UPPSALA UNIVERSITET EXAMENSARBETE, 15 hp Institutionen för nordiska språk Svenska språket/Nordiska språk C VT2021
Kära barn med många namn
En diakron undersökning av sexuella
kategoriseringsetiketter i svenska dagstidningar och ordlistor
Tim Norinder Jonsson
Handledare: Carin Leibring Svedjedal Institutionen för nordiska språk
Sammandrag
Social kategorisering är en lika vanlig som potentiellt problematisk mekanism människor använder sig av för att definiera sig själva och andra. Språket är ett viktigt verktyg för att definiera och kategorisera människor och kan användas så väl neutralt som pejorativt. Syftet med denna undersökning är att se på vilka sätt homosexuella personer har kategoriserats och definierats i tidningstext samt språknormerande instanser (i detta fall ordlistor) under en period då HBTQ-rörelsen vuxit kraftigt (år 1950–2000). Detta görs genom att granska sju så kallade sexuella kategoriseringsetiketter: bög, lesbisk, flata, homofil, pederast, tribad och homosexuell. Undersökningen utförs av en kombinerad korpusundersökning och närläsning i och av Kungliga Bibliotekets tjänst Svenska dagstidningar respektive de många utgåvor av Svenska Akademiens ordlista som finns att tillgå i SAOLhist och HBTQ-
historiebeskrivningen Undantagsmänniskor. Den undersökta perioden är 1950–2000 och resultaten under dessa år visar att språkbruket om homosexuella förvisso har standardiserats till att kring 2000 (och förmodligen senare) i stort sett enbart omfatta orden bög, lesbisk och homosexuell, men även i de tidiga fallen var dessa etiketter kraftigt dominerande.
Bruklighetsinformationen har ibland ändrats och formuleringarna har ibland sett mindre förändringar, men i övrigt har de flesta etiketterna haft oförändrade definitioner i SAOL. Med grund i HBTQ-historien och nedslag i Svenska dagstidningar kan dock antas att
konnotationerna och sammanhangen med vilka etiketterna använts har skiftat från att betydligt oftare vara pejorativa under den tidigare perioden till att idag bli mer neutrala.
Nyckelord: Social kategorisering, queerlingvistik, språkförändring, HBTQ, Svenska dagstidningar, korpuslingvistik, ordlistor
Innehåll
Sammandrag ... 2
Förteckning över förekommande ordboksförkortningar ... 6
1 Inledning ... 7
1.1 Syfte och frågeställningar ... 8
1.2 Kort om terminologi ... 8
2 Forskningsbakgrund och teori ... 9
2.1 Forskningsbakgrund ... 9
2.1.1 Språk och sexualitet och Queer Linguistics: fokuseringen på sexuell identitet ... 10
2.1.2 Svensk forskning om social kategorisering och pejorativt språkbruk ... 12
2.2 Teoretiskt ramverk ... 13
2.2.1 Performativitet ... 13
2.2.1 Semantisk förändring och lexikografiska förhållningssätt ... 15
3 Metod och material ... 16
3.1 Material ... 17
3.1.1 De sexuella kategoriseringsetiketterna ... 18
3.2 Den kvantitativa analysen: korpusundersökningen ... 20
3.2.1 Komplement till korpusundersökning: lexikografisk analys och koppling till HBTQ-historien. ... 21
3.2.3 Den fullständiga analysprocessen ... 21
4 Resultat ... 22
4.1 Bög ... 23
4.1.1 Bög i Svenska dagstidningar ... 23
4.1.2 Definitioner av bög i Svenska Akademiens ordlista ... 24
4.2 Lesbisk ... 25
4.2.1 Lesbisk i Svenska dagstidningar ... 25
4.2.2 Definitioner av lesbisk i Svenska Akademiens ordlista ... 26
4.3 Flata... 27
4.3.1 Flata i Svenska dagstidningar ... 28
4.3.2 Definitioner av flata i Svenska Akademiens ordlista ... 29
4.4 Homofil ... 30
4.4.1 Homofil i Svenska dagstidningar ... 31
4.4.2 Definitioner av homofil i Svenska Akademiens ordlista ... 32
4.5 Pederast... 32
4.5.1 Pederast i Svenska dagstidningar ... 33
4.5.2 Definitioner av pederast i Svenska Akademiens ordlista ... 33
4.6 Tribad ... 34
4.6.1 Tribad i Svenska dagstidningar ... 35
4.6.2 Definitioner av tribad i Svenska Akademiens ordlista ... 35
4.7 Homosexuell ... 36
4.7.1 Homosexuell i Svenska dagstidningar ... 37
4.7.1 Definitioner av homosexuell i Svenska Akademiens ordlista ... 38
4.8 Sammanfattning och nedslag i HBTQ-historien ... 39
5 Diskussion ... 42
Referenser ... 47
Litteratur ... 47
Digitala resurser ... 48
Bilaga 1 ... 50
Sökord från Svenska dagstidningar ... 50
Tabeller, tablåer och figurer
Tabeller och tablåer
Tablå 1. De sexuella kategoriseringsetiketterna som undersöks ... 19
Tabell 1. Sammanställning över de sexuella kategoriseringsetiketternas frekvensutveckling ... 39
Figurer Figur 1. Linjediagram över frekvensutvecklingen av bög i Svenska dagstidningar ... 23
Figur 2. Linjediagram över frekvensutvecklingen av lesbisk i Svenska dagstidningar ... 25
Figur 3. Linjediagram över frekvensutvecklingen av flata i Svenska dagstidningar ... 28
Figur 4. Linjediagram över frekvensutvecklingen av homofil i Svenska dagstidningar ... 31
Figur 5. Linjediagram över frekvensutvecklingen av pederast i Svenska dagstidningar ... 33
Figur 6. Linjediagram över frekvensutvecklingen av tribad i Svenska dagstidningar ... 35
Figur 7. Linjediagram över frekvensutvecklingen av homosexuell i Svenska dagstidningar ... 37
Förteckning över förekommande ordboksförkortningar
anv. användning bl. blott
d. (ny)dansk eng. (ny)engelsk
enst. enstaka förekommande fackspr. fackspråk
fr. (ny)fransk förh. förhållanden gen. genitiv gg. gång gr. grekisk jfr jämför l. eller
möjl. möjligen n. neutrum ngn. någon ngt. något s. sida sg. singularis
ssgn. sammansättningen ssgr. sammansättningar
ssgsform sammansättningsform särsk. särskilt
t. (ny)högtysk tillf. tillfälligt uttr. uttryck åld. ålderdomligt ä. äldre
äv. även
1 Inledning
Det sägs att den homosexuella historien börjar redan i det antika Grekland på ön Lesbos, där poeten Sapfo bedrev någon form av skolverksamhet enbart för kvinnor. Ett historiskt rykte som spridits är även att Sapfo uppfostrade kvinnorna i mer kärleksfulla avseenden, men ingen vet med säkerhet vad Sapfo och hennes lärjungar verkligen gjorde på ön Lesbos. Vad vi med säkerhet vet är att det är just ön Lesbos som gett namn åt ett av de idag absolut vanligaste orden för att beskriva en homosexuella kvinna, trots att det inte finns några historiska bevis för att kvinnorna på ön faktiskt hade sex med varandra. Under en merpart av den mänskliga historien har det varit tabubelagt att prata om sex, och under en desto längre period har det varit än mer tabubelagt att prata om samkönat sex. Det ena tabut har vi lagt bakom oss – det är okej att prata om sex idag. Men att prata om samkönat sex och de personer som identifierar sig som homosexuella är fortfarande tabubelagt i vissa kretsar.
Vare sig det handlar om en själv eller om någon annan finns det fortfarande flera ord för att beskriva en homosexuell person, alla med olika innebörd och historia, och dessa ord kan också kallas sexuella kategoriseringsetiketter (se vidare 1.2 Kort om terminologi). År 2000 lanserade RFSL begreppet HBT(-person) (RFSL.se, 2019). Detta modifierades sedan till HBTQ(-person) och sedan vidare till HBTQI(-person) vilket idag är det uttryck RFSL förespråkar vid benämning av icke-närstående personer som definierar sig själva som homosexuella, eller för den delen har andra sexuella läggningar ((Denna undersökning, som inleddes 2019, kommer att använda HBTQ som förkortning om det inte rör specifika titlar eller tidigare benämningar). (RFSL.se, 2019) Uttrycket ses som det mest neutrala och standardiserade uttryck för att beskriva personer med en annan läggning än heterosexuell.
Men både före och efter införandet av begreppet HBT-person(er) i det svenska språket finns ett brett spektra av mer eller mindre pejorativa uttryck för en homosexuell person upptagna i Svenska Akademiens Ordlista. Jag intresserar mig i denna undersökning av i vilken
utsträckning dessa begrepp har använts i dagligt, neutralt bruk, och vidare hur begreppen definierats. Undersökningens grundtanke är att språket speglar samhället i den meningen att ordförrådet förändras i takt med samhällsutvecklingen, och detta borde också avspegla sig i hur homosexualitet omnämns.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna uppsats är att med hjälp av en korpusundersökning studera vilka ord som används i dagstidningar för att beskriva homosexuella personer, samt hur definitionerna av dessa ord utvecklats och förändrats i en språknormerande instans som Svenska Akademiens Ordlista, under perioden 1950–2000. Ett vidare syfte med uppsatsen är att tillämpa
teoribildningar kring pejorativt språkbruk på korpusmaterial, för att på så sätt ge nya perspektiv på hur språknormerande instanser påverkar utvecklingen av pejorativa ord.
Uppsatsen utgår från följande frågeställningar:
• Vilka ord och uttryck har varit mest frekventa som sexuella
kategoriseringsetiketter för en homosexuell person i svenska tidningar från 1950 till 2000?
• Hur har beskrivningen av dessa mest välanvända etiketter utvecklats eller förändrats i Svenska Akademiens ordlista från 1950-talet fram till idag?
• Har samhällsutvecklingen och HBTQ-rörelsens framväxt påverkat förekomsten och beskrivningarna av etiketterna hos de språknormerande instanserna, och i så fall hur?
1.2 Kort om terminologi
Denna undersökning vill alltså granska så kallade sexuella kategoriseringsetiketter och hur dessa har utvecklats under åren 1950–2000. Sexuella kategoriseringsetiketter som term hämtas från Murphys studie om ”The Elusive Bisexual” (se vidare 2.1 Forskningsbakgrund) där hon, liksom många andra forskare intresserade av liknande frågor, är inne på följande spår:
Writing about social category labels provide particular problems, since the writer cannot hide from the fact that all labels are polysemous, fraught with connotation, and frequently used misleadningly /.../ Labels such as gay, black, or disabled are termed social category labels. For expediency, labels based on sexual/affectional orientation, preference, identity, or activity are here termed sexual category labels, although the term sexual is certainly not an unloaded word (Murphy, 1997:36)
Att skriva om sexuella kategoriseringsetiketter, och andra liknande etiketter eller ord med en gedigen bakgrund av pejorativ användning och väldigt många subjektiva tolkningar av vad ordet innebär kan av sagda skäl bli problematiskt. För att undvika feltolkning av vad som åsyftas använder sig Murphy av taktiken att kursivera etiketterna när de skall beaktas som lexikala enheter, utan att läsarens subjektiva konnotationer och ordens egna polysema historia blandas in (Murphy, 1997:36). Detta sätt att hantera eventuell tolkningsproblematik kommer vara brukligt även i föreliggande uppsats, både för de sexuella kategoriseringsetiketterna som undersöks och även för andra ord när de granskas just som lexikala enheter.
2 Forskningsbakgrund och teori
I följande avsnitt ges en forskningsbakgrund samt en beskrivning av studiens teoretiska ramverk. Forskningsbakgrunden kommer framförallt från två språkvetenskapliga områden:
Det ena är från forskningen kring språk och sexualitet, vilket idag är ett mer diversifierat forskningsfält i vilket denna studie placerar sig bland de mer klassiska, historiskt
överrepresenterade varianterna som rör sexuell identitet. Det andra är från svensk
språkforskning kring social kategorisering och pejorativt språkbruk, där denna studie istället hoppas fylla i luckan om språkbruket om just HBTQ-personer. Det teoretiska ramverket bygger, utöver det som redogörs för i forskningsbakgrunden, på termer och teorier som har ansetts relevanta för detta möte mellan språkliga forskningsområden, främst performativitet och semantisk förändring, där det senare presenteras tillsammans med en översikt över relevant lexikografisk(t) forskning och arbete.
2.1 Forskningsbakgrund
Det ska direkt fastslås att detta är en undersökning av det svenska språket, och därför har källor och tidigare forskning om det svenska språket prioriterats i största möjliga mån. Där detta inte varit möjligt eller materialet varit otillräckligt har forskning från övriga språk tagits i beaktning, vilket är relevant att nämna just här då forskningen kring språk och sexualitet i Sverige har varit ganska begränsad. Globalt, och i synnerhet i engelskspråkiga kretsar, har däremot ämnet fått förhållandevis stor uppmärksamhet.
2.1.1 Språk och sexualitet och Queer Linguistics: fokuseringen på sexuell identitet
Denna studie får i alla relevanta avseenden räknas till det idag ganska breda
forskningsområdet Queer Linguistics, som Heiko Motschenbacher sammanfattar såhär:
Queer Lingustics is a relatively young approach that calls on poststructuralist ideas in its discussion of the relationship between language, gender and sexuality. Due to its motivation to challenge the heteronormative status quo, it can also be described as critical heteronormativity research from a linguistic point of view. (Motschenbacher, 2011:1)
Verksamma forskare inom området har länge debatterat hur Queer Linguistics skall definieras och tillämpas. En möjlig tidigare definition av har varit synonymt med just studier av
relationen mellan språk och sexualitet (Campbell-Kibler et al, 2002), men idag kan istället sådana studier (och därmed även föreliggande undersökning) räknas som en av många delar av Queer Lingustics.
Forskning kring språk och sexualitet är i sin tur ett lika brett som ungt forskningsfält med övervägande fokus på flera olika aspekter av de språkliga strukturerna kring sexuell identitet (sexuell läggning) och hur identiteten manifesteras genom språket (Cameron & Kulick, 2012).
Cameron & Kulick gör en distinktion mellan sexuell identitet och sexualitet, och menar att fältet språk och sexualitet har en tydlig viktning mot just studier om sexuell identitet. De menar vidare att enbart fokusering på sexuell identitet är en kraftigt förenklad bild av
begreppet sexualitet, som också skall inkorporera tankar om erotisk lust, kroppsliga begär och sexuella aktiviter. Återkommande gånger differentierar Cameron & Kulick mellan sexualitet som en typ av paraplybegrepp och sexuell identitet som ett av flera, inom sexualitet relevanta, fenomen att studera. (Cameron & Kulick, 2012). Även föreliggande undersökning tillhör den breda massan av studier som främst rör sexuell identitet. För att bättre förstå begreppen sexuell identitet och sexualitet är det ändock av vikt att under läsningen (och även i vardagen) inte förenkla sina tankar om det vidgade begreppet sexualitet.
Majoriteten av forskningen kring språk och sexualitet har alltså behandlat manifesteringen av sexuell identitet genom språket. Majoriteten av studierna som behandlar sexuell identitet har i sin tur försökt utröna och kartlägga språkbruket hos de som identifierar sig som
homosexuella eller tillhör en annan del av queercommunityn. Detta försök till klassificering av en subkulturs språkbruk brukar i engelsk litteratur kallas queerspeak (eller queerspeech) eller gayspeech. Cameron och Kulick (2012) tillskriver de utbredda studierna av fenomenet
kategorisera människor som är annorlunda från sig själva som en egen grupp, med egna egenskaper och ett eget sätt att tala. Den heteronormativa kritiken är som tidigare nämnts en av hörnstenarna i Queer Linguistics, och att bredda forskningsfältet och angripa det från flera håll än att enbart granska homosexuellas eget språkbruk är därför viktigt ur flera perspektiv än – huvudintresset för denna undersökning – att uppmärksamma eventuellt pejorativt språkbruk.
Ett vidare bevis på utrymmet som forskningen av queerspeak/gayspeech fått är den stora fokuseringen på området i den uppmärksammade antologin Queerly Phrased (Livia & Hall, 1997). Antologins första tredjedel tillägnas däremot en mindre uppmärksammad del av språklig forskning kring sexuell identitet, nämligen just olika språk och kulturers sätt att med lexikala enheter beteckna sexuella identiteter och beteendet hos personer med dessa sexuella identiteter. Livia & Halls försök till sammanfattning av syftet med den delen av antologin adresseras i introduktionen:
The articles in this section demonstrate, not only that changes in the prevailing sexual mores of the wider society have a profound impact on perceptions of marginal groups and are reflected in the terms used to describe them, but also that group members have considerable power to define themselves and that these definitions play an important role in creating the sexaul climate of the times. (Livia & Hall, 1997:14)
Generellt kan språkbruket av och om homosexuella personer kategoriseras som svåra att separera, men dessa utgör samtidigt de två huvudsakliga intresseområdena för lingvister. Det exemplifieras tydligast i antologins inledande artikel, där Zwicky (1997) behandlar båda dessa områden. Han målar dels upp de tillgängliga lexikala enheterna för att beskriva HBT-personer och problematiserar dessa, och försöker dels hitta (främst fonetiska) skillnader i språkande mellan homo- och heterosexuella personer. Zwicky definierar dessa två ämnen som de mest relevanta för lingvister att studera, och han lägger också en del viktiga grunder för vidare forskning i ämnet. Han menar vidare att det är svårt att hitta något som alla som identifierar sig som homosexuella tycker är helt oproblematiskt (Zwicky, 1997). Det är en viktig poäng, som även Murphy (1997) återkommer till, och som är relevant för alla undersökningar som görs av ett så pass svårdefinierat semantiskt fält (se även 1.2 Kort om terminologi).
De två efterföljande artiklarna i antologin undersöker just lexikala enheter för att beskriva HBTQ-personer ur olika perspektiv, det vill säga det som i föreliggande studie benämns som sexuella kategoriseringsetiketter. Den ena granskar och kartlägger vilka tecken som använts i American Sign Language för att definiera olika kategorier av HBTQ-personer samt beteenden
och aktiviter hos HBTQ-personer (ex. att komma ut) (Kleinfeld & Warner, 1997). Det finns ett brett spektra av tecken som använts både för gay-personer generellt men också för specifika underkategorier (lesbian, gay men etc.). Studien visar att det finns olika nivåer av tolerans för olika tecken i olika delar av USA, och beroende på var teckenspråksutövarna kommer ifrån föredrar de olika tecken (Kleinfeld & Warner, 1997). Den andra artikeln, som nämndes kort under avsnitt 1.2 (Kort om terminologi), utgår från i vilken utsträckning bisexuell ingår i olika sexuella kategoriseringsetiketter enligt HBTQ-communityt, och hur personerna själva påverkar förändringen av etikettanvändningen. Studien använder sig av en kombinerad enkät- och korpusmetodik och ställer upp en mängd hypoteser för hur social kategorisering fungerar. Resultaten blir kortfattat att olika kategoriseringsetiketter har en varierad grad av inkludering (framförallt för bisexuell), och att etiketten bisexuell i sig är mer inkluderande än många andra etiketter för att beskriva HBTQ-personer (Murphy, 1997).
2.1.2 Svensk forskning om social kategorisering och pejorativt språkbruk
Det finns få svenska studier som granskat språkbruket om homosexuella, men det finns desto fler studier rörande andra grupper i samhället som utsatts för (medvetet eller omedvetet) språkligt förtryck. Anna Vogel har drivit projektet ”Laddade ord” och har själv publicerat artiklar inom ramarna för projektet. I en studie redogör hon för tre opublicerade
kandidatuppsatser som rör sig i liknande områden som denna studie ämnar göra, men som istället fokuserar på granskning av begrepp som benämner personer med någon form av funktionsvariation (Vogel, 2010). Artikeln redogör enbart för resultaten från
kandidatuppsatserna och framförallt två av dessa undersökningars resultat är relevant för denna undersökning:
Ringberg (2006) undersöker över ett tidsspann om fjorton år hur orden rullstolsburen och rullstolsbunden konkurrerar i dagspress. Den diakrona studien visar att -buren har konkurrerat ut -bunden i presstext, men att utvecklingen inte har följt någon rät linje. /.../ Denk (2009) undersöker hur benämningen på individer med intellektuella/psykiska funktionsnedsättningar förändras över tid från 1980 fram till nutid i material från landstinget. Denks huvudresultat är att termen utvecklingsstörning får stå tillbaka för termen psykisk funktionsnedsättning. Han visar också att termer som står som huvudord i nominalfras (de
utvecklingsstörda) blir mindre vanliga och att termer med prepositionsuttryck (personer med funktionsnedsättning) blir vanligare. (Vogel, 2010:359)
En senare artikel (Vogel, 2014) behandlar ett annat spektra av denna väldigt specifika typ av undersökningar. Hon använder sig av en metodkombination som innefattar kognitiv lingvistik och diskursanalys och granskar attityder till ord och varför de byts ut snarare än
användningens kvantitet och spridning. Denna studie behandlar hur nya uttryck som
kategoriserar människor tar sig in i det svenska språket, och ett av tre begrepp hon undersöker är HBT-person. Vogel tycker sig, utan att dra några långtgående slutsatser utifrån sitt
förhållandevis lilla material, skönja ett mönster för hur det går till när nya ord tas fram.
Mönstret bygger kortfattat på ett missnöje med ett lingvistiskt uttryck på grund av en diskrepans mellan denotationen av en företeelse och företeelsens faktiska innebörd, vilket oftast beror på ideologiska förändringar i de kretsar ordet används (Vogel, 2014). Vad beträffar begreppet HBT-person hade RFSL tagit tydlig ställning mot heteronormativitet och det fanns då inget bra samlingsbegrepp för de olika personerna vars intressen RFSL arbetade för, vilket gjorde att organisationen själva tog fram ett sådant. (Vogel, 2014)
Hur social kategorisering kan bli till diskriminering i språket är också i fokus för den antologi som getts ut som en del av skriftserien Text- och samtalsstudier från Södertörns högskola (Landqvist, 2015) De fem artiklarna försöker på olika sätt ”utröna vilken roll språkbruk spelar för hur människor skapar och använder social kategorisering” (Landqvist 2015:6) och kommer fram till intressanta slutsatser om bland annat hur olika
kategoriseringsetiketter kan relateras till olika diskurser (t.ex. politiska), hur pejoriseringar kan vara grundade i redan existerande föreställningar och hur olika kategoriseringar agerar med och är beroende av varandra (Landqvist, 2015:8).
2.2 Teoretiskt ramverk
Undersökningens teoretiska ramverk utgår från två väletablerade koncept: performativitet samt semantisk förändring, där det senare presenteras i samband med en ingång till relevant lexikografisk forskning.
2.2.1 Performativitet
I Milles och Edlunds (2007) presentation av ämnet språk och kön (ett närbesläktat men inte synonymt forskningsfält med språk och sexualitet) beskrivs den aktuella synen på språk utifrån Judith Butlers tankar om performativitet.
I stället för att säga att en person har ett visst kön eller är kvinna eller man betonas handlandet – med hjälp av språket skapar, förstärker (eller undergräver) vi föreställningar om oss själva som sammanfaller med vad samhället förväntar av en kvinna eller man. Vi gör kön. Även om vi agerar inom historiskt och socialt angivna ramar, så är dessa inte orubbliga och fixerade för alltid – med vårt agerande ruckas också maktförhållanden, normer och gränser. Våra språkhandlingar är alltså performativa. Vi skapar bilder av oss själva och försöker förmedla dem. (Milles och Edlund, 2007:13)
Även föreliggande undersökning, som brukligt är inom Queer Linguistics, förhåller sig till språket som just performativt. Om man byter ut ordet kön mot sexualitet i citatet ovan och föreställer sig en grupp människor i samhället som lever utanför samhälleliga normer uppstår en väldigt intressant grund för att diakront undersöka hur språkhandlingar beskriver dessa människor. Och performativitet kan givetvis tillämpas även åt andra hållet. Genom att analysera ett språkbruk under en specificerad tidsperiod kan det ge resultat som påvisarhur människor talat och talar om specifika företeelser – till exempel hur vi under vår nutida historia ’konstruerat’ homosexualitet och talat om personer som identifierar sig som homosexuella.
Performativitetsteorin kan tolkas som att språket är ett sätt att uttrycka makt och
upprätthålla de förhållanden som finns i samhället. Detta innebär vidare att de personer som har makten kan använda språket som ett sätt att, medvetet eller omedvetet, förtrycka grupper i samhället genom att tala om dessa grupper med ord de själva inte valt eller ser som
nedsättande. Där har språkvårdande och språknormerande institutioner en viktig roll, vilket Lind Palicki (2015) redogör för på följande sätt när hon undersöker diskussionen före och efter Språkrådets ändring från att rekommendera enkönat till att rekommendera samkönat i fråga om äktenskap:
En sund språkvård behöver fördela makt. Vi behöver samarbeta med dem som är närmast berörda. Vi kan inte, över människors huvuden, bestämma hur de ska benämnas – det visar exemplet samkönad tydligt. Därför behöver språkvården samarbetskanaler utanför de egna leden, till exempel referensgrupper som består av berörda grupper. Annars får vi en
verklighetsfrånvänd språkvård som urvattnar sin egen makt, där risken är att språkbrukarna inte kommer att lyssna på oss eftersom vi inte lyssnar på dem. (Lind Palicki, 2015:148)
Föreliggande undersökning försöker utröna hur de språknormerande institutionerna i sin tur hanterar denna makt, och om de påverkas av några av de faktorer som Lind Palicki tar upp.
2.2.1 Semantisk förändring och lexikografiska förhållningssätt till sexuell identitet
Ett annat, mer grundläggande, lingvistiskt begrepp som är av stor relevans för undersökningen är semantisk förändring. Semantisk förändring, alltså betydelseförändringar hos ord och uttryck, kan ta sig uttryck på flera sätt: ord kan bredda sin betydelse eller smalnas av till en specifik kontext, betydelser kan växla på så sätt att ett ord får flera betydelser, ord kan börja användas bildligt och då betyda något bildligt såväl som ha kvar sin originella betydelse, och ord kan tappa eller få specifika konnotationer åt antingen positiva eller, framförallt, negativa tankar (Crystal 2015). Det sistnämnda är det som brukar kallas för pejorisering, vilket på olika sätt kan ske i korrelation med social kategorisering (se Landqvist 2015).
Semantisk förändring sker konstant, i olika takter för olika semantiska fält, vilket är en av många anledningar till att arbetet med diverse uppslagsverk även det behöver ske konstant.
Sköldberg och Petersson (2020) beskriver hur arbetet med att behandla den semantiska förändringen kring sexuell läggning i Svensk Ordbok (SO) har gått till. De definierar samtliga sju diskrimineringsgrunder som ett semantiskt fält och gör i en artikel några nedslag i det förändringsarbete som gjorts för att aktualisera relevanta artiklar inför nyutgivningen av SO.
(Sköldberg & Petersson, 2020). En av de största utmaningarna, menar de, ligger i att återge den faktiska verkligheten men samtidigt försöka hålla uppslagsverket fritt från diskriminering – ”att erbjuda allmänheten en lexikografisk resurs som är både deskriptivt adekvat och
diskrimineringsfri” (Petersson & Sköldberg, 2020:99).
De visar exempel på några frågeställningar från olika informationskategorier av SO (lemmabestånd, betydelsebeskrivningar, brukskommentarer, språkbruk och länkar) och i mycket av arbetet kan paralleller dras till annan forskning som presenterats i detta avsnitt.
Bland annat återges exemplet att heterosexualitet för första gången tar sig in i SO till nyutgåvan 2020. Redaktörerna avger som en möjlig förklaring till detta att vid sökning i databasen Mediearkivet ger homosexualitet 83 353 träffar och heterosexualitet bara 2 903 (Sköldberg & Petersson, 2020:103), något som ger mer evidens till de queerlingvistiska tankar som fördes ovan om heteronormativitetens relevans för vad som historiskt har getts mer kategoriseringsutrymme (se 2.1.1)
I flera av informationskategorierna diskuteras ordet bög, ett ord som även tar plats i
föreliggande undersökning (se vidare 3.1.1). Även här finns kopplingar till den forskning som
framförallt Zwicky (1997) och Murphy (1997) gjort om svårigheterna med polysemin hos ord som har olika värdeladdning, något som även SO-redaktionen uppmärksammat som ett problemområde i hur en artikel om ett sådant värdeladdat ord skall skrivas. (Petersson &
Sköldberg, 2020:107). Just bög återkommer ännu en gång för att utgöra ett exempel på hur arbetet med att skapa en såväl deskriptivt som diskrimineringsfritt uppslagsverk:
I databasen finns följande uppslagsord: bög, fikus, flata, gay, homofil, stjärtgosse. Notera att alla dessa ord, förutom gay, kan användas nedsättande. Vi har länkar mellan bög och flata och gay, men inga länkar till de andra orden. Här har vi gjort valet att inte aktivt erbjuda användaren de nedsättande alternativa uttrycken. Motiveringen är samma som för exemplet
könsöverskridare ovan: vi vill erbjuda en diskrimineringsfri produkt. (Petersson & Sköldberg, 2020:110-111)
I en annan förklarande artikel om arbetet med nyutgåvan av SO förklarar Sköldberg (2018) ännu ett område där SO särskiljer sig som deskriptiv. Det är i relation till sitt syskon, SAOL, där Sköldberg menar att ordlistan har en mer normativ roll än SOs deskriptiva dito. Detta talar både för och mot föreliggande undersökning. Det talar mot på så sätt att det finns rikare definitioner att hämta i SO, som ju i all väsentlighet är en definitionsordbok, men för på så sätt att språket som granskas i föreliggande undersökning är av mer normativ art, vilket är en av två faktorer till att SAOL är mer intressant att undersöka. Den andra faktorn är det rikare underlaget som ges av den digitala databasen SAOLhist, ett samlat uppslagsverk för den första utgåvan av SAOL från 1874 och därefter samtliga utgåvor mellan 1889–2015 (mer om detta under avsnitt 3.2.1). Klart och tydligt är att det lexikografiska arbetet kring sexuell identitet är i hög grad aktuellt och fältet har varit av stor vikt för SO-redaktionen inför
nyutgivningen av uppslagsverket. Även om denna undersökning inte har ett rent lexikografisk perspektiv har mycket inspiration hämtats från de tankegångarna och arbetsprocess som Petersson och Sköldberg (2020) och Sköldberg (2018) presenterar.
3 Metod och material
Undersökningen består av två metoder samt material hämtat från tre olika resurser. Metoderna är huvudsakligen en enklare korpusundersökning i Svenska dagstidningar, som ger
frekvensresultat av de sexuella kategoriseringsetiketterna (se avsnitt 1.3), samt en
kompletterande, komparativ analys där frekvensresultaten från korpusundersökningen ställs
mot etiketternas ordboksbeskrivningar och HBTQ-rörelsens historia. Materialet utgörs således av just frekvensresultaten (undersökningens huvudmaterial), etiketternas beskrivningar i SAOLhist och ordböckerna den innefattar samt historiebeskrivningen Undantagsmänniskor (Norrhem, Rydström, Winkvist, 2008). I kommande avsnitt ges en mer detaljerad beskrivning av dessa två metoder och materialet samt avvägandena som lett fram till undersökningens slutgiltiga form. På grund av hur sammanlänkade metoderna är med sitt material kan det eventuellt förekomma en del materialbeskrivning i metoden och vice versa.
En viktig del i undersökningen var genomförandet av en pilotstudie. Först valdes de sexuella kategoriseringsetiketterna ut med hjälp av synonymordlistor (synonymer.se) och historiska ordböcker (SAOB och Projekt Runeberg). Pilotstudien genomfördes sedan som en ren korpusundersökning, där huvudmaterialet från Kungliga Bibliotekets tjänst Svenska dagstidningar jämfördes med resultat från Språkbankens stora korpussamling Korp. Som pilotmetod jämfördes då frekvensresultaten från Svenska dagstidningar med de mer
djuplodande verktyg (så som konkordanslistor, KWIC-resultat m.m.) som Korp kan erbjuda.
Det är möjligt att ställa in att Korp (som har material från alla möjliga texttyper) bara skall ge resultat från tidningar och tidsskrifter, och dessa resultat visade tendenser till att kunna ge tydligare ordbilder av hur orden använts och med vilka konnotationer de använts i
tidningstext. Dessvärre noterades att det fanns väldigt begränsat med material i Korp från samma tidsspann som frekvensresultaten från Svenska dagstidningar – majoriteten av resultaten var från 2000-tal och framåt. Ordbilderna från Korp skulle således ge en beskrivning av etiketterna över en längre period än den som undersöks i Svenska dagstidningar och därmed skulle ordbilderna från Korp och frekvensutvecklingen från Svenska dagstidningar inte nödvändigtvis stämma överens, eventuellt till och med bli direkt missvisande, varför undersökningens utformning ändrades till den som beskrivs under följande rubriker.
3.1 Material
Undersökningen ämnar undersöka ett så standardiserat, neutralt, och politiskt oberoende språk som möjligt. Den i stort sett enda skriftliga källan som kan erbjuda detta är dagstidningar, och lyckligtvis finns en tjänst utformad som tillhandahåller stora mängder sökbar tidningstext, varför undersökningens huvudmaterial hämtas från just den tjänsten – Kungliga Bibliotekets digitaliseringsprojekt Svenska dagstidningar (https://tidningar.kb.se/). Textsamlingen får ses
som den största digitala tillgången som finns tillgänglig för just granskning av tidningstext då över 300 tidningstitlar finns representerade, däribland alla de stora svenska dags- och
kvällstidningarna. Även om dagstidningar i sig sällan är politiskt obundna så värderas ingen tidning över den andra med hjälp av Svenska dagstidningar och resultatet blir således politiskt heltäckande.
På grund av rättighetsproblem ger tjänsten inte möjlighet att få fram konkordanslistor och ordbilder på samma sätt som många andra korpusar gör. Just denna studie lämpar sig därför inte som en ren korpusundersökning och jag har således även hämtat material från två andra resurser. Den ena är en sammanvägd historiebeskrivning av den svenska HBTQ-rörelsen i form av boken Undantagsmänniskor: En svensk HBT-historia samt artiklar från
intresseorganisationen RFSL. Dessa används för att jämföra etiketternas utveckling som lexikala enheter mot historian av den sociala kategori som de försöker beskriva.
Den sista delen av materialet hämtas från en av de mest centrala redskapen för
språknormering: ordböcker. På Svenska Akademiens hemsida står att läsa att ”I stadgarnas § 22 sägs att ”Academiens yppersta och angelägnaste göromål” skall vara att ”arbeta uppå Svenska Språkets renhet, styrka och höghet” (svenskaakademien.se). Även om detta
garanterat hade en väsentlig meningsskillnad när det skrevs gentemot idag är andemeningen densamma, och Svenska Akademiens ordlista är den enskilt största normeringskällan för svenska ord och fraser.
I forskningsbakgrunden (2.1) redogjordes för det stora antalet studier som granskat pejorativt språkbruk om HBTQ-personer, där de flesta antingen haft ett folklingvistiskt perspektiv inifrån de subgrupper de velat undersöka, och ett fåtal andra granskat språkbruket utifrån kommentarsfält och andra textuella sammanhang där det medvetet framförts negativa och diskriminerande åsikter mot homosexuella. Denna undersökning vill istället fokusera på tidningarnas, åtminstone försök till, neutralt språk för att utröna eventuella undermedvetna kategoriseringar och försöka se hur språknormerande instanser som ordböcker kan forma och förändra språkbruket över samhällsförändringarna.
3.1.1 De sexuella kategoriseringsetiketterna
Det är en vag men viktig gränsdragning mellan vad som är undersökningens material och analysresultat. Materialet kan egentligen sägas vara enbart tjänsten Svenska dagstidningar, och att närmare gå in på resultaten av de sökningar som gjorts i tjänsten hör mer
resultatredovisningen till. Eftersom valen av de ord jag ämnar undersöka dock var ett grundläggande och nödvändigt ställningstagande för att avgränsa materialet som skall analyseras följer här en kort genomgång av de valda orden och hur dessa behandlas för att generera frekvensresultaten – som, tillsammans med analyseringen av desamma, istället tillhör just undersökningens resultat.
Totalt har sju ord korsundersökts i både Svenska dagstidningar och de historiska
ordböckerna – tre ord för vardera binärt kön och ett könsneutralt: lesbisk, tribad, flata, bög, pederast, homofil och homosexuell. Orden har valts ut med hjälp av samma historiska ordböcker som senare används i analysen: SAOLhist och de digitaliserade etymologiska ordböcker som finns samlade i Projekt Runeberg, samt nutida synonymordlistor. Dessa ord kan delas in i tre kategorier. Kategori 1 består av två ord som idag ses som neutrala för att beskriva homosexuella för vardera kön: bög och lesbisk. Det är dessa ord som bland annat Milles och Edlund (2007) väljer att använda sig av i facktext. Kategori 2 består sedan av fyra ord, två för vardera binärt kön, alla mer eller mindre ålderdomliga och alla mer eller mindre pejorativa under någon period: flata, homofil, pederast och tribad. Slutligen innehåller kategori 3 det könsneutrala, och även i sin innebörd neutrala, ordet homosexuell.
Kategoriseringen av kategoriseringsetiketterna förtydligas i tablå 1 nedan:
Tablå 1: De undersökta sexuella kategoriseringsetiketterna Kön
Stil
Maskulint könat Feminint könat Icke-könat
Neutrala Bög Lesbisk Homosexuell
Ålderdomliga och/eller pejorativa
Homofil, pederast Flata, Tribad
Efter att ha granskat de historiska synonymordlistorna genomfördes som nämns ovan en pilotundersökning i Svenska dagstidningar där orden i tablå 1 visade sig vara de vanligaste för varje kategori. Med hjälp av Kungliga Bibliotekets lathund för användandet av Svenska dagstidningar (https://feedback.blogg.kb.se/forums/topic/lathundar/) har orden i sökningarna angetts på så vis att de skall innefatta alla böjningar som kan innefatta en person som kan åsyftas med den specifika termen (exempelvis tribad, tribaden, tribadens, tribaderna,
tribadernas). Detta görs, liksom i många andra korpusar, genom att lägga till en asterisk (*) i slutet av ordet för att på så sätt få fram samtliga ordformer. Alla sökord finns sammanställda i bilaga 1. Ordet gay har medvetet valts bort då det är ett (om än väletablerat) låneord från
engelskan och därför inte lika relevant att granska i en diakron studie av det svenska språkbruket om homosexuella.
3.2 Kvantitativ metod: korpusundersökningen
Korpusundersökningen från Svenska dagstidningar utgör undersökningens grund. En
korpusundersökning är enkelt sammanfattat en sökning efter specifika ord och/eller fraser i en stor samling texter. Olika korpusverktyg ger olika typer av resultat, men gemensamt för de flesta är att de genererar så kallade absoluta frekvenser (det faktiska antal gånger ett ord förekommer i en viss korpus). Sökresultaten från Svenska dagstidningar utgör studiens
huvudmaterial, där det utvalda korpusmaterialet (kategoriseringsetiketterna) granskas diakront från början av 1950 till 2000. Undersökningens tidsram (1950–2000) avgränsas av två
händelser. Homosexualitet avkriminaliserades i Sverige år 1944 och efter en moralisk debatt1 grundades år 1950 RFSL. (Jonsson, 2015) År 2000 lanserade organisationen sedan begreppet HBT(-person) (vilket sedermera modifierades till först HBTQ(-person) och sedan 2019 HBTQI(-person)) (RFSL.se, 2019).
Sökresultaten från Svenska dagstidningar presenteras automatiskt i ett enkelt stapeldiagram i söktjänsten där frekvensen för det sökta ordet redovisas för varje år under den tidsperioden som angetts (i det här fallet 1950-01-01 till 2000-12-31), tillsammans med en absolut frekvens av förekomster. Varje år kan då också granskas enskilt för att se om något speciellt föranlett en ökad användning just det året (t.ex. uppmärksammade citat, användningen av termen i populärkultur eller liknande).
Svenska dagstidningar har som sökverktyg flera förtjänster, men har också en del brister.
Samlingen ger inga relativa frekvenser utan endast en absolut siffra. Sökningarna är också lite krångliga att precisera – bland annat på grund av bristfälliga verktyg för att hitta en specifik ordform – men framförallt består samlingen av digitaliserade tidningstexter vilket medför att vissa bokstäver feltolkats. Sökningarna har, med de verktyg som finns tillgängliga, preciseras så gott som möjligt men en viss felmarginal finns därför för vissa resultat från Svenska
1 RFSL:s hemsida sammanfattar på sin hemsida åren mellan 1944 och 1950: ”Avkriminaliseringen ledde inte till att acceptansen för homosexuella ökade; homosexualitet ansågs fortfarande skadligt och omoraliskt. Däremot ökade synligheten, och diskussioner, inte sällan häftiga, började föras i pressen. 1950 utbröt full moralisk panik.
Pastor Karl-Erik Kejne (1913-60) vid Stadsmissionen i Stockholm påstod sig vara förföljd av en homosexuell liga, som han menade fick skydd av polis och ämbetsmän och hade förgreningar upp i statsapparaten. /.../ Som en reaktion på Kejneaffären bildade några homosexuella en organisation. Man ville upplysa om homosexualitet,
dagstidningar. Vidare kan inte olika betydelser separeras, exempelvis kan ordet flata ibland stå i benämningen ’en platt del av antingen marknivån eller i den mänskliga handen’. När detta skett kommer det att redovisas i resultatet.
3.2.1 Komplement till korpusundersökningen: lexikografisk analys och koppling till HBTQ-historien.
Med tanke på Svenska dagstidningars brister behöver metodiken således breddas för att kunna dra några slutsatser av frekvenserna från korpusundersökningen. Frekvensresultaten kommer därför kompletteras med, och kontextualiseras av, en analys av material hämtat från en av de starkast språknormerande instanserna: ordlistor. Med hjälp av tjänsten SAOLhist kan man slå upp ett ord i de flesta utgåvor av Svenska Akademiens Ordlista som utkommit, så långt bak i tiden som till tidigare ordböcker som Anders Fredrik Dalins Ordbok öfver svenska språket (1850–1853). Sökningar görs på samtliga etiketter enskilt även i SAOLhist och de faktorer jag särskilt beaktar är när orden först upptagits i ordlistan, om de i någon upplaga inte är
upptagna, hur definitionerna av orden sett ut och om dessa genomgått någon större förändring samt om det finns några bruklighetskommentarer för etiketterna.
Dessa frekvens- och definitionsutvecklingar kommer slutligen att kortfattat sättas i relation till den samtida HBTQ-historien med hjälp av den kronologiska genomgången från
Undantagsmänniskor. Kapitlet Samtiden: 1945– stämmer väldigt väl överens med undersökningens tidsram och det är i synnerhet detta som frekvens- och
definitionsutvecklingarna jämförs med för att se om några större samhälleliga förändringar inträffat som kunnat föranleda eller åtminstone påverka utvecklingen.
3.2.2 Den fullständiga analysprocessen
Jag skall en sista gång kort förtydliga analysmetoden steg för steg. Efter att orden valts ut slutförs det etymologiska arbete som inleddes i pilotstudien. Svenska Akademiens ordbok är den huvudsakliga källan till detta, men där det behövts har även andra uppslagsverk använts, i synnerhet Nationalencyklopedin. Etymologin har varit relevant för att ge en kontext till hur, när, varför och om möjligt varifrån orden kommit till. Nästa steg är att gå igenom
sökresultaten från Svenska dagstidningar. Den totala absoluta frekvensen granskas, jag går närmare in på vilka år som etiketterna förekommer flest och färst gånger och försöker sedan
se om det går att utröna något om hur frekvensen har förändrats över tid. Eventuella nedslag görs också där det är möjligt och relevant i specifika årtal för att se om något speciellt föranlett specifika frekvensnoteringar. Om det uppstår några problem i frekvensanalysen (exempelvis feltolkningar av grafem eller liknande) kommenteras detta också.
Steget efter det är att analysera ordens definitioner i SAOLhist. Detta görs utefter de faktorer som redogörs för ovan. Dessa tre steg, de etymologiska, kvantitativa och
lexikografiska analysstegen, upprepas sedan för varje etikett innan en sammanfattning görs av frekvensutvecklingen. Ordbilden har då blivit tydlig görs en närläsning av den samtida
HBTQ-historien i Undantagsmänniskor, då jag försöker se om några specifika händelser kan kopplas till utvecklingen av etiketternas användning.
På detta vis ges en relativt heltäckande ordbild av etiketterna genom den aktuella
undersökningsperioden. Det blir ingen fördjupad undersökning åt något håll, men fortfarande en bred sådan som förhoppningsvis kan påvisa om och hur dessa språknormerande instanser påverkar varandra.
4 Resultat
Resultaten redovisas individuellt för varje ord, i samma ordning som de analyserats enligt genomgången i 3.2.3, först redovisas den etymologiska analysen, sedan den kvantitativa korpusanalysen, sedan den lexikografiska från SAOLhist. Sammanfattningen och kopplingen till HBTQ-historien står separat efter de individuella genomgångarna av etiketterna.
Etiketterna redovisas i bokstavsordning i sina respektive kategorier.
Värt att nämna är att när det står exempelvis bög eller tribad så åsyftas alla varianter och böjningar av ordet som kan åsyfta en eller flera personer med den sexuella läggningen (se även 3.1 Material). Även sammansättningar och avledningar (som exempelvis New York- flator) är medräknade i resultaten. Dessa resultat, förekomsterna från Svenska dagstidningar, redovisas alla med hjälp av ett diagram innehållandes samtliga sökresultat för varje ord.
Tjänsten ger själv ett stapeldiagram av samtliga sökresultat, men i dessa syns varken några exakta siffror eller någon y-axel som förtydligar frekvensbilden. Jag har därför skapat egna diagram som tillsammans med övriga delar av resultatredovisningen bör ge en tydlig nog bild av frekvensutvecklingen. Utvecklingen har också sammanställts i en tabell i slutet av avsnittet (se tabell 1 i 4.8 Sammanfattning och nedslag i HBTQ-historien).
4.1 Bög
Enligt gamla belägg i SAOB kan bög komma från det dialektala svenska ordet böj – i betydelsen ’knifslida af skinn’ (SAOB, 1925) med tidigaste belägg från 1784. En alternativ teori som historikern Fredrik Silverstolpe (2000) lyfter är att etiketten härstammar från västgötaknallarnas hemliga språk månsing, där Bögis betydde ’bonde’. Det spreds sedan via romani till stockholmsslangen bland förbrytare och prostituerade, där det efter en viss betydelseutveckling till slut fick betydelsen ’kunder till prostituerad’ (såväl manliga som kvinnliga). Slutligen utvecklades, enligt Silverstolpe, ordet under början av 1900-talet från att beteckna kunder till att beteckna homosexuella män. (Silverstolpe, 2000)
4.1.1 Bög i Svenska dagstidningar
Figur 1. Linjediagram över frekvensutvecklingen av bög i Svenska dagstidningar
Etiketten bög har i Svenska dagstidningar en absolut frekvens på 5 164. Den lägsta noteringen är från 1961 då ordet bara har en träff, och den högsta noteringen kommer 1999 då ordet har 660 träffar. Som figur 1 visar sker det en ganska tydlig ökning av användningen av etiketten ju närmre nutiden vi kommer, vilken på grund av ordets nutida neutrala anseende kan antas fortsätta även efter att begreppet HBT-person introducerats i språket.
Bög är ett av de ord i undersökningen som drabbats mest av feltranskribering, vilket har påverkat framförallt de tidigare resultaten en del. Grafemet <h> har i många fall tolkats som
<b> och där det står bög kan det många gånger vara hög som åsyftas, vilket meningar som exempelvis ”varan har en Bög kvalitetsgrad” eller ”anställes LINJEMONTÖRER för låg- och
0 100 200 300 400 500 600 700
Absolut frekvens
År
Frekvensvariation av bög i Svenska dagstidningar
bögspänningsledningar” vittnar om. Trots en förfinad sökning har det inte gått att helt filtrera bort dessa feltranskriberingar. Detta rör framförallt de tidigare resultaten och siffrorna från 1950 till början av 1970-talet är således något högre än vad de egentligen skulle ha varit. En noggrannare granskning av resultaten visar att bög (i den benämningen som undersöks) förekommer ungefär en gång per år fram till 1970, då det börjar förekomma mer och mer.
Även därefter förekommer feltranskriberingar, men inte alls i lika hög grad.
Användningen av bög börjar alltså egentligen öka i mitten av 1970-talet, och ökningen fortsätter sedan kraftigt under hela den undersökta perioden (med några få undantag). 1983 sker en större användning av ordet än brukligt under perioden, vilket delvis förklaras av ett etablissemang på adressen Timmermansgatan 24 (gissningsvis i Stockholm) gått ut med någon typ av annons i flera tidningar och försökt särskilja sig som ”ett ställe för dig som är lesbisk eller bög” under sommaren det året. De två åren som tydligast bryter av mot den i annars gängse stigande trenden (1989 och 1996) kan inte förklaras ytterligare.
4.1.2 Definitioner av bög i Svenska Akademiens ordlista
Även om det alltså förekommer en viss, mindre användning av ordet bög redan på 50-talet (och säkerligen även innan dess) tas det för första gången upp i Svenska Akademiens ordlista först i 1986 års utgåva, då med följande definition: ”<kan uppfattas som stötande>
homosexuell man” (SAOL 1986:85). Även om bruklighetsmarkeringen varierar (exempelvis
”<kan väcka anstöt>” (SAOL 1998:109)) har ordet samma, korta definition under både den undersökta perioden såväl som i efterföljande utgåvor.
Det kan alltså med säkerhet sägas att användningen kring år 1950 inte rättfärdigar ett upptagande i ordlistan. Att bög inte upptas redan i 1973 års utgåva av ordlistan är desto underligare, sett till sin semantiska stabilitet samt antydan till ökat frekvensbruk under 70- talet. Den verkligt intressanta förändringen i definitionerna sker dock i den senaste utgåvan av ordlistan, då markeringen av ordets eventuellt nedsättande bruklighet har tagits bort.
Markeringen har aldrig uppmanat till användning av ett annat ord utan snarare signalerat en försiktighet i hur ordet skall brukas, men inte ens detta bedöms sedan 2015 längre vara nödvändigt.
4.2 Lesbisk
Om det är brokigt att fastställa etymologin för bög är det desto enklare med den feminint kodade neutrala kategoriseringsetiketten lesbisk. SAOB ger som överordnad betydelse till uppslagsordet: ” som har avseende på l. tillhör l. kommer från Lesbos” (SAOB:s nätupplaga, uppslagsord: lesbisk) med tidigaste belägg från 1817. Detta får sedan två underordnade betydelser: ”(enst.) i n. sg., substantiverat: vin från Lesbos” (ibid) med tidigaste belägg från 1859 och slutligen ”i uttr. lesbisk kärlek, om homosexualitet mellan kvinnor, sapfisk kärlek”
(ibid) med tidigaste belägg från 1904. Ordets koppling till dess förmodade ’ursprungsplats’ – om nu en typ av sexualitet kan ha en sådan – är således tydlig. Även kopplingen till lyrikern Sapfo tydliggörs alltså i SAOBs belägg då de föreslår just sapfisk kärlek som synonymt till lesbisk.
4.2.1 Lesbisk i Svenska dagstidningar
Figur 2. Linjediagram över frekvensutvecklingen av lesbisk i Svenska dagstidningar
Den absoluta frekvensen för alla former av etiketten lesbisk i Svenska dagstidningar är 7 548.
Förekomsten är alltså generellt större än för den neutrala maskulint kodade etiketten bög. De lägsta noteringarna är från 1953, -55, -56, -57 och -58, då ordet inte förekommer i någon svensk dagstidning. Den högsta noteringen är från år 1992 då etiketten förekommer 645 gånger.
Utifrån figur 2 kan noteras att frekvensutvecklingen når, återigen i förhållande till bög, anmärkningsvärt höga nivåer redan under 70-talet, med 414 och 411 träffar 1971 respektive
0 100 200 300 400 500 600 700
Absolut frekvens
År
Frekvensvariation av lesbisk i Svenska dagstidningar
1975. Att etiketten är den enda av de könsspecifika etiketterna som är ett adjektiv kan vara en del av förklaringen till detta (då etikettens användningsområde på så sätt blir bredare och mer flexibelt), tillsammans med det faktum att det dyker upp resultat som ser ut att vara reklam och annonser för bland annat lesbiska tidningar, lesbiska böcker, lesbisk show etc.
genomgående i resultaten, många med en erotisk antydan. Just frasen lesbiska tidningar har faktiskt en egen absolut frekvens på 595 träffar under samma undersökta tidsperiod. Denna användning kan dock inte ensam förklara resultaten, och de övriga faktorerna som misstänks kunnat påverka frekvensutvecklingen redogörs för i diskussionsavsnittet.
Utöver de höga frekvensnivåerna under 70-talet är frekvensen väldigt liknande den för bög. Vid en jämförelse av figur 1 och figur 2 kan det tyckas att lesbisk får en lägre frekvens än sin maskulint kodade motpart under 80-talet, men det beror enbart på just de tidigare högre noteringarna, då resultaten för perioden 1980 till 1989 är väldigt snarlika (bög: 974
noteringar, lesbisk: 932 noteringar). Samma tes som gäller för bög kan alltså antas även här, att frekvensutvecklingen fortsatt ökar närmare dagens datum.
4.2.2 Definitioner av lesbisk i Svenska Akademiens ordlista
Lesbisk upptas även det första gången i SAOL 1986, med definitionen ”homosexuell om kvinna” (SAOL 1986:317). Den är likalydande i samtliga utgåvor fram till 2015, då den marginellt förändras till: ”om kvinna: homosexuell” (SAOL 2015:730).
Många likheter finns även i ordboksutvecklingen med etikettens i sammanhanget nära släkting bög: De letar sig båda in i ordlistan samtidigt och har sedan dess haft en kort, konkret och i stort sett oförändrad betydelsedefinition. Jag lyfte i resultatbeskrivningen av bög att det fanns fog för att etiketten utifrån antalet förekomster skulle kunna ha upptagits redan i 1973 års utgåva, och argumentet är än starkare för lesbisk. Etiketten hade vid 1972 års slut 1355 noteringar i dagstidningar under den undersökta perioden om tolv år. En annan väsentlig skillnad från bög är att det heller aldrig ansetts nödvändigt att lägga till någon
bruklighetsinformation om lesbisk som skulle antyda att etiketten var på något sätt stötande – den har sedan sitt intåg varit att betrakta som en helt neutral benämning.
4.3 Flata
Den första etiketten som analyseras i den andra kategorin (bestående av pejorativa och eller ålderdomliga former) är flata, ännu ett ord med lite snårigare etymologisk bakgrund. I
uppslagsordet flat med dess avledningar ges flera olika definitioner till ordet flata, men aldrig någon som helst tillstymmelse till att det skulle ha något med homosexualitet eller sexuell identitet att göra. Den överordnade betydelsen för substantivformen flata lyder: ”(numera bl.
ngn gg tillf. utom i b, c, d) plan, slät o. jämn yta; äv. om bredt föremål med två motsatta sådana ytor. (SAOB, uppslagsord: flat) med den primära underbetydelsen: ’bredsida, flatsida;
särsk. i uttr. (lägga, ställa o. d. l. ligga) på flatan (motsatt: på kant)’ (ibid). Det första belägget för den huvudsakliga betydelsen är från 1745 och för den underordnade betydelsen redan från 1691.
En allmän uppfattning är att det är från någon av dessa betydelser, då avseende flatheten i det feminina könsorganet och de feminina homosexuellas lust och/eller strävan efter detta istället för det i sammanhanget ’oflata’ manliga könsorganet, som även bruket av flata som sexuell kategoriseringsetikett skulle härledas till. Det finns inga referenser till denna teori i någon av Svenska Akademiens uppslagsverk, och inte heller i Nationalencyklopedin. Den enda referensen jag kunnat hitta till denna teori står att finna på den korta Wikipediasidan över flata som sexuell kategoriseringsetikett, vilken citeras i sin helhet nedan:
Flata, av 'flat' i betydelsen 'platt', var tidigare ett nedsättande ord för en homosexuell kvinna. På senare tid har ordet, likt bög, blivit accepterat som en vardaglig benämning. Flata började mer allmänt användas i denna betydelse i svenska språket under början av 1990-talet. (Wikipedia, 2021-05-07)
De två fotnoterna som citatet refererar till är artiklar från NE respektive RFSL, varav ingen har någon kvarvarande information idag som understryker betydelsen. En länk finns dock på Wikipedia till deras systersida, ordbokstjänsten Wiktionairy, där följande står att läsa:
Etymologi: Åtminstone sen 1960-talet där det finns med i Haldo Gibsons slangordbok. Ordet kommer från flat, troligen anspelning på okvinnlig kroppsform. Har gått från att vara en rent nedsättande förolämpning till att medvetet användas som en neutral benämning av
homosexuella kvinnor på sig själva som ett sätt att avdramatisera och bryta ner tabun kring homosexualitet. Idag vanligt förekommande i både etermedia och tryckta texter. Se även bög.
(Wiktionairy, uppslagsord: flata, 2021-05-07).
4.3.1 Flata i Svenska dagstidningar
Figur 3. Linjediagram över frekvensutvecklingen av flata (som sexuell kategoriseringsetikett) i Svenska dagstidningar
Flata har varit undersökningens i särklass mest komplicerade ordet att analysera i Svenska dagstidningar. Homonymiteten har gjort det helt omöjligt att filtrera bort alla resultat som pekar mot någon av betydelserna som nämnts ovan eller närliggande definitioner. Efter gedigna sökordsmodifieringar noterades en absolut frekvens på 822 träffar, men den frekvensutveckling som det ursprungliga diagrammet visade på var långt ifrån en relevant frekvens för den sexuella kategoriseringsetikett som jag ämnar att undersöka. Då resultaten ändock var förhållandevis få gjordes en lite närmare granskning av samtliga resultat för att utröna vilka som med säkerhet kunde åsyfta flata som etikett, och det är dessa som
presenteras i figur 3 ovan.
Trots den stora frekvensen av ordet i sin vidgade definition ger en närmare granskning av sökningen alltså ett resultat på blott 25 förekomster totalt och med det undersökningens i särklass minsta frekvensantal. Om någon form av slutsats kan dras av dessa förekomster är att ett förhållandevis stort antal av detta lilla antal dyker upp i form av sammansättningar, som t.ex. ”nöjda radhusbögen ti den arga mc-flatan” och ”ser New Yorkbögarna och New York- flatorna paraden ...”.
Om något kort skall sägas om resultaten i övrigt är det att en anmärkningsvärt stor del av de resultat som inte åsyftar flata som sexuell kategoriseringsetikett däremot åsyftar flata i relation till en åsikt, en attityd eller ett förhållningssätt. Detta används i än mer
anmärkningsvärd grad för att beskriva någon form av svenskhet och förekommer i stort sett
0 1 2 3 4 5 6 7
Absolut frekvens
År
Frekvensvariation av flata (som sexuell kategoriseringsetikett)
i Svenska dagstidningar
alltid i negativ innebörd, med exempel som bland annat: ”Är vi för flata mot djurplågare i Sverige” (1989-04-20) och ”Sveriges kvarvarande svenskar är så flata, att vi är så lydiga, att vi...” (1999-05-06). Det är inte relevant för den sexuella kategoriseringsetiketten, men skulle kunna säga något om ordets generella användning i negativ benämning och dess vidare konnotationer.
4.3.2 Definitioner av flata i Svenska Akademiens ordlista
Även i historiska ordbokssammanhang dyker ordet först upp helt utan relation till sexualitet, och, som jag redogjorde för i analysens inledning, då som en del av uppslagsordet flat. Att det inte finns någon koppling till sexualitet kanske inte är vidare märkligt då ordet först dyker upp i SAOL 1874, den tidigast tillgängliga ordlistan på SAOLhist, med definitionen ”s. f.
Flatsida ; brukas i sing., best. form: flatan” (SAOL 1874:69). Definitionen är likalydande även i ordlistan från 1889, innan ordet av någon anledning inte får en egen plats i ordlistorna från 1900 och 1923. Definitionen ligger däremot kvar i båda dessa ordlistor, inte som ett eget uppslagsord men som en avledning under uppslagsordet flat. 1950 är det dock tillbaka igen, med samma korta definition enbart relaterande till flatsida.
Först 1998 förändras definitionen och flata blir ett eget uppslagsord, med två betydelser:
”s. -n flator 1, flatsida m.m. 2. [kan väcka anstöt] lesbisk kvinna” (SAOL 1998:203).
Bruklighetsmarkören är sedan kvar i ordlistan från 2006 innan den, precis som gällande bög, försvinner till 2015 års upplaga. Den aktuella definitionen är alltså ”1. Flatsida 2. Lesbisk kvinna” (SAOL 2015:303). Lesbisk förekommer, som vi tidigare analyserat, tusentals fler gånger och har genomgående ansetts vara den neutrala benämningen på homosexuella kvinnor, så att flata sätts i relation till detta är inte att betrakta som speciellt underligt. Vad som däremot är anmärkningsvärt att det enligt frekvensresultaten visar sig att när flata som etikett för första gången dyker upp i SAOL 1998 har ordet enbart förekommit 9 gånger i Svenska Dagstidningar. Lesbisk lyckades å sin sida förekomma 1 355 gånger enbart mellan åren 1950–1972 utan att tas upp i SAOL 1973.
En sista sak att notera är en informationsruta i den nuvarande upplagan av Svensk Ordbok, som säger följande om etiketten:
Orden flata och bög användes ursprungligen mest av heterosexuella som nedsättande
beteckningar på homosexuella. Så småningom började homosexuella personer använda orden om sig själva, och i dag är de fullt brukbara som neutrala beteckningar, kanske de bästa som
finns. De har också vissa fördelar framför beteckningen homosexuell, bl.a. att de är riktiga substantiv. (SO 2008, uppslagsord: flata).
Trots att det inte finns några direkta etymologiska definitioner i övriga delar av Svenska Akadamiens ordlistor och andra uppslagsverk är detta ett vidimerande dels av en del av ordets etymologi, men framförallt är det den enda officiella referensen i uppslagsverken till någon del av HBTQ-rörelsen och effekterna den haft på etiketternas bruklighet.
4.4 Homofil
I likhet med flata är det inte direkt svårt att fastställa etiketten homofils ursprung. Då ordet består av två förhållandevis välkända ordled kan det antas att det finns goda belägg för att även ordet i sig borde finnas i uppslagsverken. Men i vidare likhet med flata (som sexuell kategoriseringsetikett) finns det inget belägg alls för ordet i Svenska Akademiens Ordbok, inte ens under uppslagsordet homo-. Ordleden i sig är som sagt välkända och därmed är det ändå relativt enkelt att just fastställa ursprunget. Från SAOB hittar vi definitionen av ordledet homo-: ”i ssgr betecknande att ngt (i visst avseende) överensstämmer med ngt annat: lik(a)-;
ofta motsatt: hetero-” (Svenska.se 2021-05-10) tillsammans med den etymologiska
beskrivningen: ”jfr d., t., eng., fr. o. lat. homo-; ssgsform av gr. ὁμός, lik(a), besläktat med SAMMA” (Svenska.se 2021-05-12) och från NE definitionen av fili-: ” (grekiska -philiʹa
’kärlek’, ’vänskap’), -philia, kärlek, vänskap; dragning till, (ibland sjukligt) behov av något.”
(NE.se 2021-05-10). NE har också en definition av ordet i sin helhet: ”homosexuell
(mans)person ⟨nedsätt.⟩ HIST.: sedan 1948; till homo- och grek. philos 'vän'; jfr skopofili”
(ibid). Några noterbara detaljer med definitionen är att NE har belägg för etiketten från 1948, att de för etikettens nutida definition har med en bruklighetsinformation att den är nedsättande och att de antyder att etiketten skulle kunna åsyfta en kvinna, men i stort sett alltid åsyftar en man. Etiketten homofils etymologi är, återigen i relation till tex flata, rätt så otvetydig.
4.4.1 Homofil i Svenska dagstidningar
Figur 4. Linjediagram över frekvensutvecklingen av homofil i Svenska dagstidningar
Den absoluta frekvensen för homofil uppgår till 1 684 förekomster, en förhållandevis hög siffra, i synnerhet jämfört med exempelvis flata. Den väldigt starka ökningen i förekomster som figur 4 visar från 1998 (96 träffar) verkar bero på någon typ av upprepning eller felinmatning av data från Svenska dagstidningars sida, då en stor majoritet av noteringarna kommer från tidningen Arbetet Nyheterna och är helt likalydande: ”den bestraffade
homofilen, i en biobiografi som även i övrigt är”. Att tidningen skulle ha denna brödtext med under en tredjedel av årets dagar får anses otroligt. Vad detta åsyftar har heller inte kunnat fastställas, då det inte finns någon biografi eller annat litterärt verk med namnet. Borträknat dessa noteringar ligger frekvensresultatet från 1998 på 27, vilket är mer i linje med periodens övriga noteringar. Det noteras i figuren också en stark uppgång av frekvenser i skiftet 60–70- tal, men detta verkar inte kunna tillskrivas något särskilt mer än vissa annonser för
”SEXORGIER LÄTTSINNIGA HEMMAFRUAR med SEX VIRTUOSER GRUPPSEX HOMOFILA FLICKOR” samt ganska många liknande förekomster i stil med: ”GUN FALCK möter HEINZ HOPF som klädskapare med starkt homofila”. Detta verkar vara en synaps av filmen Kvinnoleken från 1968, vilket delvis förklarar den ökade frekvensen, men
beskrivningen av karaktären i sig är givetvis av intresse för undersökningen.
Resultaten från Svenska dagstidningar visar på en ganska stabil användning, men en antydan till nedgång under senare perioder, i synnerhet under 1980-talet. För att granska denna stabilitet noggrannare gjordes en översikt över frekvensresultaten årtionde för årtionde, vilket visade att 1950- och 60-talen hade en ganska jämn frekvens med 363 respektive 372
0 20 40 60 80 100 120 140 160
Absolut frekvens
År
