För att få en överblick och även en mer detaljerad bild över materialflödet, har det i syfte att svara på studiens första frågeställning, genomförts en kartläggning av denna. Vid genomförandet av flödeskartläggning har riktlinjer hållits främst i led med hur Ljungberg & Larsson (2012) beskriver utförandet och rekommenderar innehållet. Flödeskartläggning är ett relevant verktyg att använda då syftet är att skaffa förståelse och visualisera en process. Enligt Ljungberg & Larsson (2012, ss.188–189) så ger flödeskartläggning möjlighet att etablera, mäta, styra och förbättra processer. Detta ligger i fas med studiens syfte. Vid visualisering av processer och flöden ges möjligheten att lättare lokalisera svagheter och problem i flödet. Den modelleringsstrategi som har applicerats är “value-based process modeling”. (Ljungberg & Larsson, 2012, ss.190–193, 197–199).
Kartan över flödet granskas sedan efter ett antal kvalitetskriterier för att bedöma dess kvalitativa nivå samt att den inte är för undermålig för studiens syfte. Ljungberg & Larsson (2012, ss.218–219) ställer upp följande mått och krav för bedömning av flödeskartans kvalitet: (1) ärlig, i den mening att alla aktiviteter och problem på relevant nivå måste inkluderas för att ge en rättvis bild över verksamheten och för att inte gå miste om att hantera några problem eller svagheter. Som andra mått ställs (2) validitet. Detta är viktigt då det mäter graden av hur god bild kartan ger över aktiviteter och objekt, här är det viktigt att tydligt skilja på de olika begrepp som inkluderas i kartläggningsarbetet. Att kartan är (3) logisk syftar till att det finns en direkt relation mellan de olika hierarkiska detaljeringsnivåerna i kartan samt att dess struktur är logiskt uppbyggd så den är lätt att behandla och avläsa. I relation till detta så är det också av stor betydelse att processen beskrivs på en relevant och lagom (4) detaljeringsnivå för att rätt bitar byggs in på rätt plats och kopplas till rätt aktörer och sammanlänkade aktiviteter. Det sista kvalitetsmåttet som kommer tas i beaktning är att kartan ska vara (5) lättförståelig. Att producera en karta som är för detaljerad för att förstå för den oanvändbar, därav måste den kunna förstås av utomstående personer men samtidigt inkludera tillräckligt med information för att täcka upp syftet med kartläggningen samt ovanstående krav (Ljungberg & Larsson 2012, ss.218–219).
2.4 Tillvägagångssätt
Vid insamling av teori har lämpliga sökord använts samt att all teori centrerats kring problemet i fråga. Ett antal olika sökmotorer har använts för att nå en variation samt bredd på teorin. Främst har OneSearch, Google Scholar samt Business Source Premier använts i sökandet av artiklar. Beaktning har tagits
till relevans och trovärdighet till källor, bland annat har vetenskapligt granskade (peer-reviewed) artiklar prioriterats.
Studien bygger främst vidare från sin första frågeställning där problem och svagheter lokaliseras. Därefter, baserat på vad som identifierats som problem och svagheter, har relevanta och lämpliga åtgärder plockats fram från teori samt att jämförelseorganisationer och objekt presenterats för att ge förslag på åtgärder mot tidigare identifierade problemområden. Slutligen har åtgärder applicerats på den primära fall-organisationen och de lokaliserade problemen för att diskutera möjligheter och vad som skulle krävas av organisationen för att åtgärda dessa. Bland annat vilka förändringar som skulle behöva genomföras.
Vid insamling av empiriska data har det vid användandet av intervjuer vidtagits olika metoder. Främst har en intervjuguide styrt intervjun samtidigt som intervjupersoner fått frihet i sina svar för att bidra studien med så mycket och användbara data och information som möjligt. Huvudsakligen har semistrukturerade intervjuer genomförts. Dessa har följt en princip om att ha stödjande frågor att ställa intervjupersonerna som sedan öppet får svara. I slutet på dessa intervjuer har även övriga punkter diskuterats som bedömts relevanta för studien och som individuellt passat mot de olika intervjupersonerna och den organisation de representerar. Genomförda intervjuer har dock styrts för att ge lämpligt utfall mot det bakomliggande syftet med dem, vilket varit att bidra i att svara på studiens frågeställningar.
Genomförda observationer har skett både i form av visning av arenan tillsammans med kontaktperson samt på egen hand. Detta har gett möjlighet att fysiskt se hur utformningen av lokaler ser ut samtidigt som det har tillåtit direkt frågeställning för en bättre förståelse av hur det praktiskt fungerar i drift. Det har även för studien genomförts ostrukturerade observationer. Dessa har
främst genomförts i syfte att bekräfta eller klargöra punkter som tagits upp i samtal eller intervjuer, även för att resonera kring relevansen till viss teori och inspiration för vidare analys.
För att ge studien en bredd och för att kunna nyansera lokaliserat problem ytterligare har flera organisationer intervjuats och tagits in i studien. Detta har tillåtit studien att gå från ett enskilt företagsperspektiv till ett bredare perspektiv över en bransch av organisationer med liknande verksamhet. Arbetets insamlade data sammanfattas i tabellen nedan.
Datum Typ av datainsamling Längd Delaktiga Innehåll 18 jan 2019 Semi-strukturerad intervju 60 min Arenaservicechef HV71, Kinnarps Arena Inledande diskussion om problemområde 18 jan 2019 Ostrukturerad observation 60 min Arenaservicechef HV71, Kinnarps Arena Kompletterande observation till intervju 8 mars 2019 Ostrukturerad intervju 70 min Arenaservicechef HV71, Kinnarps Arena Diskussion kring materialflöde och brister 8 mars 2019 Ostrukturerad observation 30 min Egen observation av Kinnarps Arena Kompletterande observation till intervju 26 mars 2019 Semistrukturerad intervju 45 min Driftschef, Växjö Lakers, Vida Arena
Insamling av jämförelsedata 26 mars 2019 Ostrukturerad observation 45 min Guidad visning av Vida Arena (Driftschef) Insamling av jämförelsedata
10 april 2019 Semistrukturerad telefonintervju 30 min Verksamhetsansvarig, event & restaurang, Linköping HC, Saab Arena Insamling av jämförelsedata 11 april 2019 Flödeskartläggning 90 min Arenaservicechef & Operativ Chef, HV71, Kinnarps Arena Fastställande av materialflöde och identifiering av brister 11 april 2019 Semistrukturerad intervju 30 min Arenaservicechef & Operativ Chef, HV71, Kinnarps Arena Kompletterande intervju till flödeskartläggning 17 april 2019
Mailintervju - Enhetschef (mat, dryck, konferens & event), Färjestad BK, Löfbergs Arena Insamling av jämförelsedata 7 maj 2019 Mailkonversation - Arenaansvarig, Färjestad BK, Löfbergs Arena Kompletterande insamling av jämförelsedata
Tabell 2, Tabell över genomförda intervjuer och observationer, egen illustration
Analyserna är genomförda för respektive frågeställning, vilket har genomförts för att utreda i vilken grad teori överensstämmer med empiriska data. Slutsatserna är primärt riktade mot studiens fallföretag men som kommer uppdagas så är det inte organisationen som står i centrum utan de problem som tas upp. Detta medför att studien även kommer att bli lämplig att applicera hos andra organisationer där liknande problem identifierats och presenterade åtgärder kan tillämpas.
2.5 Urval
Urvalsmetoden som använts i detta arbete är vad Bryman & Bell (2017) benämner som ett snöbollsurval. Denna metod är en typ av bekvämlighetsurval
där de som utför undersökningen tar kontakt med ett fåtal personer som, enligt forskarna, anses kunna tillföra relevant information. Dessa initiala kontakter används sedan för att peka ut vilka andra personer som hade kunnat tillföra någonting till forskningen och hitta fler respondenter (Bryman & Bell, 2017, s.411).
Vid insamling av empiriska data har deltagare valts ut baserat på deras position och hur delaktiga och inblandade de är för att ge lämpligt utfall mot studien. Inom fallorganisationen har urvalet av respondenter skett genom deras ansvarsområden och kompetens inom verksamheten. Genomförda intervjuer med andra organisationer, än fallorganisationen, har baserats på att välja organisationer med liknande förutsättningar som studiens fallorganisation. Därefter har intervjupersoner valts, baserat på studieområde, vars position och ansvar är liknande, sett till varandra inom andra organisationer. Med utgång från studiens primära fall och huvudsaklig avdelning inom organisationen. Till dessa har intervjufrågor formulerats baserat på att utvinna information som kan ge bidrag för studiens frågeställningar. Vilket betyder att författarna haft ett intresse för att både finna hur andra organisationer vidtagit hållbarhetsåtgärder eller aktiva val som skiljer sig från HV71. Även paralleller mellan organisationer har sökts för att få en bild om vissa problem sträcker sig bredare över branschen.
För ett bredare perspektiv har även två av de, i Sverige, etablerade snabbmatskedjorna granskats, MAX Burgers och McDonalds. Detta då de bägge har ett liknande materialflöde, sett till engångsmaterial och avfall, samt att de är av intresse då de ständigt söker hållbara lösningar inom sin verksamhet.
2.6 Kvalitetsmått
Eftersom detta arbete har en kvalitativ metod så använder det sig av kvalitativa kvalitetsmått. I arbetet kommer intern reliabilitet, intern validitet, extern validitet samt extern reliabilitet tas i beaktning vid behandling och granskning av kvalitativa data (Bryman & Bell, 2017, ss.379–380). Den interna reliabiliteten baseras på i vilken grad ett forskarlags medlemmar kan enas över hur det som observeras ska tolkas då det bygger på självstående värderingar och egna antaganden om vad som medlemmarna hör och ser. Extern reliabilitet är ett mått för i vilken grad undersökningen kan upprepas. Detta är svårt i en kvalitativ studie eftersom det rör sig om föränderliga miljöer och social interaktion. Intern validitet är vad som indikerar hur väl teoretiska idéer som utvecklas stämmer överens med utförda observationer, denna validitet krävs ofta vid forskares delaktighet i sociala grupper och hur överensstämmelsen ser ut mellan observation och begrepp. Slutligen visar den externa validiteten hur väl och i vilken utsträckning som ett angivet resultat kan generaliseras från observationsobjekt (och/eller -situation) och appliceras i andra, både liknande och skilda, sociala situationer och miljöer (Bryman & Bell, 2017, s.380).
Den interna reliabiliteten har i detta arbete säkerställts genom att samtliga data har sammanställts och diskuterats av båda forskarna så att gemensamma slutsatser och tolkningar har gjorts. Vad beträffar den externa reliabiliteten så kommer detta arbete att vara svårt att göra om på exakt samma sätt på grund av att förutsättningarna kan ändras i framtiden. Detta eftersom de undersökta föreningarna befinner sig i ständig förändring och att personal och respondenter kanske inte är tillgängliga nästa gång studien skulle genomföras. För att komma fram till ett liknande resultat så skulle forskare behöva ta initial kontakt med den person i organisationen som är ansvarig för arenaservice och sedan göra jämförelser med andra organisationer där man kontaktar personer som har denna befattning.
Studien har utförts över en längre tid och i gemenskap med fallorganisationen kunnat utvecklas och sammanställas för en gemensamt fastställa en överensstämmande bild av det studerade flödet och de begrepp som behandlas, vilket återkopplar till den interna validiteten. Den externa validiteten kan anses vara något bristfällig eftersom arbetet är inriktat på en mycket specifik bransch och därför har svårt att generaliseras. Emellertid har arbetet framställt viss generell teori som skulle kunna appliceras även utanför denna bransch och de undersökta företagen. Då de identifierade svagheterna kan lokaliseras hos andra företag och delvis ses som generella så kan denna studies teori komma att appliceras bredare och därmed styrka den externa validiteten.
2.7 Etiskt övervägande
Det finns enligt Bryman & Bell (2017) ett antal etiska principer som bör efterlevas när man utför sina undersökningar. Dessa principer är samtyckeskravet, informationskravet, nyttjandekravet, konfidentialitets- och anonymitetskravet, falska förespeglingar samt att deltagarna inte ska fara illa utav undersökningen. Samtyckeskravet och informationskravet betyder att de personer som berörs av undersökningen ska informeras om att de blir undersökta och vad syftet med undersökningen är. De ska också vara medvetna om att undersökningen är frivillig och att de har rätt att tacka nej till att bli undersökta eller avbryta sin medverkan när som helst. Nyttjandekravet och konfidentialitets- och anonymitetskravet innebär att den data som samlas endast ska användas till det ändamål som forskningen avser och ska behandlas med konfidentialitet i största möjliga mån, detta inkluderar personuppgifter och dylikt så att obehöriga inte kan få tillgång till dessa. Med falska förespeglingar menas att de undersökta ej ska informeras falsk eller vilseledas
av forskaren. Slutligen ska de undersökta inte på något sätt kunna fara illa utav att medverka i undersökningen (Bryman & Bell, 2017 s. 141).
Denna studie har utförts på ett etiskt sätt och efterlever de etiska principer som berörs av forskningen. För att säkerställa att studien utförts på ett etiskt sätt har ett antal åtgärder vidtagits. De medverkande företagen är informerade om syftet med studien och vilka typer av undersökningar som utförs. De har också informerats om att deras medverkan är helt frivillig och att de när som helst kan avbryta sin medverkan eller avstå från att medverka på specifika moment av undersökningarna. De medverkande har blivit frågade om de önskar att vara anonyma i arbetet, detta gäller både enskilda personer och företag som helhet. Den insamlade datan har bara använts till denna studie och har inte delats med utomstående eller obehöriga under de utförda undersökningarna. Bara data som medverkande företag har godkänt kommer att publiceras. Den information som givits till medverkande har varit korrekt och sann och undersökningen bedöms inte på något sätt kunna vara till skada för de som medverkar i den. Genom dessa åtgärder bör studien efterleva de etiska principer som definierades ovan.
2.8 Analysmetod
Analys av data från en fallstudie kan göras utifrån tre olika strategier. Den första strategin är att man använder sig av teoretiska hypoteser, mer specifikt de hypoteser som användes för att skapa fallstudien i fråga och följer dem för att analysera sin data. För denna studie är det denna analysmetod som främst kommer användas för att dra relevanta slutsatser. Den andra strategin är att jämföra med alternativa förklaringar eller på något sätt testa alternativa förklaringar. Denna strategi kan vara lämplig om fallstudien inte är grundad på teoretiska hypoteser. Den tredje strategin är att beskriva fallstudien genom
ett deskriptivt ramverk för dess genomförande. Strategin är emellertid inte alltid lika relevant som de andra två, men kan fungera som ett komplement eller ett alternativ om man stöter på problematik med de andra två analysmetoderna (Yin, 2007 s. 140–145).
Detta arbete har främst använt sig av den första strategin som beskrevs ovan, nämligen att basera analysen på de teoretiska hypoteser som fallstudien ska baseras på. Dessa är de frågeställningar som täcks av fallstudien. Fallstudien är utformad på ett sådant sätt att den ska kunna besvara de berörda frågeställningarna. Det är därför lämpligt att utföra en analys genom att jämföra fallstudiens resultat med frågeställningarna som undersökts. Att testa alternativa förklaringar är inte en relevant analysmetod för denna studie eftersom det inte finns möjlighet att ändra på förutsättningarna hos det företag som utgör underlaget för fallstudien. Att skapa en beskrivning av fallstudien är troligen inte en tillräckligt bra analysmetod att ha som enda metod, men den kan vara relevant att kombinera med den första strategin som ett komplement för att göra en mer utförlig analys och ta in fler perspektiv.
2.9 Källkritik
För att bibehålla trovärdigheten på den empiriska data som samlats in i detta arbete har all datainsamling följt de metodval som motiverats för detta arbete. Vid de fall då frågeformulär eller intervjuer har använts så har frågeformulären och intervjuguide ställt samma frågor till alla respondenter, där de ämnat att svara på samma frågor i jämförelsesyfte. Frågorna har också formulerats på ett så tydligt sätt som möjligt för att undvika att de kan tolkas på felaktiga sätt. I de fall då intervjuer används för att samla data kommer intervjuerna att följa en på förhand fastställd intervjuguide för att säkerställa att de svar som samlas in är relevanta för forskningen. Frågorna kommer dock att formuleras på ett
relativt öppet sätt för att den intervjuade personer ska få utrymme att ge utförliga svar och bidra med ytterligare data.
De källor som används och den data som samlats in i detta arbete har också tagit i beaktning de fyra kriterier som Thurén (2013) skriver om. Dessa är äkthet, tidssamband, oberoende samt tendensfrihet. Med äkthet menas att källan kan anses vara äkta och inte innehåller några typer av förfalskningar. Tidssamband innebär att man tar hänsyn till hur lång tid som passerat från det att data eller teorin har skapats till att den omskrivs i forskningen. Med oberoende menas att källan ska kunna stå på egna ben och inte vara ett resultat av exempelvis kopiering av annat material eller en lång rad av rykten. Det sista kriteriet är tendensfrihet, vilket innebär att källan ska kunna anses vara opartisk (Thurén, 2013, ss.7–8, 17, 31-32, 63-64).
2.10 Beskrivning av arbetsfördelning
Genom studien har arbetet fördelats jämnt mellan de båda författarna. Samtliga delar av uppsatsen har genomförts med ett gott samarbete och öppna diskussioner för att uppfattningen och förståelsen ska bli densamma mellan författarna. Båda författarna har utöver detta varit delaktiga vid samtliga moment genom uppsatsarbetet.
2.11 Metodsammanfattning