• No results found

Flickornas uppfattningar kring lärande och undervisning i matematik

In document - Jag tänker Åh nej! (Page 34-37)

Hon hade mig i fyran och femman då men hon trodde liksom inte på mig, och då kände jag att sa hon nåt så trodde inte jag på det heller. Så liksom ja, med den läraren så gick det bara ner. (F1)

6.3 Flickornas uppfattningar kring lärande och undervisning i matematik

Flickornas uppfattningar kring lärande och den undervisning de möter, har vi kategoriserat i

tre områden. Inom varje kategori fann vi variationer av uppfattningar. Kategorierna som

redovisas är följande;

 Goda kunskaper i matematik.

 Arbetsmetoder.

 Det egna lärandet.

6.3.1 Goda kunskaper i matematik

Flickorna uttrycker två variationer av uppfattningar kring vem som har och hur man får goda

kunskaper i matematik.

 Talang.

 Träning.

Två av flickorna (F2,3) menar att vissa personer är duktiga på matematik och att de alltid har

varit det. Citatet nedan visar på detta:

I - Hur är en person som är duktig på matematik?

F3 - Det finns vissa som förstår väldigt lätt och har typ förstått det hela livet…En person som tycker det är enkelt med det mesta och förstår väldigt bra, dom stressar väldigt mycket, vill jobba fort.

I - Kan det finnas andra anledningar?

F3- Att man har väldigt många rätt och räknar fort fram i matteboken. Smarta föräldrar. Kan hjälpa andra.

Vår tolkning är att flickorna uppfattar att de elever som arbetar fort och ligger långt fram i

matteboken är duktiga i matematik. Att vara duktig i matematik är också en talang som vissa

föds med. De som har talang för matematik behöver inte träna lika mycket utan kan och

förstår matematik ändå. De som är duktiga kan hjälpa andra att förstå. Några av flickorna

(F1,4,5,6) menar istället att det endast var träning som bidrog till att personer är duktiga på

matematik.

I - Hur är en person som är duktig på matte? Kan du beskriva den personen?

F4 - Oj, kanske den personen har typ lärt sig, den vet mycket matte och den har lyssnat och inte tittat på telefonen och pluggat hemma med det.

Vi kunde se en tydlig skillnad i flickornas svar mellan frågorna “Hur är en person som är

duktig på matematik?” och frågan “Hur blir man duktig på matematik?” Skillnaden i svaren

tror vi beror på att i frågan “hur en person är” relaterar inte flickorna frågan till sig själv.

Medan på frågan “hur man får goda kunskaper i matematik” uttrycker samtliga flickor att man

blir bra på matematik genom att träna. Vår tolkning är att de på denna fråga utgår från sig

själva och hur de kan bli bättre på matematik. Citatet nedan visar på flickornas uppfattning

kring hur man blir duktig;

Man blir bra på matte om man koncentrerar sig. Man kan också fråga fröken och titta på tavlan och koncentrera sig på tavlan och inte titta på andra saker. (F4) Man blir bra på matematik när man tränar och får hjälp av andra när man inte förstår. Att få jobba tillsammans ibland i grupper kan vara bra. Man behöver förmodligen träna mycket för att bli bra på matematik. (F2)

Endast en elev säger något om lärarens betydelse.

Man blir bra på matte när man tränar, man lyssnar på läraren i skolan. Läraren kan också ha lite roligare grejer, inte bara räkna i matteboken. (F6)

Flickorna lägger mycket av ansvaret för sitt lärande på sig själva. De uttrycker att man blir bra

på matematik genom att koncentrera sig, lyssna och träna mycket. Flera av flickorna

(F2,4,5,6) vill gärna arbeta tillsammans i par eller grupp och menar att de kan få hjälp av

kamrater men ingen av flickorna uttrycker att de kan hjälpa andra. Endast en flicka (F6) tar

upp lärarens betydelse och att varierade arbetsmetoder har betydelse för deras lärande.

6.3.2 Arbetsmetoder

För att försöka förstå hur flickorna uppfattar ämnet matematik och sitt eget lärande i

matematik bad vi dem under intervjun att beskriva en “vanlig” mattelektion. Vi fann tre

variationer.

 Arbeta enskilt eller gemensamt.

 Genomgång och arbete i mattebok.

 Problemlösning.

Samtliga flickor berättar att de oftast arbetar själva eller tillsammans med den de sitter

bredvid. Någon flicka (F1) tror att de egentligen inte ska arbeta tillsammans på lektionen men

att många elever gör det ändå. Anledningen till att ett par av flickorna (F1,3) vill arbeta själva

är att de annars upplever stress. Flera av flickorna berättar också att när de arbetar med

kompisar som de själva valt händer det att de tappar fokus och inte jobbar på lektionen utan

att de pratar om “annat”.

Man får jobba tillsammans men jag jobbar helst själv för jag blir inte så stressad då. För det är många i min klass som är ganska stressade på lektionerna och vill komma först och sånt. (F6)

Flera av flickorna (F2,4,5,6) uttrycker att de gärna arbetar tillsammans med kamrater för att

då kan kamraterna hjälpa dem. Samtidigt är de medvetna om att de inte utnyttjar tiden på

lektionen då de lätt pratar om annat. Vår tolkning är att de flickor som upplever stress när de

arbetar tillsammans med andra jämför sig med övriga klasskamrater och var de befinner sig i

matteboken. De blir också stressade därför att de inte upplever att de får tillräckligt mycket

gjort under lektionen.

En flicka menar att undervisningen blir roligare om eleverna arbetar tillsammans.

Det skulle vara roligt med matte om vi skulle göra någon matteövning tillsammans. Vi kanske gör något tillsammans i klassen eller i grupper. Jag skulle vilja att vi jobbade tillsammans i klassen. (F5)

Detta tolkar vi som att flickan önskar mer variation i undervisning och aktiviteter. Hon vill

gärna att läraren leder undervisningen men att klassen sedan arbetar med ett gemensamt

problem.

Samtliga flickor beskriver en vanlig mattelektion med arbete i matteboken och att läraren har

en genomgång under lektionen. Genomgångarna består av nytt kapitel eller en repetition av

ett område. Någon flicka upplever genomgången positiv då det är lättare när läraren pratar och

de gör uppgifter tillsammans. En annan flicka känner ofta frustration eftersom hon inte förstår

innehållet vid den gemensamma genomgången.

Min lärare har ofta en genomgång i början och förklarar vilka sidor man ska försöka göra och så om det till exempel är ett nytt kapitel så har vi genomgång annars tar alla fram sina böcker och sätter sig liksom. (F1)

…när sedan xxx kommer fram och skriver på tavlan tänker jag att får vi prov på det där nu kommer jag inte att klara av det. (F4)

Vi tolkar flickornas svar som att samtliga flickor oftast har matematiklektioner som börjar

med en genomgång och därefter arbete i mattebok. De beskriver vad de ska göra under

lektionen men ingen av flickorna nämner något om vad de ska lära. Vår tolkning är också att

flickorna i sitt “eget arbete” i hög grad får motivera sig själva för att komma framåt i boken.

Fyra av flickorna (F1,2,3,4) berättar att de vid ett tillfälle i veckan har en lektion där de löser

matematiska problem och arbetar i grupper där läraren har bestämt vilka de ska arbeta med.

Problemlösning tycker jag är ganska svårt, jag tycker det är svårt innan min lärare har förklarat för mig, att hon har satt sig och förklarat vad det betyder, jag förstår ingenting för det kan ju vara svåra ord också. (F3)

Problemlösning kan jag tycka är ganska kul... det är både svårt och lätt där, det är kul för då är det inte bara siffror utan även plugg. (F1)

De flickor som har problemlösning i grupp beskriver att de tycker att det är svårt men att det

också kan vara roligt. De berättar att det går lättare när läraren hinner ge dem en enskild

genomgång och förklara matematiska begrepp samt hjälpa dem med strategier för att förstå

och lösa problemet. Flickorna uttrycker att de lyssnar på övriga kamrater men ofta inte aktivt

deltar i diskussionen eller känner sig delaktiga i grupparbetet.

De övriga två flickorna (F5,6) har ingen erfarenhet av problemlösning eller lektioner där de

arbetar tillsammans i grupper men har en tidigare erfarenhet av sådan undervisning och

uttrycker att de önskar det.

Jag skulle vilja att flera elever får grubbla över ett tal så kan man kanske redovisa det talet på tavlan så fler personer kan få hjälp. (F6)

6.3.3 Det egna lärandet

Utifrån intervjun har vi kunnat urskilja två variationer av svar som berör flickornas

uppfattningar kring sitt eget lärande.

 Utveckling av lärande.

 Bedömning av lärande.

Flickorna fick frågor om hur de lär sig och hur de utvecklar sina matematiska kunskaper.

Citaten nedan beskriver flickornas tankar kring detta;

Jag lär mig bäst när min lärare eller andra förklarar bra och igen för mig för då brukar det oftast sätta sig i mitt huvud, typ när hen har förklarat några gånger. (F3)

Vi tolkar flickornas uttalanden som att de utvecklar sina kunskaper genom att arbeta länge

och repetera uppgifter i ett område flera gånger. De upplever att de lär sig bäst när läraren

eller en kamrat stöttar och förklarar för dem.

Vi frågade även flickorna på vilka sätt de får visa sina kunskaper i matematik och hur de vet

att de har utvecklat sina kunskaper. Samtliga flickor berättar att de får visa vad de kan genom

prov, att räcka upp handen och svara på frågor men också genom att visa vad de har räknat i

sin bok. De vet att de lärt sig genom feedback när läraren bekräftar att de gjort rätt, när de

själva eller läraren rättar i deras böcker, när de lyckas på prov eller när de får sitt betyg

.

Jag vet att jag har lärt mig när lärare säger att jag har gjort rätt och att det är bra eller när jag rättar själv. Det finns inget annat sätt. (F1)

Vi tolkar det som att flickorna till stor del relaterar sin matematiska förmåga till att göra rätt.

Ju fler rätt desto duktigare i matematik. Det kan vara antal rätt på prov, att de räknat rätt i sina

böcker eller att de svarar rätt när de räcker upp handen. Några av flickorna (F1,3) nämner

även att de inte vill göra fel eftersom de tror att då riskerar de att lära sig fel.

En av flickorna nämnde sitt betyg som enda orsak till att hon vet vad hon har lärt sig.

Jag vet om jag har lyckats när jag får mina betyg. (F6)

6.4 Flickornas uppfattningar kring möjligheter till lärande i matematik

In document - Jag tänker Åh nej! (Page 34-37)

Related documents