Kan ett samarbete mellan frivilligorganisationer och företag stärka företags CSR-arbete?
Precis som både den teoretiska diskussionen och intervjuerna visat är ett företags ”stakeholders” mycket betydelsefulla för hur definitionen av CSR utvecklas men även för hur ett företags arbete för CSR utformas. Eftersom företag traditionellt sett arbetar ifrån en logik som har som mål att främst skapa vinst är tanken att ansvaret sträcker sig längre än så något förhållandevis nytt. För att tillägna sig detta nya tankesätt krävs att företag på något sätt kommer åt kunskap om hur ett sådant ansvar kan utformas. Ett samarbete med en frivilligorganisation kan vara vägen för ett företag att ta ett kliv närmare den verklighet som till exempel finns på fabriksgolvet eller utanför företagets väggar.
Fundación SES arbetar för CSR men har valt att inte göra det genom samarbete med företag utan snarare genom att arbete gentemot staten. Risken de skulle utsätta sig för genom att samarbeta anser de är för stor. Genom ett samarbete drar företaget nytta av organisationens legitimitet för att nå sina egna syften, alltså för att bli konkurrenskraftiga och tjäna mer. Företaget tjänar således på ett samarbete, men Roque menar på att detta inte i sig leder till att företaget bli mer ansvarsfullt. Att ta emot pengar från ett företag innebär istället att organisationen springer företagets ärenden och riskerar att förlora sin självständighet. Roque menar på att det som verkligen skulle göra företag mer ansvarsfullt är att lagstaga om dess ansvar. I Fundación SES väljer de därför att lägga allt krut på detta och inte på samarbete.
Precis som Valor Martinez och Merino de Diegos studie, visar intervjuerna som utförts att frivilligorganisationernas ideologi är betydelsefull för om organisationen väljer att samarbeta med
den privata sektorn eller inte. Således är detta även betydelsefullt för om den anser att ett sådant samarbete kan innebära något positivt för ett företags CSR-arbete eller inte. De tre organisationerna som valt att samarbeta med företag menar att företagens CSR-arbete stärks genom att samarbeta med frivilligorganisationer. Det främsta positiva resultatet är att företaget får ny kunskap om CSR-frågorna och kontakt med den sociala kontext företagen verkar i. Genom samarbete får frivilligorganisationerna även möjlighet att nå företagen inifrån. Alla de organisationer som valt att samarbeta med företag menar att det inte är av största vikt att det snabbt skapas lagar för företags ansvar. Viktigare är istället att det skapas en allmän uppfattning i samhället om vad som borde vara ett företags ansvar, en standard som sedan kan ligga till grund för möjliga framtida lagar. Att skapa lagar utan möjlighet till kontroll är något Beatriz menar kan vara onödigt arbete. Frågan är om organisationerna har denna åsikt på grund av att de blivit påverkade av de företag de arbetar med eller om de verkligen anser att frivilliga normer är det bästa för att företag ska ta ansvar. Organisationerna som samarbetar med företag betonar i alla fall vikten av långsiktighet och långsam förändring inifrån.
En möjlighet är även att det faktum att det både finns organisationer som väljer att påverka företag genom samarbete och de som väljer att påverka dem på andra sätt samverkar till att företags CSR-arbete förstärks. Precis som Mariano påpekade så är det de olika ”stakeholders” som bestämmer hur ett CSR-konceptet ska utvecklas. De olika sätt som ”stakeholders” kan göra detta på är inte bara ett. För att kunna leva upp till sina ”stakeholders” krav måste de på något vis tillägna sig kunskap om den kontext de verkar i och hur de kan bli mer ansvartagande. Att då vägledas av frivilligorganisationer som har erfarenhet av sådant arbete kan säkert vara en väg till att deras CSR-arbete förstärks. En fara med att vissa frivilligorganisationer samarbetar med företag skulle kunna vara att lagstiftningsprocessen försenas och att staten inte tar det ansvar den bör ta.
5 Sammanfattning och slutsats
Den pågående CSR-diskussionen visar att konceptet är ett begrepp under ständig förändring. Ett koncept som påverkas av de spelregler stater bestämmer och de krav som företags ”stakeholders” ställer. Företagets främsta ansvar är att vara en god ”corporate citizen”, att gå utöver det som lagen kräver och handla etiskt. Kontexten och de olika intressegrupperna bestämmer sedan vad som kan anses vara ett företags ansvar på den plats där det verkar. Då en frivilligorganisation väljer att samarbeta med ett företag ställs den inför avvägningen om förlusten av en del av dess självständighet vägs upp av vinsten i möjlighet att påverka företaget inifrån och att få det kunskapsutbyte som ett samarbete innebär. Av de intervjuade representanterna från frivilligorganisationer som valt att samarbeta med företag menar alla att ett företags CSR-arbete stärks i och med ett samarbete, främst genom det kunskapsutbyte som sker i samarbetet. Den organisation som inte valt att samarbeta har istället koncentrerat sig på att påverka staten att utveckla ett strängare regelverk för företag. Ett samarbete mellan NGO och företag kan för frivilligorganisationen innebära risken att mista sin självständighet och legitimitet i utbyte mot möjligheten att påverka och delta i beslutsfattande. Frågan är dock om organisationen skulle behöva utsätta sig för denna risk om staten tog ett större ansvar och krävde mer av företag. För att staten ska kunna utforma ett effektivt kontrollsystem krävs dock att den har de kunskaper som krävs om CSR och den kontext företagen verkar i.
CSR får mycket kritik, främst för att vara ett koncept med mycket snack och lite verkstad. Dock måste något ske för att få en förändring i företags roll i en hållbar utveckling. Frågan är vad som snabbast påverkar företag att förändra sitt agerande och vilken typ av metod som bäst kan stärka ett företags CSR-arbete. Kanske är samarbete mellan olika sektorer en väg, aktioner mot företag en annan och lagstiftning en tredje. Kanske kan det vara så att de olika typerna av NGO:s alla spelar sin roll i utvecklandet av ansvarsfulla ”corporate citizens”, att det finns en poäng i att några organisationer piskar på genom exempelvis aktioner och andra håller i handen genom samarbete. Kanske kan det vara så att vissa organisationers konflikt med den privata sektorn leder till att företag blir uppmärksammade på denna problematik och ser att de kan ha en roll att spela. Detta i sin tur kan leda till samarbete med andra frivilligorganisationer som specialiserat sig på att hjälpa företagen att förändra sin verksamhet utifrån riktlinjer för CSR. Än så länge är CSR-konceptet ungt, även om företags ansvar har varit på dagordningen länge, så ännu återstår att se vilka metoder som bäst leder till ansvarsfulla företag.
Paula, Mariano och Beatriz menar att ett företags kunskapsinhämtning om CSR-frågor blir bättre genom samarbete med frivilligorganisationer och att företagets CSR-arbete så kan bli bättre.
Frågan är dock om samma resultat skulle kunna nås med andra medel, exempelvis genom vidareutbildningar på högre nivå i CSR för företagsanställda eller genom att företag väljer att tillsätta personer som är specialiserade på CSR-frågor och så även ha möjlighet att erbjuda utbildningar på intern nivå. Att jämföra olika metoder för att styrka ett företags CSR-arbete och se vad som ger bäst resultat för att företag ska ta ansvar skulle vara en intressant fråga att studera vidare. Ger samarbete med frivilligorganisationer eller konsultföretag samma resultat för företagets CSR-arbete som exempelvis att ha en intern CSR-ansvarig på företaget? Eftersom CSR-konceptet är förhållandevis nytt och ämnet i dagsläget inte tar så stor plats på universiteten, åtminstone inte i Argentina, kan det vara svårt att utvärdera denna skillnad än. Det skulle även vara intressant att studera mer ingående vilken påverkan de aktioner som utförs mot företag av frivilligorganisationer betyder för att förändra ett företags ansvarstagande. Att Paula, Mariano och Beatriz menar att det är godtagbart att CSR-normerna är frivilliga idag men att detta i framtiden säkerligen kommer förändras, visar även på att CSR-konceptet är ett koncept under utveckling. Denna process, med en hållbar utveckling som mål, kommer säkerligen innebära att även praktiken för hur ett företag ska arbeta med dessa frågor kommer förändras.