Ta ett djupt andetag och slappna av, så
löser det sig. Eller?
- En kvalitativ studie om spänningsreglering och
mental träning i idrottslärarutbildningen på
Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm samt
i ämnet idrott och hälsa på gymnasiet.
Maja Fagerlund & Sofia Hübinette
GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN
Självständigt arbete avancerad nivå 106:2020
Ämneslärarprogrammet med inriktning mot gymnasiet 2015–2021
Handledare: Joakim Åkesson
Examinator: Sigmund Loland
Sammanfattning
Syfte
Syftet med den föreliggande studien var att undersöka relationen mellan hur det centrala innehållet spänningsreglering och mental träning i kursplanen för idrott och hälsa 1 på gymnasiet undervisas på Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm och huruvida det senare påverkar alumners undervisning i idrott och hälsa. Studien undersöker även hur intervjupersoner beskriver och ser på spänningsreglering och mental träning.
Metod
Metoden som användes var dels en dokumentanalys, dels intervjuer av diskursteoretisk karaktär. Dokumentanalysen följdes senare upp av en läroplansanalys enligt Lindes (2012) principer och intervjuerna analyserades med hjälp av Svenssons (2019) diskursanalys och Lindes (2012) läroplansanalys. Urvalet består av högskolelärare, studenter och alumner samt utvalda styrdokument från Skolverket och GIH.
Resultat
Resultatet från dokumentanalysen visar att de studerade begreppen nämns två gånger i sin helhet i Skolverkets styrdokument men att de inte syns i GIH:s styrdokument. Resultatet från intervjuerna visar att högskolelärare, studenter och alumner anser att spänningsreglering och
mental träning är ett viktigt centralt innehåll men däremot upplever studenterna och
alumnerna att deras ämneskunskaper är bristfälliga. En anledning till det är att begreppen överlag inte verkar behandlas på GIH. Den samlade bilden av hur begreppen beskrivs visar att de kan ha olika betydelser beroende på de intervjuades tidigare erfarenheter och intressen vilket även verkar kunna påverka hur alumnerna senare väljer att realisera det centrala innehållet.
Slutsatser
En slutsats som kan dras med hjälp av den gjorda dokumentanalysen är att GIH:s
styrdokument i det här avseendet inte går i linje med Skolverkets styrdokument eftersom
spänningsreglering och mental träning i princip inte får något utrymme i varken
styrdokument eller praktik på GIH. Ytterligare en slutsats som kan dras är att begreppen är mångfacetterade och verkar kunna befinna sig i dels en prestationsdiskurs, dels en
hälsodiskurs beroende på vem som beskriver dem och i vilket sammanhang de avses användas.
Take a deep breath and relax, and it will
work out. Or?
- A qualitative study on tension regulation and
mental training in the sports teachers education at
The Swedish School of Sport and Health Scienses
in Stockholm and in the subject of physical
education in high school.
Maja Fagerlund & Sofia Hübinette
THE SWEDISH SCHOOL OF SPORT
AND HEALTH SCIENSES
Master Degree Project 106:2020
Teacher Education Program 2015–2021
Supervisor: Joakim Åkesson
Examiner: Sigmund Loland
Abstract
Aim
The aim of the present study was to investigate the relationship between how the central content of tension regulation1 and mental training in the curriculum for physical education 1
in upper secondary school is taught at The Swedish School of Sport and Health Scienses (GIH) in Stockholm and how it later affects alumni's teaching in physical education. We also wanted to gain more knowledge about how the study's interviewees describe and look at
tension regulation and mental training.
Method
The method used was partly a document analysis of selected documents and partly interviews of a discourse theoretical nature. The document analysis was later followed by a curriculum analysis according to Linde's (2012) principles and the interviews were analyzed with the help of Svensson's (2019) discourse analysis and Linde's (2012) curriculum analysis. The results from the document analysis show that the studied concepts are mentioned twice in their entirety in the The Swedish National Agency for Education's governing documents, but that they are not visible in GIH's governing documents. The selection consists of university teachers, students and alumni as well as selected governing documents from the National Agency for Education and GIH.
Results
The results from the interviews show that the university teachers, the students and the alumni believes that it is an important central content, but on the other hand, the students and alumni feel that their subject knowledge is deficient. One reason for this can be that the concepts generally do not seem to be taught at GIH. The overall picture of how the concepts are described shows that they can have different meanings depending on the interviewees previous experiences and interests, which also seems to be able to influence how the alumni later choose to realize the central content.
Conclusions
A conclusion that can be drawn with the help of the document analysis made is that GIH's control document does not seem to accord with the document of The Swedish National Agency for Education's control document because tension regulation and mental training in
principle do not get any space in either control document or practice at GIH. Another conclusion that can be drawn is that the concepts are multifaceted and seem to be in both a performance discourse and a health discourse depending on who describes them and in which context they are intended to be used.
Innehållsförteckning
1. Inledning...1
2. Syfte och frågeställningar...2
3. Bakgrund...3
3.1 Ökad psykisk ohälsa bland barn och ungdomar i Sverige...3
3.2 Stress...3
3.3 Skolverkets definition av ett “centralt innehåll”...4
3.4 Spänningsreglering...4
3.5 Mental träning...5
3.6 Distinktion mellan spänningsreglering och mental träning...6
4. Forskningsläget...7
4.1 Mental träning i idrottsämnet...7
4.2 Transformering och realisering av spänningsreglering och mental träning...8
4.3 Sammanfattning av forskningsläget...9 5. Teoretiska utgångspunkter...10 5.1 Läroplansteori...10 5.1.1 Formuleringsarenan...10 5.1.2 Transformeringsarenan...10 5.1.3 Realiseringsarenan...11 5.2 Diskursanalys...11 6. Metodavsnitt...12 6.1. Datainsamlingstekniker...12 6.1.1 Urval...13 6.1.2 Genomförande...13 6.1.3 GDPR...13 6.1.4 Etiska aspekter...14 6.2 Empiri...14 6.2.1. Styrdokument...15 6.2.2 Intervjuer...15 6.3 Dokumentanalys...15 6.4 Diskursanalys...17 6.4.1 Diskursanalytiska frågor...17
6.5 Den diskursanalytiska processen...18
6.5.2 Steg 2...19
6.5.3 Steg 3...20
6.6 Metoddiskussion...20
6.6.1 Validitet...20
6.6.2 Studiens tillförlitlighet...21
7. Resultat och analys...22
7.1 Formuleringsarenan...22
7.1.1 Skolverkets dokument...22
7.1.2 GIH:s dokument...25
7.1.3 Sammanfattande kommentar...27
7.2 Transformeringsarenan...27
7.2.1 Högskolelärarnas, studenternas och alumnernas syn på spänningsreglering och mental träning...27
7.2.2 Studenternas och alumnernas ämneskunskaper...31
7.2.3 Sammanfattande kommentar...32
7.3 Realiseringsarenan...32
7.3.1 Spänningsreglering och mental träning i utbildningen på GIH...32
7.3.2 Realisering i gymnasieskolan...35 7.3.3 Sammanfattande kommentar...36 8. Resultatdiskussion...36 8.1 Formuleringsarenan...36 8.1.1 Skolverkets dokument...36 8.1.2 GIH:s dokument...37 8.2 Transformeringsarenan...38
8.2.1 Studenternas och alumnernas ämneskunskaper...38
8.2.2 Hur de tre gruppernas syn på spänningsreglering förhåller sig till varandra39 8.2.3 Hur de tre gruppernas syn på mental träning förhåller sig till varandra...40
8.3 Realiseringsarenan...41
8.3.1 Huruvida spänningsreglering och mental träning har kommit till uttryck på GIH...41
8.3.2 Hur de tre gruppernas syn angående hur det centrala innehållet bör realiseras förhåller sig till varandra...41
8.4 Slutsatser...43
8.4.1 Implikationer och åtgärdsförslag...44
8.5 Förslag på vidare forskning...44
9. Källförteckning...45
1. Inledning
I dagens samhälle har olika typer av stressande faktorer en given plats i de flesta människors liv. Den ökade digitaliseringen under 2000-talet har gjort oss mer effektiva på många plan samtidigt som den även har föranlett oss att ständigt vara tillgängliga och uppkopplade (Iwarsson, 2004). Långvarig eller höga nivåer av stress kan i vissa fall leda till psykisk ohälsa (Hjärnfonden, 2017; Läkartidningen, 2010). Folkhälsomyndigheten framhåller i en rapport från år 2016 att den psykiska ohälsan bland tonåringar har ökat under de senaste decennierna och att det verkar finnas ett samband mellan graden av psykisk ohälsa och skolprestation (Folkhälsomyndigheten, 2016). Den psykiska ohälsan visar sig hos ungdomar genom huvudvärk, sömnbesvär, magont, nervositet, ryggont och yrsel och i en rapport från Folkhälsomyndigheten (2016) framkommer det att skolan kan vara en viktig bidragande orsak.
Mot bakgrund av ovanstående rapporter kan det anses rimligt att det i gymnasieskolans styrdokument accentueras ett fokus på hälsorelaterade kunskaper. I skolans uppdrag och riktlinjer i läroplanen för gymnasieskolan framhålls det att “Det är skolans ansvar att varje elev har kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa” (Skolverket, 2011a, s. 6) och “Eleverna ska också kunna orientera sig och agera i en komplex verklighet med stort informationsflöde, ökad digitalisering och snabb förändringstakt” (Skolverket, 2011a, s. 3). Än mer specifikt uttrycks vikten av att främja psykiskt välmående, eller förebygga psykisk ohälsa, i ämnesplanen för idrott och hälsa där det betonas ett ämnesinnehåll som ska ge eleverna kunskaper om hur hälsa och välbefinnande både kan främjas och befästas (Skolverket, 2011b). Vidare är ett av de centrala innehållen i kursen idrott och hälsa 1 på gymnasiet spänningsreglering och mental träning (Skolverket, 2011c). Det innebär följaktligen att det är läraren i idrott och hälsa som verkar ha det yttersta ansvaret för att elever under sin utbildning ska få tillägna sig kunskaper och olika metoder eller strategier som främjar ett psykiskt välmående.
Lang et al. (2016) menar att ämnet idrott och hälsa har potentialen att integrera teori och praktik när det kommer till att träna stresshantering, eller coping-strategier, i nära anslutning till stressande händelser. Vidare menar Lang et al. (2016) att kunskaperna om hur
psykologiska teorier kan omsättas till pedagogisk praktik är bristfälliga hos idrottslärare. I linje med Langs resonemang om den bristfälliga kunskapen hos lärare visar Skolinspektionens flygande tillsyn som utfördes år 2010 att det endast var ca 4 % av de 300 idrottslektionerna de
besökte som faktiskt hade ett lektionsinnehåll med någon typ av koppling till det givna centrala innehållet spänningsreglering och mental träning (Skolinspektionen, 2010). Efter avslutade studier på ämneslärarprogrammet vid GIH ska de nyblivna alumnerna ha rustats för att kunna tolka och senare skapa ett undervisningsinnehåll av det som föreskrivs i Skolverkets styrdokument. Frågan är om spänningsreglering och mental träning fokuseras i idrottslärarutbildningen på GIH och vi vill därför få en mer nyanserad bild av hur andra personer, såväl högskolelärare som studenter och alumner, med koppling till Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm ser på det beskrivna området.
2. Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att undersöka hur undervisning avseende det centrala innehållet
spänningsreglering och mental träning i idrott och hälsa 1 på gymnasieskolan bedrivs vid
Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm, och hur denna undervisning påverkar alumners undervisning i det specifika centrala innehållet. Detta studeras utifrån ett
diskursteoretiskt och läroplansteoretiskt perspektiv. De frågor uppsatsen avser besvara, är:
1. Vad står skrivet i valda styrdokument från Skolverket och GIH om spänningsreglering
och mental träning och vilka likheter och skillnader finns det mellan dokumentens
formuleringar?
2. Hur ser högskolelärare, studenter och alumner på innebörden i spänningsreglering och
mental träning? Och hur förhåller sig högskolelärarnas, studenternas och alumnernas syn
på det centrala innehållet spänningsreglering och mental träning till varandra?
3. Hur anser högskolelärare och studenter vid GIH samt alumner från GIH att det centrala innehållet spänningsreglering och mental träning har kommit till uttryck i undervisningen vid GIH? Och vilka ämneskunskaper kopplade till det centrala innehållet anser studenter vid GIH och alumner från GIH att de har tillägnat sig under sin utbildning?
4. Hur tänker studenter och alumner utforma sin undervisning avseende det centrala innehållet spänningsreglering och mental träning?
3. Bakgrund
Nedan presenteras en för studien relevant bakgrund. Inledningsvis ges en översikt om ungdomar och psykisk ohälsa, därefter definieras vad ett centralt innehåll är och slutligen definieras och problematiseras begreppen spänningsreglering och mental träning.
3.1 Ökad psykisk ohälsa bland barn och ungdomar i Sverige
Folkhälsomyndigheten (2018) har översatt WHO:s definition av hälsa och beskriver det som att ”hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara frånvaro av sjukdom eller svaghet” (WHO, 1946).Som nämndes i inledningen har den psykiska ohälsan tilltagit i Sverige och idag ses den mentala hälsan bland barn och unga som ett av västvärldens allvarligaste samhällsproblem (Folkhälsomyndigheten, 2016; Terjestam, 2010). Barn och ungdomar ses idag som den mest stressande generationen och den psykiska ohälsans orsakssamband är komplext, men en starkt bidragande faktor är skolan och den stressrelaterade problematik som kan infinna sig där (Hagen & Nayar, 2014). De kurs-, ämnes- och läroplaner som styr skolan har fokus på den yttre stimulansen med
kunskapsinhämtande i främsta rummet. Den starka tonvikten som ligger på prestationer i skolan gör att många av dagens elever upplever att de inte hinner med allt som ska hinnas med, vilket föranleder en känsla av oduglighet och osäker framtidsvision (Terjestam, 2010), vilket i sin tur bidrar till den ökade psykiska- och mentala ohälsa som florerar bland dagens skolelever (Rowlands, Dobson & Mishra, 2015). Att skolelever upplever ökad stress i vardagen beror delvis på att majoriteten av dagens elever inte besitter metoder att hantera stressfulla situationer (George & Van den Berg, 2011).
3.2 Stress
Stress är en individuell företeelse som skapas i samspel mellan individen och omgivningen. Vad som stressar benämns stressorer och de kan ta individuella uttryck och former, men gemensamt för alla stressorer är att de ställer krav på individen (Paulsson & Svalner, 2018). Stress kan leda till bland annat sömnproblem, trötthet, ångest, sämre minne och svårigheter med koncentrationen. De egna kraven är den största bidragande faktorn till upplevelse av stress i skolmiljö och därför menar Paulsson & Svalner (2018) att elever borde ges redskap för att skapa kontroll vid stressande situationer för att kunna vända stressen till något positivt där stressen ger ökad prestation. Människans nervsystem är inte byggt för att klara av dagens moderna stressorer samtidigt som stress är en viktig del av livet och kan ge positiva utslag.
För att stress ska te sig i positiv form krävs förmåga att hantera stress vilket kräver kunskap och självmedvetenhet (Terjestam, 2010).
3.3 Skolverkets definition av ett “centralt innehåll”
Till varje centralt innehåll för gymnasieskolan finns det av Skolverket utformade
kommentarmaterial för lärare att använda sig av. Där beskrivs det att ”det centrala innehållet anger vad som ska behandlas i undervisningen i varje kurs, för att eleverna ska få möjlighet att utveckla de kunskaper som beskrivs i målen” (Skolverket 2012a, s. 2). I
kommentarmaterialet finns det en definition av spänningsreglering (se 3.5) men inte av mental träning (Skolverket, 2012a).
3.4 Spänningsreglering
Skolverkets definition av spänningsreglering lyder:
Begreppet spänningsreglering används ur ett främjande (salutogent) perspektiv med utgångspunkt i den kroppsliga förmågan, till skillnad från begreppet stresshantering som snarare utgår från ett
sjukdomstillstånd. Olika former av till exempel rörelseaktiviteter kan användas för att reglera spänningar och få kroppen i balans. Rörelseaktiviteter eller vistelse i natur och utemiljöer skulle kunna vara ett sätt att spänningsreglera. Spänningsreglering kan också användas i ett preventivt, skadeförebyggande syfte (Skolverket 2012a, s. 4).
Det som framträder i deras beskrivning är således ett tydligt fokus på rörelseaktiviteter.
För att få en mer nyanserad beskrivning av spänningsreglering har vi sökt efter det i forskning och litteratur. Det visade sig emellertid att spänningsreglering som begrepp är svårt att hitta då det inte verkar vara ett vedertaget begrepp. Det innebär att vi har fått närma oss begreppet genom den närmaste synonym vi kunde hitta vilken är anspänning. Johnson et al. (1999) skriver om anspänning och hur denna kan påverka såväl våra fysiska som kognitiva förmågor samt om hur graden av anspänning påverkar idrottslig prestation. De talar om anspänning i anslutning till stressfyllda situationer då människan upplever en obalans mellan de krav som situationen ställer och de förmågor människan upplever sig ha att klara av den givna
situationen. När en sådan obalans uppstår börjar kroppen förbereda sig för fight/flight och anspänningen ökar i både muskler och tankeverksamhet (ibid).
Fysiska symptom på hög anspänning kan exempelvis vara illamående, huvudvärk eller ökad hjärtfrekvens medan psykiska symptom kan visa sig genom oro och rädsla, snävt
uppmärksamhetsfält eller en oförmåga att ta beslut. Vidare menar Johnson et al. (1999) att det i vissa situationer eller idrotter kan vara fördelaktigt med relativt hög anspänning medan det i
andra kan vara bättre med en lägre. Om syftet är att minska den fysiska anspänningen är avslappningsövningar, andningstekniker och uppvärmning exempel på metoder som kan användas medan metoder för att höja anspänningsnivån kan vara peptalk och musik (ibid.). Den tankemässiga anspänningen kan komma till uttryck i form av koncentrationssvårigheter vilket kan påverka prestationen negativt. Exempel på metoder för att få ner den tankemässiga anspänningen är olika typer av affirmationer och rutiner (Johnson et al., 1999). Hassmén, Hassmén & Plate (2003) betonar att avgörande när det handlar om att främja prestation är att skapa en optimal spänningsnivå men att det är individuellt vad som är en optimal nivå. Vidare lyfter de fram en rad olika tekniker som syftar till att hantera den mentala spänningsnivån och stresshanteringsförmågan. Exempel som lyfts fram är progressiv avslappning, autogen
träning, meditation, självförtroendeträning och visualisering. Förutom att använda tekniker som reducerar graden av anspänning finns även tekniker som syftar till att hitta en positiv spänningsnivå för att få individen motiverad. Exempel på sådana är uppmärksamhetsfokus, andningsövningar, visualisering och affirmationsträning (Hassmén, Hassmén & Plate, 2003). Som presenterats i texten ovan kan alltså liknande övningar fungera för både fysisk och mental anspänning.
Det som går att utläsa av de beskrivningar som presenterats om spänningsreglering är att Skolverkets beskrivning har ett tydligare fokus på rörelseaktiviteter jämfört med Johnson et al. (1999) och Hassmén, Hassmén & Plate (2003) som snarare beskriver det i termer av olika kognitiva tekniker och att anspänningen kan gå åt olika håll.
3.5 Mental träning
Ursprungligen syftade mental träning till när en person mentalt repeterade en fysisk aktivitet utan att med kroppen utföra aktiviteten. Idag kan mental träning innebära en rad av metoder som förbättrar motoriskt beteende men också beteende i allmänhet (NE).
Ett vanligt förekommande område där mental träning tillämpas är inom idrotten där exempel på metoder är avslappningsövningar i syfte att reducera stress och nervositet,
uppmärksamhets- och koncentrationsträning samt självförtroendestärkande övningar (NE). Weinberg & Gould (2014) skriver om mental träning kopplat till elitidrottare och menar att det traditionellt har handlat om kroppsliga och kognitiva tekniker såsom
avslappningsövningar, visuella föreställningar (”imagery”) och positiva tankar för att optimera prestation. Metoder för mental träning kan även delas in i kognitiva och somatiska metoder. Kognitiva metoder har att göra med hur man med tankens kraft kan träna sitt
mentala, medan somatiska metoder har som syfte att utföra den mentala träningen med hjälp av olika muskler i kroppen (Plate & Plate, 2005).
I en studie utförd av Muller et al. (2016) kommer den mentala träningen till uttryck i form av ljudfiler där en röst pratar om stressreducering, vägar till bättre sömn, hur man finner
tillfredsställelse i livet, återhämtning och mindfulness för att lära sig leva i nuet. En del studier som använder någon form av mental träning kopplas till idrottsliga prestationer (Bühlmayer et al. 2017; Glass et al. 2019; Montgomery et al., 2018). Andra har använt det som verktyg för att undersöka dess fysiologiska stressreducerande effekter genom att mäta exempelvis hjärtfrekvens, kroniskt låggradig inflammation eller stressnivå med hjälp av hjärnsensorer (Muller et al. 2016; Pullman et al. 2019; Balconi, Fronda & Crevelli, 2019; Lumma, Kok & Singer 2015) och vissa har undersökt huruvida mental träning kan leda till större medkänsla, uppmärksamhet och förmåga att förstå andra människors tankar (Trautwein et al., 2020). Det innebär följaktligen att det verkar finnas olika användningsområden med på sätt och vis olika, men även liknande, syften. I våra intervjuer var det således intressant att fråga
intervjupersonerna hur de ser på mental träning och i vilket eller vilka syften de menar att det har en central roll.
3.6 Distinktion mellan spänningsreglering och mental träning
Spänningsreglering och mental träning har både likheter och skillnader och i den här
uppsatsen har vi valt att göra en distinktion mellan dem. En anledning till det är att Skolverket väljer att se dem som två olika men även som i någon mån hierarkiskt lika begrepp i och med att det centrala innehållet formuleras såsom spänningsreglering och mental träning
(Skolverket, 2011b). En annan anledning är att vi i litteraturen kan urskilja skillnader som gör att en distinktion är möjlig. Det som framträder i samband med spänningsreglering har en tydligare koppling till olika former av stress och hur kroppen och prestationen påverkas av det (Hassmén, Hassmén & Plate 2003;Johnson et al., 1999). Mental träning som begrepp har också den kopplingar till stress och prestation, men förutom det förekommer begreppet i samband med människans välmående och beteende i allmänhet och hur olika former av mental träning kan göra en till en bättre person eller hur man kan finna tillfredsställelse i livet (Montgomery et al. 2018; Pullman et al. 2019; Trautwein et al., 2020).
4. Forskningsläget
Nedan ges en översikt av den tidigare forskning som är av relevans för den här studien.
4.1 Mental träning i idrottsämnet
I en artikel i The Journal of Physical Education (2019) intervjuades olika professorer,
idrottslärare och lärarstudenter angående hur ett innehåll om stress, ångest och stresshantering kan införlivas i undervisningen i idrott och hälsa. Det verkar råda en samstämmighet mellan de intervjuade att det är av stor vikt att lära ut om stress- och ångestreducerande metoder och de metoder som accentueras är meditation, mindfulness, yoga och andningsövningar. Vidare lyfter några lärare fram att idrotten som skolämne kan vara stressframkallande hos många elever i och med ombyten i omklädningsrum och det faktum att eleverna fysiskt ska visa vad de kan framför varandra. Några lärare framhåller att eleverna ibland kan vara skeptiska till att utföra yoga eller meditation men att det senare övergår till en positiv inställning (The Journal of Physical Education, 2019).
I likhet med ovan beskrivna artikel undersökte en grupp forskare i Australien vilken inverkan idrott som undervisas av universitetsutbildade idrottslärare kan ha på barns mentala hälsa (Olive et al., 2019). Cirka 800 barn deltog i studien och den undervisning som bedrevs var alltifrån grundmotoriska rörelser till yoga. Resultatet visade att undervisning som bedrivs av universitetsutbildade lärare både kan förbättra och försämra den mentala hälsan hos elever och därför menar författarna att idrott och hälsa i skolan kan vara en viktig arena för att förmedla olika typer av hälsoprogram till elever (Olive et al., 2019).
I en annan studie undersökte några forskare huruvida yoga kan påverka den mentala hälsan hos elever (Khalsa et al., 2012). Interventionsgruppens lektioner bestod av yogasekvenser, andningsövningar, visualisering, enklare lekar och spel, kognitiv träning i form av exempelvis mindfulness och övningar som har med självmedvetenhet att göra. Resultaten visar att de elever som under en termin fick ta del av yogaprogrammet i stället för vanlig idrott
rapporterade statistiskt signifikanta bättre resultat vad gäller trötthet, agressionshantering och förmåga till återhämtning, vilket forskarna menar kan kopplas till lyckade
stresscopingstrategier och att yoga i skolan verkar kunna fungera både skyddande och preventivt för elevernas mentala hälsa (Khalsa et al., 2012). Viktigt att understryka är emellertid att fler än 20 andra undersökta faktorer inte visade någon statistiskt signifikant skillnad mellan de som utövade yoga och de som hade vanlig idrott.
4.2 Transformering och realisering av spänningsreglering och
mental träning
Det centrala innehållet spänningsreglering och mental träning bör med utgångspunkt i den ökade psykiska ohälsan kopplad till bland annat stress i skolan ha relativt stor plats i undervisningen för att främja fysiskt, psykiskt och socialt välmående hos eleverna.
Skolrapporter (Skolinspektionen, 2010) visar dock att begreppen kopplade till praktisk diskurs har litet utrymme. Thedin Jakobsson (2012) menar att hälsa i ämnet idrott och hälsa undviks då lärare i ämnet har möjlighet att undvika det i och med det stora utrymme som finns att själva definiera och tolka hälsa och hur det ska komma till uttryck. Thedin Jakobsson (2005) menar även att hälsa enligt idrottslärare är ett diffust och otydligt begrepp och att lärare i idrott och hälsa ser på hälsobegreppet som ett mål i bemärkelsen att hälsa är något som ska uppnås och problematiken infinner sig i att lärare inte vet hur de ska göra i undervisningen för att uppnå hälsa. Fyra grupperingar av synen på hälsa framkommer hos idrottslärare där några menar att den fysiska aktivitet som bedrivs på lektionstid leder till hälsa och att det räcker. Andra menar att hälsobegreppet inte ingår i idrottsundervisningen utan att det bör ses ur en teoretisk synvinkel där bland annat kostvanor kan tas upp, men att det då tillhör
hemkunskapen och inte idrottsundervisningen. Ytterligare en grupp menar att hälsa
genomförs enligt förmedlingspedagogiken genom att läraren beskriver varför olika övningar är bra i samband med att de utförs av eleverna. Slutligen menar vissa att hälsa tillhör den teoretiska traditionella klassrumsundervisningen där diskussion av aspekter av hälsa framträder och examineras genom ett skriftligt prov (Thedin Jakobsson, 2012). Som tidigare nämnts visar Skolinspektionens rapporter (2010) att lärare ofta tolkar
ämnesplaner utifrån egna bakgrunder och intressen, vilket leder till att vissa ämnesområden får mer plats än andra i undervisningen. En studie av Sjölund & Löv (2015) visar i likhet med Skolinspektionens rapporter (2010) och Thedin Jakobssons (2012) studie att idrottslärare har olika tolkningar på vad som bör behandlas i undervisningen. Sjölund & Löv (2015) riktar uppmärksamhet åt mental träning i idrottsundervisningen och resultatet visar att lärarnas olika bakgrunder och erfarenheter av mental träning reflekterar innehållet i undervisningen.
Studiens resultat visar även att samtliga lärare i undersökningen gärna ser att det centrala innehållet spänningsreglering och mental träning utvecklas i Skolverkets styrdokument för att tydliggöra vad som ska behandlas. En annan studie med fokus på samma ämne syftar till att undersöka hur lärare i idrott och hälsa undervisar i begreppen spänningsreglering och mental
okunskap vad gäller tillämpning av begreppen spänningsreglering och mental träning på lektionsnivå. Resultatet visar även att begreppen bortprioriteras i undervisningen bland annat på grund av otydliga riktlinjer från Skolverket. Det understryker behovet av tydligare
begreppsförklaringar och att metoder för tillämpning av spänningsreglering och mental träning i gymnasieskolan är något som behöver utvecklas.
4.3 Sammanfattning av forskningsläget
Det ovan presenterade forskningsläget visar att olika former av mental träning har applicerats i internationella studier för att utröna dess möjliga effekter. En vanlig metod är olika varianter av yogainspirerade program vilka har visat på en effekt vad gäller bland annat
stresscopingstrategier men samtidigt inte givit utslag i vissa andra undersökta faktorer. Vidare verkar det också som att lärare har svårt att tolka begreppen spänningsreglering och mental
träning och att en konsekvens av det är att området får litet utrymme i undervisningen. Lärare
har också med sig olika bakgrunder och habitus vilket föranleder egna tolkningar av vad som är av intresse att undervisa om. Lärare som intervjuats menar att de inte anser sig ha
tillräckliga didaktiska kunskaper i att undervisa om spänningsreglering och mental träning och väljer därmed i många fall bort det. Det verkar således finnas en gemensam önskan om att begreppen ska tydliggöras för att erbjuda en likvärdig skolgång.
Trots samstämmigheten gällande vikten av att lära ut om stress- och ångestreducerade metoder i idrottsundervisningen samt den psykiska ohälsans ökande takt verkar det som att hälsoundervisningen väljs bort i den svenska skolans idrottsundervisning. Den föreliggande studien avser därmed skapa vidare förståelse för varför idrottslärare tenderar att välja bort hälsa och mer specifikt aspekterna spänningsreglering och mental träning. Studien avser nyansera den tidigare forskningen genom att rikta blicken mot idrottslärarutbildningen på GIH och undersöka huruvida begreppen spänningsreglering och mental träning kommer till
uttryck där och om det senare påverkar idrottslärares val av lektionsinnehåll. Vi vill även få mer ingående beskrivningar av vad de två begreppen innebär för olika personer vilket i bästa fall dels kan ge kunskap och konkreta metoder om hur det centrala innehållet kan realiseras och dels leda till nya språngbrädor för vidare forskning.
5. Teoretiska utgångspunkter
I detta avsnitt beskrivs studiens teoretiska utgångspunkter vilka är Lindes (2012) läroplansteori och Svenssons (2019) diskursanalys.
5.1 Läroplansteori
Läroplansteorin (Linde, 2012) består av tre arenor, vilka är: formuleringsarenan,
transformeringsarenan och realiseringsarenan. De tre arenorna beskriver processen från en författad läroplan till ett faktiskt lektionstillfälle. Alla tre arenorna ligger till grund för det teoretiska utgångsläget och presenteras nedan.
5.1.1 Formuleringsarenan
På formuleringsarenan skapas läroplaner med tillhörande kurs- och ämnesplaner. Det som konstrueras i formuleringsarenan är de föreskrifter som ska gälla i skolsystemet och däribland ingår val av vilka ämnen som ska studeras, vilken tidsram varje ämne ska ha samt vilka mål och innehåll varje ämne ska tilldelas. Den formulerade läroplanen kan med en filosofisk utgångspunkt definiera två centrala innebörder av kunskap: dels i form av frågan vad som är värt att veta och vad giltig kunskap är, dels vad den sociala innebörden av detta vetande är (Linde, 2012). Skolans läroplan med tillhörande kurs- och ämnesplaner kan och bör ses som en reflektion av det rådande samhället utanför skolans sfär och hur utbildningen tagit form genom tiden och hur den idag är utformad är en konsekvens av samhällets ekonomiska, sociala och kulturella struktur (Lundgren, 2017).
5.1.2 Transformeringsarenan
De nedskrivna föreskrifterna i form av läroplaner med tillhörande kurs- och ämnesplaner ska sedan appliceras ute i skolorna. Överförandet av de statligt formulerade föreskrifterna till en faktisk undervisning sker i form av tolkning av flera aktörer och däribland tolkas
föreskrifterna av varje kommun och även varje enskild skola. Det är sedan lärarens uppgift att tolka statens framskrivna läroplan, kommunens föreskrifter samt enskilda skolors lokala dokument. Läraren ses som en starkt bidragande faktor för vad de olika aktörernas
formulerade dokument får för innebörd i skolmiljö eftersom det är läraren som omvandlar det nedskrivna till en faktisk undervisning. Den formulerade läroplanen kan ses som det
önskvärda i skolmiljö medan transformeringsarenan avser undersöka hur lärare tolkar och transformerar den formulerade läroplanen och gör individuella tillägg och fråndrag baserade på egna erfarenheter såsom ämnesstudier, beläsenhet, personliga erfarenheter och
lärarerfarenheter (Linde, 2012). Vad läraren väljer ut för lärandeaktiviteter beror även på dennes egna universitetsstudier och det dominerande perspektiv som florerat i universitetet lever sedan vidare in i den egna undervisningen (Linde, 2012).
5.1.3 Realiseringsarenan
Realiseringsarenan innebär verkställandet av undervisningen vilket baseras på lärares individuella tolkningar, fråndrag och tillval av den formulerade läroplanen samt yttre begränsningar. Realiseringsarenan är i praktiken det stoffurval som faktiskt har behandlats (Linde, 2012). Utöver det stoff som faktiskt realiseras i lektionsinnehåll belyser
realiseringsarenan även vikten av den mottagna läroplanen, alltså hur elever uppfattar undervisningen och därmed om det sändaren avser korrelerar med mottagarens uppfattning. Linde (2012) menar att detta inte alltid är identiskt.
I den här undersökningen kan läroplansteorin med dess tre arenor bidra till förståelse för vilka premisser och värden som ligger till grund för formuleringen av dagens läroplan med
tillhörande kurs- och ämnesplaner. Läroplansteorin ger även möjlighet att förstå hur lärare individuellt tolkar läroplanen samt hur den faktiska undervisningen ser ut. Mer specifikt används läroplansteorin för att undersöka hur spänningsreglering och mental träning med närliggande begrepp är formulerade i valda styrdokument från Skolverket och GIH, hur de senare transformeras av högskolelärare, studenter och alumner och slutligen hur begreppen realiseras i undervisningen på GIH samt i gymnasieskolan.
5.2 Diskursanalys
Diskursanalys i ett övergripande perspektiv handlar om hur studier av olika typer av språkanvändning påverkar människor och deras relationer men också om hur
språkanvändning påverkar hur vi uppfattar, förstår, tolkar och reproducerar världen (Svensson, 2019). Diskursanalys kan också ses som ett träd från vilket det leder ett flertal förgreningar. En förgrening benämns Foucaultiansk diskursanalys och en sådan tar förutom olika typer av språkliga yttranden, muntliga som skriftliga, även hänsyn till den sociala praktik där de kommer till uttryck. Det som diskurserna kan sägas bidra med är att de tillhandahåller oss med begrepp, klassificeringssystem och föreställningsramar som hjälper oss att finna mönster, strukturer och sammanhang i vardagen (Svensson, 2019).
En annan förgrening benämns diskursteori. Diskursteorin bygger på Foucaults grundtankar om diskurs men kan samtidigt betraktas ha en postmarxistisk inriktning. Det innebär att den
förutom att beakta hur språk kommer till uttryck i olika sociala praktiker också beaktar eventuella spänningar i samhället som kan ha uppstått genom just olika former av
språkanvändning. En grundläggande utgångspunkt i diskursteori är att olika sociala fenomen inte är förutbestämda eller på något sätt givna, utan de kan i stället beskrivas som ständigt föränderliga och under utveckling; de kan aldrig nå en ändstation då de ständigt är i rörelse. Den här rörelsen kan gå åt olika håll beroende på vilka grupper eller krafter som ger sig in i kampen om hur de sociala fenomenen ska tolkas eller definieras (Svensson, 2019).
I den här uppsatsen bidrar diskursanalysen och de två ovan beskrivna förgreningarna,
Foucaultiansk diskursanalys och diskursteori, med att belysa hur spänningsreglering och
mental träning beskrivs av de olika intervjupersonerna. Om ett och samma ämne eller område kan det under samma tid finnas olika diskurser och eftersom en av våra frågeställningar handlar om hur våra intervjupersoner ser på spänningsreglering och mental träning kan således en diskursanalytisk ansats underlätta att undersöka just det. Diskursanalysen bidrar även med metodologiska verktyg som underlättar frågekonstruktionen till intervjuerna samt analys- och tolkningsarbetet. En beskrivning om hur vi mer explicit nyttjar diskursanalysen som metod finns i metodavsnittet (se 6.4). De andra förgreningarna Svensson (2019) tar upp men som inte kommer att nyttjas i den här studien är kritisk diskursanalys, narrativ analys, metaforanalys, sociopsykologisk analys och samtalsanalys.
6. Metodavsnitt
Den metod vi anser adekvat för att svara på studiens syfte och frågeställningar består dels av en dokumentanalys av styrdokument, dels av tematisk analys av kvalitativa intervjuer. Intervjuerna belyser högskolelärares, lärarstudenters samt alumners perspektiv. Anledningen till att vi har valt tre fokusområden är för att möjliggöra en komparativ analys av de
synvinklar som framträder och på så sätt se huruvida deltagarnas svar förhåller sig till varandra. Dokumentanalysen genomfördes med hjälp av Bergs (2003) modell för
dokumentanalys av läroplaner. Intervjuerna är halvstrukturerade och den tematiska analysen av intervjuerna genomfördes med diskursanalysen och läroplansteorin som stöd.
6.1. Datainsamlingstekniker
Nedan redovisas urvalskriterier, genomförandet av intervjuerna och de forskningsetiska överväganden som gjorts.
6.1.1 Urval
Eftersom våra frågeställningar berör högskolelärare och studenter vid GIH samt alumner från GIH intervjuade vi tre av varje sådan kategori och således nio personer totalt. Det finns inte någon lärare på GIH som uttryckligen undervisar i spänningsreglering och mental träning och därmed tillfrågades lärare som undervisar i skilda områden för att få så stor bredd och
förståelse som möjligt för hur spänningsreglering och mental träning kommer till uttryck vid kurser på GIH. Utöver det valde vi ut högskolelärarna utifrån olika expertisområden vilket i detta fall blev rörelse och dans, friluftsliv och bollspel. Studenterna som intervjuades läser alla sin näst sista termin på ämneslärarprogrammet vilket innebär att de har fått ta del av
majoriteten av den kunskap som erbjuds på GIH. Alumnerna som intervjuades valdes ut på basis av att de är nyexaminerade från GIH och just nu gör sina första terminer som
idrottslärare på gymnasiet och således undervisar i idrott och hälsa 1. Vi ville att de nyligen skulle vara examinerade eftersom de således har den gångna utbildningen relativt färsk i minnet och därför kan delge sina erfarenheter från GIH utan att de eventuellt blandats ihop med andra erfarenheter som tillkommit senare i yrkeslivet.
6.1.2 Genomförande
På grund av rådande pandemi (Covid-19) genomfördes intervjuerna digitalt och varje intervju tog cirka 30 minuter. Intervjuerna utfördes med en person åt gången och inför intervjuerna framställde vi en intervjuguide (se bilaga 2). Strukturen i intervjuguiden baseras på fyra teman som hör samman med det teoretiska ramverk studien utgår från. Intervjuguiden följdes i stor utsträckning för att säkerställa att intervjusituationerna gav information som besvarar
forskningsfrågorna med de teoretiska utgångspunkterna som grund, men i slutet tillades ibland ytterligare någon fråga för förtydliganden. Intervjuerna spelades in för att möjliggöra transkribering.
6.1.3 GDPR
De personuppgifter som har behandlats är intervjupersonernas namn, profession, lärosäte och inspelade röster. Den informationen var nödvändig för att vi skulle kunna besvara våra frågeställningar. Intervjupersonernas namn har dock fingerats i uppsatsen då det inte finns någon anledning att ha med deras riktiga namn. Vi inhämtade muntliga samtycken från intervjupersonerna via Zoom samtidigt som vi spelade in. Intervjupersonerna blev vid samma tidpunkt informerade om att vi skulle förvara de inhämtade samtyckena, personuppgifterna (namn, profession, lärosäte) och de inspelade intervjuerna på våra datorer som endast vi har
tillgång till. Vidare underströk vi att alla insamlade personuppgifter kommer att raderas från samtliga enheter när vårt arbete har examinerats och vi har fått våra betyg registrerade i Ladok. Vi tydliggjorde att det finns möjlighet att begära ut den insamlade informationen och att de när som helst kan vända sig till GIH:s dataskyddsombud eller tillsynsmyndigheten om det finns anledning för klagomål. Intervjupersonerna informerades även om att de när som helst under studiens gång får återkalla sitt givna samtycke. Innan intervjuerna genomfördes godkändes personuppgiftshanteringen av vår handledare på GIH.
6.1.4 Etiska aspekter
För att bidra med god forskningssed följer undersökningen och intervjusituationerna de forskningsetiska principer som finns tillhanda från Vetenskapsrådet (2018). Principerna präglar hela uppsatsprocessen och består av aspekterna: tillförlitlighet, ärlighet, respekt och ansvar. Se avsnitt 6.6.2 för hur tillförlitligheten skönjas genom god validering och 6.5 för hur ärlighet applicerats i den här studien genom objektiv information om studiens olika delar och tillvägagångssätt.
Respekt och ansvar handlar i kvalitativa intervjustudier om forskarens avgörande roll för kvaliteten på den vetenskapliga kunskap som produceras (Kvale & Brinkmann, 2014). Vår roll som forskare har inneburit att balansera empati, känslighet och engagemang med
objektivitet samtidigt som intervjudeltagarens intimitetszon har respekterats. Information som skulle kunna uppfattas som känslig och inte är nödvändig för studien har uteslutits och
anonymiserats i transkriberingarna. Vi menar därmed att studiens påverkan inte för med sig några negativa konsekvenser för intervjupersonerna. Anonymiseringen av högskolelärarna på GIH har inte varit möjlig fullt ut eftersom det för studien är relevant och intressant att visa vilka expertisområden högskolelärarna har samt för att deras olika uttalanden skulle ha blivit bristfälliga om sådan information hade tagits bort. Respektive högskolelärare har därför gett muntligt godkännande i att det får framkomma i studien inom vilket område de främst
undervisar men däremot anser vi att det inte kommer att påverka högskolelärarna negativt om det kommer fram eftersom de inte på något sätt baktalar någon/något eller kommer med kontroversiella åsikter.
6.2 Empiri
Här presenteras en sammanställning av det empiriska material som ligger till grund för analysen.
6.2.1. Styrdokument
- Läroplanen för gymnasieskolan (Skolverket, 2011a) - Ämnesplanen för idrott och hälsa (Skolverket, 2011b) - Kursplanen för idrott och hälsa 1 (Skolverket, 2011c)
- Kommentarmaterial till idrott och hälsa 1 (Skolverket, 2012a) - Bedömningsstöd till idrott och hälsa 1 (Skolverket, 2012b)
Dokumenten från GIH har valts ut med premisserna att de beskriver de tre ämnesdidaktiska terminer som alla lärarstudenter möter under sin ämneslärarutbildning.
- GIH strategisk plan (GIH, 2019)
- Utbildningsplan ämneslärarprogrammet mot gymnasieskolan (GIH, 2020a) - Kursplan, lärandemål. Idrott, didaktisk inriktning 2 (GIH, 2020b)
- Kursplan, lärandemål. Idrott, didaktisk inriktning 3 (GIH, 2020c) - Kursplan, lärandemål. Idrott, didaktisk inriktning 1 (GIH, 2020d).
Utöver de ovan presenterade styrdokumenten från GIH finns ytterligare en idrottsdidaktisk delkurs. Eftersom den kursen består av fyra olika fördjupningar och varje student endast läser en av de valbara fördjupningskurserna innebär det att innehållet inte är detsamma för alla och därmed har kursen uteslutits ur dokumentanalysen.
6.2.2 Intervjuer
- Tre intervjuer med högskolelärare med olika expertisområden
- Tre intervjuer med ämneslärarstudenter som är i slutet av sin utbildning - Tre intervjuer med alumner som tog sin lärarexamen vårterminen 2020
6.3 Dokumentanalys
De läroplaner som är framställda av staten är dokument som är konsekvenser av politiska processer med avsikt att styra skolan i viss riktning (Berg, 2003). För att skärskåda de beslut och principer som ligger bakom val av vad kunskap och värderingar är i en läroplanskontext tillämpas Bergs (2003) dokumentanalys för analys av läroplaner då den är anpassad för att appliceras på just läroplaner och styrningen av skolan. Analysinstrumentet är framtaget som en metod för att bland annat ”inte bara peka på vad som de analyserade dokumenten
innehåller utan också vad de inte innehåller”, samt ”kunna tolka in rimliga innebörder i det som inte finns explicit uttryckt (Berg, 2003, s. 157). Bergs (2003) dokumentanalys är tematiserad i sex nivåer och utgör därmed en nivåmodell bestående av en ideologisk nivå,
innehållsnivå, regelnivå, ämnesnivå, intern verksamhetsnivå samt en extern verksamhetsnivå. I den här studien har vi valt att komprimera de sex nivåerna till tre nivåer som en variant av nivåmodellen. Berg (2003) menar att överblickbarheten kan öka om antalet nivåer blir färre vilket i den här studien är fördelaktigt. De tre nivåerna som används är således målnivå, regelnivå samt verksamhetsnivå. Dokumentanalysens metod bestående av tre nivåer presenteras i tabell 1.
Tabell 1: dokumentanalysens nivåer
Ideologisk nivå + innehållsnivå Regelnivå + ämnesnivå Intern- och extern nivå
↓ ↓ ↓
Målnivå Regelnivå Verksamhetsnivå
För att kunna genomföra en dokumentanalys behöver en undersökningsaspekt definieras och föreliggande studie undersöker hur spänningsreglering och mental träning framställs i de valda dokumenten. Då begreppen spänningsreglering och mental träning är specificerade begrepp har även det övergripande begreppet hälsa med närliggande termer tagits i beaktande eftersom spänningsreglering och mental träning kan anses vara en del av hälsobegreppet.
Målnivån innebär en förklaring om vad skolan ska göra inom hälsobegreppets sfär för ett
främjande av hälsa (eller motverkande av ohälsa). Det innebär en analys av skrivningar som avspeglar det analyserade dokumentets grundläggande människosyn samt skolans fostrande och utvecklande uppdrag (Berg, 2003). Målnivån innefattar även de skrivningar som berör allmänna ämnesmål med övergripande innehåll.
Regelnivån syftar till att undersöka vilka direkta påbud gällande hälsa som kan skönjas i
dokumenten. Regelnivån ämnar även undersöka vilka direkta och indirekta skrivningar som finns gällande ett specifikt ämne, i det här fallet idrott och hälsa 1 (Berg, 2003).
Verksamhetsnivån syftar till att skapa förståelse för hur skolan ska genomföra sina mål. Det
handlar om att analysera hur undervisningen ska vara utformad samt hur skolans samverkan med samhället skrivits fram (Berg, 2003).
Genom att analysera de valda dokumenten enligt Bergs (2003) metod kommer det härleda en förståelse för hur hälsa, och mer specifikt spänningsreglering och mental träning skrivs fram. Det visar vad hälsa får för innehåll samt vilket innehåll som inte fokuseras. Resultatet av
trestegsmodellen kan kopplas samman med läroplansteorins formuleringsarena och det filosofiska perspektivet för att vidga förståelse för vilka tankar som ligger bakom de
formulerade läroplanerna och vilken kunskap som anses viktig. Berg (2003) menar även att nivåmodellen av dokumentanalys med fördel kan användas i anslutning till intervjustudier. Då den här studien består av två metoder, dokumentanalys och kvalitativa intervjuer, lämpar de sig väl som komplement till varandra för en nyanserad och fördjupad förståelse av det undersökta ämnet.
6.4 Diskursanalys
Ett diskursanalytiskt empiriskt material kan utgöras av alltifrån skrivna texter i en tidning till olika former av språkbruk som exempelvis intervjuer. I den här studien fokuseras intervjuer vilket Svensson (2019) framhåller som en typ av artificiell text eftersom den är arrangerad och alltså inte uppstår spontant; det är ett samtal med ett explicit syfte. Viktigt att tänka på i en intervju är att intervjusvaren och intervjusamtalet påverkas beroende på hur man väljer att adressera intervjupersonen. Sådana adresseringar kan till exempel ha att göra med vilken profession intervjupersonen har. Vidare bör analysen av det empiriska materialet grundas i studiens frågeställningar. Det i sin tur innebär att det inte är bra att direkt ställa studiens frågeställningar till intervjupersonen eftersom det är mer fördelaktigt för analysen om de ställs under analys- och tolkningsarbetet (Svensson, 2019).
Vi har valt att följa Svenssons (2019) förslag på arbetsgång: 1. Bekanta sig med materialet
2. Organisera det empiriska materialet
3. Närläsning: “Vad sker här?” bör ställas vid varje ny mening för att bibehålla den diskursanalytiska blicken så att en tolkning och inte endast beskrivning möjliggörs. 4. Tematisering
5. Kontextualisering: den analyserade texten placeras i sitt sociala, politiska eller historiska sammanhang.
6.4.1 Diskursanalytiska frågor
Det intressanta att titta närmre på när diskursanalys används är hur människor med
språkanvändning konstruerar verkligheten. Det går att urskilja några olika typer av frågor som förekommer inom diskursanalys och de som är av vikt i den här studien är
representationsfrågor, handlingsfrågor och frågor om konstruktion av objektivitet, kunskap och fakta.
Grundstrukturen för representationsfrågor är ”Hur beskrivs x?” och de har som syfte att bistå med att undanröja spekulationer om hur ”verkligheten” egentligen ligger till. I vår studie skulle en sådan representationsfråga kunna formuleras som ”Hur beskrivs och avbildas intervjupersonens syn på spänningsreglering och mental träning?”. Med andra ord kan de sägas ha funktionen att fixera den analytiska blicken på rätt delar och även göra så att detaljer och nyanser i texten identifieras. Grundstrukturen för handlingsfrågor är ”Hur görs eller åstadkoms x?”. Svensson (2019) föreslår att man bör ställa den frågan initialt i
analysprocessen för att smalna av och avgränsa frågeställningarna så mycket som möjligt. Handlingsfrågan ”Vad är det som görs här?” kan vara en hjälp att närma sig det insamlade materialet på ett objektivt sätt för att därefter komma vidare i forskningsprocessen.
Grundtanken i diskursanalys är, som tidigare nämnts, att kunskap och sanning endast är effekter av vedertagna sätt vi människor väljer att beskriva världen på och därför kan det vara av vikt att ställa frågor som fokuserar just det (Svensson, 2019).
I den föreliggande studien valde vi att följa det tillvägagångssätt som Svensson (2019) föreslår. Det innebär att vi avsatte relativt mycket tid till att arbeta med vårt insamlade empiriska material genom bland annat närläsning och tematisering. De olika kategorierna av frågor som nämnts ovan användes under konstruktionen av intervjuguiden och även under analys- och tolkningsarbetet för att säkerställa en diskursanalytisk blick på materialet.
6.5 Den diskursanalytiska processen
Nedan beskrivs analys- och tolkningsprocessens olika steg.
6.5.1 Steg 1
När alla intervjuer transkriberats läste vi igenom dem var för sig med några övergripande diskurs- och läroplansanalytiska frågor som hjälp. Den mest övergripande diskursanalytiska frågan som Svensson (2019) framhåller är “Vad är det som händer här?”. Förutom att ha med den i analysarbetet använde vi oss även av nedanstående diskursanalytiska frågor, varav tre har en tydlig koppling till läroplansteorin. När vi analyserade transkriberingarna färgkodade vi allt som besvarar nedanstående frågor i olika färger beroende vad uttalandena beskrev eller gav svar på.
Tabell 2: Frågor vi utgick ifrån och de färger som användes för att dela in transkriberingarna i olika kategorier:
Hur beskrivs spänningsreglering? Hur beskrivs mental träning?
Hur beskrivs spänningsreglering och mental träning?
Hur görs eller åstadkoms spänningsreglering?
Hur görs eller åstadkoms mental träning?
Hur görs eller åstadkoms
spänningsreglering och mental träning
Hur formuleras spänningsreglering och mental träning (Enligt styrdokument)?
Hur transformeras spänningsreglering och mental träning i skolsammanhang?
Hur realiseras spänningsreglering och mental träning i skolsammanhang?
Om något annat av relevans skulle dyka upp
6.5.2 Steg 2
Efter att vi båda färgkodat alla transkriberingar var för sig jämförde vi våra analyser. Överlag hade vi färgkodat på liknande sätt och de ställen där vi hade färgkodat olika tittade vi på tillsammans för att därefter diskutera oss fram till vilken färgkod som kunde anses mest rimlig. Efter att vi var överens om alla transkriberingarnas färgkodningar började vi på var sitt håll gå igenom respektive färg för att ta ut de ord, satser och meningar som respektive färg innehöll och som var av relevans för att besvara våra frågeställningar. Hela tiden har vi sammanställt högskolelärarnas svar för sig, studenternas för sig och alumnernas för sig. Därefter sammanställde vi det vi valt att ta ut i olika tabeller och även där visade det sig att vi tagit ut ett relativt liknande innehåll. Det vi markerade grönt hade koppling till både
spänningsreglering och mental träning. Det grönmarkerade valde vi därefter att gå igenom på nytt för att urskilja vad som kunde kopplas till spänningsreglering (blå färgkod) och vad som kunde kopplas till mental träning (lila färgkod). Efter att vi urskilt vad som passade in under spänningsreglering respektive mental träning lade vi in det i våra två olika tabeller som beskriver högskolelärares, studenternas och alumnernas syn på spänningsreglering och mental träning.
6.5.3 Steg 3
Vid det här laget hade vi således en tabell med intervjupersonernas syn på spänningsreglering och mental träning och en med det som kunde kopplas till läroplansanalysen. Därefter ställde vi upp studiens frågor och delfrågor i kronologisk ordning för att med hjälp av våra tre tabeller välja ut de uttalanden som besvarade respektive fråga. Nästa steg i processen blev att vi skapade nya tabeller med svaren som kunde kopplas till respektive fråga/delfråga.
6.6 Metoddiskussion
Det har en tid varit omdiskuterat huruvida begreppen validitet och reliabilitet kan appliceras i en kvalitativ analys då det stundtals menas att det finns tendenser till en generaliseringssyn och att begreppen har sina rötter i positivistiska föreställningar. I den här studien kommer begreppen tillämpas trots studiens hermeneutiska karaktär. I kvalitativa studier är begreppen emellertid nära sammankopplade (Patel & Davidsson, 2011) och kommer i enlighet med Kvale & Brinkmann (2014) få en viss omtolkning för att lämpa sig för intervjuer.
6.6.1 Validitet
Validitet syftar till giltigheten i en undersökning och om metoden undersöker vad som påstås undersökas (Kvale & Brinkmann, 2014). I en intervjustudie genomsyrar validiteten hela forskningsprocessen och har i den här studien tillämpats med hjälp av sex principer (Kvale & Brinkmann, 2014): tematisering, planering, intervju, utskrift, analys, validering.
Tematiseringen handlar om hur väl underbyggd studien är av teoretiska antaganden. Den här
studien härleder logiskt de uppställda forskningsfrågorna till teorierna och hela studien präglas därmed av de teoretiska utgångspunkterna. Planeringsfasen valideras då vi med hjälp av våra teorier har kunnat konstruera adekvata intervjuguider. Intervjusituationerna är
tillförlitliga genom god kvalitet på intervjuerna. Intervjuerna omfattar noggrann utfrågning med följdfrågor om vidare förklaring varit i behov. Utskrifterna består av transkriberingar där betoningar, pauser och andra ljud såsom skratt eller grubblande markerats eller skrivits fram för att undvika feltolkningar. Därefter har analysen genomförts av oss båda individuellt för att efteråt kunna jämföra och bekräfta att teoriernas tematisering har fått leda tolkningen och inte personliga tolkningar i för hög grad. Att vi båda först enskilt tolkat gör att vi applicerat en mångfacetterad kritisk syn på analysen vilket stärker validiteten. Valideringen visar sig även i och med att de teoretiska utgångspunkterna har styrt resultattolkningen samt att vi ständigt har kontrollerat och ifrågasatt resultatet för att öka studiens trovärdighet och objektivitet.
Under intervjusituationerna läste vi som intervjuare upp ett utdrag från Skolverkets
kommentarmaterial (Skolverket, 2012a, s.4). I utdraget beskrevs att spänningsreglering med fördel kan användas i natur och utemiljö och därmed betonades friluftsliv i samband med att intervjupersonerna fick höra utdraget. Att Skolverket tydligt kopplar spänningsreglering till utevistelse i natur- och utemiljö kan eventuellt ha påverkat resterande intervjusvar och gjort att friluftsliv kan ha intagit en större plats i svaren jämfört med om vi inte läst upp utdraget, vilket vi har i åtanke i den slutliga diskussionen.
6.6.2 Studiens tillförlitlighet
Vi har stärkt reliabiliteten i intervjusituationen genom att undvika att ställa ledande frågor samt genom att följa den framställda intervjuguiden. Vid eventuella oklarheter i
intervjupersonernas yttranden ställde vi följdfrågor för att inte misstolka respondenterna i deras svar. Vidare har vi valt att analysera och tolka transkriberingarna var för sig för att därefter jämföra det vi har kommit fram till. Ett sådant tillvägagångssätt brukar etiketteras som interbedömarreliabilitet (Kvale & Brinkmann, 2014) och om den är hög visar det på en trovärdighet vilket enligt Bryman (2018) kan sammanlänkas med en väl strukturerad metod. Kvale & Brinkmann (2014) menar emellertid att en för stark tonvikt på reliabilitet kan kväva intervjusituationens kreativitet och variationsrikedom som konsekvens av att motverka godtycklig subjektivitet. Därmed måste det finnas en tydlig struktur samtidigt som intervjuns kreativa arena bibehålls; vi har följaktligen strävat efter att vara vad Kvale & Brinkmann (2014, s. 292) beskriver som ”objektiva i förhållande till subjektiviteten” och som kan betecknas som en reflexiv objektivitet.
Vi är medvetna om att svaren och resultatet skulle kunna ha blivit annorlunda om andra personer deltagit i intervjun eftersom deras bakgrund, intressen, erfarenheter, upplevelser och uppfattningar kan påverka svaren. En kvalitativ datainsamling och intervju som metod är emellertid knuten till sin specifika kontext och de subjektivistiska intervjusvaren har, och ska få, en framträdande roll för den fördjupade kunskap som efterfrågas. Vi är även medvetna om att det finns en risk att de högskolelärare vi har intervjuat vill framställa utbildningen på GIH i positiva ordalag samt att studenterna och alumnerna eventuellt inte vågar säga alla sina åsikter om undervisningen på GIH eller studiens undersökningsobjekt.
7. Resultat och analys
Inledningsvis besvaras vår första frågeställning med läroplansteorins formuleringsarena som grund. Därefter redovisas utvalda delar från intervjuerna som vi med hjälp av läroplansteorins transformeringsarena samt de diskursanalytiska verktygen har kunnat urskilja och som avser besvara vår andra frågeställning. Den tredje och fjärde frågeställningen besvaras med
realiseringsarenan som utgångspunkt.
7.1 Formuleringsarenan
Den här delen avser besvara vår första frågeställning “Vad står skrivet i valda styrdokument från Skolverket och GIH om spänningsreglering och mental träning och vilka likheter och skillnader finns det mellan dokumentens formuleringar?”. Frågeställningen besvaras med koppling till formuleringsarenan som teoretisk anknytning och dokumentanalys som metod.
7.1.1 Skolverkets dokument
Som tidigare nämndes i texten har vi valt att analysera läroplanen för gymnasieskolan (Skolverket, 2011a), ämnesplanen för idrott och hälsa (Skolverket, 2011b), kursplanen för idrott och hälsa 1 (Skolverket, 2011c), kommentarmaterialet till ämnesplanen för idrott och hälsa (Skolverket, 2012a) och bedömningsstödet i idrott och hälsa 1 (Skolverket, 2012b).
7.1.1.1 Målnivån
Målnivån syftar till att undersöka den människosyn som skolans verksamhet speglar samt vilket fostrande och utvecklande uppdrag skolan ska ta sig an. På målnivån finns inte begreppen spänningsreglering och mental träning explicit uttryckta och därmed har närliggande hälsoformuleringar letats efter som kan kopplas samman med dem. I
värdegrunden (Skolverket, 2011a) förmedlas den syn som ska prägla skolan som verksamhet och där framkommer det att det är skolans ansvar att varje elev som slutför en nationellt fastställd utbildning inom gymnasieskolan ska ha ”kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa” (Skolverket, 2011a, s. 6). Det beskrivs vidare att varje elev ska delges nya kunskaper för personlig utveckling och för att stärka den egna tron på sig själv (Skolverket, 2011a). Utöver de generella syner som präglar skolans mål i värdegrunden finns specifika mål gällande elevers hälsa och det beskrivs att:
Idrott, friluftsliv och olika former av motion och rekreation har stor betydelse såväl för enskilda människors hälsa som för folkhälsan. Ämnet idrott och hälsa förvaltar ett kulturellt arv av fysiska aktiviteter och naturupplevelser. Det ger tillfälle att uppleva och förstå betydelsen av rörelseaktiviteter
och deras samband med välbefinnande och hälsa. Färdigheter i och kunskaper om rörelseaktiviteter och hur olika livsstilsfaktorer påverkar människors hälsa är grundläggande för att människor ska kunna ta ansvar för sin hälsa (Skolverket, 2011b, s.1).
Ovanstående utdrag belyser det hälsofrämjande tänk skolan ska förmedla för att elever ska utveckla förståelse och ansvar för det egna välbefinnandet.
7.1.1.2 Regelnivån
På regelnivån framkommer vilka hälsouttryck som framställts som ett måste och fokus skiftar från generella målområden till specifika ämnen. I likhet med målnivån finns inte begreppen
spänningsreglering och mental träning explicit uttryckta på regelnivån och därmed har
närliggande hälsoformuleringar letats efter som kan kopplas samman med dem. Resultatet visar att skolan ska “utveckla elevernas kommunikativa och sociala kompetens samt uppmärksamma hälso-, livsstils- och konsumentfrågor” (Skolverket, 2011a, s. 3). I ämnet idrott och hälsa beskrivs att “Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar hälso- och miljömedvetenhet samt intresse för att delta i arbetet med hälsofrågor i arbetsliv och samhälle” (Skolverket, 2011b, s. 1). Citaten visar på att skolan ska utveckla ett hälsotänk hos eleverna och framförallt i ämnet idrott och hälsa.
Förmågor som elever ska utveckla i ämnet idrott och hälsa är bland annat “förmåga att planera och genomföra fysiska aktiviteter som befäster och vidareutvecklar kroppslig förmåga och hälsa” samt “kunskaper om betydelsen av fysiska aktiviteter och naturupplevelser för kroppslig förmåga och hälsa” (Skolverket, 2011b, s.1). Därmed kan det utläsas att elever i ämnet idrott och hälsa ska undervisas i aktiviteter som befäster hälsa samt utveckla kunskaper som föranleder en hälsoaspekt. Utöver detta är ett av kunskapskraven formulerat såsom:
Med goda rörelsekvaliteter genomföra en bredd av aktiviteter som utvecklar den kroppsliga förmågan. I samband med det beskriver eleven översiktligt aktiviteternas och livsstilens betydelse för den kroppsliga förmågan och hälsan (Skolverket, 2011c, s. 2).
Utdraget befäster ytterligare den hälsoaspekt som ska framkomma i ämnet idrott och hälsa och som elever ska få möjlighet att utveckla kunskap inom.
7.1.1.3 Verksamhetsnivån
De mål och påbud som formulerats ska sedan i en faktisk undervisning utformas som lektionsinnehåll. Vilket lektionsinnehåll som ska behandlas skrivs fram i det centrala
i gymnasieskolan (Skolverket, 2011c) finns kopplingar till en hälsoarena. I det centrala innehållet står det bland annat uttryckt:
“Den fysiska aktivitetens och livsstilens betydelse för kroppslig förmåga och hälsa.” “Utemiljöer och naturen som arena för rörelseaktiviteter och rekreation.”
“Spänningsreglering och mental träning”.
“Träningsmetoder och deras effekter, till exempel konditions- och koordinationsträning” (Skolverket, 2011c, s.2).
Som visas kan det utläsas att det i det centrala innehållet för idrott och hälsa 1 finns formuleringar som inte bara syftar till den fysiska ansträngningen utan även det psykiska välmåendet.
Utöver det centrala innehåll som är framskrivet finns tillhörande kommentarmaterial och bedömningsstöd till det centrala innehållet (Skolverket, 2012a; b). De dokumenten kan ses som lärares hjälp i utformandet av lektionsinnehåll samt förslag på hur innehållet kan bedömas. Kommentarmaterialet ger Skolverkets syn på hur spänningsreglering ska förstås i kursen idrott och hälsa 1 (Skolverket, 2012a, s.4) och där beskrivs:
Begreppet spänningsreglering används ur ett främjande (salutogent) perspektiv med utgångspunkt i den kroppsliga förmågan, till skillnad från begreppet stresshantering som snarare utgår från ett
sjukdomstillstånd. Olika former av till exempel rörelseaktiviteter kan användas för att reglera spänningar och få kroppen i balans. Rörelseaktiviteter eller vistelse i natur och utemiljöer skulle kunna vara ett sätt att spänningsreglera. Spänningsreglering kan också användas i ett preventivt, skadeförebyggande syfte (Skolverket, 2012a, s. 4).
Kommentarmaterialet visar att spänningsreglering ska skiljas från stresshantering då de två begreppen har olika utgångspunkter. Vidare förstås det att spänningsreglering ska ses som ett sätt att få kroppen i balans och att detta är möjligt att göra via exempelvis utevistelse.
Resultatet visar att det endast är beskrivet hur spänningsreglering kan förstås och det tillhörande begreppet mental träning har uteslutits och får ingen förklaring.
Som vägledning i verksamheten finns även ett bedömningsstöd utgivet av Skolverket (2012b). I bedömningsstödet ges förslag på hur spänningsreglering och mental träning kan realiseras och där beskrivs aktiviteter såsom “yoga, tai-chi, qi gong, pilates, avslappnings- och
anspänningsövningar, meditation och fokuseringsövningar” (Skolverket, 2012b, s. 7). Resultatet från analysen av bedömningsstödet är att spänningsreglering och mental träning enligt Skolverket är aktiviteter av lugnare karaktär med fokus på det inre.
