår i boken:
Extreme Speech and Democracy. Sid. 69.
77 FN:s hemsida, ”Konventionen om de medborgerliga och politiska rättigheterna”. Hämtad 160423.
78 Regeringens hemsida för de mänskliga rättigheterna- Yttrandefrihet/Internationella regler för yttrandefrihet.
Hämtad 160423.
79 Connors, J, Schmidt, M, ”United Nations” som ingår i boken International Human Rights Law. (Andra
från både tanke- förenings och mötesfrihet. Den beskrivs också som grundläggande för alla de andra rättigheterna, även de kulturella, ekonomiska och sociala.80
Yttrandefriheten är en individuell rättighet och betyder att en person har friheten att uttrycka sina tankar utan att straffas för det, likväl som att den också innefattar frihet-en att kommunicera med andra samt att höra andras åsikter och möjlighetfrihet-en att utbyta idéer och information. Artikel 19 (p. 2) innefattar det positiva innebörden av yttrande-frihet inom internationell rätt. Den innebär däribland yttrande-friheten att söka, ta emot och dela information. Friheten att söka information inbegriper också att som journalist aktivt kunna utreda till förmån för allmänhetens intresse. Friheten att ta emot inform-ation har Europadomstolen tolkat som rätten för allmänheten att meddelas och få ta del av information, samtidigt som det är medias plikt att se till att dela just den in-formationen.81
Friheten att dela information innefattas av rätten att dela information och idéer genom all typ av media och genom vilken form som helst. Alla former av uttryck är skyd-dade genom artikeln, såväl uttalade och skrivna som bilder och konst. Dessa uttryck är också skyddade att förmedlas genom alla tänkbara tillvägagångssätt, exempelvis genom sång och böcker, såväl som internet.82
Ivan Hare beskriver dock att FN:s råd för de mänskliga rättigheterna håller politiskt muntliga framställningar som kärnan för det som skall skyddas genom artikel 19.83 Eva Brems belyser att alla rättigheter inte är absoluta, och att de därför går att be-gränsa, vilket ges uttryck för i den tredje paragrafen (p.3) som redogör för inskränk-ningar som anses nödvändiga, bland annat då för att säkerställa respekten för andra, likväl som för att skydda rikets säkerhet.84 Boyle och Shah menar att till skillnad från att människor genom tankefriheten har rätt att tänka precis vad de vill, så får personer inte alltid säga eller skriva precis vad de vill. De förklarar likt Brems att den tredje paragrafen hos artikeln innefattar ansvar och förpliktelser, både när det gäller medias
80 Boyle, K, Shah, S, ”Thought, expression, association, and assembly” som ingår i boken: International Human
Rights Law. Sid. 225.
81 A. A. Sid. 226. 82 A. A. Sid. 226.
83 Hare, I, “Extreme Speech Under International and Regional Human Rights Standards”. Sid. 70.
84 Brems, E, ”State regulation of xenophobia versus individual freedoms: the European view”. Journal of Human
roll, men också när begränsningar anses nödvändiga för att säkerställa andra perso-ners rättigheter och anseenden, samt exempelvis rikets säkerhet och den allmänna ordningen.85
3.2 Europeiska konventionen för de mänskliga rättigheterna
Endast ett par år efter att den universella deklarationen för de mänskliga rättigheterna antagits av generalförsamlingen i FN hade det nystartade Europarådet tagit fram en konvention (europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna
och de grundläggande friheterna) som skrevs under den fjärde november 1950 i
Rom.86 Artikel 10 i konventionen lyder: Artikel 10
Yttrandefrihet
1. Var och en har rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets in-blandning och oberoende av territoriella gränser. Denna artikel hindrar inte en stat att kräva tillstånd för radio-, televisions- eller biografföretag.
2. Eftersom utövandet av de nämnda friheterna medför ansvar och skyldighet-er, får det underkastas sådana formföreskriftskyldighet-er, villkor, inskränkningar eller straffpåföljder som är föreskrivna i lag och som i ett demokratiskt samhälle är nödvändiga med hänsyn till den nationella säkerheten, den territoriella integri-teten eller den allmänna säkerheten, till förebyggande av oordning eller brott, till skydd för hälsa eller moral, till skydd för annans goda namn och rykte eller rättigheter, för att förhindra att förtroliga underrättelser sprids eller för att upprätthålla domstolarnas auktoritet och opartiskhet.
Artikeln innebär att varje person har rätt till yttrandefrihet likväl som åsiktsfrihet, och att fritt få ta emot uppgifter och tankar, likväl som att också fritt få sprida dem utan att någon inblandning från myndighet sker. Detta helt oberoende av i vilket land man befinner sig. På grund av att rättigheten innefattar skyldigheter och ansvarstagande får exempelvis inskränkningar göras och straff utdömas, bland annat om det anses nöd-vändigt i ett demokratiskt samhälle.87
85 Boyle, K, Shah, S, ”Thought, expression, association, and assembly”. Sid. 228.
86 Danelius, H, Mänskliga rättigheter i europeisk praxis. (Fjärde upplagan). Stockholm. Norstedts Juridik. 2012.
Sid. 17.
Hans-Gunnar Axberger förklarar att Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna kontrollerar att medlemsländerna fullgör sina konventionsåtaganden. Artikel 10 är
”allmänt hållen” och det är genom praxis från Europadomstolen som artikeln får sitt
innehåll vilken stämmer väl överens med synsättet för Sveriges yttrandefrihetsgrund-lagar. Vid tolkning av artikel 10 hänvisas ofta till ett domstolsuttalande som utgångs-punkt. Han skriver:
”Med de begränsningar som följer av paragraf. 2 i artikel 10, är den inte bara tillämplig på ’information och idéer’ som mottas positivt eller som anses oförargliga eller likgiltiga, utan också på sådana som kränker, chockerar eller stör staten eller någon del av befolkningen. Sådana är de krav på den plural-ism, tolerans och vidsynthet förutan vilka det inte finns något ’demokratiskt samhälle’.88
Bland annat betyder detta att varje ”villkor”, ”inskränkning”, ”straffpåföljd” och ”formföreskrift” som föreskrivs för området skall stå i proportion till det rättmätiga mål som strävas efter. Axberger tillägger också att det vid något fall varit så att skyd-det för yttrandefriheten i Europakonventionen sträckt sig längre än skyd-det svenska
(Pas-tor Green-målet, NJA 2005 s.805) då den tilltalade dömts för hets mot folkgrupp i
Sverige men sedan friats i Europadomstolen med åberopande av skyddet för yttrande-friheten enligt artikel 10.89
Eva Brems menar att begränsningen hos artikel 10 paragraf. 2 generellt sett ses som nödvändig i ett demokratiskt samhälle för att skydda andras rättigheter, likväl som anseenden. Detta innebär en konflikt mellan rättigheter med en person eller en grupp av personers rätt till yttrandefrihet å ena sidan, och en annan persons eller grupps rätt att inte diskrimineras å den andra sidan. Exempelvis rättfärdigas då förbud mot rasist-iska yttranden med anledning av den skada den åsamkar andra individer eller grup-per.90
88 Axberger, H-G, Yttrandefrihetsgrundlagarna. Norstedts Juridik AB. Krakow/Stockholm. 2014. Sid. 26-27. 89 A. A Sid. 26-27.
Stijn Smet redogör för att vissa uttryck tillhör kärnan hos artikel 10 genom att dom-stolen har framhållit specifika sidor av yttrandefrihet, däribland politiska yttranden och pressfrihet just för att de är så grundläggande i ett demokratiskt samhälle. Speci-ella kategorier av personer, exempelvis politiker, ges en vid yttrandefrihet med anled-ning av att de anses vara både representanter och försvarare av människors intres-sen.91
3.3 Yttrandefriheten i svensk grundlag
Yttrandefrihetsrätten innefattar de rättsliga regler och garantier som innebär skydd för yttrandefriheten och anger också hur den skall användas. Regleringen för detta sett till svensk rätt finns till största del i grundlagarna. När det gäller tryckta former av yttran-den regleras dessa i tryckfrihetsförordningen (TF), och när det kommer till yttranyttran-den som görs i tv, radio eller annan s.k. ”teknisk upptagning”, regleras dessa i yttrandefri-hetsgrundlagen (YGL).92 Yttrandefrihetsgrundlagarna avser yttranden och informat-ionsutbyten som är offentliga och riktar sig till en mer utbredd publik, inte sådana som uttrycks i en privat kontext.93
Utöver TF och YGL finns också bestämmelser för yttrandefriheten i regeringsformen (RF) som täcker de former av yttrande som inte innefattas av TF och YGL.94 RF hänvisar specifikt vidare till TF och YGL och skall därför ses som ett komplement till de två yttrandefrihetsgrundlagarna. Det är betydande för yttrandefriheten när det gäller andra typer av sammanhang och former.95
I den grundlagsskyddade regeringsformen (RF) återfinns skyddet för yttrandefrihet: 2 kap. Grundläggande fri- och rättigheter
Opinionsfriheter
1 § Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad 1. yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor,
91 Smet, S, Freedom of expression and the right to reputation: Human rights in conflict. American University
In-ternational Law Review. (Första upplagan). Volym 26. 2010. Sid. 219.
92 Axberger, H-G & Strömberg, H, Yttrandefrihetsrätt. Studentlitteratur AB. Lund. 2004. Sid. 9-10. 93 Axberger, H-G, Yttrandefrihetsgrundlagarna. Sid. 31.
2. informationsfrihet: frihet att inhämta och ta emot upplysningar samt att i övrigt ta del av andras yttranden, 3. mötesfrihet: frihet att anordna och delta i sammankomster för upplysning, meningsyttring eller annat liknande syfte eller för framförande av konstnärligt verk,
4. demonstrationsfrihet: frihet att anordna och delta i demonstrationer på allmän plats,
5. föreningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra för allmänna eller enskilda syften, och
6. religionsfrihet: frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion.
I fråga om tryckfriheten och motsvarande frihet att yttra sig i ljudradio, television och i vissa liknande överföringar, offentliga uppspelningar ur en databas samt filmer,
videogram, ljudupptagningar och andra tekniska upptagningar gäller tryckfrihetsförordningen och
yttrandefrihetsgrundlagen.
I tryckfrihetsförordningen finns också bestämmelser om rätt att ta del av allmänna handlingar. Lag (2010:1408).
Skyddet för yttrandefriheten är inte absolut, utan får begränsas i enlighet med RF 2:21 & 2396, dessa lyder:
21 § Begränsningar enligt 20 § får göras endast för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle. Begränsningen får aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett den och inte heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot
mot den fria åsiktsbildningen såsom en av folkstyrelsens grundvalar. Begränsningen får inte göras enbart på grund av
politisk, religiös, kulturell eller annan sådan åskådning. Lag (2010:1408). 23 § Yttrandefriheten och informationsfriheten får begränsas
med hänsyn till rikets säkerhet, folkförsörjningen, allmän ordning och säkerhet, enskildas anseende, privatlivets helgd eller förebyggandet och beivrandet av brott. Vidare får friheten att yttra sig i näringsverksamhet begränsas. I övrigt får begränsningar av yttrandefriheten och
informationsfriheten göras endast om särskilt viktiga skäl föranleder det.
Vid bedömandet av vilka begränsningar som får göras med stöd av första stycket ska särskilt beaktas vikten av vidaste
möjliga yttrandefrihet och informationsfrihet i politiska, religiösa, fackliga, vetenskapliga och kulturella
angelägenheter.
Att meddela föreskrifter som utan avseende på yttrandens
innehåll närmare reglerar ett visst sätt att sprida eller ta emot yttranden anses inte som en begränsning av
yttrandefriheten och informationsfriheten. Lag (2010:1408).
Katarina Alexius förklarar hur yttrandefriheten såg ut vid demokratins genombrotts-tid:
”En tanke kan åskådliggöras genom t.ex. bilder och gester. I moderna sam-hällen kommuniceras meddelanden vanligen genom tal- eller skriftspråk. Ytt-randefrihet kan sägas innebära frihet att utan begränsningar och oavsett ämne kunna meddela andra personer allehanda information.”97
Hennes beskrivning åskådliggör skillnaden i dåtidens yttrandefrihet eftersom att det idag ju finns begränsningar för den.
Beskrivningen av att det råder yttrandefrihet betyder i detta avseende att det råder frihet att förmedla information, likväl som att en person har frihet att själv få skapa sin egen uppfattning. Med anledning av att information inte nödvändigtvis består av åsikter, innebär det att politisk yttrandefrihet som begrepp är smalare än frihet till yttrande och att förmedla information. Vanligen anses tryckfrihet som en del av ytt-randefrihet, men sett till terminologin hos svensk juridik uppfattas de allt som oftast som två skilda saker.98
Genom paragrafen framkommer att yttrandefriheten även skyddas i tryckfrihetsför-ordningen (TF) och Yttrandefrihetsgrundlagen (YFG). Yttrandefriheten är en relativ frihet, vilket innebär att den i lag kan begränsas. Både yttrandefriheten och informat-ionsfriheten får inskränkas på vid hänvisning till bland annat allmän ordning och ri-kets säkerhet, likväl som anseendet hos enskilda och beivrandet av brott. Dock bör det föreligga ”särskilt viktiga skäl” för att inskränkningarna skall vara legitima, samt att de skall ha föregåtts av beaktande för både yttrande- och informationsfriheten i största möjliga mån.99 Axberger skriver:
97 Alexius, K, Politisk yttrandefrihet. En studie i lagstiftning och praxis under demokratins genombrottstid.
Stockholm. 1997. Nerenius & Santérus Förlag. Sid. 19.
98 A. A. Sid. 19.
”En begränsning får ske endast för att tillgodose ett ändamål som är godtag-bart i ett demokratiskt samhälle”.100
Begränsningen får inte vara så omfattande att den riskerar att hota människors fria åsiktsbildning, likväl som att inskränkningen inte endast får baseras på religiös, kultu-rell, politisk eller liknande åskådning.101
Axberger förklarar att:
”Yttrandefrihet är en princip som betyder att värdet av en vidsträckt yttrande-frihet erkänns och skyddas av rättsordningen”.102
Det finns alltså gränser för yttrandefriheten, och de här yttrandefrihetsbrotten anges i TF 7:4 och 5 men gäller även för YGL då den hänvisar till TF. Här särskiljs brott mel-lan otillåtna yttranden och otillåtna offentliggöranden.103
Ett sådant brott är hets mot folkgrupp (som förklaras något lite närmre i avsnittet om
hate speech nedan) medan en annan typ av yttrandefrihetsbrott är förolämpning som
innebär att en person ”smädar annan genom kränkande tillmäle eller beskyllning eller genom annat skymfligt beteende” (TF 7:4 paragraf.15). Dock förklaras att den här typen av kriminalisering endast görs gällande för handlingar som är riktade mot end-ast person, vilket Axberger förklarar att det därför inte passar speciellt bra inom ra-men för yttrandefrihetsbrott som bygger på förutsättningen att något sprids till all-mänheten.104
Ytterligare kan också nämnas att censur brukar ses som yttrandefrihetens största fi-ende vilken gör att yttrandefrihet ofta likställs med censurförbud. Axberger skriver:
”Censurens ställning som yttrandefrihetens fiende nummer ett kan också förklaras med det tvång den utövar mot den enskildes frihet att under eget ansvar göra sin stämma hörd inför andra”.105
100 Axberger, H-G, Yttrandefrihetsgrundlagarna. Sid. 21. 101 A. A. Sid. 20-21.
Han menar att det ur yttrandefrihetssynpunkt, är mindre skadligt med ingripanden som sker i efterhand, då en framställning som redan genomgått censur, hejdas från att komma ut över huvud taget.106
3.4 Internationella konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering
En annan av FN:s konventioner är den internationella konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering (CERD) som trädde i kraft 1970 i Sverige.107 Konventionen syftar till att alla länder som ratificerat den skall fördöma all form av rasdiskriminering liksom att med alla tänkbara medel rensa bort det. Alla medborger-liga, sociala och ekonomiska rättigheter skall också kunna säkerhetsställas att de inte innefattar någon form av diskriminering.108 I anslutning till konventionen finns även en kommitté bestående av experter på området som har till uppgift att granska att län-der som anslutit sig till konventionen uppfyller sina åtaganden.109 Artikel 4 i konvent-ionen uttrycker specifikt fördömande av organisationer och propaganda som diskri-minerar på grund av ras, hudfärg och etnicitet:
Artikel 4
Konventionsstaterna fördömer all propaganda och alla organisationer som grundar sig på föreställningar eller teorier att någon ras eller persongrupp av viss hudfärg eller visst etniskt ursprung skulle vara överlägsen någon annan grupp eller som söker rättfärdiga eller främja rashat och diskriminering i någon form och åtar sig att vidta omedelbara och konkreta åtgärder som syftar till att utrota all uppmaning eller utövande av sådan diskriminering. I detta syfte skall konventionsstaterna, med vederbörligt beaktande av de principer som omfattas av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och av de rättigheter som uttryckligen anges i artikel 5 i denna konvention, bland annat
a) förklara som brottslig gärning som är straffbar enligt lag allt spridande av idéer grundade på rasöverlägsenhet eller rashat, uppmaning till rasdiskrimine-ring, liksom alla våldshandlingar eller uppmaning till sådana handlingar mot en viss ras eller en grupp av personer av annan hudfärg eller annat etniskt ur- ur- ur- ur- ur- ur- ur- ur- ur- ur- ur- ur- ur- ur- ur- ur- ur- ur- ur- ur- ur- ur- ur- ur- ur- ur- ur- ur- ur- ur- ur- ur- ur- ur- ur- ur- ur- ur- ur- ur- ur- ur- ur- ur- ur- ur- ur- ur- ur- ur- ur- ur- ur- ur- ur- ur- ur- ur- ur- ur- ur-
106 A. A. Sid. 71.
107 Regeringens webbplats om mänskliga rättigheter. Konventionen om avskaffande av rasdiskriminering (CERD).
Hämtad 160425.
108 Hare, I, “Extreme Speech Under International and Regional Human Rights Standards”. Sid. 64.
109 Regeringens webbplats om mänskliga rättigheter. Konventionen om avskaffande av rasdiskriminering (CERD).
