De sexuella kategoriseringsetiketterna

Det är en vag men viktig gränsdragning mellan vad som är undersökningens material och analysresultat. Materialet kan egentligen sägas vara enbart tjänsten Svenska dagstidningar, och att närmare gå in på resultaten av de sökningar som gjorts i tjänsten hör mer

resultatredovisningen till. Eftersom valen av de ord jag ämnar undersöka dock var ett grundläggande och nödvändigt ställningstagande för att avgränsa materialet som skall analyseras följer här en kort genomgång av de valda orden och hur dessa behandlas för att generera frekvensresultaten – som, tillsammans med analyseringen av desamma, istället tillhör just undersökningens resultat.

Totalt har sju ord korsundersökts i både Svenska dagstidningar och de historiska

ordböckerna – tre ord för vardera binärt kön och ett könsneutralt: lesbisk, tribad, flata, bög, pederast, homofil och homosexuell. Orden har valts ut med hjälp av samma historiska ordböcker som senare används i analysen: SAOLhist och de digitaliserade etymologiska ordböcker som finns samlade i Projekt Runeberg, samt nutida synonymordlistor. Dessa ord kan delas in i tre kategorier. Kategori 1 består av två ord som idag ses som neutrala för att beskriva homosexuella för vardera kön: bög och lesbisk. Det är dessa ord som bland annat Milles och Edlund (2007) väljer att använda sig av i facktext. Kategori 2 består sedan av fyra ord, två för vardera binärt kön, alla mer eller mindre ålderdomliga och alla mer eller mindre pejorativa under någon period: flata, homofil, pederast och tribad. Slutligen innehåller kategori 3 det könsneutrala, och även i sin innebörd neutrala, ordet homosexuell.

Kategoriseringen av kategoriseringsetiketterna förtydligas i tablå 1 nedan:

Tablå 1: De undersökta sexuella kategoriseringsetiketterna Kön

Stil

Maskulint könat Feminint könat Icke-könat

Neutrala Bög Lesbisk Homosexuell

Ålderdomliga och/eller pejorativa

Homofil, pederast Flata, Tribad

Efter att ha granskat de historiska synonymordlistorna genomfördes som nämns ovan en pilotundersökning i Svenska dagstidningar där orden i tablå 1 visade sig vara de vanligaste för varje kategori. Med hjälp av Kungliga Bibliotekets lathund för användandet av Svenska dagstidningar (https://feedback.blogg.kb.se/forums/topic/lathundar/) har orden i sökningarna angetts på så vis att de skall innefatta alla böjningar som kan innefatta en person som kan åsyftas med den specifika termen (exempelvis tribad, tribaden, tribadens, tribaderna,

tribadernas). Detta görs, liksom i många andra korpusar, genom att lägga till en asterisk (*) i slutet av ordet för att på så sätt få fram samtliga ordformer. Alla sökord finns sammanställda i bilaga 1. Ordet gay har medvetet valts bort då det är ett (om än väletablerat) låneord från

engelskan och därför inte lika relevant att granska i en diakron studie av det svenska språkbruket om homosexuella.

3.2 Kvantitativ metod: korpusundersökningen

Korpusundersökningen från Svenska dagstidningar utgör undersökningens grund. En

korpusundersökning är enkelt sammanfattat en sökning efter specifika ord och/eller fraser i en stor samling texter. Olika korpusverktyg ger olika typer av resultat, men gemensamt för de flesta är att de genererar så kallade absoluta frekvenser (det faktiska antal gånger ett ord förekommer i en viss korpus). Sökresultaten från Svenska dagstidningar utgör studiens

huvudmaterial, där det utvalda korpusmaterialet (kategoriseringsetiketterna) granskas diakront från början av 1950 till 2000. Undersökningens tidsram (1950–2000) avgränsas av två

händelser. Homosexualitet avkriminaliserades i Sverige år 1944 och efter en moralisk debatt¹ grundades år 1950 RFSL. (Jonsson, 2015) År 2000 lanserade organisationen sedan begreppet HBT(-person) (vilket sedermera modifierades till först HBTQ(-person) och sedan 2019 HBTQI(-person)) (RFSL.se, 2019).

Sökresultaten från Svenska dagstidningar presenteras automatiskt i ett enkelt stapeldiagram i söktjänsten där frekvensen för det sökta ordet redovisas för varje år under den tidsperioden som angetts (i det här fallet 1950-01-01 till 2000-12-31), tillsammans med en absolut frekvens av förekomster. Varje år kan då också granskas enskilt för att se om något speciellt föranlett en ökad användning just det året (t.ex. uppmärksammade citat, användningen av termen i populärkultur eller liknande).

Svenska dagstidningar har som sökverktyg flera förtjänster, men har också en del brister.

Samlingen ger inga relativa frekvenser utan endast en absolut siffra. Sökningarna är också lite krångliga att precisera – bland annat på grund av bristfälliga verktyg för att hitta en specifik ordform – men framförallt består samlingen av digitaliserade tidningstexter vilket medför att vissa bokstäver feltolkats. Sökningarna har, med de verktyg som finns tillgängliga, preciseras så gott som möjligt men en viss felmarginal finns därför för vissa resultat från Svenska

1 RFSL:s hemsida sammanfattar på sin hemsida åren mellan 1944 och 1950: ”Avkriminaliseringen ledde inte till att acceptansen för homosexuella ökade; homosexualitet ansågs fortfarande skadligt och omoraliskt. Däremot ökade synligheten, och diskussioner, inte sällan häftiga, började föras i pressen. 1950 utbröt full moralisk panik.

Pastor Karl-Erik Kejne (1913-60) vid Stadsmissionen i Stockholm påstod sig vara förföljd av en homosexuell liga, som han menade fick skydd av polis och ämbetsmän och hade förgreningar upp i statsapparaten. /.../ Som en reaktion på Kejneaffären bildade några homosexuella en organisation. Man ville upplysa om homosexualitet,

dagstidningar. Vidare kan inte olika betydelser separeras, exempelvis kan ordet flata ibland stå i benämningen ’en platt del av antingen marknivån eller i den mänskliga handen’. När detta skett kommer det att redovisas i resultatet.

3.2.1 Komplement till korpusundersökningen: lexikografisk analys och koppling till HBTQ-historien.

Med tanke på Svenska dagstidningars brister behöver metodiken således breddas för att kunna dra några slutsatser av frekvenserna från korpusundersökningen. Frekvensresultaten kommer därför kompletteras med, och kontextualiseras av, en analys av material hämtat från en av de starkast språknormerande instanserna: ordlistor. Med hjälp av tjänsten SAOLhist kan man slå upp ett ord i de flesta utgåvor av Svenska Akademiens Ordlista som utkommit, så långt bak i tiden som till tidigare ordböcker som Anders Fredrik Dalins Ordbok öfver svenska språket (1850–1853). Sökningar görs på samtliga etiketter enskilt även i SAOLhist och de faktorer jag särskilt beaktar är när orden först upptagits i ordlistan, om de i någon upplaga inte är

upptagna, hur definitionerna av orden sett ut och om dessa genomgått någon större förändring samt om det finns några bruklighetskommentarer för etiketterna.

Dessa frekvens- och definitionsutvecklingar kommer slutligen att kortfattat sättas i relation till den samtida HBTQ-historien med hjälp av den kronologiska genomgången från

Undantagsmänniskor. Kapitlet Samtiden: 1945– stämmer väldigt väl överens med undersökningens tidsram och det är i synnerhet detta som frekvens- och

definitionsutvecklingarna jämförs med för att se om några större samhälleliga förändringar inträffat som kunnat föranleda eller åtminstone påverka utvecklingen.

3.2.2 Den fullständiga analysprocessen

Jag skall en sista gång kort förtydliga analysmetoden steg för steg. Efter att orden valts ut slutförs det etymologiska arbete som inleddes i pilotstudien. Svenska Akademiens ordbok är den huvudsakliga källan till detta, men där det behövts har även andra uppslagsverk använts, i synnerhet Nationalencyklopedin. Etymologin har varit relevant för att ge en kontext till hur, när, varför och om möjligt varifrån orden kommit till. Nästa steg är att gå igenom

sökresultaten från Svenska dagstidningar. Den totala absoluta frekvensen granskas, jag går närmare in på vilka år som etiketterna förekommer flest och färst gånger och försöker sedan

se om det går att utröna något om hur frekvensen har förändrats över tid. Eventuella nedslag görs också där det är möjligt och relevant i specifika årtal för att se om något speciellt föranlett specifika frekvensnoteringar. Om det uppstår några problem i frekvensanalysen (exempelvis feltolkningar av grafem eller liknande) kommenteras detta också.

Steget efter det är att analysera ordens definitioner i SAOLhist. Detta görs utefter de faktorer som redogörs för ovan. Dessa tre steg, de etymologiska, kvantitativa och

lexikografiska analysstegen, upprepas sedan för varje etikett innan en sammanfattning görs av frekvensutvecklingen. Ordbilden har då blivit tydlig görs en närläsning av den samtida

HBTQ-historien i Undantagsmänniskor, då jag försöker se om några specifika händelser kan kopplas till utvecklingen av etiketternas användning.

På detta vis ges en relativt heltäckande ordbild av etiketterna genom den aktuella

undersökningsperioden. Det blir ingen fördjupad undersökning åt något håll, men fortfarande en bred sådan som förhoppningsvis kan påvisa om och hur dessa språknormerande instanser påverkar varandra.

4 Resultat

Resultaten redovisas individuellt för varje ord, i samma ordning som de analyserats enligt genomgången i 3.2.3, först redovisas den etymologiska analysen, sedan den kvantitativa korpusanalysen, sedan den lexikografiska från SAOLhist. Sammanfattningen och kopplingen till HBTQ-historien står separat efter de individuella genomgångarna av etiketterna.

Etiketterna redovisas i bokstavsordning i sina respektive kategorier.

Värt att nämna är att när det står exempelvis bög eller tribad så åsyftas alla varianter och böjningar av ordet som kan åsyfta en eller flera personer med den sexuella läggningen (se även 3.1 Material). Även sammansättningar och avledningar (som exempelvis New York-flator) är medräknade i resultaten. Dessa resultat, förekomsterna från Svenska dagstidningar, redovisas alla med hjälp av ett diagram innehållandes samtliga sökresultat för varje ord.

Tjänsten ger själv ett stapeldiagram av samtliga sökresultat, men i dessa syns varken några exakta siffror eller någon y-axel som förtydligar frekvensbilden. Jag har därför skapat egna diagram som tillsammans med övriga delar av resultatredovisningen bör ge en tydlig nog bild av frekvensutvecklingen. Utvecklingen har också sammanställts i en tabell i slutet av avsnittet (se tabell 1 i 4.8 Sammanfattning och nedslag i HBTQ-historien).

4.1 Bög

Enligt gamla belägg i SAOB kan bög komma från det dialektala svenska ordet böj – i betydelsen ’knifslida af skinn’ (SAOB, 1925) med tidigaste belägg från 1784. En alternativ teori som historikern Fredrik Silverstolpe (2000) lyfter är att etiketten härstammar från västgötaknallarnas hemliga språk månsing, där Bögis betydde ’bonde’. Det spreds sedan via romani till stockholmsslangen bland förbrytare och prostituerade, där det efter en viss betydelseutveckling till slut fick betydelsen ’kunder till prostituerad’ (såväl manliga som kvinnliga). Slutligen utvecklades, enligt Silverstolpe, ordet under början av 1900-talet från att beteckna kunder till att beteckna homosexuella män. (Silverstolpe, 2000)

4.1.1 Bög i Svenska dagstidningar

Figur 1. Linjediagram över frekvensutvecklingen av bög i Svenska dagstidningar

Etiketten bög har i Svenska dagstidningar en absolut frekvens på 5 164. Den lägsta noteringen är från 1961 då ordet bara har en träff, och den högsta noteringen kommer 1999 då ordet har 660 träffar. Som figur 1 visar sker det en ganska tydlig ökning av användningen av etiketten ju närmre nutiden vi kommer, vilken på grund av ordets nutida neutrala anseende kan antas fortsätta även efter att begreppet HBT-person introducerats i språket.

Bög är ett av de ord i undersökningen som drabbats mest av feltranskribering, vilket har påverkat framförallt de tidigare resultaten en del. Grafemet <h> har i många fall tolkats som

<b> och där det står bög kan det många gånger vara hög som åsyftas, vilket meningar som exempelvis ”varan har en Bög kvalitetsgrad” eller ”anställes LINJEMONTÖRER för låg- och

0 100 200 300 400 500 600 700

Absolut frekvens

År

Frekvensvariation av bög i Svenska dagstidningar

bögspänningsledningar” vittnar om. Trots en förfinad sökning har det inte gått att helt filtrera bort dessa feltranskriberingar. Detta rör framförallt de tidigare resultaten och siffrorna från 1950 till början av 1970-talet är således något högre än vad de egentligen skulle ha varit. En noggrannare granskning av resultaten visar att bög (i den benämningen som undersöks) förekommer ungefär en gång per år fram till 1970, då det börjar förekomma mer och mer.

Även därefter förekommer feltranskriberingar, men inte alls i lika hög grad.

Användningen av bög börjar alltså egentligen öka i mitten av 1970-talet, och ökningen fortsätter sedan kraftigt under hela den undersökta perioden (med några få undantag). 1983 sker en större användning av ordet än brukligt under perioden, vilket delvis förklaras av ett etablissemang på adressen Timmermansgatan 24 (gissningsvis i Stockholm) gått ut med någon typ av annons i flera tidningar och försökt särskilja sig som ”ett ställe för dig som är lesbisk eller bög” under sommaren det året. De två åren som tydligast bryter av mot den i annars gängse stigande trenden (1989 och 1996) kan inte förklaras ytterligare.

4.1.2 Definitioner av bög i Svenska Akademiens ordlista

Även om det alltså förekommer en viss, mindre användning av ordet bög redan på 50-talet (och säkerligen även innan dess) tas det för första gången upp i Svenska Akademiens ordlista först i 1986 års utgåva, då med följande definition: ”<kan uppfattas som stötande>

homosexuell man” (SAOL 1986:85). Även om bruklighetsmarkeringen varierar (exempelvis

”<kan väcka anstöt>” (SAOL 1998:109)) har ordet samma, korta definition under både den undersökta perioden såväl som i efterföljande utgåvor.

Det kan alltså med säkerhet sägas att användningen kring år 1950 inte rättfärdigar ett upptagande i ordlistan. Att bög inte upptas redan i 1973 års utgåva av ordlistan är desto underligare, sett till sin semantiska stabilitet samt antydan till ökat frekvensbruk under 70-talet. Den verkligt intressanta förändringen i definitionerna sker dock i den senaste utgåvan av ordlistan, då markeringen av ordets eventuellt nedsättande bruklighet har tagits bort.

Markeringen har aldrig uppmanat till användning av ett annat ord utan snarare signalerat en försiktighet i hur ordet skall brukas, men inte ens detta bedöms sedan 2015 längre vara nödvändigt.

4.2 Lesbisk

Om det är brokigt att fastställa etymologin för bög är det desto enklare med den feminint kodade neutrala kategoriseringsetiketten lesbisk. SAOB ger som överordnad betydelse till uppslagsordet: ” som har avseende på l. tillhör l. kommer från Lesbos” (SAOB:s nätupplaga, uppslagsord: lesbisk) med tidigaste belägg från 1817. Detta får sedan två underordnade betydelser: ”(enst.) i n. sg., substantiverat: vin från Lesbos” (ibid) med tidigaste belägg från 1859 och slutligen ”i uttr. lesbisk kärlek, om homosexualitet mellan kvinnor, sapfisk kärlek”

(ibid) med tidigaste belägg från 1904. Ordets koppling till dess förmodade ’ursprungsplats’ – om nu en typ av sexualitet kan ha en sådan – är således tydlig. Även kopplingen till lyrikern Sapfo tydliggörs alltså i SAOBs belägg då de föreslår just sapfisk kärlek som synonymt till lesbisk.

4.2.1 Lesbisk i Svenska dagstidningar

Figur 2. Linjediagram över frekvensutvecklingen av lesbisk i Svenska dagstidningar

Den absoluta frekvensen för alla former av etiketten lesbisk i Svenska dagstidningar är 7 548.

Förekomsten är alltså generellt större än för den neutrala maskulint kodade etiketten bög. De lägsta noteringarna är från 1953, -55, -56, -57 och -58, då ordet inte förekommer i någon svensk dagstidning. Den högsta noteringen är från år 1992 då etiketten förekommer 645 gånger.

Utifrån figur 2 kan noteras att frekvensutvecklingen når, återigen i förhållande till bög, anmärkningsvärt höga nivåer redan under 70-talet, med 414 och 411 träffar 1971 respektive

0 100 200 300 400 500 600 700

Absolut frekvens

År

Frekvensvariation av lesbisk i Svenska dagstidningar

1975. Att etiketten är den enda av de könsspecifika etiketterna som är ett adjektiv kan vara en del av förklaringen till detta (då etikettens användningsområde på så sätt blir bredare och mer flexibelt), tillsammans med det faktum att det dyker upp resultat som ser ut att vara reklam och annonser för bland annat lesbiska tidningar, lesbiska böcker, lesbisk show etc.

genomgående i resultaten, många med en erotisk antydan. Just frasen lesbiska tidningar har faktiskt en egen absolut frekvens på 595 träffar under samma undersökta tidsperiod. Denna användning kan dock inte ensam förklara resultaten, och de övriga faktorerna som misstänks kunnat påverka frekvensutvecklingen redogörs för i diskussionsavsnittet.

Utöver de höga frekvensnivåerna under 70-talet är frekvensen väldigt liknande den för bög. Vid en jämförelse av figur 1 och figur 2 kan det tyckas att lesbisk får en lägre frekvens än sin maskulint kodade motpart under 80-talet, men det beror enbart på just de tidigare högre noteringarna, då resultaten för perioden 1980 till 1989 är väldigt snarlika (bög: 974

noteringar, lesbisk: 932 noteringar). Samma tes som gäller för bög kan alltså antas även här, att frekvensutvecklingen fortsatt ökar närmare dagens datum.

4.2.2 Definitioner av lesbisk i Svenska Akademiens ordlista

Lesbisk upptas även det första gången i SAOL 1986, med definitionen ”homosexuell om kvinna” (SAOL 1986:317). Den är likalydande i samtliga utgåvor fram till 2015, då den marginellt förändras till: ”om kvinna: homosexuell” (SAOL 2015:730).

Många likheter finns även i ordboksutvecklingen med etikettens i sammanhanget nära släkting bög: De letar sig båda in i ordlistan samtidigt och har sedan dess haft en kort, konkret och i stort sett oförändrad betydelsedefinition. Jag lyfte i resultatbeskrivningen av bög att det fanns fog för att etiketten utifrån antalet förekomster skulle kunna ha upptagits redan i 1973 års utgåva, och argumentet är än starkare för lesbisk. Etiketten hade vid 1972 års slut 1355 noteringar i dagstidningar under den undersökta perioden om tolv år. En annan väsentlig skillnad från bög är att det heller aldrig ansetts nödvändigt att lägga till någon

bruklighetsinformation om lesbisk som skulle antyda att etiketten var på något sätt stötande – den har sedan sitt intåg varit att betrakta som en helt neutral benämning.

4.3 Flata

Den första etiketten som analyseras i den andra kategorin (bestående av pejorativa och eller ålderdomliga former) är flata, ännu ett ord med lite snårigare etymologisk bakgrund. I

uppslagsordet flat med dess avledningar ges flera olika definitioner till ordet flata, men aldrig någon som helst tillstymmelse till att det skulle ha något med homosexualitet eller sexuell identitet att göra. Den överordnade betydelsen för substantivformen flata lyder: ”(numera bl.

ngn gg tillf. utom i b, c, d) plan, slät o. jämn yta; äv. om bredt föremål med två motsatta sådana ytor. (SAOB, uppslagsord: flat) med den primära underbetydelsen: ’bredsida, flatsida;

särsk. i uttr. (lägga, ställa o. d. l. ligga) på flatan (motsatt: på kant)’ (ibid). Det första belägget för den huvudsakliga betydelsen är från 1745 och för den underordnade betydelsen redan från 1691.

En allmän uppfattning är att det är från någon av dessa betydelser, då avseende flatheten i det feminina könsorganet och de feminina homosexuellas lust och/eller strävan efter detta istället för det i sammanhanget ’oflata’ manliga könsorganet, som även bruket av flata som sexuell kategoriseringsetikett skulle härledas till. Det finns inga referenser till denna teori i någon av Svenska Akademiens uppslagsverk, och inte heller i Nationalencyklopedin. Den enda referensen jag kunnat hitta till denna teori står att finna på den korta Wikipediasidan över flata som sexuell kategoriseringsetikett, vilken citeras i sin helhet nedan:

Flata, av 'flat' i betydelsen 'platt', var tidigare ett nedsättande ord för en homosexuell kvinna. På senare tid har ordet, likt bög, blivit accepterat som en vardaglig benämning. Flata började mer allmänt användas i denna betydelse i svenska språket under början av 1990-talet. (Wikipedia, 2021-05-07)

De två fotnoterna som citatet refererar till är artiklar från NE respektive RFSL, varav ingen har någon kvarvarande information idag som understryker betydelsen. En länk finns dock på Wikipedia till deras systersida, ordbokstjänsten Wiktionairy, där följande står att läsa:

Etymologi: Åtminstone sen 1960-talet där det finns med i Haldo Gibsons slangordbok. Ordet kommer från flat, troligen anspelning på okvinnlig kroppsform. Har gått från att vara en rent nedsättande förolämpning till att medvetet användas som en neutral benämning av

homosexuella kvinnor på sig själva som ett sätt att avdramatisera och bryta ner tabun kring homosexualitet. Idag vanligt förekommande i både etermedia och tryckta texter. Se även bög.

(Wiktionairy, uppslagsord: flata, 2021-05-07).

4.3.1 Flata i Svenska dagstidningar

Figur 3. Linjediagram över frekvensutvecklingen av flata (som sexuell kategoriseringsetikett) i Svenska dagstidningar

Flata har varit undersökningens i särklass mest komplicerade ordet att analysera i Svenska dagstidningar. Homonymiteten har gjort det helt omöjligt att filtrera bort alla resultat som pekar mot någon av betydelserna som nämnts ovan eller närliggande definitioner. Efter gedigna sökordsmodifieringar noterades en absolut frekvens på 822 träffar, men den frekvensutveckling som det ursprungliga diagrammet visade på var långt ifrån en relevant frekvens för den sexuella kategoriseringsetikett som jag ämnar att undersöka. Då resultaten ändock var förhållandevis få gjordes en lite närmare granskning av samtliga resultat för att utröna vilka som med säkerhet kunde åsyfta flata som etikett, och det är dessa som

presenteras i figur 3 ovan.

Trots den stora frekvensen av ordet i sin vidgade definition ger en närmare granskning av sökningen alltså ett resultat på blott 25 förekomster totalt och med det undersökningens i särklass minsta frekvensantal. Om någon form av slutsats kan dras av dessa förekomster är att ett förhållandevis stort antal av detta lilla antal dyker upp i form av sammansättningar, som t.ex. ”nöjda radhusbögen ti den arga mc-flatan” och ”ser New Yorkbögarna och New York-flatorna paraden ...”.

Om något kort skall sägas om resultaten i övrigt är det att en anmärkningsvärt stor del av de resultat som inte åsyftar flata som sexuell kategoriseringsetikett däremot åsyftar flata i relation till en åsikt, en attityd eller ett förhållningssätt. Detta används i än mer

anmärkningsvärd grad för att beskriva någon form av svenskhet och förekommer i stort sett

0 1 2 3 4 5 6 7

Absolut frekvens

År

Frekvensvariation av flata (som sexuell kategoriseringsetikett)

i Svenska dagstidningar

alltid i negativ innebörd, med exempel som bland annat: ”Är vi för flata mot djurplågare i Sverige” (1989-04-20) och ”Sveriges kvarvarande svenskar är så flata, att vi är så lydiga, att vi...” (1999-05-06). Det är inte relevant för den sexuella kategoriseringsetiketten, men skulle

alltid i negativ innebörd, med exempel som bland annat: ”Är vi för flata mot djurplågare i Sverige” (1989-04-20) och ”Sveriges kvarvarande svenskar är så flata, att vi är så lydiga, att vi...” (1999-05-06). Det är inte relevant för den sexuella kategoriseringsetiketten, men skulle