6.5.1 Disposition
Formativ svenska. 1 är ett läromedel som är skrivet av Carin Eklund och Inna Rösåsen och
publicerat av Liber år 2017. Liber är ett av nordens största läromedelsföretag och har som vision att alla ska lyckas med sina studier. Genom att förädla idéer, forskning och kunskap via läromedel, kurslitteratur och managementlitteratur av högsta kvalitet, vill de bidra till ett demokratiskt och empiriskt samhälle (Liber, 2018). Formativ svenska. 1 är enligt Eklund och Rösåsen, 2017 skriven med eleven i åtanke och innefattar hela kursen Svenska 1. Dess utgångspunkt är ett formativt arbetssätt och innehållet bygger på ämnets mål och kunskapskrav. Boken i sig utgörs av åtta kapitel och genomsyras enligt Eklund och Rösåsen, 2017 av följande frågor: vad är målet? hur ska du nå målet? hur ligger du till? hur går du vidare? och hur har det gått? I boken förekommer mönsteruppgifter, mönstertexter, elevexempel och formativa uppgifter, som ger eleverna flera tillfällen att träna, få återkoppling och utvecklas. Ett stort fokus i Formativ svenska. 1 är att synliggöra, vilka kunskapskrav som eleverna ska kunna efter varje uppgift.
6.5.2 Respons
Arbete med återkoppling förekommer kontinuerligt genom hela boken. Eklund och Rösåsen (2017) inleder med att ta upp och förklara diverse termer som de anser att eleverna behöver kunna, för att ta sig igenom boken i en sektion de kallar guiden. De termer som är intressanta för denna studie är återkoppling, kamratbedömning, självbedömning, metakollen och
summativ bedömning. Eklund och Rösåsen (2017) nämner att återkoppling utgör den
viktigaste delen i det formativa arbetssättet. Formativ svenska. 1 arbetar tydligt med feedup, då varje kapitel inleds med en sektion kallad ”Vad är målet?”. Där förses eleverna med en figur, som tar upp kapitlets mål och vad som krävs för respektive betyg. Utöver detta skriver Eklund och Rösåsen (2017) hur eleverna ska nå målen och sammanfattar några viktiga punkter. Till exempel nämner de i det tredje kapitlet, som handlar om textproduktion med referatteknik och källhantering följande: ”Det är viktig att kunna sammanfatta och återge de lästa texterna (referera) och kunna berätta var du har läst dem (källhantera)” (Eklund och Rösåsen, 2017 s. 142).
Frågan ”hur går det?” (feedback) förekommer i viss mån i detta läromedel. Efter att läromedlet har presenterat en mönsteruppgift, som är anpassad till kapitlets mål och kollat på tre elevexemplar (samtliga försedda med kommentarer och återkoppling) kommer en sektion som läromedlet kallar ”Hur ligger du till?”. Här tar Eklund och Rösåsen (2017) upp att eleverna behöver öva på olika delkunskaper, vilka varierar beroende på kapitel. I exempelvis kapitel 2A, som behandlar argumentation ska eleverna öva på delkunskaperna argumentation, disposition och språkriktighet. Därefter förser läromedlet eleverna med den kunskap som dess författare anser vara relevant för att nå målen. Även om denna sektion kallas ”hur ligger du
32
till?” är det tveksamt ifall detta bör anses som feedback. Detta antagande grundar sig på det faktum att eleverna vid detta stadie inte har producerat något inom textgenren. Frågan kan därmed inte besvaras, vilket innebär att eleverna inte kan bli medvetna om var de befinner sig i förhållande till målen.
Trots detta förekommer det inslag av det Hattie och Timperley (2007) kallar feedback i läromedlets formativa uppgifter. Varje uppgift presentera en arbetsgång och beroende på vilken uppgift det är uppmanas eleverna att ta emot återkoppling från antingen läraren eller klasskamraterna. Då varje uppgift har sin egen arbetsgång finns det ingen fast modell för när återkoppling ska ges. I figur 10 presenteras ett exempel på hur Formativ svenska. 1 föreslår att eleverna kan arbeta.
Förslag på arbetsgång
1. Resonera om uppgiften parvis och bestäm er för ett ställningstagande i frågan
2. Sök fakta och samla argument som gallras till tre stycken, ha gärna med ett motargument också. 3. Ta emot lärarens återkoppling på argumenten innan textproduktionen.
4. Skriv er argumenterande text parvis. Utgå gärna från mönstertexten med betyg A på sidan 78. 5. Använd rensningsmallen (s. 112) för att säkerställa att ni kan följa normer för språkriktighet och
säkerställ att ni behärskar avsnittets alla delkunskaper. 6. Ta emot lärarens återkoppling.
7. Arbeta om texten utifrån återkopplingen eller ta med återkopplingen in i nästa formativa uppgift. Figur 10. Förslag på arbetsgång, argumenterande text 1 (Eklund och Rösåsen, 2017 s. 115). Det som kan ses i denna figur är att återkoppling sker vid två tillfällen. Med tanke på att det är läraren som bedömer kan det vara logiskt att anta att hen bedömer utifrån kunskapsmålen och sin egen expertis inom ämnet. I de exempel där eleverna ger återkoppling till varandra ska de enligt läromedlets guide ge respons utifrån aktuella mål och kunskapskrav. Utöver detta ska de använda sig av mönstertexterna, när de synar varandras texter (Eklund och Rösåsen, 2017). När det kommer till den sista frågan (vart ska jag sedan?) arbetar detta läromedel primärt med
exempelbaserad feed-forward. Detta görs genom att läromedlet först förser eleverna med
mönstertexter, som är betygsatta efter de kriterier som eleverna kommer bedömas efter. Dessutom är mönstertexterna försedda med kommentarer som tydligt lyfter deras starka och svaga delar, vilket kan hjälpa eleverna att skapa en förståelse kring vad som förväntas av dem. Utöver detta (som även berör elevernas metakognitiva utveckling) ska de skriva tre texter inom samma genre förutsatt att tiden tillåter det. Detta innebär således att responsen som ges i exempelvis figur 10 punkt 7, kan användas för att antingen bearbeta den aktuella texten eller i nästa.
33
Som nämnt arbetar läromedlet med den metakognitiva nivån i samband med kamratbedömning. När eleverna ger varandra respons lär de sig samtidigt vad som krävs för respektive betyg. Metakognition är dessutom ett av de begrepp som Eklund och Rösåsen (2017) uppmärksammar i guiden under namnet metakollen. De skriver att dess syfte är, att eleverna ska få kontroll över sitt lärande. Dessutom avslutas varje kapitel med en sektion kallad hur har det gått? Där ska eleverna reflektera över sitt lärande och vid reflektionen förses de men en eller flera frågor som de ska fundera över. Dessa frågor är stil med: Jag kan
följa skriftspråkets normer och jag kan skriva texter med tydlig disposition. (Eklund och
Rösåsen, 2017 s. 120). När metakollen görs har de även tillgång till skolverkets mål och kunskapskrav så att de kan stämma av, vad de kan respektive inte kan.
Responsen från läraren eller eleverna är tänkt att ges i formativt syfte och på processnivån. Detta grundar sig i det faktum att responsen ska kunna användas på framtida uppgifter, vilket framgår i figur 10. Processnivå framgår även i det sätt eleverna bedömer varandras texter. Istället för att förse eleverna med specifika frågor ska de jämföra varandras texter med mönstertexterna. Detta innebär att responsen som ges utgår från kunskapsmålen, vilka kollar på specifika delar och vars komplexitet ökar med betygsstegen. Dessutom kan responsen bli formativ i den mån att eleverna kan använda matriserna, för att visa varandra var de är och vad de behöver utveckla. I och med att responsen överlåts till eleverna är det inte omöjligt att de riktar responsen mot de resterande nivåerna. Däremot finns det inget i läromedlet som talar för att respons ska ges på uppgiftsnivån eller den personliga nivån. Det enda direktivet eleverna ges är att de ska utgå från mönstertexterna och kolla på deras kommentarer, för att se om kamratens text lever upp till det läromedlet anser vara exempelvis en E text eller en C text. Detta innebär att eleverna kan få en ökad medvetenhet om vad som krävs för de olika betygen, vilket rörs sig på processnivån men även den metakognitiva nivån.
En annan konsekvens av att responsen primärt utgår från läromedlets mönstertexter är att det inte förekommer någon positiv respektive negativ respons. Detta innebär att eleverna inte ska ge respons på de delar som de kanske tycker är bra eller är i behov av utveckling. Fördelen med detta är att respons enbart ges på det som examineras istället för subjektiva åsikter. En nackdel kan dock bli att en elev endast får negativ respons, vilket kan uppfattas som tufft och få hämmande effekter.
När det kommer till skrivprocessen är det huvudsakligen efterstadiet som representeras i läromedlet. Varje uppgift har sin egen arbetsgång, vilket innebär att ingen är densamma även om de har liknande strukturer. Däremot betonas bearbetningsprocessen som kontinuerligt förekommer i läromedlet. Ett exempel på detta synliggörs i figur 10, då eleverna uppmanas att bearbeta sina texter utifrån den återkoppling de har fått. Detta innebär att responsen blir av värde för eleverna både för framtida uppgifter, då responsen ges på processnivån men även direkt då de ges möjligheten att utveckla sina texters innan de lämnas in. Styrkan i läromedlet ligger därmed i att eleverna inte skriver en text inom varje genre, utan att de får möjligheten att skriva flera texter inom en och samma genre, förutsatt att tid finns.
34
6.5.3 Sammanfattning
Formativ svenska. 1 har ett tydligt fokus på formativt arbete. En följd av detta är att de delar
som inte talar för ett framåtsyftande lärande exkluderas, vilket reflekteras i figur 11. Detta läromedel tar upp feedup, feedback och feed-forward tydligt och ser till att eleverna vet vad de ska kunna samt vad de bedöms utifrån. Responsen som ges riktar sig sedan mot processen. I och med att eleverna jämför varandras texter genom att utgå ifrån hur de förhåller sig till kunskapsmålen, kan eleverna visa vad som saknas, för att texterna ska uppnå nästa steg. Då läromedlet arbetar på ett framåtsyftande sätt, där eleverna ska skriva flera texter inom samma område ges det inte utrymme för respons på uppgiftnivån eller den personliga nivån. Däremot ges det utrymme för den metakognitiva nivån, vilket ger eleverna möjligheten att reflektera över sitt lärande och bli medvetna över vad läraren kollar på vid bedömningen. Sedan är läromedlet väl försett med bedömningsmatriser, som vardera är anpassade efter de aktuella uppgifterna. Skrivprocessen å andra sidan representeras inte i sin helhet, då uppgifterna har olika arbetsgångar. Däremot finns efterstadiet med, då eleverna ska ge och ta emot respons, för att bearbeta sina texter. Slutligen använder Formativ svenska. 1 kamratbedömning när eleverna ska arbeta med respons.
Formativ svenska. 1 Feedup Feedback Feed-forward Uppgiftsnivå Processnivå Metakognitiv nivå Personlig nivå Positiv/Negativ återkoppling Bedömningsmatriser Skrivprocessen Kamrat- Bedömning
35