Handlingar. till sammanträde med. Styrelsen för folkhögskolorna

(1)

Handlingar

till sammanträde med

Styrelsen för folkhögskolorna

13 aug 2015

(2)

Sammanträde med styrelsen för folkhögskolorna den 13 augusti 2015

Plats: Grebbestads folkhögskola Tid: 10.00 – 15.00

Inledande formalia

• Mötets öppnande

• Upprop

• Val av justerare (förslag: Leif Håkansson) Beslutsärenden

1. Yttrande kulturplan Dnr FHSK 82-2015 TU FHSK 82-2015

2. Remiss reglemente styrelsen för folkhögskolorna Dnr FHSK 54-2015

TU FHSK 54-2015

3. Remiss reglemente kulturnämnden Dnr FHSK 54-2015

TU FHSK 54-2015

4. Genomförande och rapporteringsplan styrelsebeslut Dnr FHSK 26-2015

TU FHSK 26-2015

5. Fördelning av regionstöd – Uppdrag och regionstödets utformning en sammanfattning Dnr FHSK 16-2015

TU FHSK 16-2015

6. Årshjul för styrelsen för folkhögskolorna Dnr FHSK 16-2015

TU FHSK 16-2015 Informationsärenden

A. Ekonomiska läget för folkhögskolorna

B. Läget på folkhögskolorna. Antalet antagna till varje kurs och söktryck.

C. Kursutbud 2016-2017

Ordförande Hans-Inge Sältenberg, Tänk på miljön - Res gärna kollektivt (www.vasttrafik.se)

Folkhögskoleförvaltningen folkhogskoleforvaltningen@vgregion.se

Östergatan 1 076 - 77 54 840

46280 Vänersborg

(3)

ÄRENDE 1

(4)

1 (4)

Yttrande

Datum 2015-07-07

Diarienummer FHSK 82-2015

Västra Götalandsregionen Folkhögskoleförvaltningen Handläggare: Anders Ahlström Telefon: 076-7754840

E-post: anders.ahlstrom@vgregion.se

Till styrelsen för folkhögskolor

Yttrande kulturplan

Förslag till beslut

1. Styrelsen för folkhögskolorna beslutar att anta yttrandet kring förslag till Kulturplan 2016-2019.

2. Styrelsen för folkhögskolorna beslutar att skicka yttrandet till kultursekretariatet

Sammanfattning av ärendet

Kulturnämnden arbetar med att ta fram en ny kulturplan. Styrelsen för

folkhögskolorna har önskemål om att komma med kommentarer kring vad som står i det förslag som nu finns. Ett underlag för yttrande finns framtaget.

Folkhögskolornas roll beskrivs till viss del i den föreslagna planen. Inom ramen för vad folkbildningen bidrar med och gör inkluderas folkhögskolorna. En saknad av folkhögskolornas huvudsakliga uppdrag att bedriva allmän kurs saknas samt benämning av vissa skolors betydelse inom olika specifika områden.

Yttrande

Kommentarerna är listade efter Kulturplanens disposition. Under de flesta kommentarerna finns ett citat från Kulturplanen att referera till.

Kommentar 1.

”Kulturnämnden ger långsiktiga stöd till institutioner, bolag, förvaltningar och ett antal folkhögskolor.” –

Kan det vara lämpligt att inbegripa stödet till folkhögskolor inom ”förvaltningar”?

Kommentar 2.

Uppdragen och målen är i stor utsträckning baserade på verksamheternas egna prioriteringar –

I den utsträckning folkhögskolorna själva fått delta i prioriteringar av uppdrag och mål idag ser vi potential att utvecklas. Vi ser vidare fram emot framtida dialog i uppdragsdiskussionen med beställaren kopplat till skrivningar i utkast till kulturplan.

Postadress:

Regionens Hus 462 80 Vänersborg

Besöksadress:

Östergatan 1 Vänersborg

Telefon:

010-441 00 00

Webbplats:

www.vgregion.se

E-post:

folkhogskoleforvaltningen@vgregion.se

(5)

Kommentar 3.

”Något som lätt förbises är folkbildningens betydelse som kulturarrangör och att denna har en vidare spridning lokalt än någon annan aktör. Studieförbunden är en förutsättning för många kulturaktiviteter i hela Västra Götaland. Vad gäller tillgång till kulturella aktiviteter samverkar de ofta med de lokalhållande organisationerna Folkets hus och parker, Våra Gårdar och Bygdegårdarna.” – Här lyfts folkbildningens roll som kulturarrangör. Det kan vara på sin plats att skriva ut både studieförbund och folkhögskolor.

Kommentar 4.

”Kulturnämnden ger ett regelbundet stöd till vissa verksamheter. Dessa stöd är regelbaserade vilket innebär att verksamheterna årsvis får medel i förhållande till exempelvis antalet medlemmar eller antalet aktiviteter.” –

Här nämns folkhögskolorna. Folkhögskolornas detta avser är de rörelseägda och det kanske bör tydliggöras?

Kommentar 5.

Under rubriken Musik lyfts ett antal aktörer som betyder mycket för musikutvecklingen i Västra Götaland. –

Det finns ett värde i att beskriva den del av kompetensresursen som Billströmska folkhögskolan betyder för musiker i utveckling.

Kommentar 6.

Under rubriken Film finns en rad aktiviteter nämnt. –

Satsning, som kulturnämnden står för, på en ny filmutbildning på folkhögskolan i Göteborg bör lyftas fram.

Kommentar 7.

”Det finns många kluster i Västra Götaland med anknytning till form och design”

–

Här bör Grebbestads folkhögskola nämnas som en nationell aktör inom möbel och träformgivning.

Kommentar 8.

”I Västra Götaland sker en livaktig utveckling av hemslöjden.” –

Grebbestads och Fristads folkhögskolas betydelse inom främst textil- keramik och konsthantverk bör lyftas fram.

(6)

Datum 2015-07-07

3 (4)

Kommentar 9.

”Att folkbildningen är en viktig arena för människors eget skapande visar

omfattningen av studiecirklar inom det estetiska området. Folkbildningen är också en stor arrangör av

kulturprogram för invånarna i hela Västra Götaland.” - Detta är bra att det lyfts fram!

Kommentar 10.

”De eftergymnasiala utbildningarna inom konst- och kulturområdet spelar en viktig roll för

samhällets möjlighet till breddad rekrytering, ett vidgat konstbegrepp och som lokala mötesplatser för konst och kultur i sina närområden. Utbildningarna har dessutom goda kontakter med sina respektive branscher och en stor potential att ytterligare arbeta med integrationsfrågor genom exempelvis validering och matchmaking.” –

Här samlas alla folkhögskolornas kurser in under denna rubrik som beskriver de grupper vi arbetar med och deras förmodade målbilder. Det som saknas är folkhögskolornas allmänna kurser och beskrivningen av vägen in i samhället för deltagare som är i behov av dessa möjligheter inom folkhögskolorna.

Rubriken om besöksnäringen koncentrerar sig kring pilgrimsvandring och dess möjligheter. –

Här finns möjligheter att beskriva folkhögskolornas arbete med korta kurser för enskilda eller grupper. Dessa bidrar till en folkbildande besöksnäring inom en rad områden.

De nationella minoriteterna. -

Här bör Agnesbergs folkhögskola nämnas som institution och det arbete som skolan bedriver.

Bilaga

Utkast till kulturplan 2016-2019

Folkhögskoleförvaltningen

Anders Ahlström Tf Förvaltningschef

(7)

Besluten skickas till

• Folkhögskoleförvaltningen, för genomförande folkhogskoleforvaltningen@vgregion.se

(8)

ÄRENDE 2

(9)

Tjänsteutlåtande Datum 2015-07-09

Remiss reglemente styrelsen för folkhögskolorna

Förslag till beslut

1. Styrelsen för folkhögskolorna beslutar att anta yttrandet kring remiss av reglemente styrelsen för folkhögskolorna.

Sammanfattning av ärendet

Ett arbete med att ta fram nya reglementen för alla styrelser i Västra

Götalandsregionen har under en tid pågått. Förslag på nya reglementen finns nu framtaget. Dessa förslag har nu varje styrelse möjlighet att kommentera och ha synpunkter på.

Vis styrelsen för folkhögskolornas styrelsemöte i juni diskuterades reglementet och förslag på synpunkter framkom. Utifrån dessa synpunkter har ett

remissyttrande tagits fram.

Yttrande

Kommentar 1

”A. Reglemente

2§ Styrelsen bedriver folkbildningsverksamhet som grundas på inriktning och uppdrag från kulturnämnden. Uppdrag kan även mottas från externa

uppdragsgivare.” –

Staten utgör via folkbildningsrådet den myndighet som ger folkhögskolorna uppdrag och ekonomiskt stöd. Det är genom detta statsbidrag som en folkhögskola kan vara folkhögskola. Detta ger deltagare som studerar på folkhögskola möjlighet att få behörighet till vidare studier samt studiestöd via CSN. Grunden för folkhögskolornas verksamhet ligger därför i det statliga stödet.

Kulturnämnden ger sedan folkhögskolorna kompletterande uppdrag. I texten under 2§ behöver detta tydliggöras.

Vi ser positivt på att tydligheten kring möjligheten att ta uppdrag från extern uppdragsgivare.

Postadress:

Besöksadress:

Telefon:

010-441 00 00

Webbplats:

www.vgregion.se

E-post:

(10)

Datum 2015-07-09

2 (9)

Kommentar 2

”A. Reglemente

3§ Styrelsen ansvarar för drift och förvaltning av Västra Götalandsregionens folkhögskolor, förutom Agnesbergs folkhögskola” –

Tillägget ”förutom Agnesbergs folkhögskola” upplevs som mycket snart inaktuell. Detta eftersom skolan antingen förändrar sitt huvudmannaskap

alternativt ingår i den gemensamma förvaltningen som styrelsen för folkhögskolor ansvarar för. Förslaget är att ta bort denna bisats.

Kommentar 3.

”A. Reglemente

3§ … Styrelsen ska även följa folkhögskolerådets anvisningar. I styrelsens uppgifter ingår att:

c. samordna verksamheten vid folkhögskolorna”

Styrelsen för folkhögskolorna ser som sin uppgift att leda arbetet med verksamheterna på folkhögskolorna och ställer sig frågande till begreppet ”samordna”. Inom ramen för detta ledarskap behöver samordning ske inom en rad områden, vilket styrelsen har för avsikt att arbeta med.

Kommentar 4.

”A. Reglemente

3§ … Styrelsen ska även följa folkhögskolerådets anvisningar. I styrelsens uppgifter ingår att:

e. samråda med kulturnämnden om investeringar som påverkar verksamhetens inriktning och omfattning samt om finansiering av de ökade driftkostnaderna till följd av

investeringarna”

Styrelsen upplever att den med denna skrivning fråntas bemyndigande kring att ansvara för sina ekonomiska ramar och göra lämpliga och nödvändiga prioriteringar inom anslagna ramar. En pågående dialog mellan beställare och utförare som beskriver möjligheter och utmaningar för verksamheten skulle istället utveckla och stärka de gemensamma

målsättningar och uppdrag som verksamheten arbetar mot.

Kommentar 5.

Det finns 2 stycken 18§, lämpligen delas dessa upp i två olika numreringar.

(11)

Bilaga Förslag till

Reglemente för styrelsen för folkhögskolorna

Dokumentet består av tre delar. Först en allmän översiktlig beskrivning av

verksamhetens styrning och ledning. Därefter följer själva reglementet som består av en specifik del (A-delen) som beskriver styrelsens uppgifter och en generell del (B-delen) som innehåller bestämmelser som gäller för samtliga nämnder och styrelser.

Kulturens ledning och styrning

Styrningen av Västra Götalandsregionens verksamhet inom kulturområdet utövas av nämnder och styrelser. Ansvaret fördelas enligt de reglementen och

bolagsordningar som regionfullmäktige fastställt.

Regionstyrelsen har uppsiktsplikt över nämnder och styrelser och vakar över att Västra Götalandsregionen fullgör sina åligganden inom olika verksamheter utifrån fullmäktiges beslut samt enligt lag och andra författningar.

Regionstyrelsen ansvarar för det övergripande samrådet med länets kommuner, regionutvecklingsnämnden, kulturnämnden, miljönämnden och

kollektivtrafiknämnden inom området hållbar utveckling. Samrådet sker inom beredningen för hållbar utveckling.

Kulturnämnden är Västra Götalandsregionens ledande kulturpolitiska organ.

Nämnden arbetar utifrån de mål, uppdrag och riktlinjer som fullmäktige beslutar.

Nämnden är systemägare för den samlade regionfinansierade kulturen. Rollen som systemägare innebär ett ansvar för att invånarna ges möjlighet till deltagande och upplevelser inom ett demokratiskt kulturliv. Rollen innebär även ett ansvar att bidra till goda förutsättningar för skapande verksamhet.

Kulturnämnden ska genom uppdrag ange inriktning och ekonomiska

förutsättningar för de kulturverksamheter som Västra Götalandsregionen ansvarar för eller bidrar till. I kulturnämndens ansvar ingår även folkbildningsverksamhet.

Kulturnämnden har också det övergripande ansvaret för genomförande av nationella uppdrag inom kulturområdet. Arbetet sker i enlighet med de mål och anvisningar som anges av regionfullmäktige och regionstyrelsen.

Regionfullmäktige utser styrelser för drift, förvaltning och utveckling av verksamheten inom angivna ansvarsområden.

(12)

Datum 2015-07-09

4 (9)

Reglemente

A. Styrelsens uppgifter

1 § Styrelsen ska inom sitt verksamhetsområde

a. följa vad som anges i lag eller annan författning

b. följa det fullmäktige i reglemente, i samband med budget eller i annat särskilt beslut har bestämt att styrelsen ska fullgöra

c. verka för att fastställda mål uppnås och i övrigt följa givna uppdrag och angivna riktlinjer

2§ Styrelsen bedriver folkbildningsverksamhet som grundas på inriktning och uppdrag från kulturnämnden. Uppdrag kan även mottas från externa

uppdragsgivare.

3§ Styrelsen ansvarar för drift och förvaltning av Västra Götalandsregionens folkhögskolor, förutom Agnesbergs folkhögskola. Styrelsen ska inom sitt

verksamhetsområde fullgöra de uppgifter som följer av lag och annan författning.

Styrelsen ska även följa folkhögskolerådets anvisningar.

I styrelsens uppgifter ingår att

a. bedriva verksamheten effektivt och ändamålsenligt samt utveckla och följa upp verksamheten i enlighet med regionfullmäktiges beslut och regionstyrelsens anvisningar

b. följa utvecklingen inom sitt område och ta initiativ rörande långsiktiga utvecklings- och strategifrågor

c. samordna verksamheten vid folkhögskolorna

d. samråda med övriga utförarstyrelser samt med regionstyrelsen för att utveckla, upprätthålla och samordna verksamheten i egen regi.

e. samråda med kulturnämnden om investeringar som påverkar verksamhetens inriktning och omfattning samt om finansiering av de ökade driftkostnaderna till följd av investeringarna

Organisation inom verksamhetsområdet

4§ Styrelsen ansvarar för att dess organisation är tydlig och ändamålsenlig med hänsyn till fullmäktigesmål och styrmodell samt lagar och andra författningar för verksamheten.

Personalansvar

5§ Styrelsen är anställningsmyndighet för personal vid sin förvaltning med undantag för förvaltningschef som anställs av regionstyrelsen. Styrelsen har hand om personalfrågor inklusive arbetsmiljöfrågor inom sitt verksamhetsområde med undantag av de frågor som ankommer på regionstyrelsen. Styrelsen fastställer instruktion till förvaltningschef.

(13)

B. Gemensamma bestämmelser för samtliga nämnder, styrelser och kommittéer

Uppföljning, återredovisning och rapportering till fullmäktige

1§ Styrelsen ska följa upp sin verksamhet kontinuerligt och säkerställa att den får tillräcklig information för att kunna ta sitt ansvar för verksamheten.

Styrelsen ska rapportera till regionfullmäktige enligt regionstyrelsens anvisningar.

Styrelsen ska också fullgöra rapporteringsskyldighet enligt speciallag.

Företrädarskap

2§ I de fall styrelsen ingått avtal med extern part ska styrelsen företräda Västra Götalandsregionen i de frågor som följer av avtalet. Vid tvist av större vikt ska samråd ske med regionstyrelsen.

Personuppgifter

3§ Styrelsen är personuppgiftsansvarig för de register och andra behandlingar av personuppgifter som sker i styrelsens verksamhet.

Säkerhet

4§ Styrelsen ansvarar för säkerheten inom sin verksamhet.

Intern styrning och kontroll

5§ Styrelsen ska fastställa och följa upp årlig plan för intern styrning och kontroll.

Avskrivning av fordringar

6§ Styrelsen har rätt att avskriva fordringar inom sitt förvaltningsområde.

Tillgänglighet

7§ Styrelsen ska inom sitt verksamhetsområde beakta behov av åtgärder för att öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning.

Arbetsformer

Tidpunkt för ordinarie sammanträde

8§ Styrelsen bestämmer dag och tid för sina ordinarie sammanträden.

Extra sammanträde

9§ Styrelsen ska också sammanträda om minst en tredjedel av ledamöterna begär det eller om ordföranden anser att det behövs. Ledamöter som vill ha ett extra sammanträde ska lämna en skriftlig begäran med uppgift om ärende som ska behandlas. Begäran lämnas till ordföranden. Ordföranden ska, om möjligt, samråda med vice ordförandena om tiden för extra sammanträde.

(14)

Datum 2015-07-09

6 (9)

Inställt eller ändrad tid för sammanträde

10§ Om det finns särskilda skäl får ordföranden ställa in ett sammanträde eller ändra dagen eller tiden för sammanträdet. Om det är möjligt ska det ske efter samråd med vice ordförandena.

Om ordföranden beslutar att ett sammanträde ska ställas in eller att dagen eller tiden för ett sammanträde ska ändras, ska ordföranden se till att varje ledamot och ersättare snarast får besked om beslutet.

Kallelse och handlingar

11§ Ordföranden ansvarar för att det finns en skriftlig kallelse till sammanträdet med uppgift om tid, plats och de ärenden som ska behandlas. Kallelse ska lämnas till varje ledamot och ersättare i god tid före sammanträdet

Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas.

När varken ordföranden eller vice ordföranden kan kalla till sammanträde ska den som varit ledamot i styrelsen längst tid göra detta (ålderspresidenten). Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid ska den äldste ledamoten vara

ålderspresident.

I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt.

Offentliga sammanträden

12§ Styrelsen får besluta om offentliga sammanträden.

Sammanträde på distans

13§ Styrelsen får sammanträda med ledamöter närvarande på distans om det finns särskilda skäl. Vid sådana sammanträden måste ljud-och bildöverföring ske i realtid och på ett sådant sätt att samtliga deltagare kan se och höra varandra på lika villkor. Obehöriga ska inte kunna ta del av sammanträdeshandlingar, bild eller ljud.

Ledamot som vill delta på distans ska senast fem dagar i förväg anmäla detta till styrelsens kansli. Ordföranden avgör om närvaro får ske på distans.

Styrelsen får bestämma vad som närmare ska gälla vid deltagande på distans.

Närvarorätt

14§ Regionstyrelsens ledamöter har rätt att närvara vid styrelsens sammanträden och delta i överläggningarna.

Politiska sekreterare har rätt att närvara efter beslut i styrelsen. Utöver detta får styrelsen bestämma att annan får närvara vid sammanträde. Om styrelsen beslutar det får den som närvarar delta i överläggningarna.

(15)

Förtroendevalda och andra som medgetts närvarorätt enligt denna paragraf får inte delta i besluten.

Sammansättning

15§ Styrelsen har det antal ledamöter och ersättare som fullmäktige beslutat.

Ordföranden

16§ Ordföranden ska

a. leda styrelsens arbete och sammanträden

b. kalla till sammanträde i enlighet med lag och reglemente c. kalla ersättare

d. inför sammanträdena se till att ärendena som ska behandlas i styrelsen vid behov har beretts

e. e.se till att färdigberedda ärenden snarast behandlas i styrelsen f. bevaka att styrelsens beslut verkställs

g. ta de initiativ som behövs för att styrelsen ska kunna fullgöra sina uppgifter

Presidium

17§ Styrelsens presidium ska bestå av ordförande och det antal vice ordförande som fullmäktige har beslutat.

Vice ordförandena ska biträda ordföranden i uppgiften att planera och leda sammanträdet i den mån ordföranden anser att det behövs.

Ersättare för ordföranden och vice ordföranden

18§ Om varken ordföranden eller annan i presidiet kan delta i ett helt

sammanträde eller en del av ett sammanträde, får styrelsen utse en annan ledamot som ersättare för dessa. Tills valet förrättats, tar den som varit ledamot i styrelsen längst tid ansvar för att ordförandens uppgifter genomförs. Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid utses den äldste av dem.

Om ordföranden är förhindrad att fullgöra sitt uppdrag under en längre tid får styrelsen utse en annan ledamot, som ansvarar för ordförandens uppgifter under samma tid. Detsamma gäller om någon annan i presidiet är förhindrad att fullgöra sitt uppdrag under en längre tid. Ersättaren kan medges fast arvodesersättning på motsvarande nivå.

Ersättares tjänstgöring

18§ Om en ledamot inte kan delta under hela eller delar av ett sammanträde ska en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. Den ersättare ska kallas in som står i tur att tjänstgöra och som inte redan har kallats in. Ersättarna ska tjänstgöra enligt den ordning som fullmäktige har bestämt, om de inte valts proportionellt. Om ingen ordning är bestämd, kallas ersättare i den ordning de tagits upp i fullmäktiges protokoll från valet.

En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare trätt i ledamotens ställe.

(16)

Datum 2015-07-09

8 (9)

En ersättare som börjat tjänstgöra har alltid företräde till tjänstgöring framför annan ersättare.

Ersättare som inte tjänstgör har rätt att delta i överläggningarna och få sin mening antecknad till protokollet.

Avbruten tjänstgöring

19§ En ledamot eller en ersättare som avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får tjänstgöra igen sedan ärendet handlagts.

Ledamot som en gång avbrutit tjänstgöringen under ett sammanträde på grund av annat hinder än jäv, får inte åter tjänstgöra vid sammanträdet.

Reservation

20§ Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och vill motivera reservationen ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas till sekreterarenföre den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet.

Motsvarande gäller vid omedelbar justering.

Justering av protokoll

21§ Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot. Styrelsen kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen ska redovisas skriftligt vid sammanträdet och justeras av ordföranden och en ledamot.

Delgivningsmottagare

22§ Delgivning med styrelsen sker med ordföranden, förvaltningschefen eller annan anställd som styrelsen beslutar.

Delegeringsbeslut

23§ Styrelsen ska varje år ta ställning till delegering av beslutanderätt. Styrelsen kan löpande justera beslutad delegeringsordning.

Delegeringsbeslut fattas i styrelsens namn. Beslut enligt delegering ska anmälas i styrelsen i den ordning som styrelsen beslutar.

Undertecknande av handlingar

24§ Skrivelser, avtal och andra handlingar från styrelsen ska på styrelsens vägnar undertecknas av ordföranden och kontrasigneras av förvaltningschefen, om inte styrelsen bestämmer annat. När ordföranden är förhindrad inträder vice

ordföranden och när vice ordföranden är förhindrad utser styrelsen en annan ledamot.

Styrelsen får även uppdra åt förtroendevald eller tjänsteman att underteckna handlingar på styrelsens vägnar och enligt styrelsens direktiv.

(17)

Beslut som fattas med stöd av delegering samt tillhörande handlingar

undertecknas av den som fattat beslutet och, i förekommande fall, kontrasigneras av den som utsetts därtill.

Anders Ahlström Tf Förvaltningschef

(18)

ÄRENDE 3

(19)

Remiss reglemente kulturnämnden

Förslag till beslut

1. Styrelsen för folkhögskolorna beslutar att anta yttrandet kring remiss av reglemente för kulturnämnden.

Sammanfattning av ärendet

Ett arbete med att ta fram nya reglementen för alla styrelser i Västra

Götalandsregionen har under en tid pågått. Förslag på nya reglementen finns nu framtaget. Dessa förslag har nu varje styrelse möjlighet att kommentera och ha synpunkter på.

Vid styrelsen för folkhögskolornas styrelsemöte i juni diskuterades reglementet och förslag på synpunkter framkom. Utifrån dessa synpunkter har ett

remissyttrande tagits fram.

Yttrande

Kommentar 1

”3 § Kulturnämnden ansvarar för uppdrag och stöd till utförarverksamhet samt för finansiering, uppföljning och utvärdering av uppdragen inom nämndens

verksamhetsområde. Uppdrag ska ges till Västra Götalandsregionens egna och till anknutna verksamheter. I förekommande fall ska kulturnämnden samråda med regionutvecklingsnämnden.

…

b. Västarvet och Kultur i Väst

c. Västra Götalandsregionens folkhögskolor” –

Vi ser positivt på den förtydligande skrivning som finns om samråd med

regionutvecklingsnämnden eftersom mycket av den verksamhet folkhögskolorna bedriver knyter an till regionutvecklingsnämndens ansvarsområden.

Då folkhögskolorna nu samtals i en gemensam styrelse och i en gemensam förvaltning ser vi inte skillnaden mellan denna styrelse och förvaltnings uppdrag och det sätt Västarvet och Kultur i Västs uppdrag hanteras. Vi ser därför att styrelsen för folkhögskolorna skrivs in under samma punkt som Västarvet och Kultur i Väst (b).

Postadress:

Besöksadress:

Telefon:

010-441 00 00

Webbplats:

www.vgregion.se

E-post:

(20)

Datum 2015-07-09

2 (9)

Kommentar 5.

Det finns 2 stycken 18§, lämpligen delas dessa upp i två olika numreringar.

(21)

Bilaga

Förslag till

Reglemente för kulturnämnden

Dokumentet består av tre delar. Först en allmän översiktlig beskrivning av

verksamhetens styrning och ledning. Därefter följer själva reglementet som består av en specifik del (A-delen) som beskriver nämndens/styrelsens uppgifter och en generell del som innehåller bestämmelser som gäller för samtliga nämnder och styrelser.

Kulturens ledning och styrning

Styrningen av Västra Götalandsregionens verksamhet inom kulturområdet utövas av nämnder och styrelser. Ansvaret fördelas enligt de reglementen och bolagsordningar som regionfullmäktige fastställt.

Regionstyrelsen har uppsiktsplikt över nämnder och styrelser och vakar över att Västra Götalandsregionen fullgör sina åligganden inom olika verksamheter utifrån fullmäktiges beslut samt enligt lag och andra författningar.

Regionstyrelsen utövar ägarskap för Västra Götalandsregionens utförare. Det innebär att regionstyrelsen har ett övergripande samordningsansvar för att verksamheten bedrivs ändamålsenligt och effektivt.

Kulturnämnden är Västra Götalandsregionens ledande kulturpolitiska organ.

Nämnden arbetar utifrån de mål, uppdrag och riktlinjer som fullmäktige beslutar.

Nämnden är systemägare för den samlade regionfinansierade kulturen. Rollen som systemägare innebär ett ansvar för att invånarna ges möjlighet till deltagande och upplevelser inom ett demokratiskt kulturliv. Rollen innebär även ett ansvar att bidra till goda förutsättningar för skapande verksamhet.

Kulturnämnden ska genom uppdrag ange inriktning och ekonomiska förutsättningar för de kulturverksamheter som Västra Götalandsregionen ansvarar för eller bidrar till.

I kulturnämndens ansvar ingår även folkbildningsverksamhet. Kulturnämnden har också det övergripande ansvaret för genomförande av nationella uppdrag inom kulturområdet. Arbetet sker i enlighet med de mål och anvisningar som anges av regionfullmäktige och regionstyrelsen.

Regionfullmäktige utser styrelser för drift, förvaltning och utveckling av verksamheten inom angivna ansvarsområden.

Reglemente

A. Kulturnämndens uppgifter

1 § Nämnden ska inom sitt verksamhetsområde

a. följa vad som anges i lag eller annan författning

b. följa det fullmäktige i reglemente, i samband med budget eller i annat särskilt beslut har bestämt att nämnden ska fullgöra

(22)

Datum 2015-07-09

4 (9)

c. verka för att fastställda mål uppnås och i övrigt följa givna uppdrag och angivna riktlinjer

2 § Kulturnämnden är Västra Götalandsregionens främsta kulturpolitiska organ med ansvar för strategiska kulturfrågor ur ett regionövergripande systemperspektiv.

Kulturnämnden ska ansvara för att

a) genomföra fullmäktiges fastställda mål och inriktningar för kulturpolitiken

b) genomföra det nationella uppdraget enligt förordning om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet

a. verka för att alla invånare ges möjlighet till deltagande och upplevelser inom kulturlivet b. bidra till goda förutsättningar för skapande verksamhet

c. bevaka och initiera långsiktiga utvecklings- och inriktningsfrågor samt strategier inom nämndens ansvarsområde

3 § Kulturnämnden ansvarar för uppdrag och stöd till utförarverksamhet samt för finansiering, uppföljning och utvärdering av uppdragen inom nämndens

verksamhetsområde. Uppdrag ska ges till Västra Götalandsregionens egna och till anknutna verksamheter. I förekommande fall ska kulturnämnden samråda med regionutvecklingsnämnden.

Områden för uppdrag och stöd

a. Film i Väst AB, GöteborgsOperan AB, Göteborgs Symfoniker AB, Regionteater Väst AB

b. Västarvet och Kultur i Väst

c. Västra Götalandsregionens folkhögskolor d. Konstenheten inom Västfastigheter

e. Museer, teatrar, musikinstitutioner, konstinstitutioner samt övriga regionala verksamheter inom kulturområdet

f. Studieförbundsdistrikt, idrottsförbundsdistrikt och rörelsefolkhögskolor g. Distriktsorganisationer för ungdomar och pensionärer inklusive politiska

ungdomsförbund samt vissa etniska föreningar.

Kulturnämnden ska tillhandahålla utvecklingsstöd och resurser för att stödja lokala och andra initiativ på kulturområdet. Nämnden ska delta i internationellt

kultursamarbete, främja konstnärlig miljögestaltning inom Västra Götalandsregionens egen verksamhet samt dela ut kulturstipendier.

I syfte att bredda underlag för olika typer av beslut och stärka samverkan kan nämnden inrätta olika nätverk och arbetsgrupper där representanter för till exempel näringsliv, det fria kulturlivet och högskola kan ingå.

Kulturnämnden, miljönämnden, regionutvecklingsnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska samverka för en jämställd och jämlik hälsa.

4 § Regionstyrelsen tillhandahåller nämndens tjänstemannastöd och ansvarar för personalfrågor inklusive arbetsmiljöfrågor. Regionstyrelsen ansvarar för att organisationen är tydlig och ändamålsenlig med hänsyn till fullmäktiges mål och styrmodell samt lagar och andra författningar för verksamheten. Regionstyrelsen utser ansvarig chef till nämndens förfogande efter samråd med nämnden.

(23)

B. Gemensamma bestämmelser för samtliga nämnder, styrelser och kommittéer

Uppföljning, återredovisning och rapportering till fullmäktige

1 § Nämnden ska följa upp sin verksamhet kontinuerligt och säkerställa att den får tillräcklig information för att kunna ta sitt ansvar för verksamheten.

Nämnden ska rapportera till regionfullmäktige enligt regionstyrelsens anvisningar.

Nämnden ska också fullgöra rapporteringsskyldighet enligt speciallag.

Företrädarskap

2 § I de fall nämnden ingått avtal med extern part ska nämnden företräda Västra Götalandsregionen i de frågor som följer av avtalet. Vid tvist av större vikt ska samråd ske med regionstyrelsen.

Personuppgifter

3 § Nämnden är personuppgiftsansvarig för de register och andra behandlingar av personuppgifter som sker i nämndens verksamhet.

Säkerhet

4 § Nämnden ansvarar för säkerheten inom sin verksamhet.

Intern styrning och kontroll

5 § Nämnden ska fastställa och följa upp årlig plan för intern styrning och kontroll.

Avskrivning av fordringar

6 § Nämnden har rätt att avskriva fordringar inom sitt förvaltningsområde.

Tillgänglighet

7 § Nämnden ska inom sitt verksamhetsområde beakta behov av åtgärder för att öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning.

Arbetsformer

Tidpunkt för ordinarie sammanträde

8 § Nämnden bestämmer dag och tid för sina ordinarie sammanträden.

Extra sammanträde

9 § Nämnden ska också sammanträda om minst en tredjedel av ledamöterna begär det eller om ordföranden anser att det behövs. Ledamöter som vill ha ett extra

sammanträde ska lämna en skriftlig begäran med uppgift om ärende som ska behandlas. Begäran lämnas till ordföranden. Ordföranden ska, om möjligt, samråda med vice ordförandena om tiden för extra sammanträde.

(24)

Datum 2015-07-09

6 (9)

Inställt eller ändrad tid för sammanträde

10 § Om det finns särskilda skäl får ordföranden ställa in ett sammanträde eller ändra dagen eller tiden för sammanträdet. Om det är möjligt ska det ske efter samråd med vice ordförandena.

Om ordföranden beslutar att ett sammanträde ska ställas in eller att dagen eller tiden för ett sammanträde ska ändras, ska ordföranden se till att varje ledamot och ersättare snarast får besked om beslutet.

Kallelse och handlingar

11 § Ordföranden ansvarar för att det finns en skriftlig kallelse till sammanträdet med uppgift om tid, plats och de ärenden som ska behandlas. Kallelse ska lämnas till varje ledamot och ersättare i god tid före sammanträdet.

Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas.

När varken ordföranden eller vice ordföranden kan kalla till sammanträde ska den som varit ledamot i nämnden längst tid göra detta (ålderspresidenten). Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid ska den äldste ledamoten vara

ålderspresident.

I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt.

Offentliga sammanträden

12 § Nämnden får besluta om offentliga sammanträden.

Sammanträde på distans

13 § Nämnden får sammanträda med ledamöter närvarande på distans om det finns särskilda skäl. Vid sådana sammanträden måste ljud- och bildöverföring ske i realtid och på ett sådant sätt att samtliga deltagare kan se och höra varandra på lika villkor.

Obehöriga ska inte kunna ta del av sammanträdeshandlingar, bild eller ljud.

Ledamot som vill delta på distans ska senast fem dagar i förväg anmäla detta till nämndens kansli. Ordföranden avgör om närvaro får ske på distans.

Nämnden får bestämma vad som närmare ska gälla vid deltagande på distans.

Närvarorätt

14 § Regionstyrelsens ledamöter har rätt att närvara vid nämndens sammanträden och delta i överläggningarna.

Politiska sekreterare har rätt att närvara efter beslut i nämnden. Utöver detta får nämnden bestämma att annan får närvara vid sammanträde. Om nämnden beslutar det får den som närvarar delta i överläggningarna.

Förtroendevalda och andra som medgetts närvarorätt enligt denna paragraf får inte delta i besluten.

(25)

Sammansättning

15 § Nämnden har det antal ledamöter och ersättare som fullmäktige beslutat.

Ordföranden

16 § Ordföranden ska

a. leda nämndens arbete och sammanträden

b. kalla till sammanträde i enlighet med lag och reglemente c. kalla ersättare

d. inför sammanträdena se till att ärendena som ska behandlas i nämnden vid behov har beretts

e. se till att färdigberedda ärenden snarast behandlas i nämnden f. bevaka att nämndens beslut verkställs

g. ta de initiativ som behövs för att nämnden ska kunna fullgöra sina uppgifter.

Presidium

17 § Nämndens presidium ska bestå av ordförande och det antal vice ordförande som fullmäktige har beslutat.

Vice ordförandena ska biträda ordföranden i uppgiften att planera och leda sammanträdet i den mån ordföranden anser att det behövs.

Ersättare för ordföranden och vice ordföranden

18 § Om varken ordföranden eller annan i presidiet kan delta i ett helt sammanträde eller en del av ett sammanträde, får nämnden utse en annan ledamot som ersättare för dessa. Tills valet förrättats, tar den som varit ledamot i nämnden längst tid ansvar för att ordförandens uppgifter genomförs. Om flera ledamöter har lika lång

tjänstgöringstid utses den äldste av dem.

Om ordföranden är förhindrad att fullgöra sitt uppdrag under en längre tid får nämnden utse en annan ledamot, som ansvarar för ordförandens uppgifter under samma tid. Detsamma gäller om någon annan i presidiet är förhindrad att fullgöra sitt uppdrag under en längre tid. Ersättaren kan medges fast arvodesersättning på

motsvarande nivå.

Ersättares tjänstgöring

18 § Om en ledamot inte kan delta under hela eller delar av ett sammanträde ska en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. Den ersättare ska kallas in som står i tur att tjänstgöra och som inte redan har kallats in. Ersättarna ska tjänstgöra enligt den ordning som fullmäktige har bestämt, om de inte valts proportionellt. Om ingen ordning är bestämd, kallas ersättare i den ordning de tagits upp i fullmäktiges protokoll från valet.

En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare trätt i ledamotens ställe.

En ersättare som börjat tjänstgöra har alltid företräde till tjänstgöring framför annan ersättare.

(26)

Datum 2015-07-09

8 (9)

Ersättare som inte tjänstgör har rätt att delta i överläggningarna och få sin mening antecknad till protokollet.

Avbruten tjänstgöring

19 § En ledamot eller en ersättare som avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får tjänstgöra igen sedan ärendet handlagts.

Ledamot som en gång avbrutit tjänstgöringen under ett sammanträde på grund av annat hinder än jäv, får inte åter tjänstgöra vid sammanträdet.

Reservation

20 § Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och vill motivera reservationen ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas till sekreteraren före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet. Motsvarande gäller vid omedelbar justering.

Justering av protokoll

21 § Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot. Nämnden kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen ska redovisas skriftligt vid sammanträdet och justeras av ordföranden och en ledamot.

Delgivningsmottagare

22 § Delgivning med nämnden sker med ordföranden, förvaltningschefen eller annan anställd som nämnden beslutar.

Delegeringsbeslut

23 § Nämnden ska varje år ta ställning till delegering av beslutanderätt. Nämnden kan löpande justera beslutad delegeringsordning.

Delegeringsbeslut fattas i nämndens namn. Beslut enligt delegering ska anmälas i nämnden i den ordning som nämnden beslutar.

Undertecknande av handlingar

24 § Skrivelser, avtal och andra handlingar från nämnden ska på nämndens vägnar undertecknas av ordföranden och kontrasigneras av förvaltningschefen om inte nämnden bestämmer annat. När ordföranden är förhindrad inträder vice ordföranden och när vice ordföranden är förhindrad utser nämnden en annan ledamot.

Nämnden får även uppdra åt förtroendevald eller tjänsteman att underteckna handlingar på nämndens vägnar och enligt nämndens direktiv.

Beslut som fattas med stöd av delegering samt tillhörande handlingar undertecknas av den som fattat beslutet och, i förekommande fall, kontrasigneras av den som utsetts därtill.

(27)

Anders Ahlström Förvaltningschef

(28)

ÄRENDE 4

(29)

Genomförande och rapportering av styrelsens beslut

Förslag till beslut

1. Styrelsen för folkhögskolorna beslutar att i varje beslut även fatta beslut om genomförandetid och när uppdraget ska vara rapporterat.

2. Styrelsen för folkhögskolorna beslutar att vid varje styrelsemöte ha informationspunkter återrapportering av delegationsbeslut

Sammanfattning av ärendet

För att styrelsen ska kunna följa upp de beslut som fattas finns behov av tydlighet kring hur genomförande och uppföljning av beslut ska göras. Dessa

förutsättningar görs klokas inför ett beslut och bör innehålla rubriker som:

Genomförs under perioden:

Återrapportering till styrelse senast den:

Vidare behöver styrelsen få underlag kring vilka beslut som fattats på delegation enligt upprättad delegationsordning. För att informationen ska komma styrelsen till del kan därför en punkt på dagordningen införas som innehåller denna information. Punkten kallas lämpligen för återrapportering av delegationsbeslut.

Vid styrelsemötet i juni 2015 fattade styrelsen två beslut som leder till upprättandet av en tidsplan för genomförande och rapportering.

Postadress:

Besöksadress:

Telefon:

010-441 00 00

Webbplats:

www.vgregion.se

E-post:

(30)

Datum 2015-07-09

2 (2)

Genomförande och rapporteringsplan för styrelsebeslut.

Paragraf fattat beslut/uppdrag

Datum för beslut/uppdrag

Beskrivning av beslut/uppdrag

Genomförandetid för beslut/uppdrag

Rapporteringsdag för beslut/uppdrag 7§, 2 FHSK 52-2015 20150127 Deltagarinflytande i

förvaltning

20150127 - 20151231 Januari 2016 13§, 1 FHSK 56-2015 20150227 Ansökan om stöd för

filmutbildning

20150227 – 20150315 Augusti 2015 15§, 1-6 FHSK 6-2015 20150227 Justerat kursutbud

Fristads folkhögskola

20150227 – 20151231 Januari 2016

19§, 1 20150227 Underlag fördelning

regionstöd

20150227 – 20150831 Augusti 2015

19§, 2 20150227 Beskrivning

ekonomiska läget samt prognos 2016, 2017

20150227 – 20150931 Oktober 2015

19§, 3 20150227 Presidiet samtal med

ägarutskott

20150227 – 20150831 Oktober 2015

21§, 1 20150227 Tillgänglighet av

handlingar

20150227 – 20150331 Mars 2015 26§, 1 FHSK 61-2015 20150605 Miljöledningssystem 20150605 - 20151231 Januari 2016 26§, 2 FHSK 61-2015 20150605 Kvalitetsledningssystem 20150605 - 20151231 Januari 2016 26§, 3 FHSK 61-2015 20150605 Handlingsplan för hälsa 20150605 - 20160331 April 2016 26§, 4 FHSK 61-2015 20150605 Handlingsplan

jämställdhet och mångfald

20150605 - 20160331 April 2016

26§, 5 FHSK 61-2015 20150605 Arkivplan 20150605 - 20160630 Augusti 2016 26§, 6 FHSK 61-2015 20150605 Gemensam

studeranderätt

20150605 - 20150630 Augusti 2016 26§, 7 FHSK 61-2015 20150605 Gemensam riktlinje

funktionshinder

20150605 - 20160630 Augusti 2016 26§, 8 FHSK 61-2015 20150605 Gemensam riktlinje

språkschablon

20150605 - 20160630 Augusti 2016 26§, 9 FHSK 61-2015 20150605 Årshjul för styrelsen 20150605 - 20150731 Augusti 2015 27§, 2 FHSK 25-2015 20150605 Mall för

återrapportering delegationsbeslut

20150605 – 20150930 Oktober 2015

31§, 1-2 20150605 Remiss kulturplan

2016-2019

20150605 - 20150730 Augusti 2015

32§, 1 20150605 Remiss reglemente

folkhögskolestyrelse

20150605 – 20150730 Augusti 2015

32§, 2 20150605 Remiss reglemente

kulturnämnden

20150605 – 20150730 Augusti 2015

(31)

ÄRENDE 5

(32)

1 (2)

Fördelning av regionstöd – Uppdrag och

regionstödets utformning en sammanfattning

Förslag till beslut

1. Styrelsen för folkhögskolorna beslutar att ta emot rapporten om regionstödets utformning

2. Styrelsen för folkhögskolorna beslutar att uppdra åt förvaltningschef att återkomma med förslag till beslut baserat på rapportens förslag.

Sammanfattning av ärendet

Fördelningen av regionens stöd till folkhögskolorna ägna av Västra

Götalandsregionen har länge varit en fråga som diskuterats inom såväl som utanför folkhögskolornas verksamheter. I den rapport som läggs fram lämnas ett antal förslag till åtgärder och uppdrag.

Vidare gör rapporten en historisk tillbakablick och sätter folkhögskolornas verksamhet och uppdrag i ett samhällsperspektiv. I rapportens sammanfattning kan vi läsa:

Folkhögskolorna i allmänhet och regionskolorna i synnerhet har en rad uppdrag och styrdokument att förhålla sig till. Regionskolorna är även nödgade att följa de inköpsrutiner, typ av systemhantering, hyresavtal m.m. som ingår i den gemensamma driften och förvaltningen av regionen. I detta finns såväl fördelar som nackdelar. Trots att det snart har passerat 15 år sedan Bo Löwkrantz utredning av Västra Götalandsregionens egna folkhögskolor, uppfattar skolorna att uppdragen inte alltid är kommunicerade på bästa sätt. Det är inte säkert att uppdrag som ges tillförs pengar i den utsträckning som behövs för att fullfölja uppdraget. Ett tydligt exempel på den brist av samstämmighet mellan uppdrag och tilldelade medel är filmutbildningen som skall starta i Göteborg.

Rapporten visar att såväl det statliga stödet som det regionala stödet inte har utvecklats i samma takt som löneutvecklingen. Under en följd av år har stödet varit lägre än kostnadsutvecklingen. Flertalet av skolorna säger sig därför vara nödgade att satsa på annat än kärnverksamheten, vilket har medfört att kurs, konferens, sommarverksamhet m.m. är nödvändigt för att uppnå ekonomisk balans.

Postadress:

Besöksadress:

Telefon:

010-441 00 00

Webbplats:

www.vgregion.se

E-post:

(33)

Av rapporten ser man att det finns stora skillnader i prissättning för internat, mat som serveras och möjlighet till val eller inte, såväl för deltagare som för

personal. Serviceavgifterna till deltagarna skiljer markant, till viss del kan detta förklaras med skolornas olika kursutbud och därmed kostnader. Stora skillnader kan också utläsas i stödet från SPSM. Dessa skillnader har delvis sin grund i olika studieinriktningar mellan skolorna, men här borde en större sökning kunna ske. Detta förutsätter givetvis att det finns pengar att söka hos SPSM. Med tanke på den förändrade sammansättningen på elever/deltagare bör politiska

påtryckningar göras att mer medel kommer till SPSM:s del.

Skolorna har mycket stora skillnader vad gäller tillgång till fonder och stiftelser, vilket direkt påverkar deras möjligheter att göra aktiviteter, resor, inköp,

stipendieutdelning m.m. till deltagarnas och därmed verksamhetens gagn.

Det är av vikt att diskussion förs om hur regionstödet fördelas mellan skolorna och då främst de politiskt motiverade insatserna, inte minst ur perspektivet att det nu finns en gemensam förvaltning för folkhögskolorna.

Bilaga

1. Uppdrag och regionstödets utformning en sammanfattning 2. Förväntat utfall av regionstöd

(34)

Per -O lo v M ag nu ssso n Fo lkh ög sko lef ör val tn in gen

U ppd ra gen oc h r egi on st ödet s ut for m ni ng en s am m an fa tt ni ng .

(35)

Sammanfattning Sid. 3

1. Uppdraget från styrelsen. Sid. 5

2. Folkbildningens idégrund och uppdrag från stat och region till de regionägda

folkhögskolorna. Sid. 5

2.1 Folkbildningens idégrund: Sid. 5

2.2 Statens stöd till folkbildningen ska ha till syfte att: Sid. 5 2.3 Övergripande för Västra Götalandsregionen finns en mängd policydokument att förhålla sig till och kanske mest aktuella är: Sid. 6

2.3.1 Det Goda Livet Sid. 6

2.3.2 Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland 2014-2020 (RUP) Sid. 6

2.3.3 En mötesplats i världen (KUN) Sid. 7

2.3.4 Folkhälsopolitisk policy Sid. 7

2.4 Regionala uppdrag som är riktade direkt till skolorna Sid. 8 3 Elevernas/deltagarnas förändrade bakgrund Sid. 9

3.1 Skolverkets och SKL:s statistik Sid. 11

4. Förutsättningar för de olika skolorna utifrån antal deltagarveckor m.m. Sid. 12

4.1 Billströmska Sid. 13

4.2 Dalsland Sid. 13

4.3 Fristad Sid. 14

4.4 Grebbestad Sid. 14

4.5 Göteborg Sid. 15

4.6 Vara Sid. 15

5 Nyckeltal för skolorna Sid. 16

1

(36)

6 Fördelning av driftsbidrag folkhögskolorna 2010 – 2015 (VGR) Sid. 22 6.1 Grundtankar om fördelningsmall för regionstödet till sina egna folkhögskolor.

Sid. 23 7 Statsstödet och specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) Sid. 25

8 Bilagor

Bilaga 1: Folkbildningsförordningen Sid. 28

Bilaga 2: Politiskt motivareda insatser för Västra Götalandsregionens folkhögskolor Sid. 31 Bilaga 3: Uppdrag till Västra Götalandsregionens folkhögskolor Sid. 37

2

(37)

Folkhögskolorna i allmänhet och regionskolorna i synnerhet har en rad uppdrag och

styrdokument att förhålla sig till. Regionskolorna är även nödgade att följa de inköpsrutiner, typ av systemhantering, hyresavtal m.m. som ingår i den gemensamma driften och

förvaltningen av regionen. I detta finns såväl fördelar som nackdelar. Trots att det snart har passerat 15 år sedan Bo Löwkrantz utredning av Västra Götalandsregionens egna

folkhögskolor, uppfattar skolorna att uppdragen inte alltid är kommunicerade på bästa sätt.

Det är inte säkert att uppdrag som ges tillförs pengar i den utsträckning som behövs för att fullfölja uppdraget. Ett tydligt exempel på den brist av samstämmighet mellan uppdrag och tilldelade medel är filmutbildningen som skall starta i Göteborg.

Utredningen visar att såväl det statliga stödet som det regionala stödet inte har utvecklats i samma takt som löneutvecklingen. Under en följd av år har stödet varit lägre än

kostnadsutvecklingen. Fleretalet av skolorna säger sig därför vara nödgade att satsa på annat än kärnverksamheten, vilket har medfört att kurs, konferens, sommarverksamhet m.m. är nödvändigt för att uppnå ekonomisk balans.

Av utredningen ser man att det finns stora skillnader i prissättning för internat, mat som serveras och möjlighet till val eller inte, såväl för deltagare som för personal.

Serviceavgifterna till deltagarna skiljer markant, till viss del kan detta förklaras med

skolornas olika kursutbud och därmed kostnader. Stora skillnader kan också utläsas i stödet från SPSM. Dessa skillnader har delvis sin grund i olika studieinriktningar mellan skolorna, men här borde en större sökning kunna ske. Detta förutsätter givetvis att det finns pengar att söka hos SPSM. Med tanke på den förändrade sammansättningen på elever/deltagare bör politiska påtryckningar göras att mer medel kommer till SPSM:s del.

Skolorna har mycket stora skillnader vad gäller tillgång till fonder och stiftelser, vilket direkt påverkar deras möjligheter att göra aktiviteter, resor, inköp, stipendieutdelning m.m. till deltagarnas och därmed verksamhetens gagn.

Det är av vikt att diskussion förs om hur regionstödet fördelas mellan skolorna och då främst de politiskt motiverade insatserna, inte minst ur perspektivet att det nu finns en gemensam förvaltning för folkhögskolorna.

Förslag till förvaltningen att jobba vidare med:

1. Att: det är folkhögskoleförvaltningen som fördelar det politiskt motiverade stödet, samt att en buffert läggs på Folkhögskoleförvaltningen för att möta eventuellt oförutsedda utgifter på skolorna. Basen läggs på att fördela 95% av stödet som omfattar 30 400 000 kr vilket medför att 28 880 000 kr fördelas mellan skolorna.

Resterande 1 520 000 kr läggs som en förvaltningsövergripande buffert för att möta oförutsedda utgifter på skolorna. Fördelning av 28 800 000 kr sker med antalet deltagveckor för varje skola som bas.

3

(38)

Tidsram: för förändring av de politiskt motiverade insatserna:

a) Folkhögskoleförvaltningen fördelar medlen för de politiskt motiverade insatserna från 2016.

b) Gradvis övergång till 95% fördelning av stödet då nuvarande system för

uppdragsbaserat verksamhetsstöd från Kulturnämnden gäller för perioden 2015- 2017

c) Skall gälla fullt ut från 2018 då nya uppdrag skall ha kommunicerats och fördelats.(Se 6.1)

2. Att: tanken väcks om skolorna gemensamt kan göra något av delar av utvecklings- och profileringsbidraget.

3. Att: få till stånd en transparent dialog med Kulturnämnden och Kultursekretariatet rörande uppdragen för att undvika envägskommunikation. Eftersom denna fråga har varit ”på tapeten” under lång tid, bör även frågan lyftas på politisk nivå mellan Folkhögskolestyrelsen och Kulturnämnden.

4. Att: en översyn görs av priserna för internat, kost, serviceavgifter för deltagare. Att avgifter skall likriktas där så är möjligt, men där hänsyn tas till lokala förutsättningar och kursutbud.

5. Att: initiera arbetet med att ta fram ett ”grundpaket” rörande studeranderättslig standard för folkhögskolorna, men där hänsyn tas till lokala förutsättningar och kursutbud vad gäller t. ex serviceavgifter. Detta skulle underlätta för Folkhögskolans styrelsepresidium att ha ett grundmaterial att förhålla sig till om de blir kontaktad av en studerande som är missnöjd.

6. Att: punkt 4 och 5 följs upp varje år av ekonomisk controller och administrativ koordinator. Uppföljningen skall ske i nära dialog med skolorna.

7. Att: -utifrån den samhällsnytta som folkhögskolorna utför för att minska utanförskap, bidra till kompetensutveckling, medborgarskapande m.m. - på alla nivåer verka för att stödet till folkhögskolorna ökas såväl statligt, regionalt som för SPSM.

8. Att: folkhögskoleförvaltningen tillsammans med skolorna tänker igenom hur all övrig verksamhet som inte är förknippat med grunduppdraget bildning och utbildning, påverkar verksamheten. Oro finns för att all övrig verksamhet som sommarkurser, etebleringskurser m.m. påverkar personalens möjlighet till återhämtning.

9. Att: genomlysning görs av effekterna av ny internhyresmodell och regionstödets utformning då endast 50% av hyreskostnaden täcks. Av vikt är även att

kvadratmeterpriset för olika lokaler kan avläsas.

10. Att: det socialpedagogiska behovet ses över på skolorna för att möta deltagare med särskilda behov och att det bildas någon form av elevvårdsteam på skolorna. Mer aktivt sökande av medel från SPSM förespråkas.

4

(39)

Uppdraget till förvaltningen: ta fram underlag för fördelning av driftsbidrag för folkhögskolorna §19 vid möte 2015-02-27.

Utvecklingen inom det statliga och regionala området ställer vår offentliga verksamhet inför nya uppdrag, stora utmaningar och ökade krav. På många områden fattas beslut som utmärks av en högre servicenivå och ökad rättssäkerhet. Tydliga exempel på detta är bl. a Folkbildningsrådets krav på studeranderättslig standard och policy för språkschablon.

För att möta framtidens krav och förväntningar krävs därför att de gemensamma resurserna används på sätt som ger högsta möjliga kvalitet i verksamheterna

Detta dokument är en beskrivande sammanställning och grundläggande analys av ihopsamlade uppgifter utifrån statligt uppdrag, regionala policydokument och uppdrag, inkomna synpunkter från rektorer enskilt och ledningsgruppen gemensamt.

I sammanfattningen kommer även vissa förslag att läggas fram för folkhögskoleförvaltningen att jobba vidare med.

2. Folkbildningens idégrund och uppdrag från stat och region till de regionägda folkhögskolorna.

2.1 Folkbildningens idégrund:

Lärandet relateras till människans hela livssituation Kunskap och bildning har ett egenvärde.

Folkbildningen är fri och frivillig.

Deltagaren är en aktiv medskapare.

Samhällsengagemang stimuleras och kanaliseras genom folkbildningens förankring i folkrörelser och föreningsliv.

2.2 Statens stöd till folkbildningen ska ha till syfte att:

-Stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin.

- Bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen.

- Bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället.

- Bidra till att bredda intresset för och delaktigheten i kulturlivet.

Den gemensamma värdegrunden; alla människors lika värde och jämställdhet mellan könen.

Det mångkulturella samhällets utmaningar.

Den demografiska utmaningen.

5

(40)

Det livslånga lärandet.

Kulturen.

Tillgängligheten och möjligheten för personer med funktionsnedsättning

Folkhälsa, hållbar utveckling och global rättvisa. (OBS! se den nya förordningstexten) Bilaga 1.

Till ovanstående kommer indirekt uppdraget att förhålla sig till funktionshinderspolitiken, jämställdhetspolitikens inriktning, stärkt och självständigt civilsamhälle m. fl. nationella riktlinjer.

2.3 Övergripande för Västra Götalandsregionen finns en mängd policydokument att förhålla sig till och kanske mest aktuella är:

2.3.1 Det Goda Livet

När visionen antogs av regionfullmäktige den 5 april 2005 kom denna att ligga till grund för fortsatt utvecklingsarbete i Västra Götalandsregionen. Visionen bestod av tre delar: ”Hållbar utveckling med dessa tre dimensioner, den ekonomiska, den sociala och den

miljömässiga…Fyra generella perspektiv, som ska genomsyra allt; Den gemensamma regionen, Jämställdhet, Integration och Internationalisering. Fem fokusområden, dit huvuddelen av utvecklingsarbetet inriktas; 1) Ett livskraftigt och hållbart näringsliv, 2) ledande i kompetens och kunskapsutveckling, 3) Infrastruktur och kommunikationer med hög standard, 4) En ledande kulturregion och 5) En god hälsa.” Sid 3.

Visionen innehåller flera områden som folkbildning och folkhögskola kan vara bidragande i att förverkliga.

2.3.2 Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland 2014-2020 (RUP)

I RUP står bland mycket annat: ”Det handlar om utbildning och delaktighet i samhället för unga och om insatser för att stödja ett ökat arbetsdeltagande med betoning på livslångt lärande, validering etc för vuxna. I båda fallen beskrivs särskilda insatser för att stärka grupper med svagare socio-ekonomiska förutsättningar och med mål att minska de socioekonomiska skillnaderna mellan olika delar av regionen.” (Sid 8)

”En region som syns och engagerar…Utveckla Västra Götaland som en plats där unga möts, främja ungdomskultur.” (Sid 10)

”Ett antal aktörer är centrala för strategins genomförande. Högskolor och universitet liksom utbildningssystemet i sin helhet spelar en avgörande roll.” (Sid 12)

”Förkorta och förenkla vägen till arbetsmarknaden genom vägledning och validering…

Folkbildningen ger alternativ och stärker demokratin och mångfalden i samhället.

Studieförbund och folkhögskolor har ett särskilt ansvar att bidra till lusten att lära.” (Sid 20.)

”Effektiv kompetensförsörjning och livslångt lärande i företag och organisationer…

Folkbildning genom studieförbund och folkhögskolor är viktiga resurser.” Sid 20.

6