I samband med genomförda intervjuer tog vi upp frågor vars syfte vara att ta reda på vad
flickorna uppfattar som negativa påverkansfaktorer när det gäller deras inlärning i matematik.
Genom att ställa frågor där flickorna fick beskriva hur de lär sig bäst, vad som kan göra att en
matematiklektion känns svår eller lätt, fick vi också en uppfattning om vad flickorna uppfattar
som hinder för sin inlärning. Vi har i vår resultatanalys identifierat fyra olika kategorier. Inom
kategorierna har vi funnit variationer i flickornas uppfattningar. Följande kategorier redovisas
i avsnittet:
Konsekvenser av att inte förstå.
Negativa känslor.
En orolig arbetsmiljö.
Brister i undervisningen.
6.5.1 Konsekvenser av att inte förstå
I denna första kategori återkommer vi återigen till flickornas upplevelse av att inte förstå
innehållet i matematiken. I analysen av kategorin har vi hittat tre variationer av konsekvenser
av flickornas upplevda brist på förståelse. Dessa konsekvenser uppfattar vi som hinder för
flickornas lärande i matematik.
Brist på förståelse leder till negativ självuppfattning.
Brist på förståelse leder till passivitet.
Brist på förståelse leder till undvikande av matematiken.
Den första variationen beskriver hur flickornas brist på förståelse kan leda till en negativ
påverkan av självuppfattningen.
… om det är jättemånga som behöver hjälp då kanske jag inte får hjälp med en gång. Det är jättemycket jag inte fattar, alltså jag fattar ingenting nästan. (F3)
I vår analys ser vi att samtliga flickor ofta beskriver upplevelsen av att inte förstå i samband
med upplevelsen av att inte klara av. Upplevelsen av att inte klara av leder till bristande tilltro
till den egna förmågan. Självuppfattningen riskerar att påverkas negativt och eleven behöver
utveckla strategier för att hantera de upplevda bristerna. En flicka (F6) berättar att det känns
som att hon inte är på mattelektionen ibland. Vi ser att passivitet kan vara en sådan strategi.
Jag har ofta känt att det är jättesvårt och då känner jag att jag inte vill göra det, jag vill inte ens försöka. (F1)
Min lärare skulle säga om mig att jag gör ingenting, att jag är ointresserad och att jag pratar för mycket. (F6)
Passiviteten handlar oftast om att man väljer att göra något annat istället. Man är alltså passiv
i förhållande till matematiken, ibland genom att bli aktiv på andra sätt, till exempel genom att
prata med kamrater. Genom att eleven blir inaktiv och fokuserar på, i sammanhanget fel
saker, så går inlärningstillfället förlorat men samtidigt är passiviteten en strategi för att
hantera en inlärningssituation som eleven inte förstår. Flera flickor (F1,2,5) beskriver sig
själva som tysta elever genom att de uppger att de ogärna svarar på frågor, kommunicerar
aktivt i grupparbeten eller räcker upp handen.
Jag räcker inte upp handen för att svara på frågor så ofta, kanske om jag kan talen men jag gillar inte att svara. (F2)
Brist på förståelse hanteras också genom att undvika det matematikinnehåll som upplevs som
extra utmanande.
Om det är svåra uppgifter så hoppar jag över dem och gör något som jag tycker är lättare. (F5)
Jag jobbar ju inte så jättemånga tal och uppgifter för att jag hinner inte… jag blir lite okoncentrerad och gör lite annat, pratar kanske för att jag inte tycker att det är kul eller inte fattar …(F3)
Att hoppa över svårare uppgifter är en strategi som kan användas för att komma vidare när
man inte får hjälp, men det kan också vara så att ett undvikande av svårare uppgifter är ett sätt
att slippa utsättas för en situation där ett misslyckande leder till negativa känslor.
6.5.2 Negativa känslor
I den här kategorin analyserar vi den delen av vårt resultat som beskriver flickornas
beskrivningar av känslor kopplat till matematikämnet. Vi tittar särskilt på hur negativa
känslor kan vara ett hinder för flickornas lärande, eftersom de medför konsekvenser för hur
flickorna agerar. I kategorin har vi identifierat två variationer.
Egna negativa uppfattningar som ett hinder för lärande.
Lärares negativa uppfattningar som ett hinder för lärande.
Majoriteten av flickorna (F1,2,3,4,5) uttrycker på olika sätt att de upplever att den bristande
förståelsen leder till ett känslomässigt motstånd till matematiken. När man inte förstår så blir
det tråkigt och lusten att arbeta uteblir. Det är ett återkommande tema i vår empiri.
Ibland tänker jag att det är tråkigt och jobbigt och att det är lika bra att ge upp. (F3) Om man ska ha prov är man väldigt stressad över att man inte ska klara av det. (F5)
Flera av flickorna (F1,5,6) har erfarenhet av lärare som de upplever har en vag eller negativ
uppfattning kring deras förmåga. I den här variationen kan vi koppla negativa känslor till
flickornas erfarenheter av det som de tolkar som andras uppfattningar.
Jag hade en lärare i tvåan som inte trodde att jag kunde något, då sprang jag ofta hem för att jag inte ville vara i en skola där en lärare inte tror på en. (F1)
Jag är inte intresserad och att jag håller på med andra saker. (Eleven berättar hur hennes nuvarande lärare skulle beskriva henne). (F6)
Flickorna som ger exempel från de första åren i grundskolan minns mycket väl hur de har
upplevt lärares bemötanden, positiva som negativa. Lärarens bemötande har påverkat eleverna
som har valt att agera ut sin frustration eller att bli passiva. Vi menar att sådana erfarenheter
troligen kan ha en långtgående effekt, med påverkan på elevens självuppfattning.
6.5.3 En orolig arbetsmiljö
I den här kategorin beskrivs de uppfattningar kring lärmiljön som enligt vår analys visar på att
det är ett hinder för flickornas lärande. Uppfattningarna handlar främst om den ljudmiljö som
de anser stör deras koncentrationsförmåga.
Läraren försöker få tyst på de andra, väldigt många av killarna brukar springa omkring och tjejerna pratar med varandra. (F2)
Alltså jag känner guuud, det är så mycket ljud. Jag kan inte koncentrera mig. (F4)
Alla flickor beskriver en arbetsmiljö med mycket ljud. Flickorna beskriver vid flera tillfällen
hur de själva hör till dem som pratar istället för att arbeta. Vi tolkar även flickornas svar som
att de själva har svårt för att prata och jobba samtidigt, vilket det verkar finnas andra som
klarar. De har svårt för att koncentrera sig i en orolig lärmiljö och flickorna uppfattar det som
ett stort hinder för deras lärande i matematik.
6.5.4 Brister i undervisningen
Den här kategorin representeras av uppfattningar från en av flickorna. Hennes uppfattningar
är avvikande i jämförelse med de övriga flickornas eftersom hon aktivt reflekterar över
undervisningens kvalitet.
Min lärare vet inte vad jag kan eller vad jag ska göra på lektionerna. Jag får ingen respons. (F6) Min lärare kan inget om matte. (F6)