43 Information till patienterna
Det är inte alla patienterna som vet tillräckligt om brandrutiner. Detta är svårt att uppnå när patienterna byts ut hela tiden. Patienterna får heller inte veta allt om rutinerna vid brand eftersom de då kan utnyttja systemet för att kunna rymma. Mår en patient riktigt illa kan hen kämpa emot vid en brandsituation eller bege sig in i elden. (D. Davidsson, personlig kommunikation, 14 maj 2018). Patienternas mående och eventuella riskpatienter
Varje dag skrivs en rapport om hur patienterna mår/är som skickas till ledningsgruppen. Om det uppmärksammas något större eller allvarligare med en patient rapporterar man det. Små avvikelser rapporteras inte eftersom den administrativa bördan skulle försvåra det dagliga arbetet.
Sjuksköterskan på avdelningen har ansvaret för utrymning och har koll på patienternas medicintillstånd. Det finns ingen speciell rutin för de som kanske sover extra djupt eller behöver extra hjälp ut. Det är viktigt att ha extra kontroll på de avdelningar där patienterna har mer eget ansvar för utrymning. Det gäller exempelvis avdelningar med öppen rättspsykiatrisk vård, där patienter har bättre förmåga att förstå innebörden av ett brandlarm och patienterna ska ta sig ut. Patienter som lider av pyromani hålls under speciell uppsikt.
Våldsamma patienter flyttas till intagningsavdelningen där de får nya kläder för att säkerställa att de inte har något otillåtet på sig (exempelvis tändare eller vapen). De blir avskilda från de andra och får därmed mindre möjlighet att skada sig själva och andra. Vid behov kan de bli fastspända eller så vidtas andra åtgärder, såsom lugnande mediciner, men då krävs en läkarbedömning. Det finns alltid en läkare på plats i verksamheten. Ovanstående åtgärder kan också ske om patienten är i försämrat tillstånd så det finns risk att de gör något olämpligt, såsom att skada sig själva.
Övriga kommentarer
Slussarna vid utgången från avdelningarna öppnas inte automatiskt vid brandlarm utan det krävs fortfarande nyckel (av säkerhetsskäl). Det finns en larmknapp i slussarna som gör att de kan öppnas rakt igenom. Räddningstjänsten har ingen planerad angreppsväg genom slussarna.
För att låsa upp ytterdörrarna krävs en brandnyckel som hämtas ut vid behov. Detta för att motverka att personal tas som gisslan och patienter som tar sig ut med tvång. (D. Davidsson, personlig kommunikation, 14 maj 2018).
4.1.3 Utbildning och övning (steg 4)
Vikarier och nyanställda får en introduktion med brandinformation när de börjar. Rutinerna läses upp och sedan går de runt och studerar var utrustningen finns i en avdelning. Det ser lite olika ut i avdelningarna och det är eget ansvar att kontrollera var utrustningen finns för just sin avdelning, detta gäller även utrymningsplanerna. De får även se ett bildspel om släckning samt öva släckning. Introduktionen tar ca 1h. De nyanställda och vikarierna har en checklista med saker de ska lära sig, bland annat brandsäkerhet. De nyanställda/vikarierna bör ha en tidsgräns för när de ska ha genomfört vissa saker i checklistan för att man ska få jobba utan en mer erfaren personal som går bredvid. De anställda i januari 2017 fick ingen utbildning förrän juni 2017. (D. Davidsson, personlig kommunikation, 14 maj 2018).
Webbutbildningen Brandsäkerheten i vården har förändrats efter att denna studie genomförts men innan den publicerats. I detta arbete redovisas hur utbildningen var utformad när enkäterna och intervjuerna genomfördes.
44 Utbildningen är uppbyggd i tre nivåer, där varje nivå måste gås igenom för att komma vidare till nästa. Varje nivå innehåller ett flertal steg där varje steg går igenom det som är viktigt att veta. Det är möjligt att gå igenom alla steg flera gånger. (Brandskyddsföreningen, u.d.) Nedan följer innehållet i utbildningen i korthet.
Nivå 1: Brandkunskap och brandskydd. För att få insikt i hur ett brandförlopp sker och hur fort det kan gå så visas en film. Nivån visar på vikten av att vårdpersonalen vet hur de ska agera och hur brandskyddet i byggnaden ser ut, eftersom patienter inte alltid kan utrymma på egen hand. Nivån går igenom det byggnadstekniska brandskyddet och poängterar vad som är extra viktigt att veta. Viktiga delar som utbildningen går igenom är:
• Brandcell
”En Brandcell är ett utrymme där väggar, dörrar och tak står emot brand under en viss tid…”
”Syftet med brandceller är att hindra brandspridning” ”Ta reda på var brandcellsgränserna går på din arbetsplats! • Branddörr
”Branddörrarna måste vara hela och sluta tätt mot karmen.”
”Det är viktigt att alla branddörrar, som inte stängs automatiskt vid rökutveckling, hålls stängda!”
• Brandlarm
”Det är viktigt att du tar reda på hur brandlarmet fungerar på din arbetsplats och vilka rutiner ni har om larmet går!”
• Brandlarmsknapp
”…ring alltid 112 också för att försäkra dig om att larmet gått fram och för att ge ytterligare information om vad som hänt till räddningstjänsten!”
”Ta reda på var brandlarmsknapparna finns på din arbetsplats!” • Släckutrustning
”Ta reda på vad ni har för släckutrustning och se till att du vet hur den fungerar!” • Sprinkler
”Det är viktigt med fritt utrymme kring sprinkler för att vattnet ska kunna spridas bra.” • Utrymningsplan
”Tänk på att studera utrymningsplanen noggrant innan en nödsituation!” • Utrymningsväg
”Tänk på att hålla fritt i alla utrymningsvägar!” (Brandskyddsföreningen, u.d.)
Nivå 2: Agera vid brand. I denna nivå varvas information med övningar där personen ska tänka sig in hur den bör agera i olika scenarion. Alla situationer ser olika ut och det finns inget agerande som passar alla situationer. Däremot finns en prioritetsordning att utgå ifrån – rädda, varna, larma, släck. Efter varje scenario kommer feedback om vad som vore lämpligt agerande i respektive scenario. Det betonas även att i första hand tänka på sin egen säkerhet och inte utsätta sig för farliga situationer. (Brandskyddsföreningen, u.d.)
Ett antal filmer går igenom olika släckutrustningar och hur dessa används genom att visa olika scenarion.
45 Ett av stegen går igenom rutiner för utrymning:
Det finns även särskilda rutiner för de som arbetar vid slutna psykiatriska avdelningar:
Utbildningen betonar vikten av att öva, både teoretiskt och praktiskt, för att vara förberedd om en brand skulle inträffa. Ju mer mentalt förberedd en person är desto större är chansen att personen agerar på rätt sätt vid en brandsituation.
Nivå 3: Förebygg brand. Den här nivån går igenom hur det är möjligt att förebygga brand. Detta sker med hjälp av en teoretisk övning som går ut på att identifiera olika brandrisker i ett rum och klicka på dem. Varje gång det klickas på en risk dyker det upp en informationsruta med mer information om sagda risk, varför det är en risk och hur den kan förebyggas. (Brandskyddsföreningen, u.d.)
När alla steg är avklarade kommer en sammanfattning över det som är viktigast att komma ihåg. Därefter kommer en valfri del med repetitionsfrågor där kunskaperna från utbildningen kan testas. (Brandskyddsföreningen, u.d.)
”Det är viktigt att ni har tydliga rutiner för hur ni ska agera vid larm och utrymning och att alla känner till rutinerna. Att ha tänkt och diskuterat igenom hur man ska agera kan vara direkt
avgörande i en verklig brandsituation. Det är också viktigt att ni regelbundet övar praktiskt! Detta är särskilt viktigt på slutna psykiatriska avdelningar”
(Brandskyddsföreningen, u.d.)
”Du som jobbar på en sluten psykiatrisk avdelning kan ställas inför särskilda utmaningar vid en utrymning. Dels för att det är
tidskrävande att låsa upp alla dörrar, dels för att säkerheten kan åsidosättas om man öppnar avdelningen. Därför ska utrymningen begränsas i den mån det är möjligt.
I en brandsituation kan det också vara svårt att förutse
patienternas reaktioner. Det kan hända att någon gör motstånd eller försöker hindra er från att släcka branden.
Försök om möjligt att utrymma patienterna till en angränsande avdelning, så att du vet att de är under uppsikt.”
46 4.1.4 Personalens uppfattning om det systematiska brandskyddsarbetet
Gällande kunskaper om rutiner anger majoriteten att deras kunskap är relativt god, även om det finns några utstickare, vilket framgår i Figur 19.
Figur 19 Uppfattning om egna kunskapen av brandrutiner
I Figur 20 framgår att de allra flesta har mycket bra kunskap om var släckutrustningen finns men det finns respondenter som uppger att de är osäkra.
Figur 20 Egen kunskap om placering av släckutrustning
0% 8% 4% 29% 33% 25% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35%
Inte alls Mycket väl