Realisering i gymnasieskolan

Nedan redovisas de resultat som besvarar vår fjärde frågeställning ”Hur tänker studenter och alumner utforma sin undervisning avseende det centrala innehållet spänningsreglering och

mental träning?”.

7.3.2.1 Studenterna om realisering av spänningsreglering och mental träning i gymnasieskolan

Alla tre studenterna anser att spänningsreglering och mental träning är ett viktigt innehåll och något som bör realiseras i gymnasieskolan för att motverka den stressproblematik som finns. Student 1 har realiserat begreppen på sin VFU vilket inte student 2 och 3 har. På VFU:n arbetade student 1 med ljudfiler och beskriver det såsom:

Det var väldigt liksom mycke energi ehh å då avslutade jag alltid med ett släckt rum å alla eleverna fick ligga på marken, inte nudda nån annan liksom å så satte jag ba på en sån från Youtube som jag hade lyssnat på innan såklart å det tyckte jag va (.) ahmen ett jättebra sätt för att då avslutade man lektionen med ett lugn (Student 1).

Student 1 och 2 anser att friluftsliv kan vara en väg till att arbeta med begreppen men menar också att yoga är en väg att nå spänningsreglering. Student 2 upplever att begreppen bör användas med viss försiktighet och alla tre studenterna menar att ramfaktorer har stor

betydelse i realisering av begreppen. Student 1 framhåller att det kollegiala stödet är viktigt i arbetet med begreppen då hon under sin VFU upplevde att handledaren var motsträvig till lugna aktiviteter och teori. Student 1 menar också att spänningsreglering och mental träning är svårare i vissa skolor på grund av sociokulturella- och ekonomiska faktorer. I linje med det menar student 3 att det kan uppstå problematik med föräldrar om syftet med lektionerna inte är tydligt.

7.3.2.2 Alumnerna om realisering av spänningsreglering och mental träning i gymnasieskolan

Hur alumnerna tänker realisera det centrala innehållet skiljer sig en del men alla tre verkar tycka att det är viktiga begrepp som kommer att prioriteras. I nuläget har ingen av alumnerna undervisat om det i idrott och hälsa, men däremot har alumn 2 till viss del realiserat mental träning med sina elever i specialidrotten och då med fokus på visualisering för att förbättra prestation. Alumn 1 kommer att koppla det till stresshantering och sömn medan alumn 3 kommer att realisera det i samband med avslappning, kost, ergonomi och eventuellt i ett upplevelsebaserat friluftsliv.

7.3.3 Sammanfattande kommentar

Alla tre högskolelärarna anser att spänningsreglering och mental träning borde finnas med i större utsträckning än vad det gör i nuläget men att det borde behandlas i kursen Idrott, hälsa och välbefinnande. Gemensamt för studenterna är att de anser att yogan i ämnesfördjupningen behandlade spänningsreglering men att de inte upplever att mental träning har behandlats i någon kurs. Alumnerna menar att de borde fått mer undervisning gällande spänningsreglering och i likhet med studenterna kan de inte minnas att mental träning ingått i någon kurs.

Vad gäller en framtida realisering av det centrala innehållet i gymnasieskolan tänker

studenterna att friluftsliv skulle kunna vara ett sätt att arbeta med det. Alumnerna framhåller istället att de kommer att koppla det till visualiseringsövningar, stress, sömn, kost och kanske friluftsliv.

8. Resultatdiskussion

I följande avsnitt diskuteras studiens resultat i relation till den tidigare forskning som

presenterats i uppsatsen. Inledningsvis diskuteras resultaten från formuleringsarenan. Därefter diskuteras och besvaras hur högskolelärarnas, studenternas och alumnernas syn på det

centrala innehållet spänningsreglering och mental träning förhåller sig till varandra. I samband med det diskuteras även transformerings- och realiseringsarenan.

8.1 Formuleringsarenan

Nedan diskuteras de resultat som dokumentanalysen med formuleringsarenan som grund visat. Strukturen följer samma mönster som vid resultatavsnittet vilket innebär att Skolverkets dokument diskuteras först och GIH:s dokument därefter.

8.1.1 Skolverkets dokument

Hälsa ses som viktig kunskap i Skolverkets analyserade dokument, vilket det också bör mot bakgrund i den ökade psykiska ohälsan samt att dagens barn och ungdomar är den mest stressade generationen (Folkhälsomyndigheten, 2019; Hagen & Nayar, 2014). I Skolverkets dokument (Skolverket, 2011a) står beskrivet att elever ska ha kunskaper om god hälsa samt kunna agera och orientera i en komplex verklighet med snabbt ökad digitalisering. Samtidigt menar Terjestam (2010) att människans nervsystem inte är byggt för att klara dagens

stressorer. Det beskrivs också att eleven ska vara ansvarsfull gentemot sig själv, samtidigt som de egna kraven på sig själv är den största bidragande faktorn till stress i skolmiljö

(Skolverket, 2011a; Paulsson & Svalner, 2018). I och med att förändringar i världen ställer nya krav på mänskligheten, samt att dagens elever är den mest stressade generationen med höga individuella krav är det rimligt att hälsa betonas i skolan och att spänningsreglering och mental träning är en del av idrott och hälsaundervisningen.

Redskap och metoder att hantera dagens stressproblematik samt jobba med personlig utveckling kan finna sig naturligt att arbeta med som led av det centrala innehållet

spänningsreglering och mental träning, vilket går i linje med det Olive et al. (2011)

framhåller i sin studie om att idrott och hälsa kan vara en viktig arena för att förmedla hälsoprogram till elever. Trotsdetta visar tidigare studier att spänningsreglering och mental träning väljs bort (Grahn & Olovsson, 2013; Sjölund & Löv, 2015). Grahn & Olovsson (2013) samt Sjölund & Löv (2015) menar att anledningen till att det bortprioriteras kan bero på otydliga och diffusa begreppsförklaringar från Skolverket, vilket föranleder individuella tolkningar av lärare.

Den här studien bekräftar att hälsa har en betonad del i de analyserade styrdokumenten men att spänningsreglering och mental träning har en mindre plats. Spänningsreglering har definierats i kommentarmaterialet (Skolverket, 2012a), men inte mental träning. Det visar att begreppen behöver förtydligas och att idrottslärare behöver mer vägledning för att

realiseringen av begreppen ska få plats i idrottsundervisningen. Att det är otydligt beskrivet kan föranleda att de ämnestraditionella aktiviteterna fortsätter utgöra majoriteten av tiden i idrott och hälsaundervisningen och att hälsoarbetet fortsätter åsidosättas vilket

Skolinspektionens rapport (2010) visat. Nedan diskuteras GIH:s dokument för att skapa förståelse för om den uteblivna undervisningen i spänningsreglering och mental träning eventuellt kan ha koppling till GIH:s formulerade dokument och ämneslärarutbildningens utformning.

8.1.2 GIH:s dokument

Om GIH:s dokument ska falla in på formuleringsarenan eller transformeringsarenan går att diskutera. I den här studien ansågs det mest rimligt att placera GIH:s dokument på

formuleringsarenan då dokumenten inte gett sken av att vara en transformering av Skolverkets dokument gällande aspekten spänningsreglering och mental träning. Möjligt är att GIH:s dokument är en transformering av Skolverkets dokument om någon annan rörelsepraktik fokuserats, såsom exempelvis dans och rörelse eller friluftsliv, men för den här studiens undersökningsobjekt anses GIH:s dokument som självständigt formulerade dokument.

Resultatet visar att hälsa är giltig kunskap och ett mångfacetterat begrepp. Den här studien fokuserar på begreppen spänningsreglering och mental träning och ingenstans finns

formuleringar som tyder på att institutionens studenter ska utveckla ämneskunskaper gällande det. Därmed kan det konstateras att begreppen spänningsreglering och mental träning inte är giltig kunskap för lärarstudenter att undervisas i, trots medvetenheten om den stressrelaterade problematiken i samhället som framträder i ett av GIH:s dokument (GIH, 2019;

Folkhälsomyndigheten, 2016).

Det ter sig tämligen förundrade att den medvetenheten som finns kring den psykiska ohälsan får förhållandevis litet utrymme i undervisningen. Spänningsreglering och mental träning har inte plats i GIH:s analyserade dokument och inga ämneskunskaper tilldelas studenterna. Att ämneskunskaper i spänningsreglering och mental träning inte är en del av utbildningen föranleder att det är varje enskild lärares uppgift att tolka hur spänningsreglering och mental träning ska realiseras i gymnasieskolan, men då inga ämneskunskaper erbjudits kan

konsekvensen bli att det centrala innehållet väljs bort, vilket går i linje med vad tidigare studier gällande spänningsreglering och mental träning visat (Skolinspektionen, 2010; Thedin Jakobsson, 2012; Grahn & Olovsson, 2013; Sjölund & Löv, 2015). I och med att det

studerade centrala innehållet väljs bort skulle det kunna innebära att den stressproblematik som Folkhälsomyndigheten (2016) beskriver inte prioriteras. För att fördjupa kunskapen om hur spänningsreglering och mental träning tolkas och tar sig uttryck på GIH och ute i

gymnasieskolorna, och för att bekräfta eller dementera att det inte erbjuds undervisning inom området spänningsreglering och mental träning som dokumentanalysen visat, diskuteras resultatet av intervjustudierna nedan.

8.2 Transformeringsarenan

Inledningsvis diskuteras studenterna och alumnernas upplevda ämneskunskaper. Därefter diskuteras och besvaras hur högskolelärarnas, studenternas och alumnernas syn på det centrala innehållet spänningsreglering och mental träning förhåller sig till varandra.

8.2.1 Studenternas och alumnernas ämneskunskaper

Bilden som framträder är att studenterna upplever bristande ämneskunskaper men att de har med sig lite från yogan i ämnesfördjupningen. Studenterna har olika syn på hur begreppen ska realiseras i gymnasieskolan men gemensamt är att de tycker att det är viktiga begrepp att realisera samt att det kommer ske i form av att hitta ett inre lugn. Studenternas tankar går således i linje med det som beskrivs i The Journal of Physical Education (2019) där det

framkommer att de intervjuade professorerna, idrottslärarna och lärarstudenterna bland annat framhåller yoga och andningsövningar som metoder för att minska stress och ångest.

Alumnernas ämneskunskaper är mer varierande. Två av dem har med sig en del teorier från kurser i specialidrotten men anser inte att de vet hur de teorierna kan tillämpas i idrott och hälsa. Det går följaktligen i linje med Lang et al. (2016) som menar att kunskaper om hur psykologiska teorier kan omsättas till pedagogisk praktik kan vara bristfälliga hos lärare.

8.2.2 Hur de tre gruppernas syn på spänningsreglering förhåller sig till