Uppsala Universitet Institutionen för informatik och media C-uppsats i Medie- och kommunikationsvetenskap
Framlagd HT 2020
Vikten av att spräcka filterbubblan &
tysta ekot
En kvalitativ studie kring studenters politiska uppfattningar
Abstract
The purpose of this study is to examine if, and in that case how, students at Uppsala University are affected by their Instagram feeds and how that will influence the decisions students make in relation to a political election. In addition to this, we also intend to examine how students' perceptions of politics in a more global aspect may be affected by this. To answer the purpose, the following questions are used:
- How can filter bubbles and echo chambers on Instagram affect students' opportunities to make well-informed decisions, especially in relation to political elections?
- How can students' Instagram feeds affect their perception of world politics?
To receive the empirical material ten qualitative interviews are conducted. Based on the empirical material a text analysis is done. We used Jürgen Habermas theory of the Public Sphere and the theory of Selective Exposure. The result of the study is mainly that the echo chambers that exist in students' Instagram feeds have such a large impact that it cannot be claimed that they can make a completely well-informed decision. And that students' perception of the outside world gives them a more global enlightenment of the political events that take place in the outside world, while due to its filtered Instagram feeds they do not get a holistic view from all perspectives of the events. This result provides information about the effects that echo chambers and filter bubbles can have and it may be an explanation of the ongoing polarization in the global political climate.
Innehållsförteckning
1. Inledning och problemformulering 5
1.1 Inledning 5
1.2 Problemformulering 5
1.3 Syfte och frågeställningar 6
1.4 Avgränsningar 6 1.5 Centrala begrepp 7 1.5.1 Filterbubblor 7 1.5.2 Ekokammare 7 1.5.3 Politisk information 8 1.6 Disposition 8 2. Bakgrund 9 3. Tidigare forskning 9
3.1 Filterbubblor och ekokammare på sociala nätverk 10
3.2 Selektiv exponering och undvikande på sociala nätverk 12
4. Teori 14
4.1 Habermas offentlighetsteori 14
4.1.1 Kritik mot Habermas offentlighetsteori 14
4.1.2 Utvecklingen av offentlighetsteorin i dagens samhälle 15 4.1.3 Den publika sfären och offentliga rum på sociala nätverk 16
4.2 Selektiv exponering 17
4.2.1 Kritik mot selektiv exponering 19
4.3 Tillämpning av teorier 19
4.4 Val av källor 20
5. Metod och material 21
5.1 Forskningsdesign 21
5.1.1 Forskningstradition 21
5.2 Kvalitativa intervjuer 22
5.3 Urval och material 23
5.4 Genomförande 24
5.4.1 Validitet och reliabilitet 25
5.5 Textanalys 26
5.6 Etiska överväganden 27
5.7 Metodologiska reflektioner 28
6. Resultat 29
6.1 Sorterad genomgång av resultaten 29
6.1.2 Informationsupptagande 29
6.1.3 Publicerat innehåll 30
6.1.4 Politiska åsikter 30
6.1.5 Föreställningar 30
6.2 Detaljerad genomgång av resultatet 30
6.2.1 Selektiv exponering 30
6.2.2 Informationsupptagande 32
6.2.3 Publicerat innehåll 33
6.2.4 Politiska åsikter 34
6.2.5 Föreställningar 36
7. Analys och kritisk tolkning 37
7.1 Analys 37
7.1.1 Filterbubblor och ekokammares inverkan på beslutsfattande 37
7.1.2 Studenters uppfattning om politik omvärlden 42
7.1.3 Sammanfattning 44
8. Avslutande diskussion, slutsats och framtida forskning 45
1. Inledning och problemformulering
I detta kapitel presenteras en inledning av studien och problemet som ligger till grund för undersökningen. Slutligen konkretiseras ett syfte samt studiens frågeställningar.
1.1 Inledning
Användningen av sociala nätverk fortsätter öka i dagens samhälle, år 2019 var det 98% av alla studerande som använder sig av just dessa (Internetstiftelsen, 2019). I och med denna ökning förändras också våra sociala interaktioner och vår tillgång till det offentliga rummet, som innebär en plats för diskussion och samtal. Många av de diskussioner som förut skedde fysiskt har nu förflyttats till medierade forum. Dagens offentliga rum, som nu också har fått en plats på internet, leder till att människor kan integrera enklare med varandra dels på grund av internets tillgänglighet men även att avståndsbegränsningarna suddats ut. Denna tillgång är positiv då folk exempelvis enklare kan knyta kontakter, men den kan även skapa en
problematik. Sunstein beskriver att människor kan bli mer extrema i sina åsikter efter en diskussion med likasinnade personer eftersom deras egen världsbild bekräftas, detta är ett fenomen som Sunstein (2017:114) benämner som ekokammare. Ytterligare ett fenomen som kan påverka att vi exponeras för ett filtrerat flöde med åsikter som bekräftar en redan upplevd världsbild beskriver Pariser (2011:15) som filterbubblor vilket till skillnad från ekokammare är uppbyggda av algoritmer.
Eftersom sociala nätverk har blivit en stor plattform att dela åsikter och tankar på kan det i sin tur också påverka en stor mängd människor. Med den stora spridningen av information på sociala nätverk kan man anta att en del av den information som delas innehåller ett politiskt motiv vilket kan tyda på att detta är nutidens publika sfär, alltså ett utrymme mellan
makthavarna och medborgarna där offentliga rum uppstår. Vår forskning tar avstamp i detta för att undersöka vissa konsekvenser av det.
1.2 Problemformulering
Den här studien är aktuell för att se över om dessa filterbubblor och ekokammare har en inverkan på studenters relation till politiken, extra relevant blir den då ett politiskt val i Sverige närmar sig. Ytterligare en aspekt för att studien är relevant är om studieobjekten är medvetna om fenomenen filterbubblor och ekokammare. Om de inte är medvetna kan detta problematisera samt vinkla deras syn på omvärlden och eftersom universitetsstuderande kan vara framtidens beslutsfattare ser vi ett extra intresse och relevans för att studera just denna grupp i samhället.
Med grund i detta kommer denna studie behandla eventuella effekter som ekokammare och filterbubblor på Instagram kan leda till, med inriktning på vilken inverkan de kan ha på universitetsstuderande och deras beslutsfattande inom politiska val samt även deras uppfattning om den politiska omvärlden.
1.3 Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att undersöka om, och i så fall hur, studenter på Uppsala Universitet påverkas av deras Instagramflöden med fokus på de beslut studenterna fattar i samband med politiska val. Utöver detta ämnar vi även att undersöka hur studenternas uppfattning av politik i omvärlden kan komma att påverkas av detta. För att besvara syftet används följande frågeställningar:
- Hur kan filterbubblor och ekokammare på Instagram inverka på studenters
möjligheter att fatta välinformerade beslut framförallt i samband med politiska val?
- Hur kan studenters Instagramflöden påverka deras uppfattning om politik i omvärlden?
1.4 Avgränsningar
motiveras ytterligare då de kan vara framtidens beslutsfattare vilket ger oss extra intresse att studeras just denna samhällsgrupp.
1.5 Centrala begrepp
Nedan ges en förklaring av betydande begrepp som återkommer frekvent i studien.
1.5.1 Filterbubblor
Enligt Nationalencyklopedin (2020) förklaras begreppet filterbubblor som vad som händer när medieanvändare isoleras från information och åsikter på internet som motsäger den egna upplevda verkligheten, åsikter och övertygelser. På nästan alla sociala nätverk idag finns det algoritmer som gör att medieanvändare tenderar att se mer av det som de har sökt på, klickat på och “gillat”. Detta medför att de kan hamna i en spiral där de endast mottar information som är vinklad till det som de vill se och som stämmer överens med deras tidigare
övertygelser, detta fenomen beskrivs som filterbubblor (Pariser, 2011:15). Filterbubblor leder då till att medieanvändare får ett flöde i deras sociala nätverk som är skräddarsytt efter deras egna åsikter utifrån sociala nätverkens algoritmer. Detta leder då till att medieanvändarna mestadels exponeras för inlägg som överensstämmer med deras egna åsikter och information som motsäger deras uppfattningar visas inte lika frekvent.
1.5.2 Ekokammare
Ekokammare förklaras som att medieanvändarens egna åsikter förstärks genom deras interagerande på sociala nätverk (SAOL, 2015). Exempelvis att de endast följer och
interagerar med likasinnade personer vilket gör att de hamnar i ett eko av deras egna åsikter. Detta leder till att de inte exponeras för information från motsatt åsikt eller dess argument som på så sätt utmanar deras världsbild (2009:52).
1.5.3 Politisk information
Ett återkommande begrepp i texten är politisk information. I denna studie kommer detta fungera som ett samlingsbegrepp för ett flertal faktorer. Dels innefattar begreppet politiska händelser vilket i denna studie exempelvis är politiska val, uttalanden från politiker och politiska sammankomster. Ytterligare innefattar politisk information även uppmaningar med ett politiskt motiv där ett exempel är att folk ombeds att rösta. Utöver detta innefattar det sociala och politiska rörelser som pågår i samhället där antingen information om rörelserna sprids alternativt där individer uppmanas till att engagera sig, exempel på dessa kan vara Black Lives Matter, klimatrörelser och MeToo. I vår definition av politisk information är det inte bara politiker som delar det politiska innehållet utan detta kan även delas av
privatpersoner och offentliga personer.
1.6 Disposition
I kapitel två presenteras den bakgrund som är relevant för att förstå den kommande studien. I kapitel tre redogörs den tidigare forskningen som har gjorts inom detta område, det är
2. Bakgrund
Enligt en studie av Internetstiftelsen (2019) använder 98% av de som studerar sig av sociala nätverk. Via sociala nätverk har möjligheterna att dela information och inlägg blivit betydligt lättare än det tidigare varit men det har också gjort det möjligt att nå ut till en stor mängd människor. Det syns även en förändring i hur individer tar del av nyheter, de traditionella mediernas användning har minskat och allt fler söker sig nu till digitala medier för att läsa nyheter (Internetstiftelsen, 2019).
Det sociala nätverket Instagram har blivit en plattform där allt mer politiska budskap sprids. Exempelvis delade Greta Thunberg bilder på hennes skolstrejk för klimatet, den stora uppmärksamheten hon fick tog henne från att ensam sitta utanför riksdagshuset i Sverige till att tala på FNs klimatmöte i New York ett år senare (Wirén, 2019). Detta är ett tydligt
exempel på sociala nätverks stora inverkan och de effekter det kan komma att ge. Ytterligare ett exempel är Black Lives Matter-rörelsen som uppkom år 2013 i USA och under hösten 2020 fick rörelsen stor uppmärksamhet i och med dödsskjutningen av George Floyd (Maqbool, 2020). Detta har lett till att delandet av bilder och videor med hashtaggen #Blacklivesmatter har eskalerat och den 27 november 2020 hade närmare 26 miljoner lagt upp en bild med den hashtaggen på Instagram (Instagram, 2020). Detta har också lett till ett uppmärksammande av politiker, där de har tvingats agera på olika sätt.
Utöver detta delas även mycket information kring politik på sociala nätverk. Man kan se att politikers användning av Instagram för att sprida information om sitt parti har ökat de senaste åren. I USA-valet 2008 satte Barack Obama agendan för de kommande valen då han använde sociala nätverk som en strategi för att sprida sin kampanj, efter hans användning har detta sedan blivit en ny norm bland andra kandidater i presidentvalet (Sahly, Shao & Kwon, 2019).
Delningarna av politisk information kan leda till ökad kunskap inom områden som man inte annars hade tagit del av. Detta kan därför leda till att individer får flera perspektiv kring en händelse eller situation vilket kan bredda individers syn om ämnet. Men en negativ aspekt kring detta är att man i stor utsträckning kan interagera med likasinnade personer och därav hamna i en ekokammare. Trots att det kan vara bekvämt att se information som
3. Tidigare forskning
I detta kapitel presenteras tidigare forskning som gjorts inom det aktuella ämne för denna studie. I de valda forskningarna tar denna studie avstamp för att bidra med ny forskning och på så sätt fylla en forskningslucka.
3.1 Filterbubblor och ekokammare på sociala nätverk
Det har gjorts många studier inom ämnet, Flaxman, Goel och Rao (2016:299) undersöker i sin studie Filter bubbles, Echo chambers, and Online news consumption effekterna av de digitala mediernas utveckling. Författarna skriver att tidigare studier som gjorts påvisar att vissa menar att medierna kan öka individens exponering för olika politiska perspektiv medan andra anser att det kan leda till ideologisk segregation. Syftet med deras studie är att
undersöka denna debatt. Författarna menar att utvecklingen har lett till både för- och
nackdelar för konsumtion av politisk information. Nackdelarna presenterar författarna som att utvecklingen lett till en stor reducering av tillgången av varierad politisk information och perspektiv (ibid). I och med den stora mängden av politisk information som idag finns tillgänglig har sociala nätverksanvändare möjlighet att endast välja att ta del av politisk information som överensstämmer med deras egna åsikter (ibid), vilket kan kopplas till det tidigare nämnda begreppet ekokammare. Medan fördelarna presenteras som hur individerna får ett bredare urval av information som behandlar olika åsikter, ideér och perspektiv inom politik vilket då ger dem en annan syn än deras egna uppfattning (ibid). Flaxman, Goel och Rao belyser att studier har visat att medieanvändare har en benägenhet att utifrån sina egna politiska åsikter välja nyhetsartiklar vilka överensstämmer med deras tidigare uppfattning (ibid).
Vidare beskriver Flaxman, Goel och Rao (2016:299) hur medieanvändare i större
utsträckning är villiga att publicera och dela information som deras sociala nätverk också sympatiserar med. Denna tydliga filtrering av information är problematisk då individer bör utsättas för information från många olika perspektiv, som även motsäger deras egna åsikt, för att en fungerande demokrati ska upprätthållas. Detta eftersom det annars leder till att
Dock bör det tilläggas att ett flertal forskare är kritiska till filterbubblor och ifrågasätter dess existens, i artikeln Forskare sticker hål på myten om filterbubblor skriven av Höjer (2017) diskuterar forskarna Bergström och Strömbäck detta. Bergström (refererad i Höjer, 2017) hävdar att det genom sociala nätverk ständigt läcker in information i den så kallade “bubblan” och därför bör det inte betraktas som ett fenomen där individen endast nås av en viss typ av information. Detta kan ses genom att man exempelvis även ser vad ens vänner gillar och delar. Bergström menar även på att det finns studier som visar på att individer genom sociala nätverk i allmänhet mottar en mer varierad information från sociala nätverk (ibid). Vidare hävdar även Strömbäck (refererad i Höjer, 2017) att det endast är 20% av Twitter- och Facebookanvändarna som använder medierna i syfte att endast följa personer som
samstämmer med deras egna åsikter. Ytterligare en faktor som Strömbäck menar på spräcker myten av filterbubblan är att det är mindre än 10% av sociala medieanvändare som
kontinuerligt följer människor med lika åsikter (ibid). Alltså trycker Strömbäck på att det är en väldigt liten del av sociala medieanvändare som befinner sig i en filterbubbla där de själva isolerar sig från information som inte stämmer överens med den egna åsikten (ibid).
Flaxman, Goel och Raos (2016:299-300) studie undersöker debatten om huruvida
utvecklingen av de digitala medierna isolerar individen till att endast motta information som överensstämmer med sin egen upplevelse eller om det ökar individens exponering av flera olika politiska perspektiv och åsikter. Deras studie genomförs genom observationer av webbläsarhistoriken på 50 000 anonyma individer i USA som kontinuerligt läser nyheter på internet (ibid). Författarna presenterar ett resultat som påvisar att det finns grund för båda sidor av debatten (ibid). Å ena sidan uppkommer det ett resultat som påvisar att digitala medier kan kopplas till att det skapas en större distans mellan individer vars politiska åsikt är olika. Å andra sidan uppkommer även ett resultat som motsäger det tidigare resultatet, där författarna menar att de digitala kanalerna även leder till en ökning av individens exponering av information som inte stämmer överens med individens egna politiska ideologi (Flaxman, Goel och Rao, 2016:298). Författarna redovisar att detta resultat uppkommer då majoriteten av deltagarna i studien framförallt konsumerar nyheter från de största och mest
Utifrån den tidigare forskning som Flaxman, Goel och Rao (2016) presenterar kommer vi ta vid för att lyfta ett nytt perspektiv. Fokus kommer att flyttas från huruvida utvecklingen av medierna får en negativ eller positiv konsekvens till att undersöka hur det istället påverkar respondenternas beslutsfattande i relation till politiska val. Genom vår studie ämnar vi att få en djupare förståelse för respondenternas insikt i vilket inflytande Instagramflöden kan ha på deras möjlighet att fatta välinformerade beslut. Det bidrar även till ny forskning som
undersöker hur respondenternas Instagramflöden påverkar deras uppfattning om politiken i omvärlden. I kontrast till Flaxman, Goel och Raos (2016) tidigare presenterade forskning, där observationer kring individers webbläsarhistorik studerats, ämnar vår studie istället att
studera människors egenupplevda uppfattningar, erfarenheter och känslor kring ämnet genom kvalitativa intervjuer, vilket bidrar till en ny insikt och förståelse för problemet.
3.2 Selektiv exponering och undvikande på sociala nätverk
I studien Insta-echoes: Selective exposure and selective avoidance on Instagram av Parmelee och Roman (2020) undersöks selektiv exponering samt selektivt undvikande gällande politisk användning på det sociala nätverket Instagram. I denna studie undersöks det hur ofta
användare aktivt väljer att se samt undvika politiska ledare som överensstämmer samt motsäger deras egna politiska åsikter (ibid). Parmelee och Romans (2020:3) data utgår från en tidigare studie av författarna som behandlade politisk Instagramanvändning. Dock kommer den nya studien flytta fokus från den tidigare forskningens frågor, till att istället undersöka selektiv exponering samt selektivt undvikande på Instagram. Majoriteten av de 309 deltagarna i surveyundersökningen kommer från betalda annonser på Instagram som riktades mot användare med egenskaper som innefattar olika politiska ideologier såsom exempelvis demokrater, republikaner, liberala och konservativa.
Resultatet av denna forskning visar på tydligt selektivt undvikande på Instagram, speciellt från vissa typer av användare såsom kvinnor, konservativa och republikanska. Utöver detta visar även resultatet på att respondenternas demografiska och politiska egenskaper är faktorer som påverkar deras vilja att skapa eller undvika ekokammare på Instagram (Parmelee & Roman 2020:2)
helst undviker att klicka på information som motsäger deras åsikter. Trots dessa bevis hävdar Garrett att även fast detta sker finns det inget som visar på att individer aktivt väljer bort information som motsäger dem utan att detta snarare sker omedvetet (ibid). Garretts studie visar alltså på att det finns en benägenhet att hitta källor som är likasinnade som en själv, men att individer fortfarande läser information som utmanar deras åsikter.
4. Teori
I följande teorikapitel presenteras offentlighetsteorin samt teorin om selektiv exponering. Det ges även en förklaring på hur dessa kommer tillämpas, dels för att placera vår studie i en kontext men även som ett verktyg för att tolka resultat. Slutligen presenteras
litteratursökningen för studien.
4.1 Habermas offentlighetsteori
Denna studie tar grund i en del av Habermas offentlighetsteori vilket är The Public Sphere som i denna uppsats kommer översättas till den publika sfären. Dahlkvist (1998, XIII) förklarar att den publika sfären är som ett utrymme mellan medborgarna och staten, där privatpersoner möts i offentliga rum för att diskutera och kritiskt resonera. Övergripande beskrivs teorin som en ny konstruktion av kommunikation från medborgare till makthavare. En del medborgare diskuterar och kritiskt resonerar för att komma fram till en allmän opinion, detta för att fastställa vad som är bäst för medborgarna för att sedan ta vidare detta till makthavare. En viktig aspekt är dock att det inte var samtliga medborgare som hade tillgång till den publika sfären utan att det var privilegierade män där det fanns krav på bildning och egendom (Thompson, 1993:181).
Den publika sfären uppkom i samband med pressens framväxt under 1700-talet. Detta resulterade i en läsande publik, vilket bestod av bildade medborgare i samhället såsom
jurister, professorer, läkare och handelsmän (Dahlkvist, 1998:XI). Dessa människor beskriver Habermas som kärnan i en ny publik, den framväxande borgerliga offentligheten. Dessa medborgare sågs som en motpol till makthavarna och de anordnade sociala mötesplatser, vilket exempelvis kunde vara värdshus, kaffestugor eller salonger, där de diskuterade vad som skulle publiceras i tidningarna och kritisera makthavarna. Dessa platser där medborgarna träffades för diskutera kom att kallas det offentliga rummet. Borgerlighetens självständighet ökade och till följd av detta ställs krav på makthavarna för exempelvis frihandel, tryckfrihet och inflytande samt deltagande i den statliga maktutövningen (ibid).
4.1.1 Kritik mot Habermas offentlighetsteori
(Thompson, 1993:181). Utöver detta domineras även den publika sfären av män vilket motsäger idealet ytterligare.
Thompson (1993:180) menar att ytterligare ett kritiskt perspektiv är att Habermas tenderar att ignorera det faktum att andra typer av offentlig diskurs förekom. Enligt Eley (refererad i Thompson 1993:180) fanns en mängd olika sociala och politiska rörelser under 1700-talet, som inte befann sig i den publika sfären. Förhållandet mellan dessa var ofta konfliktfyllt då dessa rörelser inte gick att förena med de åsikter som diskuterades inom den publika sfären. Medan det var en konflikt mellan den publika sfären och makten i samhället fanns det samtidigt en pågående konflikt mellan den publika sfären och rörelserna (ibid). Trots detta försökte den publika sfären ta hänsyn till de åsikter rörelserna hade men detta skapade också en konflikt. Konflikten mellan de två parterna kan antas komma från att de privilegierade männen som förde diskursen i det offentliga rummet inte ansåg att dessa problem var viktiga nog eftersom det rörelserna förespråkade inte specifikt rörde dem.
4.1.2 Utvecklingen av offentlighetsteorin i dagens samhälle
Den publika sfären fortsätter att utvecklas till att bli större och allt mer komplex (Wilson, 2013:21). Då internet har blivit större och har allt fler deltagare uppkommer även den publika sfären där och fortsätter att utvecklas i en ny form. I och med framkomsten på internet
inkluderas nu även de personer som tidigare inte var en del eller fått ta del av den publika sfären vilket skapar en bredare publik och en större tillhörighet (ibid).
Vidare förklarar Born (2013:126) att den publika sfären på internet har egenskaper som den inte haft tidigare, exempelvis att den är platsöverskridande, vilket leder till att politiskt och kommunikativt deltagande kan verka utan hinder. Detta öppnar upp för digitala
de formella och informella vilket också påvisar vikten av den offentliga debatt som pågår på internet (ibid).
4.1.3 Den publika sfären och offentliga rum på sociala nätverk
Många forskare har undersökt om man kan se sociala nätverk som en publik sfär. Det kan argumenteras för att kunna ses som en publik sfär då dess struktur ger en obegränsad tillgång till information samt att det är relativt tillgängligt vilket gör att i princip vem som helst kan dela och ta del av information (Kruse, Norris & Flinchum, 2018:63). Shirky (refererad i Kruse, Norris & Flinchum, 2018:63) menar att sociala nätverk kan ses som en publik sfär med offentliga rum då det ger personer större möjligheter att engagera sig i samhällsfrågor eftersom det här finns ett bredare forum att diskutera i samt att detta i sin tur kan leda till kollektiva åtgärder.
Papacharissi (2002:9) är ytterligare en forskare som undersökt om internet och sociala nätverk lett till en ny virtuell form av den publika sfären. Författaren beskriver att internets nya funktioner både begränsar och förstärker potentialen som internet som en publik sfär (ibid). Teknik som datalagring och nedladdning leder till möjligheten för politisk diskussion med information som inte tidigare varit tillgänglig. Trots detta menar Papacharissi att den publika sfären på internet och sociala nätverk kanske inte är representativ för alla i och med att åtkomsten till informationen samt olika mediekunskaper kan leda till en ojämlikhet hos individer på internet (ibid). Ytterligare en faktor som författaren påstår kan vara ett argument för internet som en publik sfär är upplösningen av de globala gränserna. Internets teknik öppnar upp för politisk diskussion för människor över hela världen men samtidigt kan det också fragmentera den politiska diskursen. Papacharissi diskuterar även att tekniken
Det finns forskare som kritiserar idén om att sociala nätverk kan fungera som en publik sfär. Dessa forskare anser att informationen som finns att tillgå på social nätverk är begränsad samt att alla inte har samma tillgång till detta, de menar alltså att kommunikativt deltagande inte sker på sociala nätverk och därför inte att det kan kallas en publik sfär (Kruse, Norris & Flinchum, 2018:64). I denna studie ses den publika sfären samt offentliga rum på sociala nätverk som ett sätt för människor att kunna diskutera och reflektera över politiska frågor. Trots den kritik som uppkommit mot detta anser vi att idén går att applicera på studien då samtliga respondenter i vår studie har tillgång till internet samt mediekunskaper för att kunna använda sociala nätverk som en publik sfär.
4.2 Selektiv exponering
Selektiv exponering kan på ett förenklat sätt förklaras som en psykologisk anledning till varför ekokammare och filterbubblor uppstår. Enligt Hart m.fl (2009:556) beskrivs selektiv exponering oftast som det beteende som sker när individer försvarar sina uppfattningar, åsikter och övertygelser. Detta genom att undvika information som utmanar deras tidigare uppfattningar för att istället söka information som bekräftar dem. Denna typ av selektivitet beskrivs ofta som konfirmeringsbias, vilket författarna beskriver är hur människor omedvetet är extra uppmärksamma för information som bekräftar deras egna åsikter och uppfattningar (ibid).
Även Stroud (2010:556-557) presenterar en förklaring av selektiv exponering i sin artikel
Polarization and Partisan Selective Exposure, vilket är föreställningen av att individer aktivt
väljer sin information efter vad som överensstämmer med deras egna åsikter och
uppfattningar. Vidare beskriver författaren att selektiv exponering uppkom som en förklaring av hur media kan ha en begränsande effekt på individers uppfattningar (ibid). Effekterna av att individen inte exponeras av information som motsäger sin egen uppfattning beskriver Strout skulle leda till en minskad handling av individen för att ändra sin uppfattning (ibid). Selektiv exponering leder alltså till att människor kan försvara sina beteenden genom att helt enkelt undvika information som motsäger dem (Hart m.fl., 2009:556).
Ytterligare en aspekt att ta hänsyn till i teorin om selektiv exponering är att det kan verka som en central faktor för människors bild av omvärlden. Sunstein (2009:51) menar att den
massiva tillgången av information som möjliggörs genom internet kan leda till risken att människor börjar filtrera ner information för att inte motta en allt för stor mängd, som inte går att hantera. Denna filtrering av information anser Sunstein (2009:52) inte är ett problem i sig, utan det problematiseras när människor väljer att inta den information som de själva tycker är rätt och som stämmer överens med deras egen världsbild och uppfattningar. Det bör dock tilläggas att det som anses viktigt för de flesta människor är att informationen de läser och upptar är något de gillar, och att det inte nödvändigtvis är vad de håller med om (ibid). Dock menar Sunstein att det är ett mänskligt beteende att välja information och nyheter som inte rubbar vår redan existerande syn på världen (ibid). Å ena sidan öppnar internet upp för möjligheten att socialisera och interagera med människor på både en global och lokal nivå, för att skapa band mellan människor och grupper med likasinnade intressen eller åsikter. Men å andra sidan så kan detta leda till en ökad risk för fragmentering mellan människor med olika åsikter (ibid).
Vidare diskuterar Sunstein (2009:55) hur detta kan problematiseras när digitaliseringen möjliggör för människor att göra val av vilken information de ska motta, när de allt som oftast väljer den information som överensstämmer med deras redan existerande
uppfattningar. Om grupper med olika åsikter hör sina egna ekon av uppfattningar och inte möts av samma information eller olika perspektiv av ämnen kan den gemensamma
tolerans för människor med andra åsikter än sig själva och mer extrema åsikter. Eftersom teorin om selektiv exponering menar på hur människor väljer information som bekräftar deras egna uppfattningar och åsikter om omvärlden är denna teori intressant för oss genom att studera om detta stämmer överens med vår urvalsgrupp och hur deras uppfattningar om politik i omvärlden och deras egna beslut inom politiska val påverkas av detta.
4.2.1 Kritik mot selektiv exponering
Även om det finns många forskare som presenterat studier som bevisar att selektiv exponering uppstår, finns det andra som menar på att det finns få bevis för teorin (Stroud, 2011:2). Debatten kring selektiv exponering har pågått under flera decennier men exempel på forskare som är kritiska till det presenteras nedan. Stroud skriver att båda statsvetarna John Zaller och Donald Kinder har uttryckt kritik kring teorin (ibid). Zaller (refererad i Stroud, 2011:2) menar att människor inte är helt inriktade på att endast exponera sig för information som de finner trevlig eller som bekräftar deras egna ideér. Fortsättningsvis förklarar Zaller att i den grad som selektiv exponering förekommer sker det främst under speciella förhållanden och inte i en kontext som handlar om massövertygelse (ibid). Även Kinder (refererad i
Stroud, 2011:2) fortsätter på samma spår. Kinder hävdar att trots många tidigare har haft stort förtroende till de bevis som stödjer att selektiv exponering uppstår menar han att dessa bevis inte verkar vara så starka som man tidigare trott (ibid).
Strout (2011:2) konstaterar dock att flera andra forskare ställer sig emot kritiken. Författaren förklarar att flera psykologer hävdar att när människor söker efter ny information är de ofta ensidiga i sin sökning och letar sig till information som förstärker deras tidigare uppfattningar (ibid).
4.3 Tillämpning av teorier
kommer selektiv exponering tillämpas i politiska sammanhang vilket Stroud (2011:12) argumenterar för är ett ämne där selektiv exponering kan vara mer förekommande i än andra ämnen. Att olika ämnen resulterar i olika stor uppkomst av selektiv exponering kan vara en anledning till att kritik uppstår i diskussionen om teorin. Vidare förklarar Stroud (2011:4) att kognitiv dissonans ofta används för att få en insikt i människors beteenden och åsikter inom politik. Kognitiv dissonans är därför viktig att ta upp i det teoretiska ramverket eftersom det kan ge en förståelse för varför den selektiva exponeringen kan uppstå då kognitiv dissonans kan motivera människor att använda sig av selektiv exponering när de nås av åsikter eller information på Instagram som skapar en konflikt inom dem.
Vidare kommer Habermas offentlighetsteori användas för att beskriva den kontext vi placerar denna studie inom. Teorin används främst som en utgångspunkt för studiens förståelse för offentlighetens roll och inverkan i samhället. Vidare kommer fokus ligga på två områden inom offentlighetsteorin, den publika sfären och det offentliga rummet, där det studeras om moderniseringen av dessa har bidragit till att studenternas beslutsfattande och uppfattningar av omvärlden har påverkats. Trots den kritik som riktats mot Habermas offentlighetsteori anser vi inte att det påverkar möjligheten att tillämpa teorin inom denna studie då den här ska användas för att diskutera sociala nätverk som en publik sfär med offentliga rum. Kritiken som har riktats mot teorin riktas inte mot de grundläggande idéerna i Habermas teori utan pekar mer på att dessa kritiska aspekter skulle ge en mer kompletterande teori.
4.4 Val av källor
Källorna har främst införskaffats genom sökningar på Uppsala universitetsbiblioteks databas, där har vetenskapliga artiklar och annan relevant litteratur hittats. Vidare har även
5. Metod och material
I detta kapitel presenteras de metoder som använts inom studien samt en förklaring för hur dessa har använts. Vidare diskuteras urvalet samt studiens validitet och reliabilitet. Slutligen presenteras etiska överväganden som varit relevanta genom studien.
5.1 Forskningsdesign
Denna studie är utformad som en fallstudie då effekterna av filterbubblor och ekokammare för studenter undersökts. Båda metoderna, kvalitativa intervjuer och textanalys, som har använts i denna undersökning är relevanta inom en fallstudie (Ekström & Larsson, 2010:19). I den här studien har fenomenen, filterbubblor och ekokammare, beskrivits och belysts då detta har hjälpt oss finna samband mellan resultaten och teorierna.
Fallstudier kan exempelvis ha fokus på specifika händelser, samtal eller ett aktuellt fenomen, detta för att kunna belysa samtliga aspekter av detta fall, både specifika men även generella upplevelser (Ekström & Larsson, 2010:19). Denna studie hade fokus på fenomenen
filterbubblor och ekokammare och dess inverkan. Att fallet undersöktes genom att använda kvalitativa intervjuer ledde till insamlad data som behandlade människors erfarenheter, upplevelser och attityder kring det specifika fallet. Vidare användes textanalys för att tolka innebörden i de transkriberade intervjuerna, för att på så sätt analysera resultatet av detta. För att tolka datan användes teorier som tillät oss att förstå samt ge nya perspektiv på det
empiriska materialet vilket Ekström & Larsson (2010:20) beskriver som abduktion. Dock antogs även ett induktivt slutledningssätt i denna forskning då slutsatser dragits utifrån det insamlade materialet. Detta tyder på att båda slutledningssätten använts i denna studie, om än i olika utsträckning.
5.1.1 Forskningstradition
Det epistemologiska handlar främst om hur man får kunskap vilket inom hermeneutiken anses vara genom upplevelser och erfarenheter (Sohlberg & Sohlberg, 2014:173). Den epistemologiska idealismen handlar om vad vi kan veta men inte vad som existerar, den menar att verklig kunskap inte är något vi kan ha förutom när det gäller det ideella och det mentala (Nationalencyklopedin). Kunskapen i denna uppsats kommer från intervjuerna som görs med respondenterna, detta genom att vi får kunskap kring respondenternas erfarenheter och upplevelser vilket i sin tur leder till att vi som forskare får ny kunskap.
Forskningen är som tidigare nämnt induktiv vilket även det faller inom hermeneutiken då en tolkning växt fram utifrån det material vi har samlat in från intervjuerna (Sohlberg &
Sohlberg, 2014:266). Metoderna som använts inom denna studie är båda relevanta inom hermeneutiken då kvalitativa intervjuerna ger oss förståelse för respondenternas perspektiv och textanalysen tillåter oss att tolka detta.
5.2 Kvalitativa intervjuer
Insamlingsmetoden som har använts inom denna forskning är kvalitativa intervjuer, detta motiveras genom att dessa hjälper till att förstå individers upplevelser, erfarenheter och känslor kring ett fenomen (Ekström & Larsson, 2019:101). Kvalitativa intervjuer är en metod som låter deltagarna med egna ord beskriva sin verklighet och uppfattning om de ämnen forskaren presenterar. Detta leder till detaljrika beskrivningar och möjligheten att komma respondenten nära i dess uppfattningar och tankar om vardagliga situationer (Ekström & Larsson, 2019:102). Insamlingsmetoden valdes då syftet med studien var att söka förståelse för hur respondenternas Instagramflöden hade inflytande på deras besluttagande samt deras bild av politiken i omvärlden. Därav var denna insamlingsmetod bäst lämpad för att uppfylla syftet och på så sätt närma oss ett resultat på frågeställningarna.
Intervjuerna utgick från en intervjuguide (se bilaga 1) som hjälpte till att hålla intervjuerna relevanta till studiens syfte. Intervjuerna var semistrukturerade vilket innebär att trots att de utgick från intervjuguiden fanns det möjlighet att avvika från frågorna för att vi på så sätt kunde fördjupa oss i det som respondenten sa samt även ställa följdfrågor kring detta.
den andra antecknade svaren samt kommenterade om något tycktes missas. Efter
genomförandet av intervjuerna transkriberades materialet samt anonymiserades, när detta var klart raderades de inspelade intervjuerna.
5.3 Urval och material
Vi undersökte en urvalsgrupp med viss variation exempel på de enheter som varierade inom urvalsgruppen var kön, ålder samt studieinriktning (se bilaga 2). Kön framgår inte i tabellen i bilaga 2 då vi inte anser att detta är relevant i studien samt för att skydda respondenternas identitet. Utifrån detta var urvalet för studien ett strategiskt urval, där respondenterna blev valda utifrån dessa enheter vilket bidrog till en bredare variation (Öberg, 2015:59).
Valet att undersöka studenter motiveras genom att det är en grupp som har ett mycket högt internetdeltagande och även högt deltagande på sociala nätverk, detta enligt en undersökning av Internetstiftelsen (2019). Inom urvalsramen var ett krav att studenterna skulle studera på Uppsala Universitet, detta för att vi är lokaliserade i Uppsala vilket bidrog till en enklare och mer tidseffektiv urvalsprocess. Vidare var ett krav för att passa urvalsramen att
respondenterna använde Instagram och även att de hade en förståelse för att Instagram kan användas som en informationskälla. Detta var en förutsättning för att intervjuerna skulle bli relevanta i studien vilket i sin tur påverkade huruvida frågeställningarna kunde besvaras. Utöver detta skulle respondenterna även ha en grundkunskap och visa på medvetenhet om politik och politiska händelser i samhället.
Genom ett strategiskt urval valdes respondenter som passar urvalsramen. Det lät oss genom bekanta komma i kontakt med personer som studerade på Uppsala Universitet och som antogs passa urvalsramen. Efter detta tog vi kontakt med dessa personer för att stämma av huruvida de passade urvalsramen, detta skedde genom en dialog med potentiella respondenter där kraven samt om de hade tid för att genomföra dessa intervjuer säkerställdes. Det var även av vikt att se till så dessa personer inte var några vi kände då detta skulle kunnat påverkat intervjuernas trovärdighet.
Denna urvalstyp gjorde det också möjligt för oss att ta in fler respondenter efter en tid om vi inte hade uppnått empirisk mättnad, dock var detta inget som nyttjades. I och med ett
kunde bidra till intressant information kring skillnader i hur medvetna respondenterna var om fenomenen filterbubblor och ekokammare. Detta ledde till en bredare förståelse och resultat för frågeställningarna. Det är dock av vikt att poängtera att syftet med studien inte var att hitta skillnader i hur studenter inom olika studieområden uppfattade ämnet men det gav ett bredare resultat för studien.
Tio stycken studenter på Uppsala Universitet intervjuades, det var ett antal som ansåg var rimligt utifrån den tidsram vi hade. Vidare var meningen inte att bidra med resultat som var representativa för hela befolkningen utan snarare bidra med en djupare förståelse för de som vi hade intervjuat.
5.4 Genomförande
Efter urvalsprocessen var färdigställd genomfördes de semistrukturerade intervjuerna. Intervjuerna varade mellan 30 och 45 minuter, längden varierade beroende på hur detaljrikt respondenten svarade på frågorna samt vilka diskussioner som uppkom. Som sagt spelades varje intervju in, efter godkännande från respondenterna. Tekniken som användes för att spela in har testats innan intervjutillfället för att förhindra potentiella problem
(Eriksson-Zetterquist & Ahrne, 2015:50). Utöver detta antecknade som tidigare nämnt den som inte intervjuade, detta för att få fram de mest centrala och relevanta delarna ur intervjun. Två av dessa tio intervjuer hölls i respondenternas hem medan resterande åtta intervjuer genomfördes över den digitala mötesplatsen Zoom, detta på grund av att det uppkom nya restriktioner angående den pågående covid-19 pandemin. I de intervjuer som genomfördes via Zoom användes kamera från bådas håll vilket på så sätt bidrog till en mer genuin känsla. Genom att se respondenten kunde vi även se reaktionerna hos personen samt kroppsspråk vilket kan säga mycket. Genom att kamerafunktionen användes i Zoom-intervjuerna anser vi inte att vi har förlorat viktigt material på det.
Vi ämnade att intervjua fem kvinnor och fem män. Detta ändrades dock under
Genomgående under studien refereras respondenterna till som hen då könen inte är av vikt för resultatet.
5.4.1 Validitet och reliabilitet
Inom vetenskapen ställs det höga krav på att påståenden och slutsatser ska vara väl
underbyggda. För att en slutsats ska anses som korrekt krävs det att argumenten som leder fram till den är giltiga, alltså att det är relevant i sammanhanget, och tillförlitliga, alltså att uppgifterna är riktiga (Ekström & Johansson, 2019:13). Generellt inom den empiriskt inriktade vetenskapen bygger slusatserna på den empiriskt insamlade datan, vilket i den här studien är materialet från intervjuerna. Dessa argument behöver i sin tur både upprätthålla validitet och reliabilitet, upprätthålls endast en av dem anses det ändå inte som korrekt (ibid). I samband med kvalitativ forskning och även samhällsvetenskaplig forskning är dessa
begrepp dock svåra att uppnå varpå andra begrepp föreslås att användas istället, dessa är tillförlitlighet och äkthet (Bryman 2016:467). För att uppnå en forskning som är tillförlitlig krävs transparens, detta för att andra forskare ska kunna göra en bedömning för att på så sätt se om resultaten kan komma att bli överföringsbara till ett annat sammanhang (Bryman 2016:468). Vidare diskuterar Bryman vikten av att redogöra hela forskningen där samtliga steg som genomförts ska framkomma, detta för att forskare även här ska ha möjlighet att granska den vilket i sin tur bidrar till tillförlitlighet (ibid). Utöver detta diskuteras även vikten av att vara objektiv i forskningen och inte låta egna värderingar påverka det resultat
forskningen kommit fram till (Bryman 2016:470). Dock poängterar Bryman att samtliga forskare har egna värderingar som kan komma att skina igenom forskningen men detta är inget som får ske medvetet samt att det är viktigt att vara transparent angående detta och diskutera de potentiella konsekvenser detta kan leda till (Bryman 2016:65).
respondenterna får en förståelse för hur andra personer uppfattar dessa fenomen (ibid). Katalytisk äkthet behandlar om studien kan bidra med att respondenterna kan förändra sin situation och taktiskt äkthet behandlar om studien lett till möjligheter för respondenterna att vidta några åtgärder (ibid). Dessa två är också relevanta i vår studie då studien ger en medvetenhet kring ämnet vilket i sin tur kan göra att de kan vidta åtgärder om detta.
5.5 Textanalys
Analysmetoden som använts under denna studie var textanalys. Utifrån transkriberingarna av intervjuerna har dessa analyserats med hjälp av en textanalys där kodning samt tematisering har genomförts. Utifrån materialet har koder framställts, detta för att skapa en preliminär ordning och även hjälpa till att bena ut innehållet av det insamlade materialet (Hjerm & Lindgren, 2010:45). Här har nyckelord framhävts vilket har hjälpt oss att se samband för att sedan ha delat upp dessa i kategorier. För att få fram alla koder var det av vikt att inte endast kolla på det som faktiskt sagts under intervjuerna utan även se över underliggande meningar och omständigheter då även dessa kan säga mycket om situationen.
Denna analysmetod är ett bra komplement till kvalitativa intervjuer då det gav oss möjlighet att identifiera olika nyanser och oväntade mönster i intervjuerna. I textanalys finns möjlighet att koda på bredden vilket innebär att texten analyseras mer som en helhet men även på djupet där fokuset snarare ligger på detaljer (Hjerm & Lindgren, 2010:56). I vår analys användes båda dessa då fokuset skiljde sig åt i olika delar av transkriberingen där vissa delar endast var relevanta som en helhet medan vissa hade ett snävare fokus som var av större relevans för att besvara våra frågeställningar.
5.6 Etiska överväganden
Vetenskapsrådet har framställt fyra krav som forskare ska ta hänsyn till i sin forskning vilka sammanfattas till individskyddskravet (2017:6). Detta på grund av att det är av stor vikt att upprätthålla förtroende för forskning i samhället men även för att forskare har ett ansvar gentemot deltagarna i studien samt de som kan påverkas av den. Det finns även ett forskningskrav vilket innebär att det är av vikt att bedriva forskning med högkvalité som hanterar väsentliga frågor för att samhället ska fortsätta utvecklas (Vetenskapsrådet, 2017:5).
Informationskravet handlar om att respondenterna som är delaktiga i studien ska vara väl medvetna om vad studien handlar om. Samt att de ska vara väl informerade om vad uppgifterna de lämnar kommer att användas till (Vetenskapsrådet, 2017:7). I denna studie innebär det att respondenterna innan intervjun har blivit väl informerade om vad syftet med studien är samt fått förklarat för sig vad frågorna ungefär kommer att handla om, detta för att respondenterna ska känna sig förberedda vilket i sin tur kan leda till att respondenterna känner sig mer bekväma samt att det blir en tryggare miljö i intervjun.
Samtyckeskravet handlar om att respondenterna ska lämna sitt samtycke innan deltagandet i studien samt att detta samtycke ska kunnas återkallas när som helst under genomförandet (Vetenskapsrådet, 2017:9). I samband med informationskravet har respondenterna därför fått lämna sitt samtycke till att delta i studien. Respondenterna var även informerade att de när som helst under intervjuns gång kunde avbryta och ta tillbaka sitt samtycke. Alla
respondenter som deltog är myndiga vilket innebär att det inte krävs något extra godkännande av exempelvis förmyndare, utan respondenterna får själva bestämma huruvida de ville delta i studien eller inte.
Konfidentialitetskravet handlar om att det endast är forskaren som ska ha tillgång till
respondenternas uppgifter. All information gällande respondenterna ska också anonymiseras vilket också innebär att uppgifterna aldrig ska kunna ledas tillbaka till vilka respondenterna är (Vetenskapsrådet, 2017:12). Inom vår studie innebär detta att efter genomförda intervjuer har dessa att anonymiseras för att på så sätt skydda respondenternas identitet samt att
Sista kravet är nyttjandekravet vilket innebär att informationen som respondenterna lämnar inte ska användas till något annat än det som studien syftar till (Vetenskapsrådet, 2017:14). Detta appliceras på vår studie genom att den information som respondenterna lämnade endast har använts till det syfte som tidigare framgått, det är ingen annan än vi som författare som har tagit del av denna information. Respondenterna ska känna sig trygga med att den information som lämnas inte kommer att lämnas ut till obehöriga, vilket vi försäkrade dem om.
5.7 Metodologiska reflektioner
Metoderna som valts anses bidra till att kunna besvara våra frågeställningar. Kvalitativa intervjuer tillför en djupare förståelse för hur respondenterna uppfattar dessa fenomen. En potentiell felkälla med intervjuer är dock att man aldrig kan kontrollera att det som
respondenterna säger faktiskt är korrekt. Dock leder intervjuer däremot inte till att
respondenterna kan missförstå frågorna på samma sätt som i exempelvis en enkät då vi är med under hela intervjun och kan förklara om frågor uppkommer. Ytterligare en relevant aspekt är att vi likt våra respondenter är studenter, detta kan leda till mindre maktförhållanden i intervjuerna vilket i sin tur kan leda till ett mer ärlig och avslappnad intervju. Ytterligare en viktig aspekt är att hänvisa och använda sig av tidigare forskning för att öka tillförlitligheten i studien, detta för att tidigare forskning alltid påverkar den förståelse som finns för ämnet.
Vid textanalysen och främst tolkningen av det resultatet kommer våra teorier och den tidigare forskningen att användas. Genom att använda dessa kommer vi frångå våra egna värderingar och uppfattningar vilket bidrar till en mer objektiv analys. Detta leder även till att vår egna världsbild inte används som utgångspunkt utan den grundar sig istället i vår valda
6. Resultat
I detta kapitel presenteras resultatet från det insamlade materialet. Först beskrivs de olika teman som framkommit utifrån de koder som utvunnits från materialet samt vad dessa teman innefattar. Därefter redogörs en mer detaljerad genomgång av resultatet som kommer att användas för att besvara frågeställningarna:
- Hur kan filterbubblor och ekokammare på Instagram inverka på studenters
möjligheter att fatta välinformerade beslut framförallt i samband med politiska val?
- Hur kan studenters Instagramflöden påverka deras uppfattning om politik i omvärlden?
6.1 Sorterad genomgång av resultaten
Genom textanalys av det empiriska materialet framställdes koder där det mest väsentliga i intervjun framhävdes. Efter kodningen kunde en tematisk struktur ses där likheter fanns mellan vissa koder vilket ledde till att dessa kategoriserades ihop och bildade övergripande teman. Utifrån en utförlig textanalys kan därför dessa teman ses som det mest centrala från materialet och användes därmed som grund för den kommande analysen. Nedan listas de fem teman som framställts utifrån resultatet samt en förklaring kring vad dessa teman innefattar samt även exempel på de koder som utvunnits från materialet.
6.1.1 Selektiv exponering
Detta tema fokuserar på den filtrering som uppkommer i respondenternas Instagramflöden. Både hur de själva aktivt begränsat sina flöden men även hur utomstående faktorer kan hjälpa till att skapa ett filtrerat flöde. Båda typer av filtrering påverkar det innehåll som individerna ser i sitt flöde på Instagram. Exempel på koder är: ekokammare, filterbubblor, algoritmer, aktiv begränsning, vinklad information.
6.1.2 Informationsupptagande
6.1.3 Publicerat innehåll
Temat förklaras som det publicerade innehåll som respondenterna möter i sitt Instagramflöde. Innehållet kan behandla olika typer av information och faktorer som är avgörande för hur individen uppfattar politiska ämnen samt återkommande trender i omvärlden. Exempel på koder inom temat är: politiska uppmaningar, politiska rörelser och händelser i omvärlden.
6.1.4 Politiska åsikter
Temat innefattar de typer av politiska åsikter som respondenterna ser i sitt flöde. Exempel på koder är: utmanande politiska åsikter och bekräftande politiska åsikter.
6.1.5 Föreställningar
Temat innefattar de olika egenskaper som respondenten anser att innehållet har samt även de egenskaper som respondenten själv besitter. Exempel på koder är: medvetenhet, påverkan, begränsat, fragmentering.
6.2 Detaljerad genomgång av resultatet
Nedan redovisas resultaten utförligare tema för tema.
6.2.1 Selektiv exponering Aktiv begränsning
I resultatet framgår det att alla respondenter i någon mån aktivt väljer att inte följa personer som motsäger deras egna politiska åsikter, exempelvis nämner respondent 2 att hen är medveten om den begränsning det medför men att hen aktivt väljer att inte följa dessa
personer. Två av respondenterna påstår att de framöver kommer börja följa en bredare mängd personer på Instagram för att på så sätt få ett bredare flöde. Fyra av respondenterna lyfter fram att det vore bra att följa personer med motsägande åsikter för att på så vis få flera perspektiv men det framkommer det att de inte vill göra det, respondent 10 säger att hen redan lägger ner för mycket tid på Instagram och vill därför inte följa fler personer. Resterande fyra anser att de inte vill och därför inte kommer börja följa personer med
motsägande åsikter av olika anledningar, respondent 6 förklarar att hen inte vill att någon ser att hen följer någon med motsägande politiska åsikter: “Men helt ärligt så att jag hade inte
annat exempel är respondent 9 som anser att hen inte vill följa vissa konton för att det skulle ge dem mer uppmärksamhet.
Ytterligare ett resultat är att sex respondenter säger att de aktivt väljer att sålla bort information som innehåller politiska åsikter som de inte sympatiserar med. Exempelvis menar respondent 5 hur hen blundar för information som inte överensstämmer med sin egna åsikt. På samma spår förklarar respondent 1 hur hen aktivt på en annons som berörde ett visst parti som inte passar ihop med hens åsikter, tryckt på en funktion som gör att hen inte längre får upp denna sorts annonser. Vidare beskriver respondent 4 att den skulle sålla bort och sluta följa personer på Instagram om respondenten såg att personerna sympatiserade med vissa partier eller åsikter som motsäger respondentens åsikter.
Efter en förklaring av begreppet ekokammare känner samtliga respondenter igen sig i fenomenet och menar på att de befinner sig eller har befunnit sig i en, exempelvis säger respondent 7: “Jag har nog satt mig i en sån, omedvetet”. Huruvida detta har skett medvetet eller inte skiljer sig åt mellan de olika respondenterna. Respondent 3 anser att detta har skett medvetet: “Jag vet ju att jag skulle ju aldrig gå in och följa en person som tycker helt tvärt
emot mig”.
Åtta respondenter anser att den politiska information de ser på Instagram överensstämmer med deras egna politiska åsikter. De resterande två menar att det delvis gör det. Det är ingen av respondenterna som regelbundet ser politisk information som de inte sympatiserar med.
Filtrering från externa faktorer
Sju respondenter nämner algoritmer och dess påverkan på deras flöde på Instagram.
Resterande tre respondenter nämner inte ordet algoritm men förklarar innebörden av det samt menar på dess existens. Samtliga respondenter påpekar att flödet har anpassats efter vad de tidigare har klickat på samt “gillat”. Respondenternas inställning till detta är däremot olika.
filterbubblan i sitt Instagramflöde: “Man märker ju att man befinner sig i sin egna lilla
bubbla, att man får upp det man sökt på”. Två respondenter uttrycker endast negativitet till
filterbubblor då de anser att det det skapar en skev världsbild där man endast matas med viss typ av information samt att det är svårt att komma ur denna filterbubbla. Resterande åtta respondenter är kluvna till fenomenet, de anser att det är skönt att man ser vad man gillar men påpekar ändå det obehagliga i det, alltså att de val som görs på Instagram bevakas och
används för att leverera mer av den typen av inlägg. Respondent 5 beskriver att hen både är positivt och negativt inställd till filterbubblor: “Det är ju skönt att algoritmer finns för man
får upp det man tycker om, men det klart att det är läskigt också”.
6.2.2 Informationsupptagande
Samtliga respondenter förklarar att när de ska ta del av nyheter så söker de sig till ett nyhetsmedium. De mest frekvent använda alternativen är TV och nyhetsappar. Ingen
respondent säger att de aktivt hämtar information från personer de följer på Instagram. Vidare hävdar nio respondenter att de inför ett politiskt val aktivt läser på om valfrågor och ser debatter från objektiva nyhetsförmedlare istället för att vända sig till Instagram för detta informationssökande. Respondent 9 säger att hen brukar använda sig utav Googles
sökfunktion för att söka vidare information hen sett på Instagram för att bredda sin kunskap kring situationen, främst om det skett en särskild politisk händelse i omvärlden.
Utöver detta nämner sex respondenter vikten av källkritik och tillförlitliga källor. Trots att politiskt innehåll delas i deras flöden är de källkritiska till informationen och söker vidare på andra nyhetsmedier gällande den information som de sett i flödet. Resterande fyra nämner inte detta, därav finns en ovisshet kring deras ställningstagande i denna fråga. Respondent 2 nämner att hen vänder sig till andra medier för att läsa mer samt bekräfta det som har delats på Instagram. Även respondent 4 reflekterar över källkritik i det hen läser på Instagram: “Hade exempelvis en vän till mig delat något då antar jag att den personen säkert har
undersökt det innan men på Instagram vet man ju aldrig det. Det kan ju vara att de sett det på en annans persons Instagram och bara repostat, det kan ju vara helt taget ur sin kontext. Och om det då är någon information som jag verkligen blir chockad över då vill jag istället för att bara lita blint på det och själv dela vidare, kolla upp det först”. Ytterligare en
källkritik. Hen beskriver att det är lätt att tappa helhetsbilden och att ens uppfattningar består av bedömningen av vad man själv tror är rimligt och att man själv bör vara mer källkritisk även mot de åsikter som man sympatiserar med.
Samtliga respondenter konstaterar att de mestadels följer vänner och bekanta på Instagram då de främst använder det sociala nätverket för nöjes skull. Endast tre respondenter följer
politiker på Instagram, det framkommer även att de politiker som de följer är några som de sympatiserar med. Ingen respondent säger att de följer en politiker som motsäger deras politiska åsikter. Slutligen förklarar tre av respondenterna att det finns olika anledningar till deras val av att inte följa politiker. Respondent 2 säger att “...jag vill inte ha sånt i mitt
vardagliga flöde”. Respondent 5 anser att hen endast vill följa folk som är mer privata: “Det känns som man vill följa folk som är mer privata eller typ roliga och politiker är ganska fyrkantiga och inte så bjussiga”.
6.2.3 Publicerat innehåll
Det publicerade politiska innehållet som respondenterna möter i sina Instagramflöden är varierande. Samtliga respondenter beskriver hur de upplever att det är ett politisk klimat på Instagram. Men under intervjuerna framkommer det svar som påvisar att det finns ett mönster i vilken typ av politiskt innehåll de mottar på Instagram.
Exempelvis så beskriver fem respondenter att de nåtts av politiska uppmaningar på Instagram. Det beskrivs som uppmaningar att gå och rösta i samband med val men även uppmaningar till att engagera sig i politiska rörelser samt göra skillnad i politiska sakfrågor. Ett exempel på detta beskriver respondent 6: ”Väldigt många delar uppmaningar om
agerande typ,’titta på det här landet, så här mycket fattigdom och så här många är det som flyr här’ ”.
de jag följer som delar innehåll om vilket parti de röstar på, men många delar ju Instagramstories1 från exempelvis Black Lives Matter, jättemånga”.
I samtliga intervjuer återkommer respondenterna frekvent i sina reflektioner till hur händelser i omvärlden påverkar deras Instagramflöden. Flera ger exempel på hur det i samband med presidentvalet i USA 2020 blev en massiv ökning av politiskt innehåll i deras
Instagramflöden. Vidare beskriver de som upplevt detta hur de endast mottagit innehåll som stämmer överens med deras egen åsikt kring presidentvalet. Respondent 10 förklarar att om en händelse sker i omvärlden som framgår intressant för denne så går hen aktivt in och söker upp information om den specifika händelsen. En ytterligare påvisan på hur händelser i omvärlden påverkar respondenternas Instagramflöden ser vi i ett citat från respondent 6. Respondent 6 beskriver “Jag ser väldigt mycket privatpersoner som delar politiskt innehåll
på Instagram, men de går ju i perioder och trender. Just nu i och med Black Lives Matter och presidentvalet i USA så har folk delat väldigt mycket, speciellt på Instagramstories ”.
Vidare diskuterar respondent 4 hur hen inför ett val går in och och följer båda partierna, i detta fall gällande USA-valet följer hen både republikaner och demokrater för att motta information från två sidor. Men även att hen aktivt gillar inlägg från nyhetsförmedlares Instagraminlägg både utifrån ett republikanskt och demokratiskt perspektiv. Detta för att påverka sina algoritmer för att få upp information som ger olika perspektiv. Respondent 5 lyfter istället fram att hen på Instagram inte vill följa politiker som inte stämmer överens med hens egna åsikter.
6.2.4 Politiska åsikter
Under temat politiska åsikter framkommer resultat som påvisar hur respondenterna exponeras för olika politiska åsikter. För det första beskriver åtta respondenter att den politiska
informationen de utsätts för på sociala nätverk till största del bekräftar de politiska åsikter respondenten redan har. Medan två av tio menar på att det delvis stämmer in på dem. Respondent 5 svarar på en fråga gällande om det politiska innehållet hen möts av på
Instagram oftast stämmer överens med hens egna politiska åsikter? “Ja men det gör ju väldigt
ofta det […] Jag håller med om det mesta”. Även respondent 2 anser att detta stämmer in på
hen, “Ja det tycker jag. Exempelvis med presidentvalet i USA, då kändes det som att alla la ut
‘Go Biden’ vilket stämmer överens med min egna uppfattning”. Kring ämnet diskuterar även
respondent 3 att denne främst följer personer vars politiska åsikter hen håller med om och att detta är vad som syns i flödet.
För det andra diskuteras huruvida respondenterna exponeras för utmanande politiska åsikter. Samtliga respondenter säger att de sällan ser politiskt innehåll som de inte sympatiserar med i deras Instagramflöde. Respondent 1 reflekterar över situationen: “Det känns som att de
åsikter man står för själv är det som syns på något vis. Men det beror väl också på att man har valt att följa personer som har samma åsikter, men om man till exempel går in på utforska2 då är det sällan jag ser något som står tvärt emot det jag själv tycker”. Även
respondent åtta uttrycker liknande tankar “Alltså det är ju mest mina vänner som jag följer, så
de delar ju mest liknande åsikter. Det är ju ingen jag har sett som har delat SD och är för det. Utan det är mest de som är emot”.
Respondent 5 diskuterar vidare om utmanande politiska åsikter och förklarar att det är enklare att hålla sig oberörd när en politiker eller nyhetssida presenterar något som hen inte håller med om men att det är svårare att vara oberörd när det är någon i hens närhet som visar på andra åsikter, “Om det är någon närmare som uttrycker sig så [med åsikter som inte
överensstämmer med hens] då blir jag mer upprörd för man tänker att ingen i min närhet tycker så, det är så avlägset”. Respondent 9 uttrycker mycket liknande tankar som
respondent 5 angående ämnet. Hen menar att det inte är någon chock när politiker motsäger ens egna åsikter eftersom man vet vilket parti de står för. Men fortsätter och säger att hen skulle bli irriterad på människor i dennes närhet om de uttrycker sig med åsikter hen inte håller med om eftersom hen:“trodde bättre om personen”.
Majoriteten av respondenterna anser att det finns en fara med filterbubblor och ekokammare hos de personer som har motsatt åsikt än de själva. De upplever att det är viktigare för dem att få information från ett annat perspektiv än vad det är för respondenterna själva då respondenterna menar att de själva har den “rätta” åsikten. Respondent 9 beskriver hur hen upplever att personer med vissa åsikter borde får ett bredare omfång av information i deras flöden: “Men man tänker ju på andras Instagramflöden och hade ju kanske velat att de hade
2 En funktion på Instagram som utifrån algoritmer rekommenderar innehåll för användare som rangordnas
haft samma flöde som en själv, men så är det ju inte. Alla får ju ett begränsat flöde, fast vissa kanske hade behövt lite mer input än andra liksom”.
6.2.5 Föreställningar
Det framkommer att samtliga respondenter är medvetna om att de endast följer likasinnade personer. Respondent 10 beskriver att hen främst följer sina vänner på Instagram som då har samma ståndpunkt som denne själv, vilket bidrar till mycket information som
överensstämmer med dennes egna åsikter. Respondenterna visar även på en medvetenhet kring att detta ofta kan leda till att endast motta information från en sida av problemet. Här nämner även respondenter problematiken i att de bör vara negativt inställda till
filterbubblor och algoritmer då de använder deras data för att framställa bättre förslag men att de i själva verket inte bryr sig i speciellt stor utsträckning. Respondent 9 beskriver denna situation i sin intervju: “Man borde väl vara negativt inställd men jag känner inte så, jag är
snarare neutralt inställd”. Respondent 8 beskriver problematiken kring att det är lätt att
hamna i en filterbubbla men svårt att ta sig ut: “Det blir ju lätt också så att om man hamnar i
en filterbubbla, så är det ju svårt att ta sig ur den, jag vet inte riktigt hur man nollställer det”. Samtliga respondenter anser att det finns en problematik gällande att endast se
information som överensstämmer med ens egna politiska åsikter. Samtliga respondenter menar att detta leder till att de endast får ett perspektiv på ett politiskt problem.
Majoriteten av respondenterna påstår att de blir mer påverkade av politisk information som en vän eller bekant publicerar på Instagram gentemot om det skulle varit en politiker eller nyhetssida som hade delat samma information. De framhåller att de skulle motta denna information på olika sätt.
7. Analys och kritisk tolkning
I detta kapitel analyseras resultatet utifrån teorin om selektiv exponering och
offentlighetsteorin för att förstå hur studenternas Instagramflöde kan ha en inverkan på dem. Slutligen görs en sammanfattning av det analyserade resultatet.
7.1 Analys
7.1.1 Filterbubblor och ekokammares inverkan på beslutsfattande
Resultatet påvisar hur samtliga respondenter bekräftar existensen av filterbubblor och ekokammare samt att de själva befinner sig eller har befunnit sig i en. Dock framgår det i resultatet att flera av respondenterna anser att den filtrering som sker av algoritmer främst syns tydligt inom andra ämnen än politik eftersom de själva inte aktivt letar politisk information på Instagram. Det framkommer ur resultatet att majoriteten av respondenterna använder Instagram för nöjes skull snarare än en informationskälla. Majoriteten av
respondenterna betonar dock att den politiska information som de faktiskt ser i sitt flöde överensstämmer med deras egna politiska åsikter. Genom att samtliga respondenter påpekar existensen av filterbubblor och ekokammare framkommer det tydligt att samtliga på ett eller annat sätt använder sig av selektiv exponering då de aktivt väljer vilka de ska följa och inte.
Man kan anta att eftersom respondenterna bekräftar att de befinner sig eller har befunnit sig i en filterbubbla, skulle de, om de aktivt interagerar med politiskt innehåll på Instagram, kunna hamna i en spiral där de endast mottar politiskt innehåll som algoritmer anpassar efter deras tidigare agerande på internet och sociala nätverk. Denna iakttagelse stämmer även överens med vad som framkommit i resultatet gällande ekokammare då det på samma sätt leder till ett eko av respondenternas åsikter, vilket kan ses som ett problem genom att de mestadels ser ett perspektiv av ett politiskt problem. Utifrån detta är det en intressant att fundera över hur algoritmerna bidrar till att minska den kognitiva dissonansen hos respondenterna vilket då skulle leda till en behaglig känsla hos respondenterna eftersom de inte hamnar i en konflikt mellan olika åsikter.
Frågan är huruvida detta skulle kunna komma att påverka respondenternas möjlighet att ta välinformerade beslut. Samtliga respondenter beskriver att de blir påverkade av vad de ser och att detta kommer påverka deras beslutsfattande vid ett politiskt val. Detta kan
