Selektiv exponering Aktiv begränsning

I resultatet framgår det att alla respondenter i någon mån aktivt väljer att inte följa personer som motsäger deras egna politiska åsikter, exempelvis nämner respondent 2 att hen är medveten om den begränsning det medför men att hen aktivt väljer att inte följa dessa

personer. Två av respondenterna påstår att de framöver kommer börja följa en bredare mängd personer på Instagram för att på så sätt få ett bredare flöde. Fyra av respondenterna lyfter fram att det vore bra att följa personer med motsägande åsikter för att på så vis få flera perspektiv men det framkommer det att de inte vill göra det, respondent 10 säger att hen redan lägger ner för mycket tid på Instagram och vill därför inte följa fler personer. Resterande fyra anser att de inte vill och därför inte kommer börja följa personer med

motsägande åsikter av olika anledningar, respondent 6 förklarar att hen inte vill att någon ser att hen följer någon med motsägande politiska åsikter: “​Men helt ärligt så att jag hade inte

annat exempel är respondent 9 som anser att hen inte vill följa vissa konton för att det skulle ge dem mer uppmärksamhet.

Ytterligare ett resultat är att sex respondenter säger att de aktivt väljer att sålla bort information som innehåller politiska åsikter som de inte sympatiserar med. Exempelvis menar respondent 5 hur hen blundar för information som inte överensstämmer med sin egna åsikt. På samma spår förklarar respondent 1 hur hen aktivt på en annons som berörde ett visst parti som inte passar ihop med hens åsikter, tryckt på en funktion som gör att hen inte längre får upp denna sorts annonser. Vidare beskriver respondent 4 att den skulle sålla bort och sluta följa personer på Instagram om respondenten såg att personerna sympatiserade med vissa partier eller åsikter som motsäger respondentens åsikter.

Efter en förklaring av begreppet ekokammare känner samtliga respondenter igen sig i fenomenet och menar på att de befinner sig eller har befunnit sig i en, exempelvis säger respondent 7: “​Jag har nog satt mig i en sån, omedvetet”. ​Huruvida detta har skett medvetet eller inte skiljer sig åt mellan de olika respondenterna. Respondent 3 anser att detta har skett medvetet: “​Jag vet ju att jag skulle ju aldrig gå in och följa en person som tycker helt tvärt

emot mig”.

Åtta respondenter anser att den politiska information de ser på Instagram överensstämmer med deras egna politiska åsikter. De resterande två menar att det delvis gör det. Det är ingen av respondenterna som regelbundet ser politisk information som de inte sympatiserar med.

Filtrering från externa faktorer

Sju respondenter nämner algoritmer och dess påverkan på deras flöde på Instagram.

Resterande tre respondenter nämner inte ordet algoritm men förklarar innebörden av det samt menar på dess existens. Samtliga respondenter påpekar att flödet har anpassats efter vad de tidigare har klickat på samt “gillat”. Respondenternas inställning till detta är däremot olika.

I relation till filterbubblor anser alla respondenter att de befinner sig i en filterbubbla. Däremot menar inte alla att de upplever att de är i en politisk filterbubbla, utan snarare en filterbubbla som behandlar andra ämnen. Men faktum kvarstår att alla påstår att algoritmerna bestämmer deras flöde. Här beskriver respondent 3 hur hen upplever den existerande

filterbubblan i sitt Instagramflöde: “​Man märker ju att man befinner sig i sin egna lilla

bubbla, att man får upp det man sökt på”. ​Två respondenter uttrycker endast negativitet till filterbubblor då de anser att det det skapar en skev världsbild där man endast matas med viss typ av information samt att det är svårt att komma ur denna filterbubbla. Resterande åtta respondenter är kluvna till fenomenet, de anser att det är skönt att man ser vad man gillar men påpekar ändå det obehagliga i det, alltså att de val som görs på Instagram bevakas och

används för att leverera mer av den typen av inlägg. Respondent 5 beskriver att hen både är positivt och negativt inställd till filterbubblor: “​Det är ju skönt att algoritmer finns för man

får upp det man tycker om, men det klart att det är läskigt också”.

6.2.2 Informationsupptagande

Samtliga respondenter förklarar att när de ska ta del av nyheter så söker de sig till ett nyhetsmedium. De mest frekvent använda alternativen är TV och nyhetsappar. Ingen

respondent säger att de aktivt hämtar information från personer de följer på Instagram. Vidare hävdar nio respondenter att de inför ett politiskt val aktivt läser på om valfrågor och ser debatter från objektiva nyhetsförmedlare istället för att vända sig till Instagram för detta informationssökande. Respondent 9 säger att hen brukar använda sig utav Googles

sökfunktion för att söka vidare information hen sett på Instagram för att bredda sin kunskap kring situationen, främst om det skett en särskild politisk händelse i omvärlden.

Utöver detta nämner sex respondenter vikten av källkritik och tillförlitliga källor. Trots att politiskt innehåll delas i deras flöden är de källkritiska till informationen och söker vidare på andra nyhetsmedier gällande den information som de sett i flödet. Resterande fyra nämner inte detta, därav finns en ovisshet kring deras ställningstagande i denna fråga. Respondent 2 nämner att hen vänder sig till andra medier för att läsa mer samt bekräfta det som har delats på Instagram. Även respondent 4 reflekterar över källkritik i det hen läser på Instagram: “​Hade exempelvis en vän till mig delat något då antar jag att den personen säkert har

undersökt det innan men på Instagram vet man ju aldrig det. Det kan ju vara att de sett det på en annans persons Instagram och bara repostat, det kan ju vara helt taget ur sin kontext. Och om det då är någon information som jag verkligen blir chockad över då vill jag istället för att bara lita blint på det och själv dela vidare, kolla upp det först​”. Ytterligare en respondent tar upp vikten av källkritik på Instagram och menar på att hen aldrig skulle lita blint på att det hen ser skulle vara sant. Även respondent 9 beskriver sina tankar om

källkritik. Hen beskriver att det är lätt att tappa helhetsbilden och att ens uppfattningar består av bedömningen av vad man själv tror är rimligt och att man själv bör vara mer källkritisk även mot de åsikter som man sympatiserar med.

Samtliga respondenter konstaterar att de mestadels följer vänner och bekanta på Instagram då de främst använder det sociala nätverket för nöjes skull. Endast tre respondenter följer

politiker på Instagram, det framkommer även att de politiker som de följer är några som de sympatiserar med. Ingen respondent säger att de följer en politiker som motsäger deras politiska åsikter. Slutligen förklarar tre av respondenterna att det finns olika anledningar till deras val av att inte följa politiker. Respondent 2 säger att ​“...jag vill inte ha sånt i mitt

vardagliga flöde”​. Respondent 5 anser att hen endast vill följa folk som är mer privata:​ “Det

känns som man vill följa folk som är mer privata eller typ roliga och politiker är ganska fyrkantiga och inte så bjussiga”.

6.2.3 Publicerat innehåll

Det publicerade politiska innehållet som respondenterna möter i sina Instagramflöden är varierande.​ ​Samtliga respondenter beskriver hur de upplever att det är ett politisk klimat på Instagram. Men under intervjuerna framkommer det svar som påvisar att det finns ett mönster i vilken typ av politiskt innehåll de mottar på Instagram.

Exempelvis så beskriver fem respondenter att de nåtts av politiska uppmaningar på Instagram. Det beskrivs som uppmaningar att gå och rösta i samband med val men även uppmaningar till att engagera sig i politiska rörelser samt göra skillnad i politiska sakfrågor. Ett exempel på detta beskriver respondent 6: ”​Väldigt många delar uppmaningar om

agerande typ,’titta på det här landet, så här mycket fattigdom och så här många är det som flyr här​’ ”.

Fortsättningsvis menar samtliga respondenter att det ofta förekommer innehåll rörande just politiska rörelser i deras Instagramflöden som de håller med om, samtliga nämner specifikt rörelsen Black Lives Matter. Respondent 2 förklarar att det mest förekommande politiska innehållet på hens Instagram är politiska rörelser och preciserar detta med exempel så som Black Lives Matter samt Metoo. Även respondent 6 upplever detta “​Det är inte så många av

de jag följer som delar innehåll om vilket parti de röstar på, men många delar ju Instagramstories​1​ från exempelvis Black Lives Matter, jättemånga​”.

I samtliga intervjuer återkommer respondenterna frekvent i sina reflektioner till hur händelser i omvärlden påverkar deras Instagramflöden. Flera ger exempel på hur det i samband med presidentvalet i USA 2020 blev en massiv ökning av politiskt innehåll i deras

Instagramflöden. Vidare beskriver de som upplevt detta hur de endast mottagit innehåll som stämmer överens med deras egen åsikt kring presidentvalet. Respondent 10 förklarar att om en händelse sker i omvärlden som framgår intressant för denne så går hen aktivt in och söker upp information om den specifika händelsen. En ytterligare påvisan på hur händelser i omvärlden påverkar respondenternas Instagramflöden ser vi i ett citat från respondent 6. Respondent 6 beskriver “​Jag ser väldigt mycket privatpersoner som delar politiskt innehåll

på Instagram, men de går ju i perioder och trender. Just nu i och med Black Lives Matter och presidentvalet i USA så har folk delat väldigt mycket, speciellt på Instagramstories ​”.

Vidare diskuterar respondent 4 hur hen inför ett val går in och och följer båda partierna, i detta fall gällande USA-valet följer hen både republikaner och demokrater för att motta information från två sidor. Men även att hen aktivt gillar inlägg från nyhetsförmedlares Instagraminlägg både utifrån ett republikanskt och demokratiskt perspektiv. Detta för att påverka sina algoritmer för att få upp information som ger olika perspektiv. Respondent 5 lyfter istället fram att hen på Instagram inte vill följa politiker som inte stämmer överens med hens egna åsikter.

6.2.4 Politiska åsikter

Under temat politiska åsikter framkommer resultat som påvisar hur respondenterna exponeras för olika politiska åsikter. För det första beskriver åtta respondenter att den politiska

informationen de utsätts för på sociala nätverk till största del bekräftar de politiska åsikter respondenten redan har. Medan två av tio menar på att det delvis stämmer in på dem. Respondent 5 svarar på en fråga gällande om det politiska innehållet hen möts av på

Instagram oftast stämmer överens med hens egna politiska åsikter? “​Ja men det gör ju väldigt

ofta det […] Jag håller med om det mesta”. ​Även respondent 2 anser att detta stämmer in på hen, “​Ja det tycker jag. Exempelvis med presidentvalet i USA, då kändes det som att alla la ut

‘Go Biden’ vilket stämmer överens med min egna uppfattning”. ​Kring ämnet diskuterar även respondent 3 att denne främst följer personer vars politiska åsikter hen håller med om och att detta är vad som syns i flödet.

För det andra diskuteras huruvida respondenterna exponeras för utmanande politiska åsikter. Samtliga respondenter säger att de sällan ser politiskt innehåll som de inte sympatiserar med i deras Instagramflöde. Respondent 1 reflekterar över situationen: “​Det känns som att de

åsikter man står för själv är det som syns på något vis. Men det beror väl också på att man har valt att följa personer som har samma åsikter, men om man till exempel går in på utforska​2​ då är det sällan jag ser något som står tvärt emot det jag själv tycker​”. Även

respondent åtta uttrycker liknande tankar “​Alltså det är ju mest mina vänner som jag följer, så

de delar ju mest liknande åsikter. Det är ju ingen jag har sett som har delat SD och är för det. Utan det är mest de som är emot”​.

Respondent 5 diskuterar vidare om utmanande politiska åsikter och förklarar att det är enklare att hålla sig oberörd när en politiker eller nyhetssida presenterar något som hen inte håller med om men att det är svårare att vara oberörd när det är någon i hens närhet som visar på andra åsikter,​ “Om det är någon närmare som uttrycker sig så [med åsikter som inte

överensstämmer med hens] då blir jag mer upprörd för man tänker att ingen i min närhet tycker så, det är så avlägset”. ​Respondent 9 uttrycker mycket liknande tankar som

respondent 5 angående ämnet. Hen menar att det inte är någon chock när politiker motsäger ens egna åsikter eftersom man vet vilket parti de står för. Men fortsätter och säger att hen skulle bli irriterad på människor i dennes närhet om de uttrycker sig med åsikter hen inte håller med om eftersom hen:​“trodde bättre om personen”.

Majoriteten av respondenterna anser att det finns en fara med filterbubblor och ekokammare hos de personer som har motsatt åsikt än de själva. De upplever att det är viktigare för dem att få information från ett annat perspektiv än vad det är för respondenterna själva då respondenterna menar att de själva har den “rätta” åsikten. Respondent 9 beskriver hur hen upplever att personer med vissa åsikter borde får ett bredare omfång av information i deras flöden: “​Men man tänker ju på andras Instagramflöden och hade ju kanske velat att de hade

2 En funktion på Instagram som utifrån algoritmer rekommenderar innehåll för användare som ​rangordnas

haft samma flöde som en själv, men så är det ju inte. Alla får ju ett begränsat flöde, fast vissa kanske hade behövt lite mer input än andra liksom”.

6.2.5 Föreställningar

Det framkommer att samtliga respondenter är medvetna om att de endast följer likasinnade personer. Respondent 10 beskriver att hen främst följer sina vänner på Instagram som då har samma ståndpunkt som denne själv, vilket bidrar till mycket information som

överensstämmer med dennes egna åsikter. Respondenterna visar även på en medvetenhet kring att detta ofta kan leda till att endast motta information från en sida av problemet. Här nämner även respondenter problematiken i att de bör vara negativt inställda till

filterbubblor och algoritmer då de använder deras data för att framställa bättre förslag men att de i själva verket inte bryr sig i speciellt stor utsträckning. Respondent 9 beskriver denna situation i sin intervju: “​Man borde väl vara negativt inställd men jag känner inte så, jag är

snarare neutralt inställd”. ​Respondent 8 beskriver problematiken kring att det är lätt att hamna i en filterbubbla men svårt att ta sig ut: “​Det blir ju lätt också så att om man hamnar i

en filterbubbla, så är det ju svårt att ta sig ur den, jag vet inte riktigt hur man nollställer det”. ​Samtliga respondenter anser att det finns en problematik gällande att endast se information som överensstämmer med ens egna politiska åsikter. Samtliga respondenter menar att detta leder till att de endast får ett perspektiv på ett politiskt problem.

Majoriteten av respondenterna påstår att de blir mer påverkade av politisk information som en vän eller bekant publicerar på Instagram gentemot om det skulle varit en politiker eller nyhetssida som hade delat samma information. De framhåller att de skulle motta denna information på olika sätt.

Samtliga respondenter konstaterar att den information som de ser på Instagram påverkar de val som de gör inom politiken. Fyra respondenter säger att detta är något som sker omedvetet men att det som de läser kommer på ett eller annat sätt påverka de val som de senare kommer att göra. Tre respondenter beskriver att informationen som de läser snarare förstärker de åsikter som de redan har. Resterande tre menar att informationen påverkar dem men nämner inte hur denna påverkan sker.