• No results found

Forskaretiska kra

In document Vi måste liksom läsa på svenskan (Page 59-63)

Innehåll 1 INLEDNING

4. Metodavsnitt 1 Metodbeskrivning

4.3 Forskaretiska kra

De forskaretiska krav som det tagits hänsyn till i mitt arbete är att jag inför enkätundersökningen delade ut ett informationsblad till de inblandade eleverna samt deras lärare. I denna angav jag vem jag var och syftet med min undersökning. Jag hade tyvärr inte möjlighet att närvara vid två av de tre ifyllnadstillfällena, men hade utförligt informerat läraren (det var samma lärare i de båda olika undervisningstillfällena) om mitt syfte med enkäten så att hon kunde besvara eventuella frågor som deltagarna kunde tänkas ställa. Eleverna blev innan utdelandet av enkäten informerade om att de inte var tvungna att besvara den utan att de kunde avböja att medverka om de ville det.

Inför intervjuerna valde jag att även där skriva ihop ett informationsblad där jag beskrev mitt syfte med intervjuerna samt poängterade elevernas anonymitet. Jag informerade även om hur intervjun skulle ske genom att berätta att de skulle spelas in på band samt vilka typer av frågor som skulle komma att ställas. Trots att eleverna var myndiga bad jag dem att visa informationsbladet för sina målsmän för att undvika eventuella frågor. Johansson och Svedner har i sin bok Examensarbetet i lärarutbildningen gett Humanistisk- samhällsvetenskapliga forskningsrådets anvisningar för hur jag som skrivare av examensarbetet på bästa sätt skall visa mina deltagare respekt och hänsyn genom deras medverkan (s.23). Detta var något som jag hade i åtanke under mitt arbete med enkäten såväl som med intervjuerna.

4.4 Procedur

Jag valde att genomföra min undersökning på en och samma skola. I initialskedet av undersökningen hade jag avsatt några timmar till att dela ut enkätmaterialet samt att undersöka vilka elever som skulle kunna tänka sig att delta i intervjuerna.

Enkäten valde jag att dela ut och samla in under ett och samma tillfälle. De elever som inte ville svara på frågorna hade rätten att avböja att medverka. Detta var det dock ingen som gjorde utan alla tillfrågade elever valde att delta. Jag var inte närvarande vid alla tillfällen då eleverna fyllde i frågeformuläret, men jag hade noggrant informerat deras lärare om syftet med undersökningen utifall eleverna skulle tänkas ha några frågor om materialet. Vad läraren berättade var det ingen som ansåg frågorna som oklara.

I behandlingen av materialet valde jag till en början att sammanställa svaren efter elevernas ålder. Detta visade sig dock inte ge någon större variation i resultatet. Slutligen valde jag istället att sammanställa svaren utifrån elevernas kön. Genom att göra detta kunde jag lättare urskilja resultaten som jag i arbetet valt att presentera i stapeldiagram. I den sista frågan i enkäten skulle eleverna själva skriva ner sina synpunkter på en av tio föreslagna böcker. Deras svar har jag valt att presentera som bilaga 4.

Intervjuerna genomförde jag på skolan där jag i förväg sett ut lämpliga lokaler att vistas i. Att vi inte skulle bli störda under vårt möte ansåg jag vara väldigt viktigt då intressant information annars skulle ha kunnat gå förlorad. Jag valde att genomföra intervjuerna gruppvis med tre respektive fyra elever vid varje tillfälle, vilket ledde till att intervjuerna till formen mer kom att likna ett samtal. Vid min förfrågan om vilka elever som skulle kunna tänka sig att bli intervjuade lämnade jag ut ett informationsblad (Bilaga 5) där jag berättade om mig själv och mitt syfte med arbetet. Jag gav dem även några punkter angående deras litteraturläsning att fundera kring.

Vid intervjutillfällena använde jag mig av en diktafon då jag ansåg att jag inte hade klarat av att anteckna allt vad eleverna skulle komma att prata om. Eleverna hade före intervjuerna blivit noggrant informerade om att de i mitt arbete skulle komma att vara anonyma och att jag skulle förstöra banden efter användning. Eleverna hade inget emot att vi använde bandspelaren och efter ett tag verkade de ha glömt att den stod på bordet. Under intervjuerna satt vi vid ett runt bord och något som jag upptäckte efter den första intervjun var att det var lite svårt att uppfatta vad alla elever sade på bandet eftersom bandspelaren stod placerad åt ett och samma håll. Under den andra intervjun försökte jag därför att rikta diktafonen efter den elev som talade, vilket gjorde att de hördes tydligare. Jag förde också minnesanteckningar om

vilken elev som sa vad. Detta gjorde jag då eleverna var obekanta för mig och för att underlätta min transkribering.

Jag försökte att inte ställa ledande frågor under intervjun något som jag upptäckte var problematiskt. Jag märkte i efterhand att jag redan innan intervjuerna hade en viss inställning till och föreställning om det som skulle behandlas, och när jag sammanställde intervjuerna såg jag att det rörde sig om snarlika frågor under dem båda. Detta kan i och för sig även tolkas som att eleverna i de båda olika grupperna faktiskt hade samma åsikter om litteraturen och att mina inledande frågor ledde dem alla åt samma tankar och infallsvinklar.

Mina utskrifter från intervjuerna har jag försökt att skriva ut så ordagrant som möjligt. Dock inser jag att jag, trots ett intensivt lyssnande, inte fått med allt som eleverna sagt. De problem som jag stötte på under bearbetningen av det intervjuade materialet var att jag under transkriberingen hade svårigheter att uppfatta vad vissa elever sade. Detta då de hördes väldigt otydligt på bandet. De tillfällena har jag markerat som en fotnot i mitt transkriberade material. Jag är också medveten om att jag under transkriberingens gång har tappat bort vissa ord som eleverna sade. Något som även var problematiskt vid nedtecknandet av intervjuerna var att jag inte kunde återge elevernas pauser och kroppsspråk och de tillfällen då eleverna talade i munnen på varandra.

Utskriftsformatet av mina intervjuer är alldeles för omfattande för att kunna presenteras i mitt arbete då det slutligen blev över tjugo sidor skrivet material. Jag har valt att redogöra för enbart en av intervjuerna (Bilaga 6) för att visa på de frågor som ställdes.

4.5 Bortfall

I enkätundersökningen var det en elev som valde att inte svara på fråga två. Samma elev svarade inte heller på fråga tre. På fråga fem hade två sjuttonåringar valt att ange ”mej själv” som ett fjärde alternativ, detta hade även en elev bland sextonåringarna valt att göra. Bland sextonåringarna hade tre elever valt att inte svara alls. På fråga åtta uppgav två artonåringar att de inte läst någon av mina föreslagna böcker medan tio elever valt att inte ange något alternativ överhuvudtaget.

Den slutsats som jag drar efter att ha gått igenom enkäterna är att de elever som inte valt att svara på frågorna ansett att de alternativ som jag angivit som exempel inte passat just dem och deras inställning till eller användandet av litteratur. Att så många valt att inte besvara den sista frågan i enkäten tror jag kan bero på att de i den frågan var tvungna att själva formulera sina svar och att de ansåg att detta tog för lång tid. En annan anledning kan vara att eleverna inte

kommer ihåg vad de läst och att det då blir svårt att ha en åsikt huruvida boken var bra eller inte.

4.6 Metodkritik

Jag anser att de metoder som jag valde att använda mig av i mitt arbete var bra för mitt ändamål, även om jag är kritisk till vissa delar av mitt arbete. Att jag först använde mig av en enkät gjorde att jag kände mig mer förberedd inför mina intervjuer och jag kände att jag kunde använda mig av resultatet i enkäterna för att få eleverna att utveckla de svar som de angivit där. Dock inser jag att enkäten skulle ha kunnat vara betydligt bredare i sin utformning och att jag kunde ha låtit fler än enbart 48 elever svara på den, för att på så sätt få fler elevers syn på det område jag valt att undersöka. Att jag valde att enbart ge tre svarsalternativ till varje fråga på enkäten medförde att jag medvetet valde att inte ta med annan litteratur än skrivna böcker. Detta är något som jag i nuläget ställer mig kritisk till, då läsning innefattar så mycket mer än bara böcker. Jag hade med fördel kunnat inkludera medier såsom Internet, talböcker och tidningar. Jag drar den slutsatsen att eleverna önskade fler alternativ att välja mellan, då det var så pass många i undersökningen som valde att inte svara på specifika frågor eller valde att själva ange sina egna alternativ. Jag är, precis som jag skrev inledningsvis, medveten om att eleverna tillägnar sig en mängd texter utöver den tryckta litteraturen och detta skulle jag måhända ha haft i åtanke då jag strukturerade enkätmaterialet.

5. Analys och resultat

In document Vi måste liksom läsa på svenskan (Page 59-63)

Related documents