De senaste tjugo åren har det varit en förhållan-devis god balans i den demografska utveckling-en. De åldersgrupper som är i arbete och därmed bidrar till fnansiering av välfärden har vuxit i ungefär samma takt som de behov som den demografska utvecklingen har gett. Trots det har välfärdssektorn haft stora utmaningar att klara en verksamhet och ekonomi i balans. Region Jön-köpings län har sedan början av 2000-talet varje år ökat kostnadsmassan utöver pris- och löne-ökningar, det vill säga en volymökning.
Den demografska utvecklingen de kommande 20 åren kommer däremot att innebära en mycket stor utmaning för välfärdssektorn i hela Sverige.
Enligt befolkningsprognosen kommer Jönköpings län att ha cirka 395 000 invånare år 2030, en ökning med nästan 30 000 invånare. Det som kommer att utmana välfärdssektorn är att de åldersgrupper som ökar mest är de yngre och de äldre. Åldersgrupperna som vi idag räknar till de som arbetar, 20–64 år, ökar visserligen också men inte alls lika mycket.
Staten, kommuner och regioner påverkas på olika sätt av den demografska utvecklingen fram till 2030. En långtidsprognos har tagits fram för att konkretisera hur Region Jönköpings läns verk-samhet och därmed intäkter och kostnader påver-kas. Nettokostnadsprognosen är beräknad utifrån befolkningsprognosen med verksamhetskostna-der utifrån hur dagens invånare
kon-sumerar Region Jönköpings läns tjänster beroen-de på ålberoen-der och kön. Detta ger en framskrivning av nettokostnaderna utifrån att all verksamhet bedrivs och konsumeras på samma sätt som idag, det vill säga demografutvecklingen får fullt ge-nomslag. Även för prognosen över skatteintäkter och statsbidrag ligger befolkningsprognosen som bas för hur skatteintäkter med mera utvecklas un-der perioden. Utöver detta har en del schablon-mässiga bedömningar gjorts för att skapa en komplett kalkyl.
Långtidsprognosen visar tydligt att Region Jön-köpings län inte kan låta nettokostnadsutveck-lingen följa den demografska utvecknettokostnadsutveck-lingen och fortsätta att öka i volym. Det kommer att behövas en omställning i verksamheten som gör att Region Jönköpings län klarar att leverera verk-samhet inom hälso- och sjukvård och regional utveckling till ett större invånarantal.
En av inriktningarna för att klara utmaningen är att göra en omställning från specialiserad vård till primärvård och därifrån till att mera stödja invånarna i hälsofrämjande insatser och fortsatt arbete för en bättre hälsa hos invånarna minska behoven av hälso- och sjukvård. Arbetet med den regionala utvecklingen är av stor betydelse för att säkra tillgång till arbetskraft och en god tillväxt i länets skatteunderlag.
Tabell 3 Förändring jämfört med budget 2021, totalt
Hela välfärdssektorn står inför samma utma-ning och faktorer som också kommer att bidra till lösningar är sannolikt verksamhetsutveckling genom digitalisering, ett längre arbetsliv och invandring.
Miljoner kronor 2022 2023 2024
Nämnd för arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet (ANA)
Fria kulturlivet -2 -2 -2
Regionala utvecklingsmedel -3 -6 -6
Summa ANA-nämnden -5 -8 -8
Nämnd för trafk, infrastruktur och miljö (TIM)
Kollektivtrafk - utbyggnad -50 -75 -75
Engångskostnad för dubbla tågkostnader -30
Hållbar utveckling förnybara drivmedel -12
Summa TIM-nämnden -50 -75 -117
Nämnd för folkhälsa och sjukvård (FS)
Uppskjuten vård 0 75 75
Standardiserade och personcentrerade sammanhållna vårdförlopp -5 -10 -10
Digitalisering utveckling nära vård -5 -10 -10
Efektivisering pga digitalisering 5 10 10
Barn- och ungdomspsykiatri, Barn- och ungdomshälsan -10 -10 -10
Primärvård omställning nära vård -25 -50 -50
FS till förfogande -60 -125 -125
Smittskydd/vårdhygien/antibiotika -1,7 -1,7 -1,7
Patientavgift tvångsvård -1,6 -1,6 -1,6
Folkhälsoarbete -5 -5 -5
Summa FS-nämnden -108,3 -128,3 -128,3
Regionstyrelsen (RS)
RS till förfogande 30 30 30
Svenskt ambulansfyg -2,5 -2,5 -2,5
Höglandets Samordningsförbund -0,0155 -0,0155 -0,0155
Samordningsförbundet Södra Vätterbygden -0,184 -0,184 -0,184
Lönesatsning -50 -50 -50
Lönesatsning ej prioriterade yrkesgrupper -10 -10 -10
Friskvårdsbidrag (från 1200 kr till 2200 kr) -16 -16 -16
Translationell forskning -1,7 -1,7 -1,7
Summa Regionstyrelsen -50,4 -50,4 -50,4
Summa förändring jämfört med budget 2021 -214 -262 -304
PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR OCH REGIONGEMENSAMMA INRIKTNINGAR 38
Tabell 4 Förändring jämfört med budget 2021 - nya utökningar budget 2022 med ferårsplan 2023-2024
Miljoner kronor 2022 2023 2024
Nämnd för arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet (ANA)
Fria kulturlivet -2 -2 -2
Summa ANA-nämnden -2 -2 -2
Nämnd för trafk, infrastruktur och miljö (TIM)
Engångskostnad för dubbla tågkostnader -30
Hållbar utveckling förnybara drivmedel -12
Summa TIM-nämnden 0 0 -42
Nämnd för folkhälsa och sjukvård (FS)
FS till förfogande -60 -125 -125
Smittskydd/vårdhygien/antibiotika -1,7 -1,7 -1,7
Patientavgift tvångsvård -1,6 -1,6 -1,6
Folkhälsoarbete -5 -5 -5
Summa FS-nämnden -68,3 -133,3 -133,3
Regionstyrelsen (RS)
RS till förfogande -15 -15 -15
Höglandets Samordningsförbund -0,0155 -0,0155 -0,0155
Samordningsförbundet Södra Vätterbygden -0,184 -0,184 -0,184
Lönesatsning -50 -50 -50
Lönesatsning ej prioriterade yrkesgrupper -10 -10 -10
Friskvårdsbidrag (från 1200 kr till 2200 kr) -16 -16 -16
Translationell forskning -1,7 -1,7 -1,7
Summa Regionstyrelsen -92,9 -92,9 -92,9
Summa nya utökningar budget 2022
med ferårsplan 2023-2024 -163 -228 -270
Tabell 5 Egenfnansiering av investeringar 2015–2025. Scenario 2026.
* I verksamhetens nettokostnad ingår 311 mnkr för livlängdpensioner
Systemmätetal Mål 2022 Resultat 2019 Resultat 2020 Grön Gult Rött Periodicitet
Ekonomi i balans RJL Inte överstiga budget 821 mnkr 771 mnkr Målet Ej Negativ Månad
totalt nått aktuell avvikelse
Ekonomi i balans
Målet Ej Negativ
regionstyrelsen Inte överstiga budget 390 mnkr 452 mnkr Månad
nått aktuell avvikelse budgetanslag
Framgångsfaktor Lokalförsörjning Ändamålsenliga och kostnadsefektiva lokaler med god arbetsmiljö är en förutsättning för att verksamheten ska kunna drivas på ett efektivt sätt. Hög nyttjandegrad och efektiv fastighets-förvaltning lägger grunden för detta. Sjukvården har lika hyressättning i länet för lika lokaltyp.
Konkurrensutsatta verksamheter har en mark-nadshyra. Genom samverkan med andra regio-ner, Tekniska Högskolan vid Jönköpings Univer-sity, Centrum för vårdens arkitektur vid Chalmers Tekniska Högskola samt Sveriges Lantbruksuni-versitet, sker en aktiv kunskapssamverkan och vårdbyggnadsforskning i syfte att bygga rätt lokaler och efektivisera byggprocessen. Viktiga områden är att se till att lokalerna är tillgängliga för alla och att satsningen på energisparåtgärder fortsätter för att nå mål som sätts i program för hållbar utveckling, regionalt och nationellt. In-omhusklimatet är en viktig arbetsmiljöfråga att ta hänsyn till vid både ny- och ombyggnad.
Den egna produktionen av förnybar energi ska öka med 2 GWh 2021–2025. Vid prioritering av fastighetsobjekt tas särskild hänsyn till behov att öka den fastighetstekniska och installationstek-niska säkerheten.
Uppdrag
• Tillgodose en ändamålsenlig kostnadsefektiv lokalförsörjning.