• No results found

Leverantörer

In document Hållbarhet inom arenalogistik (Page 49-57)

Vetenskapligt angreppssätt •Deduktivt

4.1.1 Leverantörer

Materialflödet som är aktuellt för studien inleds vid valet av leverantörer samt upprättandet av avtal. Valet av leverantörer är till stor del begränsat av de avtal och sponsorer som den enskilda klubben inte kan påverka, i form av avtal slutna med Svenska Hockey Ligan (SHL) som därmed gäller för samtliga hockeyklubbar som deltar. Detta är något som även sades av samtliga intervjuade SHL-klubbar för denna studie (Arenaservicechef & Operativ chef,

HV71, 2019; Driftchef, Växjö Lakers, 2019; Verksamhetsansvarig, Linköping HC, 2019; Enhetschef, Färjestad BK, 2019). I den mån leverantörer och produkter kan väljas så är hållbarhet något som idag tas i beaktning. Samtidigt som man huvudsakligen ser till att kunna erbjuda lokala eller hållbart producerade produkter till sina kunder till samma pris. Den viktigaste hållbarhetsaspekten som man har idag är att ha kunden i centrum och inte sänka, om möjligt finna produkter som höjer, dennes upplevelse vid besök av arenan. Mot detta söker man vid inköp nya och mer ekologiska artiklar och lösningar. Detta ställs dock ständigt mot att inte påverka den ekonomiska aspekten i någon större bemärkelse. Det optimala är att hitta lösningar som i högre grad är miljömässigt hållbara till ett lika pris som det idag kostar organisationen eller som de kan ta betalt av kunden. Hos HV71 finns även en mycket värdefull erfarenhet och kunskapsresurs främst i from av deras Operativa chef inom arenaservice. Denna resurs underlättar kraftigt i sökandet efter bättre produkter samt framtagning av nya lösningar. Vid valet av leverantörer, utanför de med avtal via SHL, ligger ett fokus på grossister och att minimera antalet leverantörer. Genom ett mindre antal leverantörer ser de att leveranserna som kommer in kan hållas få till antal men stora till volym (Flödeskartläggning, 2019; Arenaservicechef & Operativ Chef HV71, 2019).

4.1.2 Arenaservice

Arenaservicen utgörs av en intern styrka och utgör en egen avdelning inom arenalogistiken för Kinnarps Arena. För materialflödet är främst två spår av aktiviteter relevanta. Dessa utgörs av planering och internlogistik. Vid planering görs planer på beställningar mot framtida behov baserat på statistik och prognoser, inklusive spelschema för hockeysäsongen samt övriga inbokade event. Detta görs ofta för en längre period då man tidigt får veta hur det kommer se ut med matcher i sin arena. Detta underlättar för att fastställa

affärsplanen för kommande säsong. Planeringen måste samtidigt vara flexibel då det kan inträffa icke förutsedda händelser samt att det finns externa påverkande faktorer som måste bemötas och handskas med på ett effektivt sätt. Detta medför att denna aktivitet kräver en god dialog med leverantörerna för att, bland annat, kunna få snabba leveranser och få respons om eventuella förändringar som kan uppstå. Kopplat till planering av vad och hur engångsmaterial ska användas inom organisationen, finns det vissa val man ifrågasätter eller som inte läggs tillräckligt med energi på för att finna en hållbar lösning. Några exempel på detta är användningen av dukar på serveringsborden i logerna, engångstallrikar och -bestick i ungdomsverksamheten och engångspallar som blir stående i arenan (Flödeskartläggning, 2019; Arenaservicechef & Operativ Chef HV71, 2019).

Den andra delen som genomförs av Arenaservice är internlogistik. Dels sker inlagring av inleveranserna till det interna lagret samt att det sker interna förflyttning till de olika stationerna där produkter och artiklar förbrukas. De interna förflyttningarna bygger mycket på kännedomen av behovet och den framtida efterfrågan vid de olika stationerna. Försäljningsställen fylls på kort före event som standard. Dock finns svagheten för de bägge primära aktiviteterna att den interna lagerytan är begränsad, vilket leder till att beaktning krävs för hur mycket man kan beställa och lagerhålla samt att en balans måste hållas mot behovet (Flödeskartläggning, 2019). Att hålla ett mindre lager inom denna bransch är dock något som är strategiskt. Driftchefen hos Växjö Lakers (2019) lade fram det aktiva valet av mindre hållna lager med motivation kring att organisationen inte vill hålla ett för stort lager eftersom det finns en stor oförutsägbarhet i deras schema, speciellt när det kommer till slutspel i hockey. De vill inte fastna med för stora lager om säsongen plötsligt skulle ta slut. Vanligtvis håller de ett lager som kan täcka en veckas behov av produkter och material (beräknat till att det spelas en eller två matcher per vecka i vanliga fall). Detta reflekterar även HV71s strategi kring lagerhållning

(Arenaservicechef HV71, 2019). Efter detta steg går två led parallellt i flödet, genom kiosker och barer, innan de återgår ihop till ett gemensamt flöde vid avfallshanteringen.

4.1.3 Kiosker

När man ser till svinn från kiosker finns idag ett väl fungerande arbete för att hålla nivåerna mycket låga. Under event förs en god dialog mellan de olika kioskerna för att minimera de färska och tillagade produkterna som efteråt tvingas gå till spillo. Det som ändå finns kvar efter evenemangen tas tillvara inom organisationen och slängs endast som en sista utväg, vilket resulterar i ett minimalt svinn. De som arbetar i kioskerna ansvarar för försäljning samt att hantera det avfall som uppstår vid påfyllnad och liknande stödjande aktiviteter under pågående evenemang. Just hanteringen av detta avfall prioriteras att så snart som möjligt avlägsnas från de områden konsumenter rör sig för att inte sänka den upplevda miljön i arenan. Det finns möjlighet att sortera det mesta av det avfallet som uppstår av personalen, men eftersom fokus ligger runt kundens upplevelse kan detta ges en mindre prioritering. Men förbättringspotential till kioskerna finns i hög grad samt att det ständigt eftersträvas för att skapa en bättre upplevelse för kunden. Dock saknas möjlighet för kunder att sortera sitt avfall, det som är möjligt är sortering mellan deponi och pant. Vid sidan av dessa aktiviteter så sker ett kontinuerligt arbete med att presentera förslag för att tillsammans med Arenaservice förbättra och förändra utbudet. Implementeringen av nya artiklar i utbudet sker i små steg för att inte bli för radikalt men arbetet förs aktivt för att ersätta artiklar mot nya artiklar som dels har bättre kvalitet och mer hållbara. Dels hämtas inspiration från önskemål från kunder, det märks även att den generellt yngre arbetsstyrkan som sköter verksamheten i kioskerna bidrar med såväl nya

tankar som ett ökat intresse för hållbarhet (Flödeskartläggning, 2019; Arenaservicechef & Operativ Chef HV71, 2019).

4.1.4 Barer

Personal i barerna har en liknande roll som de i kioskerna, deras huvudsakliga aktiviteter berör försäljning och hantering av avfall (främst tomglas). Försäljning är en relativt simpel aktivitet som inte upplevs ha några större brister i sig. Dock indirekt kan det identifieras två huvudsakliga brister. För det första så finns det internt en värdering, som genomsyrar hela organisationen, av att kundens upplevelse går först. Detta är något som spelar in i sortimentet hos barerna, främst av serveringsalternativen. En snabb servering som minskar köer prioriteras för att kunna få nöjdare kunder. I tabell 3 nedan kan värderingar och åsikter utläsas av de olika serveringsalternativen. Detta leder in i det andra bristområdet som berör den säkerhetspolicy som måste efterlevas i Kinnarps Arena. Denna policy påverkar barer på det sätt att det är sagt att all ölservering måste ske med en plastmugg för att minimera tiden och mängden flaskor som befinner sig utanför personalens räckvidd. Säkerhetspolicyn är något av det högst prioriterade inom organisationen för såväl personal som kunder och är något som HV71 inte vill riskera sänka och generera bristande säkerhet. Plastmuggar är även ekonomiskt försvarbart då en majoritet av dessa ofta tilldelas klubben via avtalet med öl-leverantören (Arenaservicechef & Operativ chef, HV71, 2019; Verksamhetsansvarig, Linköping HC, 2019). Eftersom personalen i barerna direkt tar hand om tomflaskor kan de även sköta en viss sortering. Flaskorna sorteras antingen som glaskross eller som returglas. Returglas samlas ihop i backar som sedan lastas på pall och hämtas av leverantören vid nästa inleverans sker till barerna. Det finns även ett arbete gällande utbudet men detta sker något annorlunda då man söker den framtida efterfrågan och i förtid lokalisera den framtida

marknadstrenden. Sedan har man också noterat att det är vanligt med ett svinn vid rengöring av sina öl-tankar, något som uppmärksammas då det är mycket stora kvantiteter (Flödeskartläggning, 2019; Arenaservicechef & Operativ Chef HV71, 2019).

Fördelar Nackdelar Fördelar Nackdelar

1000-liters fat (tank) 30-liters fat Bäst ur

ekonomiskt perspektiv (inköp)

Måste hällas upp för servering till kund

Bra i

jämförelse av inköpspris

Öppnat fat har en livstid på 1 vecka Logistiskt smidig påfyllnad (tankbil) Svårt att beräkna behov nära slutspel Tunga att förflytta vid påfyllnad

Måste hällas upp för servering till kund

Relativt stort svinn vid städning av ledningar

God kvalité & utbud

Kräver separat kylanläggning

Returglasflaskor Engångsglasflaskor

Snabb servering Dyrare inköp än fat Snabb servering Dyrare i inköp än fat Returflöde mot leverantör Tidskrävande interna transporter Tidskrävande interna transporter Saknar direkt returflöde Kräver sortering som avfall

Tabell 3, Värdering kring serveringsalternativ baserat på mailkontakt med Arenaservicechef HV71, 2019.

Gemensamt för personal i barer och i kiosker är att det från de erfarna och administrativa rollinnehavande märks en trend bland den yngre personalen. Personalen i kiosker och barer är ofta inte anställda en längre tid utan det sker ofta ett skifte inför varje säsong. Med ständigt nya unga anställda har man sett att intresset för hållbara lösningar och ett hållbart sortiment är växande tillsammans med kunskapen inom området. Detta är också något som noteras från kunderna då det även därifrån efterfrågas mer hållbara produkter. HV71 arbetar för att ta emot dessa önskemål och lokalisera det framtida behovet och justera sitt sortiment mot det som kommer konsumeras framöver. Samtidigt finns det svagheter med sortimentet i form av att bredden måste ställas mot statistik, pris (inköpskostnad och möjligt försäljningspris) samt försäljningssiffror (storsäljare och mindre lyckade produkter). Volymen på utbudet baseras även städning som krävs efteråt, svinn och den monetära rotationen. Ett tydligt problem som lokaliserats i barerna baserat på detta är att en stor del av utbudet utgörs av engångsflaskor, bland annat då de är populära bland kunderna. Samtidigt vill man se en minskning av engångsflaskor inom verksamheten, något som skapar en konflikt mellan intresseområden. Denna konflikt utgörs av att det inte går att styra om en produkt tappas på engångsflaskor eller returflaskor. Intresseområdena som hamnar i konflikt blir då att man föredrar returflöden av flaskor samtidigt som kundernas efterfråga måste mötas (Flödeskartläggning, 2019).

4.1.5 Avfallshantering

Vaktmästeriet står som sista interna led gällande avfallshanteringen, även andra avdelningar hjälper till att få insamlat avfall till containrar utanför arenan. Därefter finns ett upprättat avtal med ett externt företag som står för avfallshanteringen bort från arenan samt hanteringen efteråt. Bortsett från exempelvis returglas som hämtas av leverantör och ingår i en annorlunda

cykel. Insamlingen av sorterat avfall inne i Kinnarps Arena är begränsad, det är endast möjligt för kunder att sortera sitt avfall mellan deponi och pant, vilket ses som en stor brist ur ett hållbarhetsperspektiv (Flödeskartläggning, 2019). Denna brist återspeglar sig även bland de övriga intervjuade organisationerna (Arenaservicechef & Operativ chef, HV71, 2019; Driftchef, Växjö Lakers, 2019; Verksamhetsansvarig, Linköping HC, 2019; Enhetschef, Färjestad BK, 2019). Denna brist ses även som svårpåverkad eftersom kundernas inställning mot källsortering spelar en stor roll. Detta är något som motiverades av Driftchefen (Växjö Lakers, 2019) då kundernas inställning vid eventen saknar prioritering till sortering om ens intresse av det, vilket skapar en intressekonflikt mellan företag och kund. Detta då alla som besöker arenan inte nödvändigtvis vill bidra till bättre hållbarhet eller att de inte lägger energi på det vid sina besök. Dock är det möjligt att internt källsortera till viss mån; plast, papp, glas & deponi. Sorteringen som sker av organisationen är även något som expanderas då det kommer in krav och press utifrån i form av sponsorer, partners och även som initiativ från publik. Genom högre krav samt ett upplevt högre intresse i samhället av att ta tillvara på sitt avfall så arbetar HV71 med att finna nya strukturer och rutiner ämnade att förbättra avfallshantering och liknande hållbarhetsaktiviteter (Flödeskartläggning, 2019).

In document Hållbarhet inom arenalogistik (Page 49-57)

Related documents