Som stöd för att tolka 2 kap 2 § i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor har Räddningsverket (numera MSB) tagit fram Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete, SRVFS 2004:3. Ett allmänt råd har ingen laglig kraft och är därmed inget krav att uppfylla men det fungerar som ett hjälpmedel i hur lagen lämpligen tolkas och uppfylls. Om de allmänna råden följs så följs lagen, men det är godkänt att använda andra lösningar för att uppfylla föreskrifterna. Det fungerar på samma sätt som i BBR med de allmänna råden. I denna står att det bör bedrivas ett systematiskt brandskyddsarbete för att nå upp till lagkravet samt att brandskyddet dokumenteras. Ett systematiskt brandskyddsarbete syftar till att ägaren och nyttjaren (den som använder byggnaden) har kunskap om brandskyddet och de befintliga brandskyddsåtgärderna. Arbetet bör bedrivas med fokus på både förebyggande och planerade åtgärder vid händelse av brand. De brandskyddsåtgärder som finns inom byggnaden och verksamheten bör ställas i förhållande till de brandrisker som finns för att bedöma om brandskyddet är tillräckligt för att anses som skäligt. För att säkerställa att brandskyddsåtgärderna är tillräckliga och fungerande bör brandskyddet dokumenteras. I dokumentationen bör det finnas en beskrivning av byggnaden, verksamheten samt det brandskydd som finns. Även förändringar inom brandskyddet bör tas med. Brandskyddsdokumentationen bör uppdateras regelbundet samt om det sker några förändringar inom verksamheten. Det räcker inte med att det finns dokumentationen för hur det systematiska brandskyddsarbetet ska genomföras, utan det viktigaste är att det efterföljs i praktiken. För att underlätta att arbetet följs som planerat är det lämpligt att ha en brandskyddsansvarig inom verksamheten som ansvarar för att det systematiska brandskyddsarbetet och dokumentationen hålls uppdaterat och efterföljs i praktiken. (SRVFS, 2004:3) Det systematiska brandskyddsarbetet är en viktig del för att upprätthålla och kontrollera brandskyddet inom en verksamhet. I en rättspsykiatrisk vårdanläggning ställs höga krav på brandsäkerheten eftersom patienterna är inlåsta och är beroende av personalen för att utrymma.
18 3.3.1 Olika delar i SBA
Rutinerna för SBA kan se väldigt olika ut i verksamheter och organisationer eftersom verksamheten eller organisationen utformar sina egna rutiner (se rutinerna för Region Norrbotten i avsnitt 3.3.2). I SRVFS 2004:3 finns en checklista över vilka organisatoriska brandskyddsåtgärder som är relevanta för det systematiska brandskyddsarbetet. Vad som bör finnas med i planerna för SBA är följande punkter:
• Ansvarsfördelning • Utbildning
• Information • Övningar
• Instruktioner och rutiner • Service och underhåll
• Kontrollplaner och dokumenthantering (SRVFS, 2004:3) Ansvarsfördelning
Det är ägaren och nyttjanderättshavaren som ansvarar för brandskyddet i byggnader. Om ägaren och nyttjanderättshavaren inte är samma person så är det viktigt med en tydlig ansvarsfördelning. I en organisation är det är alltid den högste chefen som har det yttersta ansvaret för brandskyddet, precis som ansvaret för arbetsmiljön. Däremot kan arbetsuppgifterna och en del ansvar fördelas inom organisationen, gärna i form av en brandskyddsorganisation. Denna organisation ska helst dokumenteras och ständigt hållas uppdaterad. I en brandskyddsorganisation är det viktigt att varje person har en avgränsad arbetsuppgift som är lätt att förstå. Det är dock fördelaktigt om det i större verksamheter finns en brandskyddssamordnare som tilldelas det övergripande ansvaret för brandskyddsorganisationen. I mindre verksamheter, exempelvis med endast ett fåtal personer totalt, är detta inte ett behov eftersom brandskyddsorganisationen inte är så stor. (RSYD, 2019)
Brandskyddsarbete liknar på många sätt arbetsmiljöarbete (se avsnitt 3.2.1 om BBR samt 3.2.2 om Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete och allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna (AFS 2001:1)) och därför kan brandskyddsarbetet med fördel ingå som en del av arbetsmiljöarbetet och dess organisationsstruktur.
Utbildning
En verksamhet bör ha en utbildningsplan där det framgår vilka utbildningar och övningar som ska genomföras, av vilka och hur ofta. Vilken utbildning som krävs beror på verksamhet, lokaler och de anställdas ansvar, personer med mer ansvar kan därmed behöva mer utbildning än personer med mindre ansvar. En person som är ansvarig för brandskyddet bör ha kunskap om SBA, relevanta lagar och förordningar (exempelvis LSO, se avsnitt 3.2 om gällande lagar och förordningar), hur brandskyddet redogörs samt hur en tillsyn av räddningstjänsten går till. En brandskyddskontrollant bör ha kännedom om vilka kontrollmetoder som finns och hur fel rapporteras. (RSYD, 2019)
Information
Alla nyanställda bör få information om rutinerna vid brand, var släckutrustning finns och lokalernas utformning med avseende på brand och utrymning. Detta bör ske i anslutning till när anställningen startar. Vikarier och praktikanter bör också få informationen. (RSYD, 2019)
Övningar
För att bättre kunna agera vid brand bör praktiska övningar med släckutrustning genomföras. Om möjligt bör även en utrymningsövning genomföras med jämna mellanrum. Vid en övning kan det upptäckas om det finns problem eller förbättringar i rutinerna, därmed kan rutinerna justeras. (RSYD, 2019)
19 Instruktioner och rutiner
Rutinerna ska finnas nedskrivna och vara tillgängliga för alla anställda. Samtliga ska känna till de rutiner som är relevanta för dem. Det bör finnas rutiner med tydliga instruktioner för vad som ska göras vid en brand och vem som har ansvar för vad. Handlingarna som ska ske enligt instruktionerna är vanligtvis att rädda, larma, släcka, utrymma samt möta räddningstjänsten. (RSYD, 2019)
Utöver rutinerna vid händelse av brand bör det även finnas rutiner för exempelvis:
• Rutiner för att förebygga och förhindra brand, till exempel hantering och användande av levande ljus
• Hantering av brandfarlig vara • Hur tillbudsrapportering ska ske
• Heta arbeten (arbeten med höga temperaturer, eller öppen låga såsom svetsning) • Eventuell avstängning av hela eller delar av brandlarmet
Service och underhåll
Brandtekniska installationer bör regelbundet kontrolleras så att de fungerar som de ska. Installationer som bör ha drift- och underhållsrutiner är exempelvis brandlarm, släckutrustning och nödbelysning. Kontrollerna bör ske enligt tillverkarens rekommendationer samt de lagar, förordningar och regler som finns, exempelvis SBF 110:8 för brandlarm. Varje kontroll bör dokumenteras, exempelvis i en kontrolljournal. (RSYD, 2019)
Kontrollplaner och dokumenthantering
En kontrollplan är ett schema över hur ofta egenkontroller av det systematiska brandskyddsarbetet ska ske. Regelbunden kontroll över alla steg i SBA säkerställer att arbetet ständigt är uppdaterat. Kontroller sker enklast med checklistor som anpassas för verksamheten. (RSYD, 2019)
3.3.2 Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) i Region Norrbotten
För att uppnå kraven i LSO, PBL och AML (se avsnitt 3.1.1 om gällande lagar) har Region Norrbotten, tidigare Norrbottens läns landsting (NLL), tagit fram ett koncept för hur det systematiska brandskyddsarbetet ska genomföras. Syftet är att ”ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand i landstingets verksamheter och lokaler”. De har tagit fram en målbild för brandsäkerheten – att de ska vara ett brandsäkert landsting, se Figur 3. För att uppnå detta har de tagit fram två huvudaktiviteter att arbeta med. Dessa aktiviteter är en del i det systematiska brandskyddsarbetet, så genom att aktivt arbeta med SBA arbetar de för att uppnå målet. (Norrbottens läns landsting, 2015a)
20 Det systematiska brandskyddsarbetet sker enligt Region Norrbottens koncept i fem steg, se Figur 4.
Figur 4 Konceptet för systematiskt brandskyddsarbete som Region Norrbotten använder sig av. Källa: Klasson, 2018.