Systematiskt brandskyddsarbete inom rättspsykiatrin i Norrbotten
Med en fallstudie av branden vid S:t Sigfrids rättspsykiatriska klinik och dess SBA
Malin Sanderyd
Brandingenjör 2020
Luleå tekniska universitet
Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser
Systematiskt brandskyddsarbete inom rättspsykiatrin i Norrbotten
Med en fallstudie av branden vid S:t Sigfrids rättspsykiatriska klinik och dess SBA
Malin Sanderyd
Handledare: Helena Klasson Examinator: Michael Försth
Examensarbete för brandingenjörsexamen X7007B
Luleå tekniska universitet
Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser
Titel Systematiskt brandskyddsarbete inom rättspsykiatrin i Norrbotten –
Med en fallstudie av branden vid S:t Sigfrids rättspsykiatriska klinik och dess SBA Title Systematic fire protection work in the forensic psychiatry ward within Norrbotten .
With a case study of the fire at S:t Sigfrids forensic psychiatric ward and it’s systematic fire protection work
Författare Malin Sanderyd
Brandingenjörsprogrammet, 210 Hp, 2020 Handledare Helena Klasson
Luleå tekniska universitet/Region Norrbotten Examinator Michael Försth
Luleå tekniska universitet
Sökord Systematiskt brandskyddsarbete, rättspsykiatri, brand inom rättspsykiatri
Keywords Systematic fire protection work, forensic psychiatri, fire at forensic psychiatri ward
Luleå tekniska universitet SE – 971 87 LULEÅ
Brandingenjörsprogrammet Examensarbete X7007B 15.0 Hp.
Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser www.ltu.se/sbn
I
F ÖRORD
Denna rapport är resultatet av mitt examensarbete på brandingenjörsprogrammet vid Luleå tekniska universitet (LTU).
Detta arbete hade inte varit möjligt utan den hjälp och det stöd som jag fått längs vägen. Tack till alla på Psykiatrin Länsgmensamt som ställt upp på enkäter och intervjuer. Jag vill rikta ett särskilt tack till min handledare David Davidsson på Psykiatrin Länsgemensamt i Öjebyn, min handledare Helena Klasson på LTU, Michael Försth – min examinator och såklart till min sambo Alexander Nygren för allt stöd han gett mig.
Luleå, 2020 Malin Sanderyd
II
S AMMANFATTNING
Inom rättspsykiatrin finns brandrisker som är ovanliga inom andra verksamheter. För det första finns det patienter i verksamheten som kan vilja starta en brand eftersom många pyromaner döms till rättspsykiatri. Utöver detta finns stora utmaningar vid utrymning vid brand eftersom patienterna är inlåsta och beroende av personalen. Alla patienter har inte heller en vilja att ta sig ut, eller också så kan de uppträda panikslaget eller aggressivt vid en brand. Det är därför extra viktigt att personalen har kunskap om hur de ska agera vid en brandsituation.
För att ta reda på om det systematiska brandskyddsarbetet (SBA) vid Psykiatrin länsgemensamt i Öjebyn, vilket är Norrbottens rättspsykiatriska klinik, är tillräckligt i förhållande till de brandrisker som finns inom verksamheten utfördes detta arbete. Med hjälp av enkäter, intervjuer och platsbesök samlades information om hur SBA bedrivs vid rättspsykiatrin i Öjebyn.
För att få en förståelse för vilka de särskilda brandriskerna är inom rättspsykiatrin används branden vid den rättspsykiatriska avdelningen vid S:t Sigfrids sjukhus i Växjö som skedde 1 augusti 2003 som ett lärorikt exempel. Vid branden omkom två personer och tre personer skadades allvarligt. Orsakerna till den tragiska utgången är flera och många av dem hade kunnat förebyggas. Att branden inte släcktes på en gång berodde på den oerfarna personalen som inte var säkra på var släckutrustningen fanns, därefter förhindrades deras släckinsats av patienten som startat branden. Dessutom hade automatlarmet larmfördröjning vilket gjorde att larmet togs emot av SOS 90 sekunder efter brandlarmet startat i verksamheten. Detta var inget personalen var medvetna om och därför larmade de inte manuellt. En viktig orsak till brandens förlopp var inredningen i brandrummet, dvs. det rum där branden startade. Madrassen orsakade tillsammans med TV:n och golvet en kraftig rökutveckling med giftiga gaser.
Flera lagar och förordningar berör organisatoriskt brandskyddsarbete, vilket innebär systematiskt brandskyddsarbete (SBA). Framför allt lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO), förordning (2003:789) om skydd mot olyckor samt arbetsmiljölagen (1977:1160). Vid tiden för branden vid S:t Sigfrid gällde räddningstjänstlag (1986:1102) istället för LSO eftersom varken den eller förordning (2003:789) hade tagits i bruk.
Vid tiden för branden vid S:t Sigfrid fanns en paragraf i räddningstjänstlagen, 42 §, som möjliggjorde för regeringen att ge förelägganden om brandklasser på möbler inom verksamheter om det ansågs nödvändigt för att ingen skulle skadas allvarligt eller omkomma vid brand. Däremot hade ett sådant föreläggande inte ålagts för rättspsykiatrisk verksamhet. LSO anger ett krav på skäligt brandskydd men lagen specificerar inte vad som är skäligt. I dagsläget finns inga andra lagar eller förordningar gällande antändningsbarheten för lös inredning, inte ens inom högriskverksamheter dit rättspsykiatri och kriminalvård klassas. Det kan medföra inkonsekvent användning av svår- respektive lättantändliga material i inredningen. Däremot kan Landstingen/Regionerna ställa egna krav. Exempelvis har Region Norrbotten en rutin om brandkrav på lös inredning, för att förebygga att bränder sker.
All personal i Öjebyn får genomgå en teoretisk utbildning på webben, något som personalen uppfattar som positivt. Brandsäkerhet har dock inte alltid varit ett ämne med fokus, tidigare har det varit bristfälligt med praktisk utbildning för personalen i Öjebyn. Trots bristen på praktisk utbildning så anser personalen i Öjebyn att de har god kunskap om hur de ska agera vid en brandsituation. Detta blir tydligt då 48% av de svarande i enkätstudien angav att de varit med om en brandincident och att de vid tillfället haft tillräcklig kunskap för att kunna hantera situationen.
III För att minska risken för brand så är tändare och tändstickor förbjudna inom området. Rökning är tillåtet på särskilda platser, där det finns både speciella tändare samt säkra askkoppar.
I dagsläget finns inget sprinklerkrav på rättspsykiatrisk verksamhet (verksamhetsklass 5D enligt Boverket) utan kravet är att verksamheten ska dimensioneras analytiskt. Det innebär att det med hjälp av exempelvis olika datorsimuleringar kan bevisas att byggnaden håller de krav som Boverket anger.
Detta kan jämföras med sjukhus, där Boverket anger ett krav på sprinkler. Avsaknaden av sprinkler ställer större krav på personalen och kan minska konsekvenserna av eventuella misstag orsakade av den mänskliga faktorn. Sådana misstag kan exempelvis vara som i fallet i Växjö där ena utrymningsvägen inte låstes upp i tid. Om lokalen hade haft sprinkler hade branden antagligen släckts eller dämpats så att lokalerna inte blivit lika rökfyllda och utrymning genom korridoren hade varit möjlig trots endast en utrymningsväg.
IV
A BSTRACT
There is a lot of fire hazards within the forensic psychiatric wards that are rare in other operations. For example, there are patients that are sentenced to forensic psychiatry care because of arson. Because the buildings are locked to keep the patients in, there is a problem when evacuation is necessary. The patients must rely on the staff to help them evacuate through the locked doors. Some patients might not want to evacuate, and some might be panicking or aggressive in the situation. This makes it even more important that the staff knows what to do in case of a fire.
This study was made to find out if the Systematic fire protection work (SBA for short in Swedish) at Psykiatrin länsgemensamt in Öjebyn, which is the forensic psychiatry ward in the county council of Norrbotten, in enough regarding the fire hazards that exists in the operation. Information about how the SBA is conducted at the forensic psychiatry ward in Öjebyn was gathered by using surveys, interviews and visits at the facility.
A fire in a forensic psychiatry ward could cause devastating consequents, which were shown after a fire at the forensic psychiatry ward at S:t Sigfrid’s hospital in Växjö. The fire started early in the morning on 1st of August 2003 and caused the death of two patients and three patients got seriously injured.
There was a lot of factors that led to the tragic outcome. The fire was not put out instantly after the staff observed the fire, partly because they had to look for extinguishing equipment since they were not sure where it was located. The other factor that delayed the extinguishing of the fire was the fact that the patient who started the fire tried to stop them by locking them out. First in her room where the fire started and then she trapped them in the corridor outside the fireroom by locking the door between the corridor and the exit from the building. The automatic fire alarm had a delay that caused the alarm to not signal the alarm service SOS- alarm until after 90 seconds from the detector in the building registered the fire. This was something the staff did not know, and they therefor did not press the alarm button that would send a signal straight to SOS-alarm. In the beginning they thought they could handle the fire themselves but after all the delays they realized that the fire was overwhelming, and they had to get out of the building. Another reason to the outcome of the fire was the material in the furniture in the patient’s room. The mattress was too easy to set on fire and it produced a lot of thick, toxic smoke. The tv and the floor also caused a lot of smoke and produced toxins in the process.
There are laws and regulations about fire protection that can be reached by systematically fire protection work (SBA). Some of these laws and regulations is Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) (the law about protection from accidents) and its regulation Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor. Before 2004 it was another law that controlled the fire safety, Räddningstjänstlag (1986:1102) that later got replaced by LSO and its regulations.
At the time of the fire at S:t Sigfrid, the Räddningstjänstlag was the current law and it had a paragraph that made in possible for the government to set demands of the difficulty furniture’s ignition at certain buildings where it was necessary to prevent serious accidents. This was not done toward forensic psychiatry wards, which made it possible for the mattress to be as easy to ignite as they were at S:t Sigfrid at this time.
LSO states that the fire safety should be reasonable, but the law does not specify how regarding furniture. There is no current paragraphs that dictates the demands of how the difficult it should be to ignite furniture and decorations in different buildings and operations, not even where there is a big risk of arson such as forensic psychiatry wards. The county councils can set their own standards. One example of that is Region Norrbotten, (the county council of Norrbotten) that has adapted an own routine about the difficulty of ignition of furniture depending on different operations, to prevent fires.
V All the staff in the forensic psychiatry ward in Öjebyn gets theoretical education online, something the staff finds positive. Fire safety has not always been in focus, the inquiry for this report shows that there has been a lack of practical education for the staff in Öjebyn. Despite the lack of practical education, the staff in Öjebyn believe that they have good knowledge of how to act in a fire situation. This becomes clear when 48 % of the respondents in this study indicated that they had been involved in a fire incident and that they at the time had enough knowledge to handle the situation.
To reduce the risk of fire, lighters and matches are prohibited in the area. Smoking is only allowed in certain places within the area, where there are both special lighters and safe ashtrays.
According to Boverket, it is not required to have sprinkler in a forensic psychiatric ward (occupancy class 5D) since this occupancy class will be analytical designed. Different verification methods will be used to prove that the buildings fire protection is living up to the demands. This could be compared to a hospital (occupancy class 5C), where sprinklers are required.
The lack of sprinkler is putting more pressure on the staff and increases consequences of mistakes caused by the human error. An example of such mistake is in the case in Växjö, where one locked emergency exit was not opened in time. If the building would have had sprinkler, the fire might have ben put out or at least the smoke would not have been so heavy, which would have made it easier to evacuate the building.
VI
F ÖRKORTNINGAR
Lagar och förordningar
AFS Arbetsmiljöverkets författningssamling AML Arbetsmiljölag (1977:1160)
BBR Boverkets byggregler
FSO Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor HSL Hälso- och sjukvårdslag (2017:30)
LPT Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård LRV Lag (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård LSO Lag (2003:778) om skydd mot olyckor PBF Plan- och byggförordning (2011:338) PBL Plan- och bygglag (2010:900)
RäL Räddningstjänstlag (1986:1102)
SOSFS
Socialstyrelsens föreskrifter om säkerhet vid sjukvårdsinrättningar som ger psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård samt vid enheter för rättspsykiatrisk undersökning
Övriga förkortningar
MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap SBA Systematiskt brandskyddsarbete
SIS Svenska institutet för standarder 8
VII
I NNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 Inledning ...1
1.1 Bakgrund ...1
1.2 Syfte ...2
1.3 Avgränsningar ...2
2 Metod ...3
2.1 Datainsamling ...3
2.1.1 Litteraturstudier ...3
2.1.2 Statistik ...3
2.1.3 Enkät ...3
2.1.4 Intervjuer ...4
2.1.5 Studiebesök ...4
2.2 Statistisk analys ...4
2.3 Källkritik ...4
3 Teori ...6
3.1 Beskrivning av rättspsykiatri ...6
3.1.1 Beskrivning av Psykiatrin Länsgemensamt i Öjebyn ...6
3.1.2 Beskrivning av Rättspsykiatriska regionkliniken vid S:t Sigfrids sjukhus i Växjö ...7
3.2 lagar och regler...8
3.2.1 Brandsäkerhet och brandskydd ...9
3.2.2 Arbetsmiljö ... 13
3.2.3 Lagar gällande vård av patienter inom rättspsykiatri ... 15
3.3 Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) ... 17
3.3.1 Olika delar i SBA ... 18
3.3.2 Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) i Region Norrbotten... 19
3.3.3 Beskrivning av SBA vid Psykiatrin Länsgemensamt i Öjebyn ... 21
3.3.4 Region Norrbottens rutin om brandkrav på lös inredning ... 22
3.3.5 Brandkrav på lös inredning... 24
3.3.6 Larmlagring i ett automatiskt brandlarm ... 26
3.4 Branden vid S:t Sigfrids sjukhus i Växjö 2003 ... 27
3.4.1 Händelseförloppet vid branden ... 28
3.5 Utredning efter branden ... 34
3.6 Riskanalysmodell: MTO-metoden ... 34
3.7 Händelseorsaksanalys (HOA) av branden vid S:t Sigfrid sjukhus utifrån ett MTO- perspektiv ... 37
VIII
4 Resultat... 38
4.1 SBA i praktiken vid rättspsykiatrin i Öjebyn ... 38
4.1.1 De svarande och tillgången till behjälplig personal vid brand ... 39
4.1.2 Risker och rutiner (steg 2 i Region Norrbottens modell) ... 40
4.1.3 Utbildning och övning (steg 4) ... 41
4.1.4 Personalens uppfattning om det systematiska brandskyddsarbetet ... 44
4.1.5 Kontroll och uppföljning (steg 5) ... 49
4.1.6 Positiva reaktioner på brandsäkerheten ... 49
4.1.7 Egna erfarenheter av brandsituationer ... 50
4.1.8 Brandrisker i lös inredning ... 51
4.2 Vikten av larmorganisation vid ett automatiskt brandlarm med larmfördröjning ... 52
5 Analys/Diskussion ... 53
5.1 SBA inom Region Norrbotten ... 53
5.2 Branden vid S:t Sigfrid – ur ett MTO-perspektiv ... 54
5.3 Brandrisker inom rättspsykiatrin ... 61
5.4 Jämförelse av brandrisker och förutsättningar mellan Öjebyn och S:t Sigfrids. ... 62
5.5 Förbättringsmöjligheter för SBA inom rättspsykiatrin i Norrbotten ... 63
Felkällor ... 65
5.6 ... 65
6 Slutsats ... 66
7 Referenser ... 67
Bilagor
Bilaga 1: SBA – Brandskyddskontroll för hyresgäster till Landstingsfastigheter Bilaga 2: Enkät
Bilaga 3: Händelse-orsaksanalys
IX
F IGURFÖRTECKNING
Figur 1 Översiktsbild av Psykiatrin Länsgemensamt i Öjebyn. Källa: Google maps 2019. ...7
Figur 2 Schematisk bild över brandrummet i branden på S:t Sigfrid. Källa: (Hertzberg, Blomqvist, & Tuovinen, 2007)) ...8
Figur 3 Region Norrbottens strategiska målbild för brandsäkerhet. Källa: Norrbottens läns landsting, 2015a ... 19
Figur 4 Konceptet för systematiskt brandskyddsarbete som Region Norrbotten använder sig av. Källa: Klasson, 2018. ... 20
Figur 5 Schema över åtgärderna vid larmlagring Källa: Brandskyddsföreningen, u.d. ... 27
Figur 6 Händelseförloppet indelat i delhändelser, del 1 ... 29
Figur 7 Händelseförloppet då Patient X stänger in Skötare 2 och 3 i korridoren ... 30
Figur 8 Händelseförloppet indelat i delhändelser, del 2 ... 30
Figur 9 Händelseförloppet indelat i delhändelser, del 3 ... 31
Figur 10 Händelseförloppet indelat i delhändelser, del 4 ... 31
Figur 11 Händelseförloppet indelat i delhändelser, del 5 ... 32
Figur 12 Skiss över räddningstjänstens insats. Källa: Göta Hovrätt, 2007 (med egen bearbetning) ... 33
Figur 13 Skiss över avdelning 67. Källa: Arbetsmiljöinspektionen i Växjö, 2003 (med egen bearbetning) ... 34
Figur 14 Händelseanalyskedja. (Sveriges Kommuner och Landsting, 2015) ... 35
Figur 15 De mest relevanta delhändelserna... 37
Figur 16 Redovisning av resultatet av enkäter och intervjuer i förhållande till SBA i Region Norrbotten ... 38
Figur 17 Arbetslivserfarenheten hos personalen inom rättspsykiatrin ... 39
Figur 18 Uppfattning av när det finns behjälplig personal inom verksamheten ... 40
Figur 19 Uppfattning om egna kunskapen av brandrutiner ... 44
Figur 20 Egen kunskap om placering av släckutrustning ... 44
Figur 21 Egen kunskap om användandet av släckutrustning ... 45
Figur 22 Antal år sedan senaste gången svarandena har genomgått en teoretisk brandutbildning .... 46
Figur 23 Antal år sedan senaste gången svarandena har genomgått en praktisk brandutbildning ... 47
Figur 24 Personalens uppfattning om sin egen kunskap av brandrutinerna som finns... 47
Figur 25 Personalens syn på mängden brandutbildning ... 48
Figur 26 Andel av svaranden som upplevt respektive inte upplevt någon brandincident inom rättspsykiatrin i Öjebyn ... 50
Figur 27 Antal upplevda brandincidenter inom rättspsykiatrin ... 50
Figur 28 Kunskap vid tidigare brandincidenter inom rättspsykiatrin ... 51
Figur 29 Orsaker till delhändelser (del 1) ... 56
Figur 30 Orsaker till delhändelser (del 2) ... 57
Figur 31 Orsaker till delhändelser (del 3) ... 58
Figur 32 Åtgärdsanalys (del 1) ... 59
Figur 33 Åtgärdsanalys (Del 2) ... 60
Figur 34 Åtgärdsanalys (del 3) ... 61
X
T ABELLFÖRTECKNING
Tabell 1 Brandegenskaper för enskilda ej flamskyddade inredningskomponenter. Källa: (Sundström, Bengtson, Olander, Larsson, & Apell, 2009) ... 26 Tabell 2 Personalen som arbetade vid brandnatten och deras brandutbildning ... 28 Tabell 3 Bedömningsområden för människa, teknik respektive organisation. Inspiration från
http://www.arbetsmiljohandbok.se/mto-279 ... 35 Tabell 4 Jämförelse över antalet automatlarm med brand respektive utan brand i psykiatrisk vård i Norrbotten Källa: MSB (2019) ... 52
1
1 I NLEDNING
Inledningen går igenom bakgrunden för arbetet, följt av syftet och de avgränsningar som finns.
1.1 B
AKGRUNDBränder inom rättspsykiatrisk vård kan få förödande konsekvenser. Patienterna är bland annat inlåsta vilket försvårar utrymning, samtidigt kan de ej tillåtas utrymma i det fria på grund av rymningsrisken.
Ytterligare en svårighet är att alla patienter inte nödvändigtvis vill utrymma. Ett exempel på sådana konsekvenser är branden vid den rättspsykiatriska avdelningen på S:t Sigfrids sjukhus i Växjö år 2003 då två personer omkom och tre personer skadades. Brister vid agerandet enligt de planerade rutiner för utrymning som fanns var en bidragande orsak till att brandens allvarliga utfall. Flertalet av de bränder som uppstår inom rättspsykiatrin är anlagda av inlagda patienter. Flera av brandriskerna som finns, exempelvis med anlagda bränder inom verksamheten, är svåra att förhindra och därför krävs bra rutiner vid brandskyddsarbetet som tar hänsyn till alla brandrisker. En annan risk som finns är patienter som är oförmögna att utrymma själva eller förstå att de måste utrymma vid brand.
Eftersom patienterna är beroende av personalen för att kunna utrymma från de låsta avdelningarna krävs det att personalen har kunskap om vad de ska göra i en brandsituation och kan agera därefter. I detta arbete analyseras det hur brandsäkerheten kan tryggas genom systematiskt brandskyddsarbete (SBA) samt hur detta arbete går till i praktiken. Rutiner fungerar endast om alla är medvetna om dem, vilket innebär att rutinerna bör vara anpassade efter verksamhetens utformning. Detta arbete analyserar om det SBA som genomförs inom rättspsykiatrin i Norrbotten är tillräckligt i förhållande till de brandrisker som finns. Med hjälp av en händelseorsaksanalys av branden vid S:t Sigfrids analyseras vilka brandrisker som fanns och om det fanns förbättringar i deras SBA som hade kunnat förhindra eller förminska utgången branden. Resultatet från händelseorsaksanalysen jämförs sedan med hur rättspsykiatrin i Norrbotten bedriver sitt SBA för att se om det finns några förbättringsmöjligheter.
Tidigare arbeten har inte fokuserat på brandskyddsarbete inom rättspsykiatrisk vård. Det finns ett tidigare examensarbete som handlar om utrymning från slutna anstalter där olika organisatoriska rutiner, lagar och tekniska system som kan underlätta utrymning (Nilsson, 2005). En sluten anstalt är inte samma sak som rättspsykiatrisk vård, även om det finns vissa likheter som bland annat att patienterna/de intagna är inlåsta och är därmed beroende av personalen. Ett annat examensarbete handlar om att ta fram en vägledning för hur brand- och utrymningssäkerheten kan förbättras eller bibehållas inom vårdinrättningar. Det arbetet utgår från rapporter som handlar om vårdanläggningar som tagits fram genom en kurs vid brandingenjörsprogrammet vid Lunds Tekniska Högskola (LTH),
”Brandteknisk riskvärdering”. (Kenneby, 2007). Jansson och Nilsson (2003) genomförde ett examensarbete om riskhantering vid sjukvårdsverksamhet, där de tar upp branden vid S:t Sigfrid som ett exempel på varför just riskhantering är viktigt. Detta arbete inriktar sig på sjukvårdsverksamhet men vissa delar kan appliceras på rättspsykiatrisk verksamhet.
2
1.2 S
YFTESyftet med arbetet är att undersöka hur brandskyddet i form av systematiskt brandskyddsarbete (SBA) bedrivs och fungerar i praktiken inom rättspsykiatrin i Norrbotten. Arbetet syftar även till att analysera om skyddet kan ses som tillräckligt i förhållande till de brandrisker som finns inom verksamheten.
Eventuella förbättringsmöjligheter kommer även att undersökas. En fallstudie av branden som skedde 2003 vid rättspsykiatriska avdelningen vid S:t Sigfrids sjukhus kommer genomföras för att analysera om det fanns förbättringar i deras SBA som hade kunnat förhindra utgången av branden. Anledningen till att just denna brand analyseras är för att det är den brand som skett inom rättspsykiatrin i Sverige med mest allvarliga konsekvenser, då ingen annan brand inom rättspsykiatrin har haft så hög dödlighet. Erfarenheterna av detta kommer ligga till grund för analysen av SBA inom rättspsykiatrin i Norrbotten. Arbetet kommer utgå ifrån följande frågeställningar:
• Hur fungerar och bedrivs det systematiska brandskyddsarbetet inom rättspsykiatri i Norrbotten?
• Används det planerade arbetet i praktiken av personalen?
• Är brandskyddet tillräckligt i förhållande till det brandrisker som finns?
• Finns det förbättringsmöjligheter för det systematiska brandskyddsarbetet inom rättspsykiatrin i Norrbotten?
• Hur såg händelseförloppet ut vid branden på S:t Sigfrids rättspsykiatriska avdelning 1 augusti 2003?
• Fanns det förbättringar av SBA vid S:t Sigfrids rättspsykiatriska avdelning som eventuellt hade kunnat förhindra branden eller minska konsekvenserna?
• Kan lärdomar från branden vid S:t Sigfrids rättspsykiatriska avdelning användas för att förbättra SBA inom rättspsykiatrin i Norrbotten?
1.3 A
VGRÄNSNINGARBortsett från fallstudien av branden vid S:t Sigfrid avgränsar sig arbetet till rättspsykiatrin i Norrbotten.
Det går inte in på rutiner vid andra verksamheter i landet, bland annat eftersom det är svårt att få tag i information från rättspsykiatriska verksamheter. Fokuset ligger på just Norrbotten då det är där författaren har sin externa handledare och har utfört sin brandingenjörsutbildning. Det är endast det systematiska brandskyddsarbetet som granskas och inte eventuella byggnadstekniska brandsäkerhetsinstallationer. Arbetet begränsas till att enbart analysera statistik och händelser under 2000-talet.
3
2 M ETOD
Det här kapitlet går igenom alla metoder som användes för att utföra arbetet, såsom litteraturstudier och enkäter. Valet av metoder grundade sig på vilken information som krävdes för att utföra arbetet.
Litteraturstudierna valdes för att få en bakgrund till problemet samt för att se vad som redan gjorts inom området och var det fanns utrymme för mer forskning. Dessutom gjordes det för att få information om branden vid S:t Sigfrid. Det finns inte mycket information att hitta i litteraturen om en specifik rättspsykiatrisk verksamhet eftersom det är en säkerhetsklassad verksamhet. Därför krävdes andra metoder för att få fram ett tillräckligt underlag för arbetet. Enkäter, intervjuer och studiebesök valdes för att få information och underlag om verksamheten i Norrbotten.
2.1 D
ATAINSAMLINGDatainsamlingen för detta arbete skedde med hjälp av flera olika metoder, exempelvis litteraturstudier, enkätundersökning och studiebesök. De olika metoderna redogörs i detta avsnitt.
2.1.1 Litteraturstudier
I början av arbetet genomfördes en litteraturstudie för att få inblick i hur rättspsykiatri fungerade och vilka risker som kan finnas. Lagar och regelverk som har koppling till brandsäkerhet, både byggnadsmässigt, för patienter som vårdas inom rättspsykiatrin samt för personalen som arbetar inom verksamheten studerades. Tidigare arbeten inom ämnet granskades för att se vilken forskning som redan genomförts och var det fanns behov för mer undersökning.
En stor del av studien gick ut på att reda ut händelseförloppet vid branden vid S.t Sigfrid, då flera källor var motsägelsefulla. Informationen samlades in via bland annat interna utredningar, artiklar och domstolsprotokoll.
2.1.2 Statistik
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har en databas, IDA, där de för statistik över räddningstjänstens insatser. Denna statistik grundar sig i insatsrapporter från samtliga av Sveriges räddningstjänster. Med hjälp av uppgifter om händelsen, plats och datum går det att sortera fram relevant statistik. I denna rapport används statistik om inträffade bränder samt automatlarm till psykiatrisk verksamhet i Piteå mellan åren 2000–2017. Det övriga statistiska underlaget togs fram med hjälp av enkäter och intervjuer.
2.1.3 Enkät
För att få ett bredare perspektiv på hur det systematiska brandskyddsarbetet fungerar i praktiken skapades en enkät som skickades ut till vårdpersonal inom rättspsykiatrisk vård. Endast ordinarie personal användes som underlag eftersom det ger ett bättre resultat gällande rutinerna för det systematiska arbetet. Vikarier arbetar inte nödvändigtvis tillräckligt ofta eller länge vid en och samma rättspsykiatriska verksamhet varvid resultatet gällande frekvensen av utbildning och kunskap kan variera betydligt. Denna begränsning skedde i samråd med säkerhetssamordnaren i Öjebyn. Vid det aktuella tillfället för enkäten utgjordes personalstyrkan i majoritet av ordinarie heltidsanställd personal. Om personalstyrkan utgjorts av en väldigt stor andel vikarier, exempelvis 90 %, hade urvalet att enbart ta med ordinarie personal blivit missvisande.
4 Först formulerades syftet med undersökningen och vilka frågeställningar som kunde ge relevanta svar för arbetet. Därefter skickades enkäterna ut till den säkerhetsansvariga vid rättspsykiatrin i Öjebyn, vilket är den enda rättspsykiatrin i Norrbotten, som vidarebefordrade länken med enkäten till all anställd vårdpersonal. På det viset når enkäten flera anställda utan krav på tillgång till allas mejladresser. Svarstiden för enkäten sattes till tre veckor eftersom det gav de anställda en chans att svara på enkäten samtidigt som det fanns tid för en påminnelse. Urvalet begränsades till de heltidsanställda med hjälp av information till säkerhetsansvarige om vilka som var relevanta för att fylla i enkäten, som skickades ut tillsammans med länken.
Informationen från enkäterna samlades in i oktober och november 2016 och på grund av olika omständigheter skedde ingen bearbetning av inkommen data förrän början av 2018. Detta innebär att den data som inkom från enkäterna kanske inte stämmer helt överens med om resultatet samlats in när arbetet påbörjades igen. Mer om hur detta kan ha påverkat resultatet finns i diskussionen samt felkällor. Ytterligare omständigheter medförde att arbetet inte publicerades förrän början av 2020.
2.1.4 Intervjuer
Eftersom enkäter inte ger möjlighet till följdfrågor gjordes intervjuer med personal vid rättspsykiatrin i Öjebyn, där frågorna utgick från enkätfrågorna med fokus på utbildning. Då en praktisk utbildning ägt rum mellan tiden för enkäten och intervjuerna ställdes därför frågor om hur utbildningen uppfattats.
Urvalet för intervjun gjordes utifrån personalens möjligheter till deltagande vid intervjutillfället.
Behovet av personal på avdelningarna gjorde att alla inte hade möjlighet att avvika för att intervjuas.
Intervjuerna genomfördes den 14 maj 2018 och totalt deltog tre anonyma intervjupersoner samt säkerhetssamordnaren inom verksamheten.
2.1.5 Studiebesök
Genom några studiebesök vid Psykiatrin Länsgemensamt i Öjebyn där rättspsykiatrin i Norrbotten bedrivs erhölls en större förståelse för hur verksamheten fungerar. Besöken gav en bild av hur verksamheten fungerar och hur lokalerna är utformade. Det gav även en förståelse för de synpunkter på verksamheten som framkommit i enkäterna. På grund av att byggnaden är säkerhetsklassad enligt SOSFS (2006:9) finns ingen skiss över lokalerna i detta examensarbete.
2.2 S
TATISTISK ANALYSResultatet som samlas in från enkäter och intervjuer analyserades med hjälp av dataprogrammet Evasys, vilket är den plattform där enkäten skapades. Utöver detta användes Microsoft Excel för att bearbeta data och ta fram diagram som presenteras i rapporten.
2.3 K
ÄLLKRITIKMetoden med att enkäten skickades ut med en öppen länk gör det svårare att nå all personal. Det går inte att påminna personalen direkt utan kontaktpersonen måste skicka vidare påminnelser som når alla, även de som redan fyllt i enkäten. Det faktum att enkäten distribueras via säkerhetssamordnaren kan medföra att anonymiteten inte känns helt garanterad. Antalet inkomna svar granskas för att se om svarsfrekvensen varit tillräckligt hög för att kunna dra slutsatser av resultatet.
Underlaget för intervjuerna kommer ifrån de personer som hade möjlighet att delta vid intervjutillfället och täcker därför inte in personer från alla arbetskategorier.
5 Statistiken som kommer från MSB visar inte enbart rättspsykiatri utan all psykiatri, exempelvis öppenpsykiatri. Ofta ligger psykiatriska avdelningar i närheten eller i anslutning till sjukhus vilket gör att incidenter även kan falla under kategorin ”Sjukhus”. Statistiken grundar sig på räddningstjänsternas insatsrapporter och det är upp till författaren till insatsrapporten att kategorisera vad verksamheten där händelsen skedde ska kategoriseras som. Detta medför att bedömningarna skiljer sig mellan räddningstjänsterna och från person till person och statistiken kan bli missvisande. Dessutom är det inte säkert att alla bränder rapporteras till räddningstjänsten, exempelvis kan små bränder som släcks utan räddningstjänstens insats helt saknas i underlaget.
Nästan all fakta om branden vid S:t Sigfrid beror på de inblandades minnesbilder och analyser av händelsen vilket gör att uppgifterna kan skilja sig lite beroende på källa. Informationen i detta arbete har tagits från utredningar och domstolsprotokoll, där bland annat några av nyckelpersonerna vid händelsen har förhörts och trots att dessa kan tyckas vara trovärdiga så skiljer sig detaljerna åt på vissa punkter. Där informationen inte stämmer helt överens har en bedömning gjorts utifrån vilka uppgifter som stämmer bäst överens med händelseförloppet eller förekommer i flera källor. I vissa fall skiljer sig resultatet från utredningar som gjorts efter branden från de drabbades minnesbilder av upplevelsen.
6
3 T EORI
Detta kapitel förklarar först vad rättspsykiatri är och hur det går till när en person hamnar där. Sedan genomgås de lagar och förordningar om brandsäkerhet som gäller för verksamheten. Därefter följer en genomgång av vad systematiskt brandskyddsarbete är.
3.1 B
ESKRIVNING AV RÄTTSPSYKIATRIEn person som begått ett brott kan dömas till rättspsykiatrisk vård istället för fängelse enligt 31 kap 3
§ i brottsbalken (se avsnitt 3.2) (Brottsbalk (SFS 1962:700)). Det psykiska tillståndet vid brottstillfället ligger till grund för vad personen döms till. Domstolen kan därför begära en rättspsykiatrisk prövning, där det psykiska tillståndet hos personen bedöms. I första hand brukar en paragraf 7-undersökning efterfrågas, vilket innebär att en specialist i psykiatri utreder personens psykiska tillstånd.
Undersökningen kan visa om det krävs en rättspsykiatrisk undersökning, vilken är en mer omfattande utredning. (Rättsmedicinalverket, 2018a). Den rättspsykiatriska bedömningen visar om personen led av en allvarlig psykisk störning när brottet begicks. Bedömningen utförs av ett rättspsykiatriskt team1 som lämnar ett utlåtande till domstolen. (Rättsmedicinalverket, 2018b). För en person med psykisk störning blir domen ofta rättspsykiatrisk vård. (Rättsmedicinalverket, 2015).
Varje år genomgår ungefär 550 personer en rättspsykiatrisk undersökning varav ca 300 döms till rättspsykiatrisk vård. De vanligaste brottsmisstankarna hos de som går igenom en utredning är mordbrand, våldsbrott eller sexualbrott. En majoritet av de misstänkta är män. (Rättsmedicinalverket, 2015).
Om en dömd person som avtjänat 10 år av straffet ansöker om att få ett tidsbestämt straff istället för ett livstidsstraff görs en riskbedömning för att utreda risken av att personen återfaller i brottslighet.
Det är Rättsmedicinalverket (2015) som gör denna bedömning.
Rättspsykiatriska vårdanläggningar kan även användas för att ta hand om personer som är dömda till sluten psykiatrisk tvångsvård. Personer som anses ha en allvarlig psykisk störning och riskerar att skada antingen sig själv eller andra kan bli tvångsvårdade. Det är lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT) som reglerar tvångsvården. Ibland krävs att personen som tvångsvårdas avskils från andra patienter eller blir fastspänd. (Litti le Clercq, 2016).
3.1.1 Beskrivning av Psykiatrin Länsgemensamt i Öjebyn
Rättspsykiatrin i Öjebyn, som ligger i Piteå i Norrbotten, består av en enplansbyggnad och har 53 vårdplatser. Verksamheten är indelad i säkerhetsnivå 2 samt 3 (se avsnitt 3.2.3). På avdelningarna vårdas både män och kvinnor. Bemanningen varierar beroende på tid på dygnet, men vanligtvis är det mindre personal på nätterna än på dagarna. (D. Davidsson, personlig kommunikation, 21 september 2016).
Dörrarna till patientrummen har lås men det har förekommit problem med låsen som har gjort att det har varit svårt att låsa upp. Detta är en stor risk eftersom patienten riskerar att inte kunna komma ut vid en nödsituation och därför undviks att låsa dörrarna. Därmed är patienterna inte inlåsta i sina rum utan kan röra sig fritt inom avdelningen. Patienterna kan inte själva låsa sina dörrar. (D. Davidsson, personlig kommunikation, 21 september 2016).
1 Ett rättspsykiatriskt team utgörs av rättspsykiater, psykolog, socialutredare och omvårdnadspersonal
7 Lokalerna är utrustade med handbrandsläckare och inomhusbrandposter. Varje avdelning är en egen brandcell och det finns sex avdelningar, där antalet vårdplatser inom varje avdelning varierar lite.
Rättspsykiatrin i Öjebyn (Piteå) använder sig av ett automatiskt brandlarm utan larmfördröjning, det vill säga att larmet går direkt till larmcentralen. Det finns ingen sprinkler i lokalerna. (D. Davidsson, personlig kommunikation, 21 september 2016). I Öjebyn bedrivs systematiskt brandskyddsarbete. Hur detta arbete bedrivs i teorin och praktiken framkommer i avsnitt 3.3.3 och 4.1.
Det interna larmsystemet som används för att tillkalla mer personal exempelvis när patienter agerar hotfullt, har under 2016 ändrats så att det framkommer vilken avdelning och inte bara vilket rum där det larmas, vilket underlättar för personalen (D. Davidsson, personlig kommunikation, 21 september 2016).
Av säkerhetsskäl finns ingen ritning av lokalerna med i rapporten men ett flygfoto finns med för att ge en bild av byggnaden, se Figur 1.
Figur 1 Översiktsbild av Psykiatrin Länsgemensamt i Öjebyn. Källa: Google maps 2019.
3.1.2 Beskrivning av Rättspsykiatriska regionkliniken vid S:t Sigfrids sjukhus i Växjö
Denna beskrivning gäller verksamheten 2003, och främst de lokaler där branden skedde. Den psykiatriska kliniken har på den här tiden sju avdelningar, bland annat avdelning 67/68, som klassificeras som en enhet trots att det egentligen är två avdelningar. På första våningen i byggnaden fanns avdelning 67 som hade 11 vårdplatser och på andra våningen fanns avdelning 68 med 6 vårdplatser. Patienterna på avdelningarna var kvinnor som främst vårdades enligt LRV (Lagen om rättspsykiatrisk vård). Utöver detta fanns patienter som vårdades enligt LPT (Lagen om psykiatrisk tvångsvård).
Patienterna hade möjlighet att låsa dörren till sitt rum och i varje rum fanns en del möbler såsom säng, TV och garderober samt gardiner, se Figur 2. Fönstren bestod av förstärkt glas för att det inte skulle gå att slå sönder dem och därmed skapa en chans för självskada eller rymning. De gick heller inte att öppna varken från insidan eller utsidan. Alla rum var utrustade med rökdetektorer. (Göta Hovrätt, 2007)
8 Lokalerna var utrustade med brandposter med slangrulle i mitten av varje patientrumskorridor. I trapphusen utanför avdelningarna fanns det handbrandsläckare, både med skum och pulver. Totalt fanns fem brandfiltar, tre på avdelning 67 och två på avdelning 68. (Göta Hovrätt, 2007)
Figur 2 Schematisk bild över brandrummet i branden på S:t Sigfrid. Källa: (Hertzberg, Blomqvist, & Tuovinen, 2007))
En ritning över avdelningen vid branden finns under redogörelsen för händelseförloppet i kapitel 3.4.
3.2
LAGAR OCH REGLERDet finns olika lagar, förordningar och föreskrifter som samhället ställer på det förebyggande brandskyddet och brandsäkerheten.nedan De viktigaste av dessa som rör rättspsykiatri kan delas in i tre kategorier och är:
Brandsäkerhet och brandskydd
• Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO)
• Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor
• Räddningstjänstlag (1986:1102)2
• Plan- och bygglag (2010:900) (PBL)
• Plan- och byggförordning (2011:338) (PBF)
• Boverkets byggregler (BBR)
2 Ersattes av LSO
9 Arbetsmiljö:
• Arbetsmiljölag (1977:1160) (AML)
• Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete och allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna (AFS 2001:1)
• Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsplatsens utformning samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna AFS 2009:2
Lagar gällande vård av patienter inom rättspsykiatri:
• Hälso- och sjukvårdslag (2017:30)
• Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS, 2006:9) om säkerhet vid sjukvårdsinrättningar som ger psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård samt vid enheter för rättspsykiatrisk undersökning
• Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT)
• Lag (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård (LRV)
• Brottsbalk (1962:700)
Nedan sammanfattas de olika lagarna.
3.2.1 Brandsäkerhet och brandskydd
• Lag (2003:778) om skydd mot olyckor
Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) syftar till att ge alla i Sverige ett likvärdigt skydd mot olyckor oavsett var i landet byggnaden finns. Ett par paragrafer gäller de skyldigheter som ägare eller nyttjanderättshavare (användare) av byggnader har när de gäller brandsäkerheten.
En är 2 kap 2 § som lyder:
Skälig omfattning innebär att det i förhållande till byggnad och verksamhet ska finnas utrustning för att klara av de brandrisker som är kopplade till byggnaden. Det innebär att det ska finnas utrustning för att släcka en brand som rimligen kan uppkomma. En förskola har till exempel inte samma risker som en stor industri och behöver därför inte samma utrustning.
Paragrafen säger även att bränder ska förebyggas. Det står inte specificerat hur men systematiskt brandskyddsarbete är ett alternativ för att uppnå kravet (se avsnitt 3.3), vilket denna rapport fokuserar på.
2 kap 2 § ”Ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar skall i skälig omfattning hålla utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand eller annan olycka och i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand.”
(Lag (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor)
10 Där det finns en betydlig risk för brand och kan bli stora konsekvenser så krävs en skriftlig redogörelse för brandskyddet. I denna ska det beskrivas hur brandskyddet i byggnaden är utformat samt hur det upprätthålls (2 kap 3 §). (Lag (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor)
• Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor
Förordningen finns för att förtydliga kraven i LSO. I 2 kap 1 § framgår att anläggningar som används för personer med vårdbehov, särskilda hjälpbehov, som får kriminalvård eller tagits i förvar av andra skäl, omfattas av kravet på skriftlig redogörelse (Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor).
Rättspsykiatri är en form av kriminalvård för personer som döms som skyldiga men inte döms till fängelse på grund av det psykiska tillståndet (se avsnitt 3.1). Även personer som tagits i förvar enligt lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård är inlagda där. Dessa personer (patienter) är beroende av personalen för att kunna utrymma från de låsta avdelningarna. Det visar att 2 kap 3 § i LSO gäller för rättspsykiatrisk verksamhet.
• Räddningstjänstlag (1986:1102)
Räddningstjänstlagen gällde fram till 1 januari 2004 då den ersattes av Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Denna lag är viktig för arbetet eftersom branden i fallstudien skedde 2003 och då gällde denna lag. Lagarna liknar varandra och flera paragrafer finns med i båda, men några små ändringar har skett. Bland annat 42 §, som försvann när LSO trädde i kraft.
Enligt 42 § kan regeringen ställa krav på att den lösa inredningen ska ha ett typgodkännande om det krävs för att förebygga personskador vid händelse av brand. Paragrafen i fråga lyder:
Inom rättspsykiatrin finns en stor risk att patienterna skadas på grund av en brand. Samtidigt är risken för anlagda bränder väldigt stor. Ett krav på mer svårantändliga material i den lösa inredningen kan försvåra anlagda bränder. Däremot användes inte denna paragraf nämnvärt under tiden räddningstjänstlagen gällde. I dagsläget finns inget krav på den lösa inredningen eftersom paragrafen försvann i och med LSO, vilket kan leda till att inredningens antändningsbarhet inte är lämplig för verksamheten. I avsnitt 1.1 redogörs mer om brandkrav på lös inredning.
42 § ”Om det behövs för att förebygga att människor skadas på grund av brand, får regeringen föreskriva att material får användas i lös inredning i byggnader eller andra anläggningar endast efter godkännande (typgodkännande).
Har sådana föreskrifter meddelats, skall den som svarar för verksamheten i byggnaden eller anläggningen kunna visa att den lösa inredningen består av typgodkänt material.
Typgodkännande meddelas av den myndighet som regeringen bestämmer.”
(Räddningstjänstlag, SFS 1986:1102)
11
• Plan- och bygglag (2010: 900) (PBL)
Kraven som ställs i lagen syftar till att ”främja en samhällsutveckling” med levnadsförhållanden som är sociala och jämlika med avseende på friheten hos varje individ. Det syftar även till att skapa en livsmiljö som är hållbar, både nu och i framtiden.
8 kap 4§ säger att:
”Säkerhet i händelse av brand” är ett väldigt ospecificerat krav. Ordet säkerhet kan innebära flera olika saker, därför förtydligas vad kravet innebär för att det ska kunna uppfyllas i Plan- och byggförordning (2011:338) (se nedan).
• Plan- och byggförordning (2011:338)
Plan- och byggförordningen är till för att förtydliga kraven i plan- och bygglagen. Precis som PBL gäller dessa främst för det byggnadstekniska brandskyddet. Det finns dock vissa paragrafer som kan kopplas till det systematiska brandskyddsarbetet. I 3 kapitlet 8§ framgår att utveckling och spridning av brand ska begränsas samt att alla personer ska kunna ta sig ut ur byggnaden.
• Boverkets byggregler
Boverkets byggregler är en författning som ges ut av Boverket. Den innehåller föreskrifter och allmänna råd om hur plan- och bygglagen samt plan- och byggförordningen ska uppfyllas. Det är föreskrifterna från den BBR som användes när en byggnad uppfördes som gäller för den byggnaden, oavsett om byggreglerna ändras. Däremot är det de gällande byggreglerna som ska användas vid en om-/tillbyggnation eller byte av verksamhet. De allmänna råden för brandskyddet ska följas om inte analytisk dimensionering (se nedan) används istället. Kapitel 5 i BBR handlar om byggnadens brandskydd och hur det ska utformas för att en tillfredsställande brandsäkerhet ska uppnås. Brandskyddets utformning ska förutsätta att en brand kan uppstå. (Boverket, 2019)
BBR fokuserar på brandsäkerheten för personerna som befinner sig i byggnaden. Däremot reglerar den endast byggnadens utformning och inte hur personerna i byggnaden ska agera.
Kraven på personernas agerande regleras i bland annat LSO.
För att uppnå kraven i BBR finns två metoder att använda sig av, förenklad dimensionering eller analytisk dimensionering. Förenklad dimensionering innebär att byggherren följer de allmänna råden som finns i BBR och på så vis uppnår vad som ses som ett skäligt brandskydd.
Vid analytisk dimensionering frångås ett eller fler av de allmänna råden och istället används analytiska metoder för att uppnå kraven (se punkt 5:112 Analytisk dimensionering i BBR).
Denna metod är användbar vid mer komplexa byggnader och är ett krav för vissa byggnader beroende på verksamhet och byggnad. För att verifiera att byggnadens brandskydd lever upp till kraven utförs en kvalitativ bedömning, en scenarioanalys, en kvantitativ riskanalys eller en motsvarande metod. Metoderna får kombineras. Det är det specifika objektet och med hänsyn
8 kap 4 §”…ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är väsentliga i fråga om….
2. säkerhet i händelse av brand”
(Plan- och bygglag, SFS 2010:900)
12 till hur komplext dess brandskydd är som avgör vilken verifieringsmetod/-metoder som ska användas. I Boverkets allmänna råd (2013:12) om analytisk dimensionering av byggnaders brandskydd, BBRAD framgår hur verifieringen av brandskyddet bör ske. Det ska upprättas en brandskyddsdokumentation där förutsättningarna för det byggnadstekniska brandskyddet, utformningen av brandskyddet ska framgå. En verifiering av att brandskyddet uppfyller de krav som ställs ska också finnas med. (Boverket, 2019)
Alla utrymmen i byggnader ska delas in i verksamhetsklasser (Vk) utifrån dess verksamhet och en byggnad kan ha flera verksamhetsklasser. I avsnitt 5.2 finns klassificeringar för verksamheterna som bedrivs i en lokal och vilka krav på brandskydd som finns för den klassen.
Enligt det allmänna rådet för punkt 5:21 Verksamhetsklasser beror indelningen på:
Utifrån ovanstående beskrivning har sex stycken verksamhetsklasser tagits fram.
Verksamhetsklass 5 innefattar vårdmiljöer med mera och det är hit som rättspsykiatrisk verksamhet hör. Specifikationen för Vk 5 lyder (se föreskrift 5:215 Verksamhetsklass 5 – Vårdmiljöer mm i BBR):
Ovanstående föreskrift omfattar ett brett spektrum av verksamheter, från förskola till sjukhus och fängelser. Därför delas klassen in i fyra olika verksamhetsklasser, 5A, 5B, 5C och 5D för att brandskyddet ska vara anpassat för verksamheten som bedrivs inom Vk 5. Rättspsykiatrisk verksamhet faller under klassen 5D, eftersom personer hålls inlåsta i lokalerna.
Förutom verksamhetsklasser så delas byggnader även in i byggnadsklasser (Br) beroende på skyddsbehovet. En byggnad med mycket stort skyddsbehov ska utformas i byggnadsklass Br0.
Hit hör Vk 5D. Skyddsbehovet bedöms utifrån byggnadens komplexitet, troliga brandförlopp samt potentiella konsekvenser av en brand. (Boverket, 2019)
I en byggnad finns så kallade brandceller, vilket är en avskild del i byggnaden som ska klara av att stå emot brand under en viss tid. Brandcellen består av avskiljande konstruktioner som förhindrar att branden sprider sig till andra utrymmen i byggnaden eller till andra byggnader.
Syftet är att personer i angränsande brandceller eller byggnader ska vara skyddade från brand under hela eller en del av brandförloppet. Det gör även utrymning från byggnaden säkrare eftersom brandcellen stänger inne branden under en tid. (Boverket, 2019)
- ”vilken utsträckning personerna har kännedom om byggnaden och dess utrymningsmöjligheter,
- om personerna till största delen kan utrymma på egen hand,
- om personerna kan förväntas vara vakna, samt
- om förhöjd risk för uppkomst av brand förekommer eller där en brand kan få ett mycket snabbt och omfattande förlopp.”
(Boverket, 2019)
”Verksamhetsklassen omfattar utrymmen där det vistas personer som har begränsade, eller inga, förutsättningar att själva sätta sig i säkerhet.”
(Boverket, 2019)
13 En byggnad ska vara utformad så att det finns möjlighet att utrymma till en säker plats i händelse av brand, utan att utsättas för större fara. Utrymningen ska inte hindras av giftiga brandgaser, höga temperaturer, dålig sikt eller byggnadsdelar som faller ner. (Boverket, 2019) För att möjliggöra att utrymning påbörjas i tid kan det krävas automatiskt brandlarm, utrymningslarm eller brandvarnare. Ett automatiskt brandlarm består av detektorer som reagerar på rök och/eller värme. Brandlarmet kan kopplas till olika brandtekniska installationer, exempelvis brandgasventilation, spjäll, dörrstängare och utrymningslarm. Det automatiska brandlarmet kan även vara direktkopplat till räddningstjänsten. Ett utrymningslarm ger en signal om att utrymning bör ske. Det kan bestå av en ljudsignal, ett talat meddelande och/eller blinkande ljus, beroende på vilken lokal som larmet sitter i. En brandvarnare reagerar på rök och ger en ljudlig signal. Vilken typ av larm som är lämpligt beror på lokal, antal personer samt personernas förutsättningar att uppfatta signalen och utrymma.
(Boverket, 2019). Det är SBF 110:8 Regler för brandlarm som ges ut av Brandskyddsföreningen som vanligen används vid utformningen av brandlarm.
3.2.2 Arbetsmiljö
• Arbetsmiljölagen (1977:1160)
Syftet med arbetsmiljölagen är att olycksfall och ohälsa i arbetet ska förebyggas. Den syftar även till att det ska uppnås en tillfredsställande arbetsmiljö i övrigt. Alla verksamheter där någon (arbetstagare) utför ett arbete för någon annan (arbetsgivare) omfattas av denna lag.
I lagen framgår att både det byggnadstekniska- och det organisatoriska brandskyddet ska vara tillräckligt för att ingen ska bli skadad på arbetet. En skyddsåtgärd för att motverka brandskador är ett bra systematiskt brandskyddsarbete. Risker inom verksamheten ska kontinuerligt undersökas och minimeras. Dessutom ska arbetsgivaren se till att arbetstagaren har kunskap om de risker som finns inom arbetet och ha nödvändig utbildning för uppgifterna.
Dessutom får endast de med tillräckliga instruktioner befinna sig i områden med betydande risk för ohälsa eller olycksfall. Vanligen sker detta genom systematiskt arbetsmiljöarbete (se AFS 2001:1 nedan). Detta kan kopplas till SBA, bland annat genom dokumentation, utbildning och information.
• Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete och allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna (AFS 2001:1)
Det systematiska arbetsmiljöarbetet syftar till att kontinuerligt arbeta med arbetsmiljön för att identifiera vilka risker som finns som kan orsaka ohälsa eller skada på personer som arbetar inom verksamheten. SBA har samma syfte men i förhållande till risker kopplat till brand. Därför kan SBA med fördel ingå som en del i det systematiska arbetsmiljöarbetet.
14 Arbetstagaren ska ha tillräcklig utbildning i säkerhet (däribland brandsäkerhet) kopplat till verksamheten för att ingen ska skadas. Till detta hör även introduktion där verksamhetens risker ingår, i samband med att arbetstagaren börjar arbetet. Riskerna vid brand inom rättspsykiatrin kan ge allvarliga konsekvenser och därför ska det finnas skriftliga instruktioner om rutinerna för brand och utrymning. Till dessa instruktioner hör även svårhanterliga situationer som kan uppstå vid arbete med patienter. Arbetsgivaren bör även kontrollera att arbetstagaren har förstått instruktionerna. Precis som det systematiska arbetsmiljöarbetet så bör SBA följas upp årligen. (Systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1)
• Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsplatsens utformning samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna AFS 2009:2
Dessa föreskrifter syftar till att ge förutsättningar för att kunna förebygga olycksfall och ohälsa genom utformningen av arbetsplatsen. I denna föreskrift finns ett antal paragrafer som gäller arbetsplatsens utformning i förhållande till brandskydd. Några av paragraferna liknar de som finns i BBR. En stor skillnad mellan de båda föreskrifterna är att BBR inte gäller retroaktivt medan det alltid är de nyaste föreskrifterna om arbetsplatsens utformning som gäller, oavsett när byggnaden uppfördes eller verksamheten startade. I BBR finns angivet om vissa verksamheter och byggnader kan få undantag från att uppfylla en del av kraven, exempelvis har verksamhetsklass 5D (bland annat rättspsykiatri) undantag från kravet att dörrar i utrymningsväg ska vara lätta att öppna eftersom det inte går att uppfylla när en verksamhet kräver låsta dörrar. I arbetsmiljöverkets föreskrifter används termen ”normalt” i paragrafen där det kan göras undantag om det finns omständigheter som kräver det. I de aktuella paragrafer som följer står ingenting om undantag, varvid vissa verksamheter, som exempelvis rättspsykiatri, kan få problem med att uppfylla alla krav.
Lagen säger att utrymning från arbetsplatsen ska kunna ske utan risk för allvarlig personskada.
Det ska finnas skyltar som underlättar utrymning, om det inte är uppenbart att det inte behövs (där det endast finns en väg in och ut är det uppenbart, exempelvis ut från ett kontor till en korridor). Utrustning för brandsläckning ska vara lätt att hitta och tydligt uppmärkt med skyltar. Om släckutrustningen inte är tydligt markerade kan det vara svårt att hitta den när den behövs. I en brandsituation kan stress uppstå vilket kan göra det svårare att komma ihåg var släckutrustningen finns. (Arbetsplatsens utformning, AFS 2009:2)
15 3.2.3 Lagar gällande vård av patienter inom rättspsykiatri
• Hälso- och sjukvårdslagen (SFS, 2017:30)
Hälso- och sjukvårdslagen syftar till att alla invånare ska erhålla vård på samma villkor, oavsett inkomst eller landsting.
En person som vårdas på en vårdinrättning (vårdcentral, sjukhus, psykiatri etc.) ska få vård av bra kvalitet, där patienten får trygghet och säkerhet. Vården ska bygga på respekt över patientens rätt att, i den mån det är möjligt, kunna bestämma över behandlingen.
• Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS, 2006:9) om säkerhet vid sjukvårdsinrättningar som ger psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård samt vid enheter för rättspsykiatrisk undersökning
3 kap. handlar om säkerhetsanpassning inom verksamheten, vilket inkluderar brandsäkerheten. 3 § säger att:
Till säkerhet hör även brandsäkerhet vilket gör att denna paragraf även gäller för systematiskt brandskyddsarbete, där det finns delar som handlar om utbildning och om kontroller.
I förordningen finns det paragrafer som talar om hur en rättspsykiatrisk byggnad ska utformas i förhållande till den säkerhet som krävs. En av dessa är 4 kap 1 §, där det anges att verksamheten ska delas in i olika säkerhetsnivåer: Klass 1 – Mycket hög, Klass 2 – hög och Klass 3 – Godtagbar.
1 § ”Hälso- och sjukvårdsverksamhet ska bedrivas så att kraven på en god vård uppfylls. Det innebär att vården särskilt ska
1. vara av god kvalitet med en god hygienisk standard, 2. tillgodose patientens behov av trygghet, kontinuitet och säkerhet,
3. bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet,
4. främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen, och
5. vara lätt tillgänglig.”
(SFS, 2017:30)
3 kap 3 § ”Vårdgivaren skall ge direktiv och säkerställa att det finns skriftliga rutiner så att hälso- och sjukvårdspersonalen får genomgå
1. Regelbunden säkerhetsutbildning, och 2. Regelbundna säkerhetskontroller.”
(SFS, 2017:30)
16 Säkerhetsklass 1, mycket hög, innebär att det varken går att bryta sig in i eller ut ur avdelningen. Väggar och fönster är utformade för att det inte ska gå att ta sig igenom dem med våld. För att ta sig ut ur avdelningen krävs hjälp av personal. Klass 2, hög, innebär att det inte ska gå att rymma men det är inte samma hårda krav på att ingen ska kunna bryta sig in.
Det innebär att det finns en möjlighet för någon att ta sig in i byggnaden utifrån. Klass 3, godtagbar, innebär att det endast krävs kontroll över var patienterna befinner sig och det går därmed att bryta sig både in och ut. (Socialstyrelsen, 2006). Rättspsykiatrin i Norrbotten, som detta arbete fokuserar på, är indelad i klass 2 och klass 3.
• Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård
Denna lag anger att hälso- och sjukvårdslagen även gäller för patienter som tvångsvårdas. Det innebär att en patient som är frihetsberövad fortfarande ska få samma kvalitet på vården som patienter som inte är frihetsberövade. Tvångsvård används när patienter på grund av sitt psykiska tillstånd motsätter sig nödvändig vård.
I verksamheten ska det finnas en säkerhetsansvarig som ansvarar för att säkerheten upprätthålls. Säkerhet kan syfta på många olika aspekter, exempelvis säkerhet mot våld inom verksamheten, rymning, att vården utförs på ett bra sätt samt säkerhet mot brand. För att förhindra att otillåtna saker förs in i verksamheten får alla besökare kontrolleras vid inpassering. Denna kontroll kan ske via metalldetektorer och kroppsvisitering. Otillåtna saker kan vara tändare, tändstickor, knivar eller andra föremål som kan vara farliga i händerna på patienter. (Lag (SFS 1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård)
• Lag (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård
Denna lag innehåller föreskrifter om rättspsykiatrisk vård, utöver det som anges i lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård. Lagen gäller de som är dömda till rättspsykiatrisk vård eller är anhållna, häktade eller intagna för en rättspsykiatrisk undersökning. I detta arbete är endast rättspsykiatrisk verksamhet intressant varvid alla som innefattas av lagen inte tas upp.
De som får öppen rättspsykiatrisk vård innefattas inte i detta arbete.
Det finns två typer av rättspsykiatrisk vård. Sluten rättspsykiatrisk vård är när patienten är inlagd på en sjukvårdsinrättning. Öppen rättspsykiatrisk vård innebär att patienten får vård på sjukvårdsinrättningen men är inte inlagd där. Öppen rättspsykiatrisk vård fungerar ungefär på samma sätt som vanlig sjukvård, där en person kan komma för vård med jämna mellanrum men inte bo på vårdinrättningen. Hälso- och sjukvårdslagen gäller även den som är intagen på en rättspsykiatrisk klinik. Precis som i lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) finns en paragraf som säger att besökare får visiteras för att säkerställa att skadliga föremål inte förs in i lokalerna.
Om en patient som ges rättspsykiatrisk vård inte längre har behov av det ska chefsöverläkaren ta beslut om att vården ska upphöra. Detta gäller endast om det inte finns särskild utskrivningsprövning. Särskild utskrivningsprövning innebär att det krävs ett domstolsbeslut för att vården ska upphöra, det räcker inte med ett läkarbeslut.
Om risken att en patient med begår nya allvarliga brott inte längre finns ska patienten inte längre vårdas. Samma sak gäller om patientens personliga förhållanden inte längre innebär att patienten behöver tvångsvårdas eller ges rättspsykiatrisk vård. (Lag (SFS 1991:1129) om rättspsykiatrisk vård)
17
• Brottsbalk (1962:700)
Brottsbalken har paragrafer om vad ett brott är, olika typer av brott samt paragrafer om straff för dessa brott. Kap 30 handlar om valet av påföljd, det vill säga valet av straff som olika brott kan ha. 6 § anger vilka förhållanden som kan leda till rättspsykiatrisk vård istället för fängelse.
En person som misstänks ha en allvarlig psykisk störning eller haft en allvarlig psykisk störning vid brottstillfället får genomgå en rättspsykiatrisk utredning (se avsnitt 3.1). Om den som begått brottet inte har haft insikt om innebörden av gärningen eller kunnat hantera sitt handlande får personen inte dömas till fängelse. Detta gäller dock inte om personen själv orsakat tillståndet, exempelvis genom att bli berusad.
I 31 kap, Om överlämnande till särskild vård i vissa fall anges under vilka förutsättningar en person kan dömas till särskild vård istället för fängelse. ”Särskild vård” kan innebära rättspsykiatrisk vård. En person som riskerar att återfalla i brottslighet kan dömas till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning. (Brottsbalk (SFS 1962:700))
3.3 S
YSTEMATISKT BRANDSKYDDSARBETE(SBA)
Som stöd för att tolka 2 kap 2 § i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor har Räddningsverket (numera MSB) tagit fram Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete, SRVFS 2004:3. Ett allmänt råd har ingen laglig kraft och är därmed inget krav att uppfylla men det fungerar som ett hjälpmedel i hur lagen lämpligen tolkas och uppfylls. Om de allmänna råden följs så följs lagen, men det är godkänt att använda andra lösningar för att uppfylla föreskrifterna. Det fungerar på samma sätt som i BBR med de allmänna råden. I denna står att det bör bedrivas ett systematiskt brandskyddsarbete för att nå upp till lagkravet samt att brandskyddet dokumenteras. Ett systematiskt brandskyddsarbete syftar till att ägaren och nyttjaren (den som använder byggnaden) har kunskap om brandskyddet och de befintliga brandskyddsåtgärderna.
Arbetet bör bedrivas med fokus på både förebyggande och planerade åtgärder vid händelse av brand.
De brandskyddsåtgärder som finns inom byggnaden och verksamheten bör ställas i förhållande till de brandrisker som finns för att bedöma om brandskyddet är tillräckligt för att anses som skäligt. För att säkerställa att brandskyddsåtgärderna är tillräckliga och fungerande bör brandskyddet dokumenteras.
I dokumentationen bör det finnas en beskrivning av byggnaden, verksamheten samt det brandskydd som finns. Även förändringar inom brandskyddet bör tas med. Brandskyddsdokumentationen bör uppdateras regelbundet samt om det sker några förändringar inom verksamheten. Det räcker inte med att det finns dokumentationen för hur det systematiska brandskyddsarbetet ska genomföras, utan det viktigaste är att det efterföljs i praktiken. För att underlätta att arbetet följs som planerat är det lämpligt att ha en brandskyddsansvarig inom verksamheten som ansvarar för att det systematiska brandskyddsarbetet och dokumentationen hålls uppdaterat och efterföljs i praktiken. (SRVFS, 2004:3) Det systematiska brandskyddsarbetet är en viktig del för att upprätthålla och kontrollera brandskyddet inom en verksamhet. I en rättspsykiatrisk vårdanläggning ställs höga krav på brandsäkerheten eftersom patienterna är inlåsta och är beroende av personalen för att utrymma.
