Formuleringsarenan

Den här delen avser besvara vår första frågeställning “Vad står skrivet i valda styrdokument från Skolverket och GIH om spänningsreglering och mental träning och vilka likheter och skillnader finns det mellan dokumentens formuleringar?”. Frågeställningen besvaras med koppling till formuleringsarenan som teoretisk anknytning och dokumentanalys som metod.

7.1.1 Skolverkets dokument

Som tidigare nämndes i texten har vi valt att analysera läroplanen för gymnasieskolan (Skolverket, 2011a), ämnesplanen för idrott och hälsa (Skolverket, 2011b), kursplanen för idrott och hälsa 1 (Skolverket, 2011c), kommentarmaterialet till ämnesplanen för idrott och hälsa (Skolverket, 2012a) och bedömningsstödet i idrott och hälsa 1 (Skolverket, 2012b).

7.1.1.1 Målnivån

Målnivån syftar till att undersöka den människosyn som skolans verksamhet speglar samt vilket fostrande och utvecklande uppdrag skolan ska ta sig an. På målnivån finns inte begreppen spänningsreglering och mental träning explicit uttryckta och därmed har närliggande hälsoformuleringar letats efter som kan kopplas samman med dem. I

värdegrunden (Skolverket, 2011a) förmedlas den syn som ska prägla skolan som verksamhet och där framkommer det att det är skolans ansvar att varje elev som slutför en nationellt fastställd utbildning inom gymnasieskolan ska ha ”kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa” (Skolverket, 2011a, s. 6). Det beskrivs vidare att varje elev ska delges nya kunskaper för personlig utveckling och för att stärka den egna tron på sig själv (Skolverket, 2011a). Utöver de generella syner som präglar skolans mål i värdegrunden finns specifika mål gällande elevers hälsa och det beskrivs att:

Idrott, friluftsliv och olika former av motion och rekreation har stor betydelse såväl för enskilda människors hälsa som för folkhälsan. Ämnet idrott och hälsa förvaltar ett kulturellt arv av fysiska aktiviteter och naturupplevelser. Det ger tillfälle att uppleva och förstå betydelsen av rörelseaktiviteter

och deras samband med välbefinnande och hälsa. Färdigheter i och kunskaper om rörelseaktiviteter och hur olika livsstilsfaktorer påverkar människors hälsa är grundläggande för att människor ska kunna ta ansvar för sin hälsa (Skolverket, 2011b, s.1).

Ovanstående utdrag belyser det hälsofrämjande tänk skolan ska förmedla för att elever ska utveckla förståelse och ansvar för det egna välbefinnandet.

7.1.1.2 Regelnivån

På regelnivån framkommer vilka hälsouttryck som framställts som ett måste och fokus skiftar från generella målområden till specifika ämnen. I likhet med målnivån finns inte begreppen

spänningsreglering och mental träning explicit uttryckta på regelnivån och därmed har

närliggande hälsoformuleringar letats efter som kan kopplas samman med dem. Resultatet visar att skolan ska “utveckla elevernas kommunikativa och sociala kompetens samt uppmärksamma hälso-, livsstils- och konsumentfrågor” (Skolverket, 2011a, s. 3). I ämnet idrott och hälsa beskrivs att “Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar hälso- och miljömedvetenhet samt intresse för att delta i arbetet med hälsofrågor i arbetsliv och samhälle” (Skolverket, 2011b, s. 1). Citaten visar på att skolan ska utveckla ett hälsotänk hos eleverna och framförallt i ämnet idrott och hälsa.

Förmågor som elever ska utveckla i ämnet idrott och hälsa är bland annat “förmåga att planera och genomföra fysiska aktiviteter som befäster och vidareutvecklar kroppslig förmåga och hälsa” samt “kunskaper om betydelsen av fysiska aktiviteter och naturupplevelser för kroppslig förmåga och hälsa” (Skolverket, 2011b, s.1). Därmed kan det utläsas att elever i ämnet idrott och hälsa ska undervisas i aktiviteter som befäster hälsa samt utveckla kunskaper som föranleder en hälsoaspekt. Utöver detta är ett av kunskapskraven formulerat såsom:

Med goda rörelsekvaliteter genomföra en bredd av aktiviteter som utvecklar den kroppsliga förmågan. I samband med det beskriver eleven översiktligt aktiviteternas och livsstilens betydelse för den kroppsliga förmågan och hälsan (Skolverket, 2011c, s. 2).

Utdraget befäster ytterligare den hälsoaspekt som ska framkomma i ämnet idrott och hälsa och som elever ska få möjlighet att utveckla kunskap inom.

7.1.1.3 Verksamhetsnivån

De mål och påbud som formulerats ska sedan i en faktisk undervisning utformas som lektionsinnehåll. Vilket lektionsinnehåll som ska behandlas skrivs fram i det centrala

i gymnasieskolan (Skolverket, 2011c) finns kopplingar till en hälsoarena. I det centrala innehållet står det bland annat uttryckt:

 “Den fysiska aktivitetens och livsstilens betydelse för kroppslig förmåga och hälsa.”  “Utemiljöer och naturen som arena för rörelseaktiviteter och rekreation.”

 “Spänningsreglering och mental träning”.

 “Träningsmetoder och deras effekter, till exempel konditions- och koordinationsträning” (Skolverket, 2011c, s.2).

Som visas kan det utläsas att det i det centrala innehållet för idrott och hälsa 1 finns formuleringar som inte bara syftar till den fysiska ansträngningen utan även det psykiska välmåendet.

Utöver det centrala innehåll som är framskrivet finns tillhörande kommentarmaterial och bedömningsstöd till det centrala innehållet (Skolverket, 2012a; b). De dokumenten kan ses som lärares hjälp i utformandet av lektionsinnehåll samt förslag på hur innehållet kan bedömas. Kommentarmaterialet ger Skolverkets syn på hur spänningsreglering ska förstås i kursen idrott och hälsa 1 (Skolverket, 2012a, s.4) och där beskrivs:

Begreppet spänningsreglering används ur ett främjande (salutogent) perspektiv med utgångspunkt i den kroppsliga förmågan, till skillnad från begreppet stresshantering som snarare utgår från ett

sjukdomstillstånd. Olika former av till exempel rörelseaktiviteter kan användas för att reglera spänningar och få kroppen i balans. Rörelseaktiviteter eller vistelse i natur och utemiljöer skulle kunna vara ett sätt att spänningsreglera. Spänningsreglering kan också användas i ett preventivt, skadeförebyggande syfte (Skolverket, 2012a, s. 4).

Kommentarmaterialet visar att spänningsreglering ska skiljas från stresshantering då de två begreppen har olika utgångspunkter. Vidare förstås det att spänningsreglering ska ses som ett sätt att få kroppen i balans och att detta är möjligt att göra via exempelvis utevistelse.

Resultatet visar att det endast är beskrivet hur spänningsreglering kan förstås och det tillhörande begreppet mental träning har uteslutits och får ingen förklaring.

Som vägledning i verksamheten finns även ett bedömningsstöd utgivet av Skolverket (2012b). I bedömningsstödet ges förslag på hur spänningsreglering och mental träning kan realiseras och där beskrivs aktiviteter såsom “yoga, tai-chi, qi gong, pilates, avslappnings- och

anspänningsövningar, meditation och fokuseringsövningar” (Skolverket, 2012b, s. 7). Resultatet från analysen av bedömningsstödet är att spänningsreglering och mental träning enligt Skolverket är aktiviteter av lugnare karaktär med fokus på det inre.

Verksamhetsnivån syftar också till att beskriva den samverkan skolan har med det omgivande samhället, och det beskrivs att “Eleverna ska också kunna orientera sig och agera i en

komplex verklighet med stort informationsflöde, ökad digitalisering och snabb

förändringstakt. Deras förmåga att finna, tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktig” (Skolverket, 2011a, s. 3). I värdegrunden beskrivs även att hela skolans verksamhet ska genomsyras av ett etiskt perspektiv vilket ur ett hälsoperspektiv bland annat innebär att elever ska ges en grund för att främja det egna ansvarsfulla agerandet gentemot sig själva och andra (Skolverket, 2011a).

7.1.2 GIH:s dokument

De av GIH:s dokument som analyserats är GIH:s utbildningsplan med tillhörande kursplaner för terminerna idrott, didaktisk inriktning 1, 2, 3. Den strategiska planen för GIH har även analyserats då den kan ses som det dokument som liknar Skolverkets övergripande läroplan med tillhörande värdegrund. I GIH:s strategiska plan beskrivs mål och visioner för högskolan samt hur utbildningen tar form i relation till rådande samhälle. Begreppen spänningsreglering och mental träning finns inte nämnda i något av de analyserade dokumenten och därmed har närstående begrepp letats efter och framförallt har aspekter på hälsa tagits fram som resultat.

7.1.2.1 Målnivån

Resultatet av dokumentanalysen angående målnivån visar på en medvetenhet gällande både det fysiska samt det psykiska välmåendet hos individer. Bland annat visas medvetenheten i den strategiska plan (GIH 2019) som tagits fram för skolan och där kan den människosyn som GIH har skönjas. Det beskrivs i den strategiska planen (GIH 2019) att det är en omfattande psykisk ohälsa som idag måste bemötas och behärskas ute i skolor samt att:

Den fysiska och psykiska ohälsan tilltar. Det fordrar nya typer av hälsoinriktade satsningar, som genom att få fler människor att röra sig tillsammans, äta nyttigt och främja själslivet kan bryta utanförskap och underbygga välbefinnande genom hela livet (GIH, 2019, s. 3).

Utdraget visar vilken syn på individen och folkhälsa som tagit plats och utfallet är ett

medvetet synsätt där hälsoinriktade satsningar, både psykiska, fysiska och sociala, ska ta plats i varje människas liv för ett ökat välbefinnande.

7.1.2.2 Regelnivån

Inom regelnivån har direkta påbud och ”skall”-formuleringar letats efter. Övergripande beskrivs det att studenter efter avslutad utbildning skall “[..] kritiskt granska, analysera och

värdera rörelser och rörelsepraktiker utifrån kunskapsbildning inom området idrott, fysisk aktivitet och hälsa” samt “utveckla undervisningsmetoder och undervisningsinnehåll med utgångspunkt i ny kunskap och förändrade samhälleliga förutsättningar (GIH, 2020a, s. 3). I de utbildningsplaner som finns att tillgå för lärarstudenter framkommer i vilken mån hälsa och dess omringande begrepp ska undervisas i. I den första idrottsdidaktiska terminen nämns inte hälsa (GIH, 2020d) men i den andra idrottsdidaktiska terminen tillkommer en del

hälsospecifika lärandemål. Bland annat beskrivs att studenter skall:

[...] kunna redogöra för hälsobegreppets olika dimensioner utifrån ett hälsofrämjande perspektiv i relation till skolans verksamhet och ämnet idrott och hälsa, kunna redogöra för sambanden mellan rörelse, hälsa ur ett lokalt och ett globalt perspektiv samt ur individ- och befolkningsperspektiv, kunna redogöra för begrepp, teorier och metoder i syfte att förstå hur fysisk aktivitet kan påverka barns och ungdomars hälsa och välbefinnande (GIH 2020b, s. 1).

Studenter ska även utveckla kunskap i att ”planera, genomföra och utvärdera fysiska

aktiviteter som påverkar prestationsförmåga och välbefinnande för barn och ungdomar” (GIH, 2020b, s. 1).

I idrott, didaktisk inriktning 3 ska studenterna kunna reflektera och problematisera

hälsobegreppet samt kunna ”tillämpa ett medvetet förhållningssätt och förståelse för hälsa i skolan i allmänhet och i ämnet idrott och hälsa i synnerhet” (GIH, 2020c, s. 1). Utöver det ska studenter även uppnå förmågan att ”planera, genomföra och analysera

undervisningssituationer och härigenom uppvisa fördjupad insikt i didaktiska frågor utifrån kunskapsområdet hälsa och livsstil” (GIH, 2020c, s. 1).

7.1.2.3 Verksamhetsnivån

Det framkommer att det är inom delkurserna Idrott, hälsa och välbefinnande 1 och 2 som hälsobegreppet har sin plats i verksamheten. Idrott, hälsa och välbefinnande 1 och 2 är delkurser i terminerna idrott, didaktisk inriktning 2 och 3 (GIH, 2020b; GIH, 2020c). Båda delkurserna är mestadels teoretiska men vissa praktiska inslag förekommer. Kurserna syftar till att skapa förståelse för hälsobegreppet och hur en kan arbeta hälsofrämjande i skolan. Utöver de två delkurserna ges inte några beskrivningar om hur hälsa ska undervisas till studenterna och vidare förklaringar om hur hälsa ska förstås ges inte.

Verksamhetsnivån riktar sig även till den vision GIH utger sig ha med koppling till samhället och det beskrivs att “GIH ska vara samhällsrelevant. Våra verksamheter ska anta nationella

och internationella utmaningar gällande människors möjlighet till idrott, fysisk aktivitet och hälsa” (GIH, 2019, s. 5), samt att:

GIH:s vision är att bli en internationellt ledande idrottshögskola avseende utbildning och forskning inom kunskapsområdena: Organiserad idrott och prestationsutveckling, Skolämnet idrott och hälsa samt Fysisk aktivitet, hållbarhet och hälsa (GIH, 2019, s. 4)

GIH är även nära samhällsbundet i och med att utbildningen vilar på vetenskaplig grund. Det beskrivs i den strategiska planen att ”nya vetenskapliga genombrott visar på den fysiska aktivitetens, näringsintagets och de gröna miljöernas sammantagna betydelse för mental hälsa, kognition och prestation” (GIH, 2019, s. 3). Den samhällskoppling GIH har är medveten och relevant och det riktas fokus på såväl den fysiska som psykiska hälsan.

7.1.3 Sammanfattande kommentar

Resultatet av dokumentanalysen av Skolverkets dokument och GIH:s dokument visar att det övergripande hälsobegreppet har en betonad del i både mål-, regel- och

innehållsformuleringar. De specificerade hälsobegreppen spänningsreglering och mental

träning, vilka den här studien undersökt, förekommer totalt två gånger i sin helhet i de

observerade dokumenten, och det är i form av formuleringen i det centrala innehållet (Skolverket, 2011b) samt i bedömningsmaterialet (Skolverket, 2011d). Utöver det förekommer begreppet spänningsreglering en gång i kommentarmaterialet (Skolverket, 2011c). Begreppen nämns inte i GIH:s analyserade dokument.