6.3.1 Disposition
Fixa genren är skriven av Pär Sahlin och Helga Stensson och är utgiven av förlaget Natur och
kultur år 2011. Pär Sahlin beskriver sig själv som författare, lärare och föreläsare och har skrivit läromedel sedan år 2006 (Sahlin, 2018). Helga Stensson är författare av läromedel. Förlaget Natur och kultur är en stiftelse utan ägare, vilket ger dem möjligheten att arbeta självständigt och långsiktigt utifrån deras urkunds önskemål (Natur och kultur, 2018). I Fixa
genren finns det totalt elva kapitel som vardera behandlar en specifik textgenre. Kapitlen
inleder med att presenterar en eller flera mönstertexter, för att introducerar kapitlens genre. Sedan finns det övningsuppgifter och i slutet av varje kapitel uppmanas eleverna att skrivna en egen text inom den genre kapitlet har behandlat. Dessutom finns det ett uppslag i bokens bakre del, som förser eleverna med information om hur de korrekt citerar och genomför intervjuer. I slutet av boken finns slutligen bedömningsmatriser, som enligt Sahlin och Stensson (2011) ska hjälpa eleverna att förstå vad som krävs för respektive genre.
6.3.2 Respons
Respons förekommer i alla kapitel och är det sista som görs innan ett nytt kapitel börjar. Trots att responsarbete återkommer i samtliga kapitel, besvaras inte frågorna som korresponderar med feedup, feedback och feed-forward på ett tydligt sätt. Förvisso innehåller läromedlet bedömningsmatriser, som kan hjälpa eleverna med dessa frågor, men refererar inte till dem när de ska ge respons. Således innebär detta att eleverna inte vet vart de ska, det vill säga vad de ska kunna inom de olika genrerna som behandlas. En konsekvens av detta blir att responsen påverkas, i och med att eleverna inte har några kunskapskrav att förhålla sig till. När eleverna ska ge respons är instruktionerna följande:
Arbeta tillsammans med en kamrat. Byt texter med varandra. läs texten noga och kommentera mönster, innehåll och språk. Beröm det som är bra och lyft det som kan bli bättre. Ta vara på responsen du får från din kamrat och gör de förändringar som du tror förbättrar din text. Utgå från frågorna här nedanför när ni arbetar med respons. (Sahlin och Stensson, 2011 s. 41).
Det arbetssätt som presenteras i detta citat är samma i samtliga kapitel. Ett återkommande fokus som framgår är att eleverna ska ge respons på varandras texter och att de ska lyfta det som är positivt respektive negativt i texten. Varje kapitel är dessutom försett med ett antal frågor som är anpassade efter dess genre. Dessa frågor är i still med ”Lyft fram det avsnitt i krönikan som du tyckte var bäst. Förklara varför du tyckte om det.” (Sahlin och Stensson, 2011 s. 41). Frågor som dessa ger dock ingen indikation på var eleverna befinner sig i sitt lärande. Problematiken med den respons som ges i Fixa genren ligger inte enbart i dess frågor utan i bristen av feedup. I och med att det inte tydligt framgår vad eleverna behöver kunna kan inte feedback synliggöra hur det går. Responsen blir därmed endast kamratens åsikter om vad
25
som är bra respektive dåligt. Vilket i sig inte är negativt, men hjälper inte eleverna att veta var de befinner sig i relation till betygskriterierna.
I och med att varken feedup och feedback förekommer på ett tydligt sätt kan eleverna inte arbeta med feed-forward. För att feed-forward ska kunna ges, behöver de första två termerna vara besvarade. Även om de inte är direkt kopplade till uppgifterna förses eleverna med de verktyg som behövs i form av bedömningsmatriser för varje enskild genre. Detta innebär således att läromedlet har med de tre begreppen. Problematiken är dock att läromedlet inte hänvisar eleverna till matriserna. Detta flyttar ansvaret till en utomstående agent som i sin tur måste ge eleverna i instruktion, att använde matriserna när de arbetar med respons. Utan matriserna har eleverna inget ramverk att förhålla sig till när de ger respons, vilket leder till att den respons som ges utgår ifrån det eleverna tycker är bra respektive dåligt istället för kunskapskraven.
Då Fixa genren enbart fokuserar på hur olika genrer är strukturerade framkommer
skrivprocessens tre stadier på ett tydligt sätt. Även om boken presenterar elva olika genrer
följer de samma struktur, det vill säga planering, skrivning och bearbetning. I denna studie används kapitel två som exempel, för att visa hur läromedlet genomsyras av skrivprocessen. I det andra kapitlet presentera Sahlin och Stensson (2011) fem steg som eleverna ska gå igenom när de skriver en krönika. De första tre stegen handlar om att välja ämne, söka fakta och hur texten ska disponeras, vilket korresponderar med skrivprocessens första stadie. I det fjärde kapitlet skriver eleverna sitt första utkast och förses med ett par punkter som tar upp hur krönikan ska utformas. Det sista steget speglar således också skrivprocessen, då det handlar om bearbetning. Detta framkom i citatet på förgående sida, då eleverna ska ge respons på varandras texter så att de kan bearbeta sina texter.
När det kommer till nivåerna ges respons i första hand på uppgiftsnivån. Detta framgår tydligt i formuleringar som: ”Vilka nya tankar och känslor väcktes hos dig när du läste krönikan? Hur lyckas krönikan med att få dig att se på ämnet på ett nytt sätt?” och ”Markera i texten vilka språkfel som bör rättas till.” (Sahlin och Stensson, 2011 s. 41). Det som framgår i dessa exempel är att responsen som ges är i huvudsak relevant på den aktuella uppgiften. Att bli medveten om eventuella språkfel och vilka känslor som krönikan väckte hos en, är inte direkt användbart på likartade uppgifter, även om dessa punkter kan vara relevanta att ha med. Sedan finns det vaga inslag av respons som berör processnivån. Responsen som ges i Fixa
genren är som redan nämnt anpassad efter genre. En följd av detta blir att frågorna riktar in
sig på delar som är specifika för den aktuella genren. Detta kan visas genom en jämförelse mellan de frågor som genrerna tar upp. Den första frågan, som eleverna kollar på i kapitel två är följande: ”På vilket sätt lyckas inledningen fånga ditt intresse? Finns det något som din kamrat bör tänka på i sin inledning?” (Sahlin och Stensson, 2011 s. 41). Medan den första frågan i kapitel nio som behandlar reportage lyder: ”På vilket sätt återspeglar rubriken innehållet i recensionen? Lockar den till vidare läsning? Antyder den recensentens bedömning?” (Sahlin och Stensson, 2011 s. 139). Dessa frågor betonar de komponenter som är utmärkande för respektive genre och kan fungera som ett sätt att tydliggöra var fokus bör
26
ligga, när eleverna skriver exempelvis en krönika eller ett reportage. På grund av detta kan argument föras kring att responsen riktar sig mot processnivån, då den varieras beroende på genre. Dock är dessa frågor vaga, vilket kan leda till att de faller i uppgiftsnivåns skugga, då den är både tydligare och enklare att ge respons på. För att responsen ska anses vara på
processnivån behöver eleverna arbeta med samma genre vid flera tillfällen så att de kan
använda responsen och utveckla sitt skrivande, vilket kräver en utomståendes initiativ.
6.3.3 Sammanfattning
Avslutningsvis är responsen i Fixa genren obalanserad, då läromedlet fäster sitt fokus på genreskrivning (se figur 6). Detta framgår i och med att feedup, feedback och feed-forward inte förekommer på ett tydligt sätt. En konsekvens av att läromedlet inte hänvisar eleverna till bedömningsmatriserna blir att de inte har något att utgå ifrån när de ger varandra respons, om inte någon utomstående förser dem med denna information. Dessutom är läromedlets instruktioner primärt riktade mot uppgiftsnivån medan processnivån endast är vagt antydd (den metakognitiva- och personliga nivån omnämns inte i läromedlet). I Fixa genren ska eleverna lyfta det som är bra respektive dåligt. När det kommer till bedömningsmatriser är läromedlet försett med ett flertal, som vardera fokuserar på olika genrer. Dock hänvisar läromedlet inte eleverna till dem, vilket innebär att de lätt kan överses. Den tydligaste punkten är skrivprocessen som förekommer i sin helhet. Slutligen förlitar läromedlet sig på
kamratbedömning när respons ska ges.
Fixa genren Feedup Feedback Feed-forward Uppgiftsnivå Processnivå Metakognitiv nivå Personlig nivå Positiv/Negativ återkoppling Bedömningsmatriser Skrivprocessen Kamrat- Bedömning
27