I vår studie, där vi valt att fokusera på flickor i matematiksvårigheter, har vi visat att det kan
finnas skillnader och likheter i uppfattningar och erfarenheter med koppling till ämnet
matematik och att det också kan ha betydelse för den egna självuppfattningen och det egna
lärandet. Genom att vi har valt att låta elever komma till tals och därefter kategorisera och
analysera de svar vi har fått, så kan vi också bidra till en ökad vetenskaplig och praktisk
kunskap om vilka uppfattningar flickor i matematiksvårigheter kan ha.
Det skulle vara intressant att göra en liknande, men mer omfattande studie för att tränga
djupare ner i de variationer av uppfattningar som vi har fått eller för att mer djupgående
fokusera på endast någon, till exempel de strategier som flickorna använder för att undvika
matematiken.
Det skulle också vara intressant att vidare undersöka orsakssammanhang mellan
självuppfattning och erfarenheter av matematikundervisning. Flera forskare beskriver hur de
ömsesidigt påverkar varandra (Bandura, 1986; Pehkonen, 2001). Flickorna har alla lyft
arbetsmiljön som en faktor som starkt påverkar deras prestationsförmåga. Det är ett
sammanhang som forskare kan undersöka mer grundligt.
Vidare skulle det vara intressant att fokusera på skillnader i flickors akademiska
självuppfattning och deras mer allmänna självuppfattning. Vi har fokuserat på flickornas
akademiska självuppfattning med en tydlig koppling till matematik, men det skulle tillföra
ytterligare en dimension om forskare även undersökte den allmänna självuppfattningen och
sedan satte det i relation till en lärares möjligheter att påverka båda.
Till sist tycker vi att det skulle vara angeläget att lyfta uppfattningars påverkan och betydelse
för lärande i matematik, i samband med lärarutbildningar, fortbildning, pedagogiska forum
m.m. Det är endast genom att medvetandegöra människor som de blir intresserade av att ta
reda på mer. Först då kan vi få till en positiv förändring med syfte att stärka flickor i
matematiksvårigheter.
8 Referenslista
Ahlberg, A. (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur AB.
Ahlberg, A. (2009). Specialpedagogisk forskning - en mångfasetterad utmaning. Lund:
Studentlitteratur AB.
Ahlberg, A. (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik - att bygga broar.
Stockholm: Liber AB.
Bandura, A. (1986). Social foundations of thougt an actions: A social cognitive theory.
Englewood Cliffs, NJ: Prentice Hall.
Bandura, A. (1997). Self-efficacy: The exercise of control, New York: Freeman, pp. 604, ISB
Boaler, J. (2013). Elefanten i klassrummet. Stockholm: Liber AB.
Bryman, A. (2015). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber AB.
Burton, L. (1990). Gender and mathematics - an international perspective. London: Cassel.
Chapman, J. (1988). Learning Disabled Children's Self-Concepts. Review of Educational
Research, 58(3), 347.
Clarkson, P., Bishop, A., & Sea, W.T. (2010). Mathematics education and student values:
The cultivation of mathematical well-being. In T. Lovat & R. Toomey (Eds.),
International handbook on values education and student well-being (pp.111-136).
NY: Springer
Engström, A. (2003). Specialpedagogiska frågeställningar i matematik – en introduktion.
Örebro: Pedagogiska institutionen, Örebro universitet. Hämtad 2015-11-22 från
http://www.oru.se/PageFiles/45314/Fulltext_Specialpedagogiska_frageställningar.pd
f
Fejes, A., & Thornberg, R. (2009). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber AB.
Hansson, Å. (2011). Ansvar för matematiklärande – effekter av undervisningsansvar i det
flerspråkiga klassrummet. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. Hämtad
2015-11-22 från http://gupea.ub.gu.se
Hannula, M.S. Educational Studies in Mathematics (2002) 49: 25. Doi: 10.1023 /A:
1016048823497
Hattie, J. (2014). Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur & Kultur.
Jakobsson, I., & Nilsson, I. (2011). Specialpedagogik och funktionshinder. Stockholm: Natur
och kultur.
Jess, K., Skott, J., & Hansen Hans, C. (2011). Matematik för lärare. Malmö: Gleerups
utbildning AB.
Kroksmark, T. (2007). Fenomenografisk didaktik - en didaktisk möjlighet. Didaktisk Tidskrift
Vol. 17, No. 2-3.
Kroksmark, T. (2011). Den tidlösa pedagogiken. Lund: Studentlitteratur
Kvale, S., & Brinkman, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur
AB.
Linnanmäki, K. (1993). Självuppfattningens inverkan på matematikprestationer hos flickor.
Konferensrapport Luleå högskola 13-16 juni 1993.
Linnanmäki, K. (2002). Matematikprestationer och självuppfattning. En uppföljningsstudie i
relation till skolspråk och kön. Åbo: Åbo akademis förlag.
Ljungblad, A-L. (2016). Takt och hållning – en relationell studie om det oberäkneliga i
matematikundervisningen, Göteborgs universitet.
Lundberg, I. & Sterner, G. (2009). Dyskalkyli - finns det? Aktuell forskning om svårigheter att
förstå och använda tal. Göteborg: NCM, Göteborgs universitet.
Lunde, O. (2011). När siffrorna skapar kaos. Stockholm: Liber AB.
Magne, O. (1998). Att lyckas med matematiken i grundskolan. Lund: Studentlitteratur.
Marton, F. & Svensson, L. (1978). Att studera omvärldsuppfattning. Två bidrag till
metodologin. Rapporter från Pedagogiska institutionen Göteborgs Universitet. Nr.
158, 1978.
Marton, Ference & Dahlgren, Lars Owe & Svensson, Lennart & Säljö, Roger. (2005).
Inlärning och omvärldsuppfattning. Stockholm: Nordstedts Akademiska Förlag
Mattekollen.
https://www.vastsvenskahandelskammaren.se/globalassets/formular/kompetensforsor
jning/rapporter/mattekollen.pdf
Mendick, H. (2006). A beautiful myth? The gendering of being/doing ”good at maths”.
Gender and Education, 17(2), 203-219.
Nilholm, C. (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur.
Pehkonen, Erkki. (2001). Lärares och elevers uppfattningar som en dold faktor i
matematikundervisningen. I Barbro Grevholm (red). Matematikdidaktik – ett
nordiskt
perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Siegel, R., Galassi, J., Ware, W., & Gelso, Charles. (1985). A Comparison of Two Models for
Predicting Mathematics Performance: Social Learning Versus Math
Aptitude-Anxiety. Journal of Counseling Psychology, 32(4), 531-538.
Skolverket. (2003). Lusten att lära med fokus på matematik. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2016). TIMSS 2015 – Svenska grundskoleelevers kunskaper i matematik och
naturvetenskap i ett internationellt perspektiv. Stockholm: Skolverket.
Sommer, Dion (2005), Barndomspsykologi – utveckling i en förändrad värld. Stockholm:
Liber AB.
Stukát, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund:
Studentlitteratur.
Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken - Ett sociokulturellt perspektiv. Lund: Studentlitteratur
AB.
Taube, Karin, Läsinlärning och självförtroende: psykologiska teorier, empiriska
undersökningar och pedagogiska konsekvenser, 4:e uppl., Norstedts akademiska
förlag, Stockholm, 2007.
Vetenskapsrådet (2007). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Vetenskapsrådet.
Webb, N. (1989). Peer interaction and learning in small groups. International Journal of
education research. 13, 1, 89-98.
Wibeck. V. (2010). Fokusgrupper – Om fokuserade gruppintervjuer som
undersökningsmetod. Lund: Studentlitteratur AB.
William, W. (2014). Att följa lärande. Lund: Studentlitteratur AB.
Yeager, D., & Dweck, C. (2012). Mindsets That Promote Resilience: When Students Believe
That Personal Characteristics Can Be Developed. Educational Psychologist, 47(4),
302-314.
Bilaga 1: Brev till föräldrar
In document
- Jag tänker Åh nej!
(Page 47-52)