Ur folkens liv 1-3

Ur folkens liv är uppdelad i tre delar och som avses att läsas i årskurs 4-6. Detta läromedel

försöker ge en neutral helhetsbild av historien. Till och från finns även en ambition att se den stora historien genom den lilla, då enskilda livsöden från olika tider då och då dyker upp i texten. I den första delen som är avsedd för årskurs fyra ger författarna en introduktion till vad historia är och hur man kan använda sig av historia. Vidare pekar de även på att dessa böcker handlar om ”hur människorna hade det till vardag och till fest, i krig och i fred för mycket länge sedan.”147 I dessa tre böcker används orden män och kvinnor frekvent vid beskrivningar av de olika könen, de beskrivs inte som en grupp utan två kön. Män omskrivs mer än kvinnor och när kvinnor väl dyker upp är det ofta vid hushållsreferenser, men ofta står det även skrivet när kvinnan inte varit delaktig vid olika händelser eller sysslor.

5.4.1 Allmänna kvinnor

Första gången kvinnorna synliggörs i denna serie är i kapitlet i Ur folkens liv 1 som beskriver livet i en stenåldersby. I början av stycket står det allmänt att läsa om människan och om männens arbete och den kvinnobeskrivning som här finns med gäller deras kläder och

144 Ibid. s 160 145 Jansson m. fl. s 256 146 Ibid. s 276 147

Eklund m fl. Ur folkens liv 1.Historia för mellanstadiet, Grundbok, Förlaget Natur och Kultur, Stockholm 1974 s 10

smycken.148 Härefter följer ett stycke om vikingatiden. På dessa två sidor står kvinnor på den första omskriven på detta sätt: ”Kvinnorna fick ta hand om sina skadade män och hjälpa dem hem efter festerna.”149 På nästföljande sida är hälften av texten tillskriven kvinnorna under rubriken Kvinnorna, här beskrivs kvinnornas och trälkvinnornas liv under vikingatiden, här står att läsa: ”Kvinnorna hade det gemensamt att de inte var jämställda.”150

Kvinnan i allmänhet hittas i nästa bok i serien på sidan där livet i en bondby beskrivs, här återfinner vi kvinnans arbete i hemmet som nämndes i början av föregående stycke. I beskrivning om bondesamhället ges även där en bild av kvinnors sysslor, då deras arbete på fältet nämns. 151

I kapitlet som behandlar riddarna återfinns återigen en liten egen del om kvinnor. Först beskrivs här en allmän riddarhistoria för att sedan komma till underrubriken Kvinnornas liv: här beskrivs det hur flickorna lärdes upp till att sköta hus och hem; hur släkten bestämde vid giftermål; hur kvinnan var underordnad sin man och att de var tvingade till klosterliv om de inte ville tvångsgifta sig eller om de ville leva ett relativt självständigt liv.152

Häxprocesserna som omskrivs på två sidor, försöker ge en förklaring till varför det var så många fattiga och pigor som angav häxor med att dessa kanske ville hämnas. Här porträtteras även ett enskilt kvinnoöde i och med en kort berättelse om Elin i Staxäng. Läsaren tar här del av hennes livsöde som slutade med hennes avrättning som häxa. Sist i detta stycke omskrivs Urban Hjärnes roll i kraft av hans ämbete som domare i häxdomstolar och hans arbete med att undervisa folket om häxorna och att de inte var riktiga häxor utan snarare en produkt av dåliga vittnen i form av barn och allmänhetens hysteri.153

Slutligen beskrivs i Ur folkens liv 2 även under kapitlet Grekland förr i världen med

underrubrikerna Husets herre roar sig och Husmodern fick stanna hemma hur lite kvinnorna

148 Ibid. s 16ff 149 Ibid. s 33 150 Eklund m fl. 1974, s 34 151 Ibid. s 26 152 Ibid. s 70ff 153

Eklund m fl. Ur folkens liv 2. Historia för mellanstadiet, Grundbok, Förlaget Natur och Kultur, Stockholm 1976 (a), s 73ff

hade att säga till om i Aten samt att kvinnornas sysslor endast skedde inom hemmets fyra väggar.154

I den avslutande delen i serien tas inga specifika kvinnor upp utan här beskrivs kvinnor i allmänhet i anknytning till specifika händelser eller manliga personöden. Till att börja med finns en beskrivning av en mans liv som soldat, här nämns kvinnan endast som hustru och soldatänka.155 Under en beskrivning av fabriksarbetare nämns kvinnan som deltagare i industrialiseringen.156 När franska revolutionen behandlas beskrivs kvinnornas roll i denna viktiga händelse:

En regning höstdag 1789 drog ett tåg av våta och hungriga kvinnor från Paris ut till kungastaden Versailles. De trängde in till nationalförsamlingen och in i det kungliga slottet. Kvinnorna var uppretade över att det inte fanns bröd att köpa i Paris. Varför skulle de och deras familjer svälta, när hovet och adeln levde i överflöd? Kvinnorna tvingade kungafamiljen att följa med dem tillbaka till Paris. Där kunde folket bättre ha kungen under kontroll.157

Kapitlet om utvandringstiden har två referenser till kvinnor. En torparhustru och en kvinna vars två bröder emigrerat får korta omnämningar.158

Slutligen beskrivs kampen om rösträtten: ”Arbetarna hade ingen möjlighet att ändra på lagen, eftersom de flesta arbetare ännu inte hade rösträtt till riksdagen. Det var ju där lagarna

stiftades. De krävde därför allmän rösträtt för både män och kvinnor.”159

5.4.2 Märkliga kvinnor och stora män

Det första kvinnoporträtt som beskriver en specifik kvinna är den heliga Birgittas. Hon skildras här som ”mycket självmedveten (självsäker, förf. anmärkning) och anklagade både kungen och påven i Rom för fel de gjorde.”160 Den heliga Birgitta tar ingen större plats i denna bok, men dock hänvisas det till vidare läsning i religionskunskapsboken. Birgitta dyker

154

Ibid. s 87

155

Eklund m fl. Ur folkens liv 3. Historia för mellanstadiet, Grundbok, Förlaget Natur och Kultur, Stockholm 1976 (b), s 5 156 Ibid., s 17 157 Eklund m. fl. 1976 (b), s 36 158 Ibid. s 47, s 50 159 Ibid. s 56 160 Eklund m. fl. 1974, s 60

även upp senare som en fiende till Magnus Eriksson: ”En fiende hade han i Heliga Birgitta, som ju var av stormannasläkt.” 161 En jämförelse går här inte att göra med Erik den helige då han inte nämns alls i detta läromedel.

Drottning Margareta beskrivs med orden: ”Margareta var intelligent och hade en stark vilja.[...] Hon fick stormännen att rätta sig efter de beslut som hon utfärdade.”162 Överlag är det här en allmänt saklig beskrivning av Margareta som ges utan utsvävningar eller

känsloyttringar.

Erik av Pommerns tid på tronen beskrivs även den lika sakligt som Margaretas. Fokuseringen ligger på Eriks krig med Hansestäderna och hur detta krig drabbade folket.163

Den enda specifika kvinna som tas upp i Ur folkens liv 2 är drottning Kristina, vilken

omskrivs på två sidor. Här finns även underrubrikerna Kristina som barn, Pengar och politik,

1650 års riksdag, En stolt och ärelysten drottning, Karl Gustav tronföljaren samt Kristinas tronavsägelse”. Här får läsaren reda på att Kristina uppfostrades som en pojke, men även att

hon tyckte om att studera och kände glädje i det och att hon gärna lyssnade på Axel

Oxenstierna som gav henne råd i rikets skötsel. Här står även: ”Hon älskade att rida och jaga. Ofta sov hon ute i det fria på bara marken. Hon lärde sig tåla hunger och smärta.”164

Pengar och politik är nästa underrubrik, här beskrivs hur Kristina säljer gårdar till rikets

adelsmän för att få in pengar till det fattiga riket. Dessa gårdar ges även som lön och

ersättning. Adelns landvinningar beskrivs väldigt faktastyrt utan några bakomliggande känslor eller åsikter. Här står även att läsa: ”Axel Oxenstierna och hans förmyndarregering ansåg att gårdarna blev bättre skötta på detta sättet. Drottningen hade samma åsikt.”165 Under 1650 års

riksdag beskrivs det hur ständerna krävde att Kristina skulle kräva tillbaka gårdarna, att

hungersnöd rådde i landet, men inget åtagande skedde och att Kristina ville vara rättvis mot alla. En stolt och ärelysten drottning visar upp Kristina som en positiv och självständig kvinna ”för stolt och ärelysten för att gifta sig.”166 Man skriver om hennes stora kunskaper i politik och historia men även hur detta förvånade samtidens folk. ”En engelsk ambassadör,

161 Eklund m. fl. 1974, s 79 162 Ibid. s 83 163 Eklund m.fl. 1974, s 84ff 164 Eklund m.fl. 1976 (a), s 62 165 Ibid. s 63 166 Ibid. s 63

som kom på besök, berättade att Kristina var manligt klädd och hade löst hängande hår.”167 I

Karl Gustav tronföljaren får läsaren veta hur Kristina eggade de ofrälse mot adeln för att få

Karl X till tronföljare. Under Kristinas tronavsägelse står det att läsa: ”Strax därpå lämnade hon landet och bosatte sig i den katolska kyrkans medelpunkt, Rom. Under vägen dit hade hon övergått till katolicismen.”168

Gustav II Adolf får här inget personporträtt. Kapitlet om trettioåriga kriget handlar istället om folkets situation och fakta om kriget. Kriget avdramatiseras och kungens roll verkar inte ha varit stor.169