Framtida forskning

Utifrån resultatet av denna studie uppkommer bevis för att studenter upplever och även själva i en viss mån bidrar till en uppdelning kring politiska åsikter i samhället. Detta genom att vara kritiska och visa mindre tolerans för andra människors politiska uppfattningar och begränsa sina flöden för att inte exponeras för vissa typer av politiskt innehåll. För vidare forskning vore det intressant att studera huruvida detta kan bidra till den politiska

polariseringen i samhället. I en artikel från The Guardian diskuterar Henry Srebrnik (2019) hur den politiska polariseringen växer globalt. I och med detta problem och resultatet av denna studie anser vi att vidare forskning om ämnet vore intressant för att bidra med större kunskap om konsekvenserna av vår medieanvändning och se hur detta kan påverka samhället i en större utsträckning.

Referenser

Aleem Maqbool. 2020. Black Lives Matter: From social media post to global movement.

BBC News. ​9 Juli. ​https://www.bbc.com/news/world-us-canada-53273381​ (Hämtad 2020-12-07)

Born, G. 2013. Mediating The Public Sphere. I Emden, C. & Midgley, D. 2013;2012;,

Beyond Habermas: democracy, knowledge, and the public sphere, ​1st edn, Berghahn Books, Oxford.

Bryman, A. & Nilsson, B. 2018. ​Samhällsvetenskapliga metoder, ​Upplaga 3 edn, Liber, Stockholm.

Dahlkvist, M. 1998. Jurgen Habermas’ teori om “privat” och “offentligt”. I Habermas, J. & Retzlaff, J. 1998, ​Borgerlig offentlighet: kategorierna "privat" och "offentligt" i det moderna

samhället​, 3., övers uppl. edn, Arkiv, Lund.

Ekström, M., & Larsson, L. 2019. Kvalitativa intervjuer. I Ekström, M. & Johansson, B. 2019. ​Metoder i medie- och kommunikationsvetenskap, ​Tr upplagan edn, Studentlitteratur, Lund.

Flaxman, S., Goel, S., & Rao, M., J. 2016. "Filter Bubbles, Echo Chambers, and Online News Consumption", ​Public opinion quarterly, ​vol. 80, no. S1, pp. 298-320.

Haglund, D. & Liedman, S-E. ​Nationalencyklopedin​, idealism.

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/idealism (Hämtad 2020-12-15)

Hart, W., Albarracín, D., Eagly, A.H., Brechan, I., Lindberg, M.J. & Merrill, L. 2009.

Feeling Validated Versus Being Correct: A Meta-Analysis of Selective Exposure to Information​, Psychological bulletin, vol. 135, no. 4, pp. 555-588.

Hjerm, M., Lindgren, S. & Nilsson, M. 2014, ​Introduktion till samhällsvetenskaplig analys, 2., [utök. och uppdaterade] uppl. edn, Gleerup, Malmö.

Höjer, H. 2017. Forskare sticker hål på myten om filterbubblor. ​Forskning & Framsteg. ​16 november.

https://fof.se/tidning/2018/1/artikel/forskare-sticker-hal-pa-myten-om-filterbubblor (Hämtad: 2020-11-11).

Instagram, https://www.instagram.com/explore/tags/blacklivesmatter/ (Hämtad: 2020-11-11)

Internetstiftelsen. 2019. ​Svenskarna och Internet 2019. ​[online] Tillgänlig på:

https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet-2019/allmant-om-internet utvecklingen/

Kruse, L.M., Norris, D.R. & Flinchum, J.R. 2018. Social Media as a Public Sphere? Politics on Social Media, ​Sociological quarterly, ​vol. 59, no. 1, pp. 62-84.

Nationalencyklopedin, ​filterbubbla.

http://www.ne.se.ezproxy.its.uu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/filterbubbla​ ​(Hämtad 2020-11-12)

Nationalencyklopedin,​ ​dissonansteori.

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/dissonansteori​ ​(Hämtad 2020-11-24) Papacharissi, Z. 2002, "The virtual sphere: The internet as a public sphere", ​New media &

society, ​vol. 4, no. 1, pp. 9-27.

Pariser, E. 2011. ​The filter bubble: What the internet is hiding from you. ​New York: Penguin Group

Parmelee, J.H. & Roman, N. 2020. Insta-echoes: Selective exposure and selective avoidance on Instagram, ​Telematics and informatics, ​vol. 52.

Sahly, A., Shao, C. & Kwon, K.H. 2019. Social Media for Political Campaigns: An Examination of Trump’s and Clinton’s Frame Building and Its Effect on Audience Engagement, ​Social media + society, ​vol. 5, no. 2.

Srebrnik, H. 2019.OPINION: Political Polarization is a Growing Problem Across the World.

The Guardian.

https://www.theguardian.pe.ca/opinion/local-perspectives/opinion-political-polarization-is-a-growing-problem-across-the-world-287302/​ (Hämtad: 20-12-10).

Sohlberg, P., & Sohlberg, B. 2014. ​Kunskapens former: vetenskapsteori, forskningsmetod

och forskningsetik, ​Tredje upplagan edn, Liber, Stockholm.

Sohlberg, P., & Sohlberg, B. 2019. ​Kunskapens former: vetenskapsteori, forskningsmetod

och forskningsetik, ​Fjärde upplagan edn, Liber, Stockholm.

Stroud, N.J. 2010. Polarization and Partisan Selective Exposure, ​Journal of communication, vol. 60, no. 3, pp. 556-576.

Stroud, N.J. 2011. ​Niche news: the politics of news choice, ​Oxford University Press, New York.

Sunstein, R.,C. 2010. ​On Rumours: How Falsehoods Spread, Why We Believe Them, What

Can Be Done, ​Penguin Books Limited.

Sunstein, R.,C. 2009. ​Republic.com 2.0, ​Princeton University Press, Princeton, N.J;Oxford;.

Sunstein, R.,C. 2017. ​Republic: divided democracy in the age of social media, ​Princeton University Press, Princeton.

Svenska Akademins Ordlista, ​Ekokammare​, 2015.

Thompson, J. B. 1993. The Theory of the Public Sphere, ​Theory, Culture & Society​, 10(3), pp. 173–189. doi: ​10.1177/026327693010003008​.

Vetenskapsrådet. 2017. ​​God forskningssed​.​ (VR1708). Stockholm: Vetenskapsrådet.

Wilson, R. Lord. 2013. Public Sphere and Political Experience. I Emden, C. & Midgley, D. 2013;2012;, ​Beyond Habermas: democracy, knowledge, and the public sphere, ​1st edn, Berghahn Books, Oxford.

Wirén, P. 2019. Från ensam strejk till global rekordprotest. Stockholm

Direkt.​https://www.stockholmdirekt.se/nyheter/fran-ensam-strejk-till-global-rekordprotest/re psjd!jv wtk1zHRtpkaBdAn3Sfvw/ (Hämtad: 20-12-07).

Öberg, P. 2018. Livshistorieintervjuer. I Ahrne, G & Svensson, P. 2018, ​Handbok i

Bilagor

Bilaga 1 Intervjumall

Politisk information

Med politisk information menar vi tex. Politiska händelser såsom politiska val, uttalanden om terrorattentat. Även uppmaningar med politiskt motiv, såsom att gå att rösta. Och även

rörelser, såsom Black Lives Matter och Metoo.

Filterbubbla

Att vara i en filterbubbla menas att en medieanvändare endast ser och får upp information som den vill, genom tex. algoritmer. Alltså att baserat på det du har “gillat” och inlägg eller personer du har varit inne på kommer du att få upp liknande innehåll för algoritmerna anser att du gillar det innehållet.

Ekokammare

Med ekokammare menas att dina egna åsikter förstärks genom att du endast ser det du “vill” se, utan att du ser den andra sidan av saken. Till skillnad från filterbubblor skapas

ekokammare av dig själv, exempelvis genom att du endast följer personer med liknande åsikter som dig själv.

Inledande frågor:

- Hur gammal är du? - Vad studerar du?

- Hur länge har du studerat? - Är du politiskt intresserad?

Instagram, politik och nyheter:

- Använder du dig av Instagram? Om ja, hur ofta?

- Vilka medier eller format använder du dig främst av när du ska läsa nyheter? Appar, TV, Tidningar...

- Följer du politiker på Instagram?

- Om ja, följer du endast politiker som du själv sympatiserar med, alltså i deras politiska åsikter?

- Om ja/nej, varför?

- Upplever du att de privatpersoner du följer på Instagram delar med sig av politiskt innehåll? (Läs informationen)

- Om ja, stämmer de oftast överens med dina egna politiska uppfattningar?

- Ser du ofta inlägg av privatpersoner som berör politik som du inte håller med om på Instagram?

- Har du genom publicerade inlägg förstått att du följer personer med annorlunda politisk åsikt än du?

- Kan du se att det finns någon skillnad med att motta politisk information på Instagram från någon du känner eller är bekant med än en politiker eller en nyhetssida?

- Om ja, hur?

- Vad anser du påverka dig mest? - Kan du ta till dig det på olika sätt?

- Hur upplever du att den politiska information du ser i ditt flöde påverkar dig och det valen du gör gällande politik?

Begränsningar på Instagram:

- När du tänker på innehållet av politisk information i ditt Instagramflöde, kan du reflektera över om det finns någon begränsning i det?

- Upplever du att du ser mindre av en viss typ av politiska åsikter? - Hur anser du att du själv har varit med och påverkat det?

- När du reflekterar över dessa begränsningar i ditt Instagramflöde, hur tänker du att detta kan påverka dig?

- Kan du tänka bredda ditt flöde för att motta en bredare mängd information? Ex. genom att följa andra

Filterbubblor & Ekokammare:

- Känner du till begreppet “filterbubblor”?

(Om ja: Kan du med egna ord förklara begreppet? (Om nej: Läs informationen för intervjupersonen)

- Vad känner du kring filterbubblor?

- Är du positivt eller negativt inställd till filterbubblor?

- Kan du se några problem med filterbubblor? (Ev. följdfråga) - Kan du känna att du befinner dig (eller har befunnit dig) i en

- Känner du till begreppet “ekokammare”?

(Om ja: Kan du med egna ord förklara begreppet? (Om nej: Läs informationen ör intervjupersonen)

- Vad känner du kring fenomenet ekokammare? - Är du positivt eller negativt inställd till ekokammare?

- Kan du se några problem med ekokammare? (Ev. följdfråga)

Avslutande fråga

- Har du några egna tankar om ämnet som du vill tillägga eller något annat du reflekterat över?

Bilaga 2

Tabell av respondenter

Respondent Studieinriktning Ålder

Respondent 1 Informationssystem 25 år

Respondent 2 Ekonomi 23 år

Respondent 3 Ekonomi 23 år

Respondent 4 Ekonomi 24 år

Respondent 5 Medie- och

kommunikationsvetenskap ^{23 år}

Respondent 6 Jurist 25 år

Respondent 7 Ekonomi 25 år

Respondent 8 Miljöekonomi och

företagsledning

25 år

Respondent 9 Sjuksköterska 23 år

Bilaga 3

Arbetsfördelning

Under samtliga intervjuer var båda delaktiga. Vi transkriberade de intervjuer som den andra hade hållit i. Kodningen och tematiseringen har genomförts tillsammans. Vi har beskrivit resultaten var och en för sig för att sedan gå igenom det tillsammans så att inget tycks vara missat. Analysen har diskuterats tillsammans för att sedan skrivas var och en för sig. Efter detta har detta lästs, ändrats och diskuterats tillsammans igen för att stämma av att allt är korrekt.