Folkbildningens idégrund och uppdrag från stat och region till de regionägda folkhögskolorna

Utvecklingen inom det statliga och regionala området ställer vår offentliga verksamhet inför nya uppdrag, stora utmaningar och ökade krav. På många områden fattas beslut som utmärks av en högre servicenivå och ökad rättssäkerhet. Tydliga exempel på detta är bl. a Folkbildningsrådets krav på studeranderättslig standard och policy för språkschablon.

För att möta framtidens krav och förväntningar krävs därför att de gemensamma resurserna används på sätt som ger högsta möjliga kvalitet i verksamheterna

Detta dokument är en beskrivande sammanställning och grundläggande analys av ihopsamlade uppgifter utifrån statligt uppdrag, regionala policydokument och uppdrag, inkomna synpunkter från rektorer enskilt och ledningsgruppen gemensamt.

I sammanfattningen kommer även vissa förslag att läggas fram för folkhögskoleförvaltningen att jobba vidare med.

2. Folkbildningens idégrund och uppdrag från stat och region till de regionägda folkhögskolorna.

2.1 Folkbildningens idégrund:

Lärandet relateras till människans hela livssituation Kunskap och bildning har ett egenvärde.

Folkbildningen är fri och frivillig.

Deltagaren är en aktiv medskapare.

Samhällsengagemang stimuleras och kanaliseras genom folkbildningens förankring i folkrörelser och föreningsliv.

2.2 Statens stöd till folkbildningen ska ha till syfte att:

-Stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin.

- Bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen.

- Bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället.

- Bidra till att bredda intresset för och delaktigheten i kulturlivet.

Den gemensamma värdegrunden; alla människors lika värde och jämställdhet mellan könen.

Det mångkulturella samhällets utmaningar.

Den demografiska utmaningen.

5

Det livslånga lärandet.

Kulturen.

Tillgängligheten och möjligheten för personer med funktionsnedsättning

Folkhälsa, hållbar utveckling och global rättvisa. (OBS! se den nya förordningstexten) Bilaga 1.

Till ovanstående kommer indirekt uppdraget att förhålla sig till funktionshinderspolitiken, jämställdhetspolitikens inriktning, stärkt och självständigt civilsamhälle m. fl. nationella riktlinjer.

2.3 Övergripande för Västra Götalandsregionen finns en mängd policydokument att förhålla sig till och kanske mest aktuella är:

2.3.1 Det Goda Livet

När visionen antogs av regionfullmäktige den 5 april 2005 kom denna att ligga till grund för fortsatt utvecklingsarbete i Västra Götalandsregionen. Visionen bestod av tre delar: ”Hållbar utveckling med dessa tre dimensioner, den ekonomiska, den sociala och den

miljömässiga…Fyra generella perspektiv, som ska genomsyra allt; Den gemensamma regionen, Jämställdhet, Integration och Internationalisering. Fem fokusområden, dit huvuddelen av utvecklingsarbetet inriktas; 1) Ett livskraftigt och hållbart näringsliv, 2) ledande i kompetens och kunskapsutveckling, 3) Infrastruktur och kommunikationer med hög standard, 4) En ledande kulturregion och 5) En god hälsa.” Sid 3.

Visionen innehåller flera områden som folkbildning och folkhögskola kan vara bidragande i att förverkliga.

2.3.2 Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland 2014-2020 (RUP)

I RUP står bland mycket annat: ”Det handlar om utbildning och delaktighet i samhället för unga och om insatser för att stödja ett ökat arbetsdeltagande med betoning på livslångt lärande, validering etc för vuxna. I båda fallen beskrivs särskilda insatser för att stärka grupper med svagare socio-ekonomiska förutsättningar och med mål att minska de socioekonomiska skillnaderna mellan olika delar av regionen.” (Sid 8)

”En region som syns och engagerar…Utveckla Västra Götaland som en plats där unga möts, främja ungdomskultur.” (Sid 10)

”Ett antal aktörer är centrala för strategins genomförande. Högskolor och universitet liksom utbildningssystemet i sin helhet spelar en avgörande roll.” (Sid 12)

”Förkorta och förenkla vägen till arbetsmarknaden genom vägledning och validering…

Folkbildningen ger alternativ och stärker demokratin och mångfalden i samhället.

Studieförbund och folkhögskolor har ett särskilt ansvar att bidra till lusten att lära.” (Sid 20.)

”Effektiv kompetensförsörjning och livslångt lärande i företag och organisationer…

Folkbildning genom studieförbund och folkhögskolor är viktiga resurser.” Sid 20.

6

Ovanstående citat är några exempel i RUP som direkt pekar mot folkbildning och folkhögskola samt dess betydelse för tillväxt och utveckling.

2.3.3 En mötesplats i världen (KUN)

Är regionens kulturstrategi från 2012 och framåt. På sid 17 står: ”Vidga deltagandet genom samverkan med skola, folkbildning, universitet, föreningsliv arbetsliv och hälso- och

sjukvård…Låta kultursatsningar vara en del av utbildnings- och bildningsarbetet och härigenom stärka demokratin.”

Som reflektion kan sägas och lite talas om folkbildning och folkhögskolornas roll trots att uppdrag ges från Kulturnämnden till de regionägda skolorna. Än mer förvånande är att notera följande skrivelse: ”Utarbeta en långsiktig strategi för att möta kulturinstitutionernas kostnadskris, vilket annars kan skapa konflikter inom kulturlivet.” Sid 10. Förvåningen har sin grund i att den förändrade rekryteringsbasen av elever/deltagare redan hade slagit igenom och de ekonomiska förutsättningarna höll på att ändras. Mer om detta kan bla. utläsas i stycke 3 Eleverna/deltagarnas förändrade bakgrund samt i stycke 6 Fördelning av driftsbidrag folkhögskolorna 2010 – 2015.

2.3.4 Folkhälsopolitisk policy

I policyn står bl.a. följande: ”Folkhälsoutmaningar…De sex utmaningarna är att skapa förutsättningar för: …Jämlika och jämställda livsvillkor. Trygga och goda uppväxtvillkor.

Livslångt lärande. Ökat arbetsdeltagande. Åldrande med livskvalitet. Goda levnadsvanor.”

Sid 7

”Utmaningen är att skapa förutsättningar för Livslångt lärande… Utbildningsmöjligheter och kompetensutveckling inom utbildningssystemet, arbetslivet och den ideella sektorn ska finnas under livets olika skeden och anpassas efter individuella förutsättningar och behov.”

Sid 10.

Utifrån ovanstående exempel från policydokument i Västra Götalandsregionen kan påstås att folkbildning och folkhögskolor behövs.

7

2.4 Regionala uppdrag som är riktade direkt till skolorna.

Dessa uppdrag är enligt följande: samtal med KUN har skett via Anders Ahlström.

Billströmska folkhögskolan: ska vidareutveckla arbetet med internatet som en pedagogisk resurs. Ingen dialog om uppdragen. Bygger ett internatteam, viktigt med att sprida denna kunskap. Ekonomi: omstyrning av befintliga resurser och utökning. Har anställt en

speciallärare. Inga specifika resurser tilldelade för uppdraget. Kan handla om 50-70% tjänst som har utökats/omfördelats för att kunna genomföra uppdraget. Resurserna tas från andra personalkategorier såsom internatföreståndare och kurator. Även ökade kostade vad gäller material har tillkommit. 96 internatrum, brukar vara 85-100 boende.

Dalslands folkhögskola: ska utveckla arbetet med flexibelt lärande och sprida kunskaper och erfarenheter vidare. Ingen dialog om uppdragen. Arbetet med att ha flexibla kurser har pågått under lång tid i Trollhättan, men har i dagsläget mindre aktivitet. Ingen

kommunikation har skett om vad som menas med flexibelt lärande vilket är underligt då flexibelt lärande är ett mycket brett område. Färgelanda har lagt flera delmoment som kan nås via dator, kursplaner, arbetsmoment m.m. Ett större arbete har lagt på att för

verksamheten själv beskriva vad som menas med flexibelt lärande. Inga resurser har dock tillförts för att kunna ha t. ex. teknisk utrustning som kan krävas. Tekniska lösningar har övrigt att önska. För att kunna bedriva uppdraget på ett korrekt sätt krävs att medel tillsätts.

Fristad folkhögskola: ska vidareutveckla miljöarbetet och sprida kunskaper och erfarenheter vidare. Ingen dialog om uppdragen. Har jobbat sedan nio år tillbaka jobbat med ISO-

certifiering. Förnyas var tredje år. Kvantifierad metod framförallt för att mäta saker som att spara el och bränsle. ISO utvecklat för företag vilket kan vara svårt att anpassa för ”vår”

verksamhet. Miljöarbetet skall märkas för våra deltagare, detta kan vara svårt att leva upp till och se hur det kommer med i deltagarnas erfarenheter efter avslutad skolgång. Kan infinna sig en trötthet i uppdraget. Personal svårt med vad vi har som uppdrag. Lägger 50%

av tjänst på uppdraget. Två pedagoger jobbar med detta om 40% + 10%. Miljögrupp finns som träffas ett antal gånger per år. Hälsa och miljödag för deltagare, samt studiebesök för deltagarna skall göras. (Lägger 100 kr per deltagare för att göra någonting mer konkret.) Fristad har ytterligare ett uppdrag: att öppethålla museet som finns på området. Syftet verkar vara att hålla det öppet till traktens skolbarn. Till yttermera förvåning betalar skolan hyra för förmånen att ha museet, när de i stället borde ha ersättning för t. ex. varmhållning och öppethållande.

Grebbestads folkhögskola: ska vidareutveckla hantverksprofilen i samverkan med externa aktörer. Ingen dialog om uppdragen. Vet inte vad uppdraget innefattar eller vad det innebär.

T.ex. vad menas med externa aktörer. Att utveckla hantverksprofilen är en självklarhet liksom att ha kontakt med högskola. Nödvändigt för att överleva att ha dessa kontakter.

Vilka andra externa aktörer menas, här är ett tydligt exempel på brist i dialogen. Skulle gärna ha en stenutbildning som skulle vara ett bra exempel på utveckling, men detta kan inte göras utan att något annat tas bort. Denna utbildning skulle ha en historisk pendang eftersom Grebbestads folkhögskola ligger mitt i stenriket.

8

kunskaper och erfarenheter i samverkan med föreningsliv och civilsamhälle. Ingen dialog om uppdragen. Har haft dialog om begreppet, försökt att förstå vad ”det” är. Har haft utbildning för personalen med föreläsare från Uppsala. Handlade bl. a. om oss själva och hur vi ser på mötet och integrationen sker inte minst i våra egna tankar och föreställningar. Har bedrivit utbildning för mångkulturell grupp, samverkan med Meritea för meritportfölj SFI m.m.

Inblandade i en massa olika aktiviteter med statsdelar, språkcaféer förskola, bibliotek.

Språkstödet har ökat. Inget exempel från KUN på vad de menar med uppdraget. Fick riktat stöd till verksamhet i Biskopsgårtden. Finansiering genom att söka pengar från Skolverket för utbildning av personal, har anställt specialpedagog. Ingår till stor del i grundutbildningen.

Filmutbildning som extrauppdrag, drar igång till hösten. Antagning klar, 70 sökande till 15 platser! Oro för ekonomi, skall ske inom ram. Tar av ordinarie deltagarveckor genom att minska på fritidsledarutbildning.

Vara folkhögskola: ska vidareutveckla hälsoarbetet och sprida kunskaper och erfarenheter.

Ingen dialog om uppdraget. Sprider kunskap genom de nätverk som Vara är med i under flera år. Nätverken t.ex. genom de hälsoansvariga. Bildningsförbundets ”Hälsa på

folkhögskola. Resurser för uppdraget: delar av två tjänster. Resurserna räcker inte till.

Upplevelsen är att: oj folkhögskolorna skall ha ett uppdrag, men inte konkritiserat. Ingen pott pengar till det som ges i uppdrag.

Observera att de regionägda folkhögskolorna har direkta uppdrag från regionen vilket inte RIO-skolorna har trots att de erhåller ett regionalt stöd.

Under tiden augusti 2000 – januari 2001 genomförde Bo Löwkrantz en utredning av Västra Götalandsregionens egna folkhögskolor. På sid 69-70 i utredningen står följande: ”Det uppdrag som Kulturnämnden ger, bör växa fram i en kontinuerlig dialog mellan

Kulturnämnden och respektive skola.” Även om uppdragen kan förändras och har förändrats över tid, samt att lång tid har förflutit sedan denna utredning är bilden enhetlig: skolorna anser att dialogen har en stor förbättringspotential.