Filterbubblor och ekokammares inverkan på beslutsfattande

Resultatet påvisar hur samtliga respondenter bekräftar existensen av filterbubblor och ekokammare samt att de själva befinner sig eller har befunnit sig i en. Dock framgår det i resultatet att flera av respondenterna anser att den filtrering som sker av algoritmer främst syns tydligt inom andra ämnen än politik eftersom de själva inte aktivt letar politisk information på Instagram. Det framkommer ur resultatet att majoriteten av respondenterna använder Instagram för nöjes skull snarare än en informationskälla. Majoriteten av

respondenterna betonar dock att den politiska information som de faktiskt ser i sitt flöde överensstämmer med deras egna politiska åsikter. Genom att samtliga respondenter påpekar existensen av filterbubblor och ekokammare framkommer det tydligt att samtliga på ett eller annat sätt använder sig av selektiv exponering då de aktivt väljer vilka de ska följa och inte.

Man kan anta att eftersom respondenterna bekräftar att de befinner sig eller har befunnit sig i en filterbubbla, skulle de, om de aktivt interagerar med politiskt innehåll på Instagram, kunna hamna i en spiral där de endast mottar politiskt innehåll som algoritmer anpassar efter deras tidigare agerande på internet och sociala nätverk. Denna iakttagelse stämmer även överens med vad som framkommit i resultatet gällande ekokammare då det på samma sätt leder till ett eko av respondenternas åsikter, vilket kan ses som ett problem genom att de mestadels ser ett perspektiv av ett politiskt problem. Utifrån detta är det en intressant att fundera över hur algoritmerna bidrar till att minska den kognitiva dissonansen hos respondenterna vilket då skulle leda till en behaglig känsla hos respondenterna eftersom de inte hamnar i en konflikt mellan olika åsikter.

Frågan är huruvida detta skulle kunna komma att påverka respondenternas möjlighet att ta välinformerade beslut. Samtliga respondenter beskriver att de blir påverkade av vad de ser och att detta kommer påverka deras beslutsfattande vid ett politiskt val. Detta kan

filterbubbla, då det bekräftas av respondenterna att de mestadels ser information som överensstämmer med deras egna politiska åsikt, vilket leder till att respondenternas åsikter inte blir ifrågasatta. Med grund i det Strout (2010:556-557) beskriver i hur selektiv

exponering kan leda till en minskad handling av individen för att förändra sin redan bestämda åsikt och världsuppfattning kan man diskutera vad konsekvenserna blir för respondenterna i denna studie. Effekterna av detta kan då bli att respondenternas beslut möjligtvis inte alls är välinformerade utan snarare ett resultat av ekot som förekommit i respondentens flöde. Detta på grund av att respondenterna ständigt blir bekräftade i deras egna uppfattning samt kan försvara sina åsikter genom att undvika det innehåll som utmanar deras åsikter.

En jämförelse av resultatet kan göras till Habermas offentlighetsteori och det offentliga rummet. Om man ser sociala nätverk som en ny variant av ett offentligt rum kan man tänka sig att det i sin tur bildas mindre rum i det stora offentliga rummet, exempelvis filtrerade flöden på Instagram bestående av människor med liknande åsikter. Detta skulle innebära att varje individ har ett eget offentligt rum som är format efter deras politiska åsikter. Detta liknar Habermas grundidé om offentliga rum och skulle leda till att dessa fortfarande är relativt stängda, då de i dessa nya mindre varianter på Instagram endast diskuterar och möts av ämnen utifrån ett visst perspektiv och där användare delar liknande åsikter. Om tanken av att det stora offentliga rummet på internet splittrats till mindre rum skulle det kunna leda till att det är ett fortsatt polariserat samtalsklimat. Och om man då lägger till aspekten om

filterbubblor kan det leda till att människor blir isolerade i sin egen uppfattning av omvärlden när de inte nås av information som emot säger dem.

Huruvida detta påverkar respondenterna när det kommer till ett beslutstagande i ett politiskt val kan diskuteras både för och emot. Först kan man påstå att intervjuobjekten inte skulle påverkas på ett sätt som skulle leda till att de inte längre kan ta ett välinformerat beslut. Detta beror på att det även framkommer av resultatet att majoriteten av respondenterna inför ett politiskt val läser information från andra nyhetskällor, vilket skulle kunna motverka konsekvenserna från filterbubblan eller ekokammaren. Ytterligare en faktor som skulle motverka ett sådant utfall är att ett övervägande antal respondenter menar på att om de ser politisk information på Instagram söker de vidare på andra nyhetskällor vilket tyder på ett aktivt källkritiskt handlande från respondenterna. Detta för att få en bredare och mer korrekt bild av informationen de tidigare läst. Dock förklarar Sunstein (2009:52) att det är ett

mänskligt beteende att välja information och nyheter som inte rubbar vår redan existerande syn på världen, vilket innebär att trots att respondenterna aktivt söker sig till nyhetskällor kan dessa källor vara valda för att det inte ska rubba ens världsbild.

Ytterligare en aspekt som påvisar deras möjlighet att ta välinformerade beslut är att samtliga studenter är medvetna om de negativa konsekvenserna av filterbubblor och ekokammare. I och med att de är medvetna om dessa konsekvenser påvisar resultatet även att respondenterna är källkritiska mot den information de exponeras för på Instagram. Även om det endast är en respondent som aktivt tar handling mot filterbubblor och ekokammare genom att försöka manipulera algoritmerna för att motta fler perspektiv inför ett politiskt val. S​amtliga respondenter menar både att de är medvetna om att algoritmerna manipulerar deras flöden samt att de är uppmärksamma över möjligheten att de endast mottar en typ av politisk information, den som överensstämmer med deras egna uppfattningar. Denna medvetenhet kan leda till en aktsamhet över informationen de exponeras för och att de som tidigare nämnts är källkritiska. Det är dock en intressant tanke att eftersom respondenterna inte får upp

information från andra perspektiv som möjligtvis utmanar deras befintliga världsbild, har de inte möjligheten att vara källkritiska mot dessa eller ens vara medvetna om att dessa

synvinklar existerar. Detta kan på ett sätt problematisera ett argumenterande för att de har möjligheten att ta ett välinformerat beslut, eftersom de som sagt inte nås av all information utan endast information som bekräftar deras egna uppfattningar. Då samtliga respondenter är medvetna om konsekvenserna samt att majoriteten är källkritiska till den information de ser kan man ändå argumentera för att de har möjlighet att påverka den världsbild som skapas via Instagram. Värt att nämna är dock att fyra respondenter påpekar att de undermedvetet blir påverkade av den information de exponeras för på Instagram. Därav bör man förstå vikten av att filterbubblor och ekokammare fortfarande kan vara problematiska i samband med

respondenternas informationsupptagande.

För det andra kan det ses ur en kritisk synvinkel då man kan man argumentera för att respondenterna i en viss grad inte kan ta ett välinformerat beslut genom ett flertal aspekter. Som diskuterats tidigare men är värt att trycka på igen är att respondenterna bekräftar att de befinner sig i ett eko av sina egna åsikter. Detta är relevant kopplat till den tidigare

forskningen som Flaxman, Goel & Rao (2016) presenterat där författarna konstaterar att individer är mer benägna att publicera och dela information som dess sociala nätverk

sympatiserar med (2016:299). Detta visar på att det finns en ovillighet att publicera något som man förstår motsäger majoriteten av ens följares åsikter. Detta knyter an till att majoriteten av respondenter anser att den politiska information de ser i sitt flöde överensstämmer med deras egna åsikter. Vidare är det intressant då majoriteten av

respondenterna förklarar att de påverkas mer av det politiska innehåll som deras vänner och bekanta delar gentemot politiker och nyhetssidor. Samtliga respondenter menar att de tar del av politiskt innehåll via Instagram och detta problematiseras när det framkommer att

majoriteten av respondenterna främst följer sina vänner på Instagram och att det är via dem de tar del av detta innehåll. Då ett övervägande antal av respondenterna anser på att det politiska innehåll som de ser i sitt flöde är åsikter som överensstämmer med respondenternas egna politiska åsikter kan en problematik uppkomma, Flaxman, Goel & Rao (2016:299) menar på att denna filtrering kan leda till att individer inte utsätts för flera olika politiska perspektiv. Utifrån vårt resultat stämmer detta inte överens med Strömbäcks (refererad i Höjer, 2017) forskning där han konstaterar att en väldigt liten del av medieanvändare kontinuerligt följer likasinnade personer. Dock är det relevant att ha i åtanke att vår studie inte är så omfattande vilket gör det svårt att göra en sådan generalisering.

Vidare diskuteras hur detta kan leda till att individerna inte får lika stor förståelse för alla olika politiska åsikter som finns i samhället. Kopplat till vår studie är detta intressant. Kan detta leda till att respondenterna inte är öppna för att ta emot information från andra politiska synvinklar? Ja det kan man mena på utifrån resultatet. Endast två respondenter menar att de är villiga att bredda sitt flöde för att motta en bredare mängd information trots att de är väl medvetna om att deras flöde främst är ett eko av deras egna åsikter. Medan majoriteten säger att de aktivt begränsar exponeringen för politiska åsikter de inte sympatiserar med. Detta stämmer överens det det resultat från den tidigare forskningen som genomförts av Parmalee och Roman (2020:2), där även de säger att det tydligt finns en benägenhet att använda sig av selektivt undvikande.

Även ett oförstående för andras politiska åsikter som respondenterna inte är eniga med framkommer utifrån två av intervjuerna. Denna oförståelse kan analyseras i relation till teorin selektiv exponering. Sunstein (2009:56-57) menar att när människor som inte delar samma perspektiv och åsikter endast mottar information som bekräftar deras egna åsikter så kan det leda till att förståelsen och toleransen för andras åsikter blir mindre. Om detta sker i en stor

utsträckning skulle ett polariserat samhälle kunna uppstå eftersom människor inte har förståelse för varandras åsikter. Det beskrivs även i vissa exempel som är publicerade i resultatkapitlet att det nästan kan uppstå en irritation för personer med motsägande politiska åsikter. Denna motvilja för motsägande politiska åsikter kan man anta påverkar

respondenternas förmåga att ta till sig andra perspektiv vilket kan komma att problematisera deras möjlighet att ta ett välinformerat beslut. Det Sunstein (2009:56-57) diskuterar om hur selektiv exponering kan skapa mindre tolerans och förståelse skulle man kunna påstå stämmer på de respondenter som beskrivs i exemplet ovan.

Ytterligare ett intressant perspektiv är att majoriteten av respondenterna påpekar en fara i att individer med andra politiska åsikter än de själva befinner sig i en ekokammare eller

filterbubbla. Flera respondenter menar att individer som enligt dem har “fel” åsikter behöver bredda sitt flöde för att på så sätt även motta andra politiska perspektiv. Respondenterna anser att denna problematik främst framkommer för individer som enligt dem har “fel” politiska åsikter och att det inte gör något att respondenterna själva endast ser sin syn då de anser att de har “rätt”. Trots att respondenterna tidigare har visat på medvetenhet kring problematiken med filtrering är de uppenbarligen inte tillräckligt medvetna för att förstå att konsekvenserna även kan innefatta dem. Detta styrker Sunsteins diskussion (2009:57) om att denna typ av selektiv exponering kan leda till mindre tolerans för människor med andra åsikter än sig själv men också mer extrema åsikter hos sig själv eftersom man endast får sin egna åsikter bekräftade.

Detta knyter tydligt an till denna studie då resultatet visar just att synen av “fel” åsikter kan skapa en irritation hos respondenterna. Denna ovilja att inse att man själv bör ta sig ur sina filterbubblor och ekokammare kan leda till att respondenterna inte får en objektiv världsbild vilket också leder till en oförmåga att fatta ett välinformerat beslut. Även aspekten av oförståelse för andra politiska åsikter är viktig i denna punkt. För att kunna ta ett

välinformerat beslut måste det även finnas en vilja hos respondenterna att lyssna på andras åsikter och uppfattningar. Detta då de inte kan skapa sig en uppfattning om den motsägande åsikten om de inte ens ser den. Samtidigt kan man argumentera för att detta inte har så stor betydelse då samtliga respondenter vänder sig till andra nyhetsmedier för att få fram konkret information. Det är dock en viktig aspekt att tillägga att trots att flera av respondenterna menar på att de vänder sig till andra nyhetsmedier för att bekräfta den information de läst på

Instagram så är det ingen av respondenterna som berättar att de söker på information från ett perspektiv som utmanar deras existerande åsikter. I relation till denna diskussion är det en intressant tanke att se ekokammare som hur en grupp likasinnade människor får ett

tunnelseende där de endast ser att deras egen uppfattning är den rätta. Om en individ befinner sig i ett sådant politiskt klimat och får en åsikt bekräftad av alla andra i gruppen samt att åsikten upprepas i ett eko stärker det individens antagande om att deras åsikt är “rätt”. Det här kanske är vad vi ser i resultatet hos respondenterna i denna fråga. Kan det vara så att

filterbubblorna genom dess algoritmer är vad som skapar ekokammare för individerna? Detta skulle slutligen kunna öka den redan pågående polarisering som kan ses i samhället och leda till mer extrema åsikter.