Studenters uppfattning om politik omvärlden

Utifrån resultatet kan det nu konstateras att respondenternas Instagramflöden i viss mån påverkar på studenterna. Men huruvida deras uppfattning om politik i omvärlden påverkas av detta kan argumenteras både för och emot. Samtliga respondenter nämner att deras

Instagramflöde innehåller information om politiska rörelser och händelser i omvärlden. Samtliga respondenter nämner exempelvis den politiska rörelsen Black Lives Matter som under hösten 2020 var väldigt uppmärksammad. Respondenterna menar att de har sett information kring rörelsen på Instagram samt att de håller med om det. Detta tyder på att respondenterna nås av politisk information från andra delar av världen än där de bor samt där händelsen primärt förekom. Å andra sidan kan man argumentera för att det är ett ensidigt perspektiv som respondenterna får. Då samtliga respondenter höll med om den information som de såg kring rörelsen väcks tanken om att det bör finnas rörelser som respondenterna inte håller med om men som de inte ens tar del av. En möjlig förklaring av resultatet att

respondenterna mottar mycket politisk information som behandlar politiska rörelser kan kopplas till Habermas publika sfär. Som beskrivits i teorikapitlet så hade den publika sfären under 1700-talet stor makt över politiken, det är möjligt att denna makt även förts över till dagens publika sfär på sociala nätverk. I och med den stora uppmärksamhet som exempelvis Black Lives Matter fått på sociala nätverk som skett genom diskussioner i den nya publika sfären har det haft inverkan på politiken. Politiker har behövt stå till svars och aktivt ta handling utifrån den debatt som pågår i den publika sfären på sociala nätverk.

Det som beskrivits ovan får stöd i vad Born (2013:126) beskriver om hur den nya publika sfären på internet är optimal för sociala rörelser för att samla grupper och uppmana till kollektivt handlande, vilket Coleman (refererad i Born 2013:126) vidare beskriver leder till ett nytt forum att diskutera politik. Där denna allmänna diskussion skulle leda till att politiker behöver stå till svars för den politik som diskuteras i den offentliga debatten (ibid).

Den politiska information som respondenterna tar del av på Instagram kan vara information som de utan Instagram inte skulle ta del av i och med att det annars är via nyhetsförmedlare som denna information hade framgått. Då samtliga respondenter säger att de läser

information via nyhetsförmedlare är det rimligt att tänka att dessa hade tagit del av denna information ändå. Vad som dock är en relevant aspekt i detta är att alla nyhetsförmedlare aktivt gör ett urval i vilka nyheter de kommer publicera vilket skulle kunna innebära att den politiska information som respondenterna har sett på Instagram inte hade publicerats på hos nyhetsförmedlare. På det sätt kan man argumentera för att Instagramflödet faktiskt bidrar till en bredare bild av den politiska omvärlden. Detta kan liknas vid Habermas publika sfär där det förr var samhällseliten som satte agendan för vad som skulle dels publiceras i tidningar men även diskuteras hos makthavare, medan idag kan ses som att det är privatpersoner som sätter agendan på Instagram då de har full möjlighet att publicera i princip vad de vill. Å andra sidan menar Flaxman, Goel och Rao (2016:299) att individer har större benägenhet att publicera något som de vet att deras följare sympatiserar med, vilket gör att trots att de själva kan sätta agenda för Instagram kommer de mindre offentliga rum som de lever i troligtvis fortsätta att vara monotona där inga utmanande åsikter publiceras.

Likt detta är det nio respondenter som belyser det faktum att de har tagit del av information kring presidentvalet i USA via Instagram, även detta visar på att information har nått fram till dem. Samtliga av dessa nio förklarar att den information de sett angående valet i USA har varit överensstämmande med deras egna politiska åsikter. Detta visar på att trots att de tar del av politisk information i sina flöden, behöver det nödvändigtvis inte vara den objektiva sanningen då de ständigt ser samma vinklade information. Å ena sidan hävdar dock en majoritet av respondenterna att de söker vidare kring den information som de läser om på Instagram. Dock visar Flaxman, Goel och Rao (2016:299) att medieanvändare har större benägenhet att söka nyhetsartiklar som överensstämmer med deras egna politiska åsikt och som stämmer med deras tidigare uppfattning, vilket motsäger lite av den källkritiska aspekt

som respondenterna anser att de har. Å andra sidan menar Garrett (refererad i Sunstein 2017:115) att hennes studie påvisar att trots att det finns en benägenhet att hitta källor som överensstämmer med ens existerande världsuppfattning tar individer fortfarande del av information som utmanar deras åsikter. Detta syns då ett flertal respondenter säger att de ser nyhetssändningar på TV, vilket blir mer objektivt än om de själva söker upp information för att stämma av något som de läst på Instagram. Värt att ha i åtanke är att det trots allt görs ett val kring vilken kanal man vill ta del av nyheterna ifrån samt att dessa kan vara mer eller mindre objektiva även om just Sveriges TV-kanaler inte har ett tydligt politiskt

ställningstagande.

7.1.3 Sammanfattning

För att anknyta till frågeställningarna kan vi se att studenternas Instagramflöde i viss mån har inflytande på deras beslutfattande i samband med politiska val. Det visar att de mottar

politisk information som överensstämmer med deras egna åsikter samt att de blir påverkade av vad de ser men att de själva sedan aktivt söker information inför ett politiskt val. Men eftersom de sedan aktivt söker information i källkritiskt syfte så minskar risken. Trots att de främst ser information de håller med om är samtliga respondenter medvetna om fenomenen filterbubblor och ekokammare vilket gör att faran inte blir lika stor då de själva söker nyheter via andra källor.

Vidare kan vi se att studenters syn på omvärlden kan komma att påverkas av den politiska information de ser på Instagram. Dock är det relevant att tänka att vad de ser på Instagram inte är hela bilden då respondenterna själva söker upp information via nyhetsförmedlare. Deras bild av omvärlden kan påverkas i den aspekt att de får en bredare kunskap om politiska ämnen och händelser som sker i omvärlden som de kanske inte hade sett annars. Även om den information om politiska händelser de exponeras för kan vara vinklad till fördel av studenternas redan existerande uppfattningar.