Undersökningens teoretiska ramverk utgår från två väletablerade koncept: performativitet samt semantisk förändring, där det senare presenteras i samband med en ingång till relevant lexikografisk forskning.
2.2.1 Performativitet
I Milles och Edlunds (2007) presentation av ämnet språk och kön (ett närbesläktat men inte synonymt forskningsfält med språk och sexualitet) beskrivs den aktuella synen på språk utifrån Judith Butlers tankar om performativitet.
I stället för att säga att en person har ett visst kön eller är kvinna eller man betonas handlandet – med hjälp av språket skapar, förstärker (eller undergräver) vi föreställningar om oss själva som sammanfaller med vad samhället förväntar av en kvinna eller man. Vi gör kön. Även om vi agerar inom historiskt och socialt angivna ramar, så är dessa inte orubbliga och fixerade för alltid – med vårt agerande ruckas också maktförhållanden, normer och gränser. Våra språkhandlingar är alltså performativa. Vi skapar bilder av oss själva och försöker förmedla dem. (Milles och Edlund, 2007:13)
Även föreliggande undersökning, som brukligt är inom Queer Linguistics, förhåller sig till språket som just performativt. Om man byter ut ordet kön mot sexualitet i citatet ovan och föreställer sig en grupp människor i samhället som lever utanför samhälleliga normer uppstår en väldigt intressant grund för att diakront undersöka hur språkhandlingar beskriver dessa människor. Och performativitet kan givetvis tillämpas även åt andra hållet. Genom att analysera ett språkbruk under en specificerad tidsperiod kan det ge resultat som påvisarhur människor talat och talar om specifika företeelser – till exempel hur vi under vår nutida historia ’konstruerat’ homosexualitet och talat om personer som identifierar sig som homosexuella.
Performativitetsteorin kan tolkas som att språket är ett sätt att uttrycka makt och
upprätthålla de förhållanden som finns i samhället. Detta innebär vidare att de personer som har makten kan använda språket som ett sätt att, medvetet eller omedvetet, förtrycka grupper i samhället genom att tala om dessa grupper med ord de själva inte valt eller ser som
nedsättande. Där har språkvårdande och språknormerande institutioner en viktig roll, vilket Lind Palicki (2015) redogör för på följande sätt när hon undersöker diskussionen före och efter Språkrådets ändring från att rekommendera enkönat till att rekommendera samkönat i fråga om äktenskap:
En sund språkvård behöver fördela makt. Vi behöver samarbeta med dem som är närmast berörda. Vi kan inte, över människors huvuden, bestämma hur de ska benämnas – det visar exemplet samkönad tydligt. Därför behöver språkvården samarbetskanaler utanför de egna leden, till exempel referensgrupper som består av berörda grupper. Annars får vi en
verklighetsfrånvänd språkvård som urvattnar sin egen makt, där risken är att språkbrukarna inte kommer att lyssna på oss eftersom vi inte lyssnar på dem. (Lind Palicki, 2015:148)
Föreliggande undersökning försöker utröna hur de språknormerande institutionerna i sin tur hanterar denna makt, och om de påverkas av några av de faktorer som Lind Palicki tar upp.
2.2.1 Semantisk förändring och lexikografiska förhållningssätt till sexuell identitet
Ett annat, mer grundläggande, lingvistiskt begrepp som är av stor relevans för undersökningen är semantisk förändring. Semantisk förändring, alltså betydelseförändringar hos ord och uttryck, kan ta sig uttryck på flera sätt: ord kan bredda sin betydelse eller smalnas av till en specifik kontext, betydelser kan växla på så sätt att ett ord får flera betydelser, ord kan börja användas bildligt och då betyda något bildligt såväl som ha kvar sin originella betydelse, och ord kan tappa eller få specifika konnotationer åt antingen positiva eller, framförallt, negativa tankar (Crystal 2015). Det sistnämnda är det som brukar kallas för pejorisering, vilket på olika sätt kan ske i korrelation med social kategorisering (se Landqvist 2015).
Semantisk förändring sker konstant, i olika takter för olika semantiska fält, vilket är en av många anledningar till att arbetet med diverse uppslagsverk även det behöver ske konstant.
Sköldberg och Petersson (2020) beskriver hur arbetet med att behandla den semantiska förändringen kring sexuell läggning i Svensk Ordbok (SO) har gått till. De definierar samtliga sju diskrimineringsgrunder som ett semantiskt fält och gör i en artikel några nedslag i det förändringsarbete som gjorts för att aktualisera relevanta artiklar inför nyutgivningen av SO.
(Sköldberg & Petersson, 2020). En av de största utmaningarna, menar de, ligger i att återge den faktiska verkligheten men samtidigt försöka hålla uppslagsverket fritt från diskriminering – ”att erbjuda allmänheten en lexikografisk resurs som är både deskriptivt adekvat och
diskrimineringsfri” (Petersson & Sköldberg, 2020:99).
De visar exempel på några frågeställningar från olika informationskategorier av SO (lemmabestånd, betydelsebeskrivningar, brukskommentarer, språkbruk och länkar) och i mycket av arbetet kan paralleller dras till annan forskning som presenterats i detta avsnitt.
Bland annat återges exemplet att heterosexualitet för första gången tar sig in i SO till nyutgåvan 2020. Redaktörerna avger som en möjlig förklaring till detta att vid sökning i databasen Mediearkivet ger homosexualitet 83 353 träffar och heterosexualitet bara 2 903 (Sköldberg & Petersson, 2020:103), något som ger mer evidens till de queerlingvistiska tankar som fördes ovan om heteronormativitetens relevans för vad som historiskt har getts mer kategoriseringsutrymme (se 2.1.1)
I flera av informationskategorierna diskuteras ordet bög, ett ord som även tar plats i
föreliggande undersökning (se vidare 3.1.1). Även här finns kopplingar till den forskning som
framförallt Zwicky (1997) och Murphy (1997) gjort om svårigheterna med polysemin hos ord som har olika värdeladdning, något som även SO-redaktionen uppmärksammat som ett problemområde i hur en artikel om ett sådant värdeladdat ord skall skrivas. (Petersson &
Sköldberg, 2020:107). Just bög återkommer ännu en gång för att utgöra ett exempel på hur arbetet med att skapa en såväl deskriptivt som diskrimineringsfritt uppslagsverk:
I databasen finns följande uppslagsord: bög, fikus, flata, gay, homofil, stjärtgosse. Notera att alla dessa ord, förutom gay, kan användas nedsättande. Vi har länkar mellan bög och flata och gay, men inga länkar till de andra orden. Här har vi gjort valet att inte aktivt erbjuda användaren de nedsättande alternativa uttrycken. Motiveringen är samma som för exemplet
könsöverskridare ovan: vi vill erbjuda en diskrimineringsfri produkt. (Petersson & Sköldberg, 2020:110-111)
I en annan förklarande artikel om arbetet med nyutgåvan av SO förklarar Sköldberg (2018) ännu ett område där SO särskiljer sig som deskriptiv. Det är i relation till sitt syskon, SAOL, där Sköldberg menar att ordlistan har en mer normativ roll än SOs deskriptiva dito. Detta talar både för och mot föreliggande undersökning. Det talar mot på så sätt att det finns rikare definitioner att hämta i SO, som ju i all väsentlighet är en definitionsordbok, men för på så sätt att språket som granskas i föreliggande undersökning är av mer normativ art, vilket är en av två faktorer till att SAOL är mer intressant att undersöka. Den andra faktorn är det rikare underlaget som ges av den digitala databasen SAOLhist, ett samlat uppslagsverk för den första utgåvan av SAOL från 1874 och därefter samtliga utgåvor mellan 1889–2015 (mer om detta under avsnitt 3.2.1). Klart och tydligt är att det lexikografiska arbetet kring sexuell identitet är i hög grad aktuellt och fältet har varit av stor vikt för SO-redaktionen inför
nyutgivningen av uppslagsverket. Även om denna undersökning inte har ett rent lexikografisk perspektiv har mycket inspiration hämtats från de tankegångarna och arbetsprocess som Petersson och Sköldberg (2020) och Sköldberg (2018) presenterar.
3 Metod och material
Undersökningen består av två metoder samt material hämtat från tre olika resurser. Metoderna är huvudsakligen en enklare korpusundersökning i Svenska dagstidningar, som ger
frekvensresultat av de sexuella kategoriseringsetiketterna (se avsnitt 1.3), samt en
kompletterande, komparativ analys där frekvensresultaten från korpusundersökningen ställs
mot etiketternas ordboksbeskrivningar och HBTQ-rörelsens historia. Materialet utgörs således av just frekvensresultaten (undersökningens huvudmaterial), etiketternas beskrivningar i SAOLhist och ordböckerna den innefattar samt historiebeskrivningen Undantagsmänniskor (Norrhem, Rydström, Winkvist, 2008). I kommande avsnitt ges en mer detaljerad beskrivning av dessa två metoder och materialet samt avvägandena som lett fram till undersökningens slutgiltiga form. På grund av hur sammanlänkade metoderna är med sitt material kan det eventuellt förekomma en del materialbeskrivning i metoden och vice versa.
En viktig del i undersökningen var genomförandet av en pilotstudie. Först valdes de sexuella kategoriseringsetiketterna ut med hjälp av synonymordlistor (synonymer.se) och historiska ordböcker (SAOB och Projekt Runeberg). Pilotstudien genomfördes sedan som en ren korpusundersökning, där huvudmaterialet från Kungliga Bibliotekets tjänst Svenska dagstidningar jämfördes med resultat från Språkbankens stora korpussamling Korp. Som pilotmetod jämfördes då frekvensresultaten från Svenska dagstidningar med de mer
djuplodande verktyg (så som konkordanslistor, KWIC-resultat m.m.) som Korp kan erbjuda.
Det är möjligt att ställa in att Korp (som har material från alla möjliga texttyper) bara skall ge resultat från tidningar och tidsskrifter, och dessa resultat visade tendenser till att kunna ge tydligare ordbilder av hur orden använts och med vilka konnotationer de använts i
tidningstext. Dessvärre noterades att det fanns väldigt begränsat med material i Korp från samma tidsspann som frekvensresultaten från Svenska dagstidningar – majoriteten av resultaten var från 2000-tal och framåt. Ordbilderna från Korp skulle således ge en beskrivning av etiketterna över en längre period än den som undersöks i Svenska dagstidningar och därmed skulle ordbilderna från Korp och frekvensutvecklingen från Svenska dagstidningar inte nödvändigtvis stämma överens, eventuellt till och med bli direkt missvisande, varför undersökningens utformning ändrades till den som beskrivs under följande rubriker.