Transformeringsarenan

I det här avsnittet redogörs de delar av resultatet som kan kopplas till transformeringsarenan.

7.2.1 Högskolelärarnas, studenternas och alumnernas syn på spänningsreglering och mental träning

Nedan ges en sammanställning av de svar som visar hur intervjupersonerna ser på

spänningsreglering och mental träning och som således avser besvara vår andra frågeställning “Hur ser högskolelärare, studenter och alumner på innebörden i spänningsreglering och

mental träning? [...]”. Hur intervjupersonernas beskrivningar av begreppen förhåller sig till

varandra besvaras med hjälp av diskursanalytiska och läroplansteoretiska verktyg i diskussionen (se avsnitt 8.2).

7.2.1.1 Högskolelärarnas syn på spänningsreglering

Alla högskolelärarna kopplar spänningsreglering till graden av anspänning och beskriver det som spänt kontra avslappnat tillstånd i muskler och kognitiva delar. Två av dem kopplar det till stressreglering medan en framförallt kopplar det till fysisk och/eller psykisk prestation. Efter att ha lyssnat till Skolverkets (2012a) beskrivning av spänningsreglering framhåller två av högskolelärarna att spänningsreglering inte nödvändigtvis behöver vara skiljt från stress medan en anser att det kan vara bra att skilja på begreppen spänningsreglering och

stresshantering då de har olika utgångspunkter. Två av dem nämner yoga och andningsövningar som metoder för att spänningsreglera.

[...] då tänker jag: själv håller jag på med yoga och ser ju det absolut som en väldigt bra form av

spänningsreglering, ehm, så absolut, rörelseformer i olika form för spänningsreglering handlar ju inte bara om att reglera ner en spänning det kan ju också handla om att mobilisera muskelkraft och spänning där den ska va. Det vill säga om man nu pratar rörelseinlärning och så är det ju ofta i nya sammanhang som egentligen kanske hela kroppen är engagerad å när muskler som egentligen ska vara avslappnade inte är det...det hänger ju ihop med nån slags rörelseinlärning också tänker jag (Högskolelärare 1).

Alla tre håller med Skolverket om att spänningsreglering kan ske genom olika

rörelseaktiviteter men högskolelärare 2 understryker lärarens roll för att rörelseaktiviteter ska leda till spänningsreglering och högskolelärare 3 menar att beskrivningen borde kompletteras med långsamma rörelsepraktiker som begrepp.

7.2.1.2 Högskolelärarnas syn på mental träning

Övergripande beskriver alla högskolelärare att mental träning kan placeras in i ett brett spektrum. En gemensam nämnare för två av dem är att mental träning kan ses som kognitiv förberedelse inför tänkbara stressande scenarion och i linje med det menar den tredje att mental träning i grund och botten handlar om att skapa en trygghetskänsla. Högskolelärare 2 anser att mental träning är ett sätt att nå rätt spänningsnivå i prestationssammanhang vilket även högskolelärare 1 bekräftar då han anser att mental träning även innefattar kroppsliga och biologiska aspekter utöver psykologiska aspekter.

En annan gemensam syn som framkommit är att två av högskolelärarna anser att visualisering är en metod för mental träning. Utöver visualisering menar högskolelärare 3 att mental träning kan ske i form av meditation, mindfulness, act, yoga och andningsövningar med syftet att nå självreflektion. Högskolelärare 1 understryker dock att det inte är helt oproblematiskt att jobba med mental träning i skolan och menar att det kan trigga och frigöra processer som är svåra att hantera för lärare och att “då ska man nog redan ha en back-up kanske med

skolkurator eller liknande så att man är väl medveten om att den möjligheten faktiskt finns” (Högskolelärare 1). Högskolelärare 2 menar att mental träning i skolsammanhang kan

appliceras i form av lekar med syfte att nå trygghet men att vissa former av mental träning kan kräva både tid och hårt arbete för att lyckas med.

7.2.1.3 Studenternas syn på spänningsreglering

Gemensamt för alla tre är att de i motsats till Skolverket (2012a) inte skiljer på stresshantering och spänningsreglering. De håller med Skolverket om att utevistelse kan ses som en form av spänningsreglering men att det förmodligen inte gäller för alla då två av dem menar att friluftsliv för vissa i stället kan fungera stresshöjande. Alla nämner yoga som en metod för att arbeta med spänningsreglering. Gemensamt för student 1 och student 2 är att de tycker att spänningsreglering är svårare att beskriva jämfört med mental träning och att de båda kopplar det till nedvarvning, student 2 beskriver det som att det handlar om att hitta sig själv och ett fokus samt att veta i vilka miljöer man är avslappnad.

Oj den är lite svårare tycker jag [...] i min uppfattning om begreppet så är det mer avslappning eller att du ska hitta, ahmen inte harmoni men, *grubblande ljud*, oj alltså jag vet inte hur jag ska förklara men lite mer, ah som sagt lite mer åt yogahållet där också, att man ska hitta sig själv att “i den här miljön är jag avslappnad å i den här situationen måste jag göra på det här sättet eller andas på det här sättet för att slappna av”. Ah just spänningsreglering då tänker jag på det skulle jag nog säga (Student 2).

Student 3 säger att han “typ inte har en aning om vad spänningsreglering betyder” men alla tre anser att det är ett viktigt centralt innehåll i kursplanen för idrott och hälsa 1 på gymnasiet.

7.2.1.4 Studenternas syn på mental träning

Alla tre framhåller yoga som ett sätt att träna mentalt och andra metoder som nämns är terapisamtal, andningsövningar och tekniker/strategier som kan användas när man ska skriva en tentamen. Två av studenterna kopplar mental träning till nedvarvning och gemensamt för student 1 och student 3 är att de kopplar mental träning till psykisk ohälsa och psykiskt välbefinnande.

[...] när man själv gick i skolan och man hade det asså tufft liksom med sin egen skolgång då vet jag att jag jobbade ganska mycket med den mentala träningen, att försöka asså man får sätta små delmål längs den stora långa resan och att man nånstans måste ha ett “vad är det stora målet jag vill nå?”. Men att sen jobba med att man får försöka med små mål åt gången, att man har liksom delmål till det stora målet. [...] ja men på nått sätt grotta ned sig i vad det är som faktiskt är ett asså ett problem eller vad man ska säga eller om det är något man mentalt vill träna så kanske reda ut såhär ”vad är det jag vill?” eller “vad är det jag behöver träna?” (Student 3).

Student 3 anser att mental träning handlar om att nå olika typer av mål med hjälp av delmål samt att det kan kopplas till när man arbetar med saker som upplevs jobbiga. Student 2 och student 3 tänker att det handlar om någon typ av mental förberedelse. Student 2 anser att det är ett brett begrepp som inrymmer många olika delar och som därför kan appliceras i nästan vilken situation som helst. Han beskriver det som ett sätt att peppa igång eller reducera stress eller att veta vad som krävs för att kunna slappna av eller prestera i vardagen eller i

tävlingssituationer.

7.2.1.5 Alumnernas syn på spänningsreglering

Två av alumnerna kopplar spänningsreglering till stressreglering i vardagen eller

prestationssammanhang och en av alumnerna har svårt att beskriva begreppet och kan inte exemplifiera det. Vad gäller Skolverkets beskrivning verkar alla tycka att formuleringen om att friluftsliv kan fungera spänningsreglerande är ytlig:

Jag tycker det känns väldigt ytligt, eh men samtidigt så så vet man ju att vistas i den typen av miljöer kan göra att man känner sig avslappnad och man använder det ju som rekreation att försöka rensa tankar och sånt. Men jag tror fortfarande att bara vistas i en naturnära miljö eller så inte gör att man minskar på spänningen liksom, utan det handlar fortfarande om vilket verktyg du använder dig av när du väl är där för att kunna hantera situationer och anamma situationer man faktiskt använder som rekreation (Alumn 3).

Alumn 1 anser att det går att arbeta med spänningsreglering i all form av träning medan alumn 3 framför allt kopplar det till avslappningsövningar. Andra metoder som framkommer är copingstrategier, studieteknik och terapisamtal.

7.2.1.6 Alumnernas syn på mental träning

Alla framhåller visualisering eller positivt tänkande för att kunna prestera som en form av mental träning och en specifik modell som nämns av en av alumnerna är SMART-modellen. Vidare anser alla tre att det inte är ett lätt område att jobba med.

Eeh, mental träning asså det kan ju va att ställa in sitt mindset på att eh, ah det har mycket med positivitet att göra och att man kommer lyckas med nånting, men det är ju lite vagt i ämnet. Men det är mycket det här att visualisera och tänka positivt vad man ska göra framöver för att kunna utföra det på ett bra sätt också [...] mental träning kan ju va antingen nånting som man har nytta av i idrottssammanhang det här med visualisering att se sig själv i situationer. Typ ska jag hoppa höjdhopp så visualiserar jag mig när jag hoppar över ribban medans mental träning också kan det vara du vet allt ifrån studieteknik för mig (Alumn 1).

Gemensamt för alumn 1 och alumn 3 är att de anser att det är ett brett begrepp som inrymmer alltifrån prestation i idrott till studieteknik samt att de tänker att det kan handla om att sätta upp delmål för att nå ett slutmål och alumn 2 menar att den mentala träningen är av lika stor vikt som den fysiska men att den mentala har en mer given plats i specialidrotten jämfört med ämnet idrott och hälsa.

7.2.2 Studenternas och alumnernas ämneskunskaper

Nedan redovisas vilka ämneskunskaper kopplade till det centrala innehållet studenter vid GIH och alumner från GIH anser att de har tillägnat sig under sin utbildning.

7.2.2.1 Studenternas ämneskunskaper i spänningsreglering och mental träning

Gemensamt för alla tre är att de upplever att de har brister vad gäller ämneskunskap om både spänningsreglering och mental träning. Student 1 formulerar det såsom:

Jo men asså i och med att utbildningen i sig inte har varit uttalat att “det här är spänningsreglering och det här är mental träning” så har man ju absolut brister i det. Så det är ju inte såhär att ”åh jag har jättemycket ämneskunskaper inom det här området” för det har jag absolut inte det är jättebristfälligt, men eh jag skulle säga att tillsammans med dom delarna yogan och sen det man har ahmen testat på VFUn men också har som egna erfarenheter sen tidigare så kan man absolut klara av det (.) men det är ju skillnad att klara av nånting o besitta kunskaper i nånting (Student 1).

7.2.2.2 Alumnernas ämneskunskaper i spänningsreglering

En skillnad mellan alumn 2 och alumn 3 är att alumn 2 känner en osäkerhet inom området medan alumn 3 känner sig någorlunda trygg i att undervisa om spänningsreglering och beskriver:

[...] men spänningsreglering det ser jag mer som en där och då praktisk kunskap som man verkligen kan göra till exempel det här med att slappna av på matta när man ligger och spänner sig och ska slappna av eller jobba med andningen eller i friluftsliv om man går ut och faktiskt skogsbadar och försöker få dom att visualisera sig eller bara hitta andningen för att vara där i nuet liksom (Alumn 3).

Alumn 1 och alumn 2 upplever inte att de tillägnat sig några specifika ämneskunskaper om spänningsreglering.

7.2.2.3 Alumnernas ämneskunskaper i mental träning

Alumn 1 och alumn 2 känner att de behöver lära sig själva innan de kan ha det med eleverna och alumn 3 menar att mental träning är ett svårare område jämfört med spänningsreglering

och att det krävs att läraren är väldigt säker i sina instruktioner för att det ska ge en effekt. Alumn 2 beskriver det såsom:

[...] har medvetet lagt det momentet under vårterminen för att jag själv känner mig lite osäker inom det området och för att jag själv, aa ja men jag känner att jag inte ville börja med det. När man är

nyexaminerad lärare så vill man ju kanske börja med nåt som man känner sig säker på (Alumn 2).

7.2.3 Sammanfattande kommentar

Högskolelärarnas syn på spänningsreglering är att det handlar om graden av anspänning i muskler, stressreglering och att det kan ha en koppling till prestation. Gällande mental träning anser högskolelärarna att det är ett brett begrepp men nämner framförallt kognitiva tekniker. Jämfört med högskolelärarna har studenterna svårare att ge en första beskrivning av

spänningsreglering. De har lättare att beskriva mental träning där alla tre studenterna gör olika kopplingar till nedvarvning och yoga.

Alumnerna ser spänningsreglering som en form av stressreglering men nämner även att det inte är ett begrepp de brukar använda. Vidare anser de i likhet med alla de övriga att mental träning är ett bredare begrepp än spänningsreglering och nämner framförallt visualisering och positivt tänkande i samband med prestation.

När det gäller studenternas ämneskunskaper upplever de brister gällande båda begreppen. Bland alumnerna finns en viss osäkerhet hos två av de intervjuade medan en av dem anser sig tillägnat sig viss kunskap i specialidrotten.