2.3 Samarbete för företags ansvar
3.2.11 Finansiering och legitimitet
En organisation är beroende av ekonomiska resurser för att kunna genomföra de projekt som står på agendan och nå de mål som satts upp. Men frågan om finansiering är inte helt lätt. Roque förklarar för mig att
”Ett av de svåraste problemen som ”den nya generationens organisationer” har (…) [är] varifrån de får sina pengar.” 37
Även Paula poängterar att det inte är enkelt, ”det är inte lätt det där med finansiering…” 38. Samtidigt som organisationen behöver resurser innebär även sponsring från ett företag att organisationen blir sammankopplad med företaget, vilket kan bli problematiskt för organisationens legitimitet. Legitimiteten är bland annat viktig för att organisationen ska kunna göra sig hörd i samhället. Om en organisations inte ses som legitim i samhällets ögon kan det även vara svårt att hitta andra sponsorer eftersom det är en organisations legitimitet ett företag ofta eftersöker när det letar efter en samarbetsorganisation.
”…[vi har haft] problem i kontakten med vissa samhällsgrupper eller med vissa andra organisationer för att vi har arbetat med ett visst företag eller ibland inte ens för att vi arbetat med det, utan bara för att vi talat med företaget.” 39
Dessutom är det ofta förutsatt att företaget ger organisationen mycket pengar, vilket inte alls är fallet menar hon. I Interrupción utförde de aldrig aktioner mot företag, men ibland valde de att inte arbeta med ett visst företag på grund av företagets karaktär. Paula berättar;
37
“Uno de los problemas más fuertes que tienen “las organizaciones de la nueva generación” (…) [es] de dónde consiguen el dinero.”
38 “…no es fácil el tema de financiamiento…”
39 ”…[hemos tendio] problemas para relacionarnos con alguna comunidad o algunas otras organizaciones específicas por trabajar con una empresa o por ni siquiera trabajar, hablar con una empresa.”
“…ibland har vi valt att inte arbeta med ett visst företag. De företag som luktar illa. Det finns de som verkligen vill arbeta med de här frågorna, men ibland går det bara inte eftersom affärskonceptet i sig inte är hållbart. Då är det väldigt svårt.” 40
I Fundación SES har de valt att inte alls söka finansiering hos företag.
“…det är inte bara det att vi måste vara äkta, ärliga, utan vi måste även se ut att vara det. …det är farligt att finansieras av ett företag. Du måste hela tiden förklara för alla varför finansieringen inte villkorar dig.” 41
Mariano berättar att Amartya är väldigt noga då det gäller legitimiteten även om de aldrig varit nära att förlora den hittills. De har valt att samarbeta med företag i vissa projekt, men inte i andra utifrån syftet med projektet. I sitt program ”Consuma Dignidad” som syftar till att medvetandegöra skolungdomar om hur de kan bli ansvarsfulla konsumenter har de valt att inte samarbeta med företag.
”Just det här programmet arbetar inte med företag…om jag åker till en skola för att prata om det här och det samtidigt visar sig att jag är betald av ett företag, för att undvika [vissa] svagheter finansieras det här programmet bara av internationella samarbetsfonder…” 42
I Amartya finns det en ständigt pågående debatt om vart gränsen går.
”…en debatt…som har att göra med var gränsen går, vilka företag vi inte skulle jobba med, om jag ska vara ärlig så har vi aldrig fått något erbjudande att jobba med de mest kontroversiella sektorerna.” 43
Beatriz tar även fram aspekten att det kan vara mer problematiskt att samarbeta med företag för vissa organisationer.
“Det finns vissa sektorer av de sociala organisationerna som har det lite krångligare…, att en allmän matsal eller en skola får stöd av ett företag är inte detsamma som att en NGO inriktad på miljö skulle få det… För
40 ”…hemos elegido no trabajar por ahí para alguna empresa. Las empresas que huelen peor. Las que más quieren, bueno, por ahí trabajar estos temas pero hay veces que no, que los negocios no son sustentables en si mismos. Entonces es muy difícil.”
41 “…no solamente hay que ser genuinos, sinceros, sino también parecerlo. …es peligroso tener una financiación de una empresa. Tenés que estar explicandoles a todos porque no estás condicionado para ese financiamiento.”
42
”Este programa específico no trabaja con empresas…si yo voy a una escuela a decir eso y a la vez figura que estoy pagado por una empresa, entonces para evitar [ciertos] debilidades este programa solo se sostiene con fondos de cooperación internacional…”
43 ”…un debate…que tiene que ver con cuál es el límite, con qué empresas no trabajaríamos, la verdad es que nunca tuvimos alguna propuesta para trabajar con los sectores más polémicos.”
samhället säger, …eftersom du har gått ihop med ett företag och eftersom det ger dig pengar, har du slutat anmäla den miljöförstöring det åstadkommer.” 44
Men en organisation kan även få problem med sin legitimitet i företags ögon om de samarbetar med ”fel” organisationer, säger Paula, ”företagen tror att vi är antikapitalistiska revolutionärer för att vi
pratar med organisationer på gräsrotsnivå…” 45. Företagen kan då bli rädda för att samarbetsorganisationen ska använda den information de fått genom samarbetet på fel sätt, menar hon.
När jag och Roque pratar om att de inte samarbetar med företag nämner han att det finns de organisationer som erbjuder tjänster till företag för att företagen ska integrera CSR i sin verksamhet, alltså precis så som de övriga tre organisationerna arbetar.
“Vanligtvis blir de konsulter, för de gör det inte gratis. Fram tills nu har vi undvikit det. Det är inte det att det är fel, med det är något annat, verkligen något annat.” 46
Han menar att organisationerna, genom att arbeta som konsulter, kan mista sin självständighet, och lyfter frågan om vems vilja som egentligen blir viktigast, organisationens eller företagets.
“…och visst, det erbjuder en bra service, men det är också, för det första, ett rättfärdiggörande av den typen av företag, av det koncept för företag som vi inte delar, dessutom arbetar folk vanligtvis för att de får betalt, …så här ser relationen ut, alltså kommer organisationen göra det företaget kräver. Företaget kommer inte anlita den för att utföra något som det inte vill.” 47
44 ”Hay algunos sectores de las organizaciones sociales que se les complica más…, no es lo mismo un comedor comunitario o una escuela técnica que tenga un apoyo de una empresa…que una ONG vinculado al mediambiente… Porque la ciudadanía dice, …ahora por [estar] con la empresa y como te pone plata, dejaste de denunciar su contaminación.”
45 ”…las empresas creen que porque hablamos con las organizaciones de base somos revolucionarios anticapitalistas…”
46 ”Generalmente se vuelven consultoras, porque eso gratis no lo hacen. Nosotros, hasta ahora hemos evitado esto. Porque no es que sea ilegítimo, pero es otra cosa, es otra cosa.”
47 ”…y bueno, prestar un buen servicio, pero claro, entran en, primero en la justificación de este tipo de empresa, de ese concepto de empresa que nosotros no compartimos, además generalmente la gente trabaja para que le paguen, …existe esa relación, entonces va a hacer las cosas que la empresa exige. La otra no le va a contratar para que le haga una cosa que no está de acuerdo.”
För att en organisation ska ses som legitim är det viktigt med transparens. Transparens är alltså viktigt även hos organisationerna, inte bara hos företagen. Paula menar att transparens är ett allvarligt problem i Argentina,”…vi är ett samhälle med mycket låg transparens.” 48.
Precis som Valor Martínez och Merino de Diego visar i sin studie är Fundación SES, som har en klarare politisk agenda, något kritisk till att andra organisationer väljer att samarbeta med företag och erbjuda tjänster. Roque poängterar även, precis som studien visar, att de själva är väldigt försiktiga med att förknippas med ett företag och att de inte vill behöva böja sig under företagets vilja.
Ett samarbete kan innebära att båda parter får tillgång till en rad olika resurser. För frivilligorganisationerna är de ekonomiska resurserna bara en av många, men även faktiskt det som innebär om de kan genomföra ett projekt eller inte. Legitimitet i sin tur är livsviktigt för företagen för att kunna fortsätta med sin verksamhet precis som LaFrance och Lehmann påpekar. Fagerfjäll och Valor Martinez och Merindo de Diego visar att det finns ett stöd i samhället för NGO:s vilket i ett samarbete ger dem den legitimitet som företagen eftersträvar. Detta stöd kommer sig just av att de bland annat inte anses ha samma brist på transparens som företag. Därför är det viktigt att organisationerna är transparenta precis som Paula påpekar. Enligt informanterna är det viktigt att veta vart gränsen går, vilka företag en organisation kan samarbeta med utan att få problem med sin trovärdighet, och vilka andra organisationer de kan samarbeta med utan att mista möjliga sponsorer. Som Beatriz poängterar kan det ju vara olika svårt att skapa ett samarbete beroende på vilken agenda en organisation har, om det exempelvis är en miljöorganisation eller en skolmatsal. Mariano menar på liknande sätt att det kan vara olika svårt i olika typer av projekt. De olika typer av ideologier och kulturer de olika organisationerna i tredje sektorn har är ju just det som Valor Martinez och Merindo de Diego menar kan utgöra ett hinder för en relation med ett företag. Att det skulle kunna vara ett problem vilka andra NGO:s en frivilligorganisation väljer att samarbeta med är däremot inte något de tar upp.