Att arbeta med forskning innebär i likhet med all annan mänsklig verksam- het att etiska överväganden är ständigt närvarande i det man gör. I samband med forskning brukar de överväganden som anses vara viktiga att redovisa rubriceras som informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet (HSFR 1990). De är alla krav som är relaterade till att den studie som görs, för sitt genomförande, kräver människors medverkan. I en textanalys medverkar inte människor, i alla fall inte på ett direkt sätt. En fråga är då om jag som forskare även vid den sortens studier bör presentera vilka forskningsetiska överväganden som gjorts? För egen del anser jag att det är av vikt. De överväganden som jag vill framhålla gäller det tidigare nämnda beslutet att inte sätta ut författarnamnen till de artiklar ur fack- pressen som analyseras i studien. Borttagandet av författarnamnen är, som påpekas ovan, ett sätt att betona att det är ’talet om’ som utgör fokus i analyserna. Men det är också ett forskningsetiskt övervägande. Den infor- mation som ges om respektive artikel möjliggör visserligen att den läsare som är intresserad av vem som är författare till en viss artikel kan leta rätt på det. Min förhoppning är dock att läsarna respekterar mitt tillvägagångssätt och endast tar del av ’talet om’ ämnet och lämnar författarna därhän. Ännu
ett forskningsetiskt övervägande är att jag, vid skrivandet av resultatkapitlen, ständigt har sökt vara uppmärksam på att jag vare sig har kommenterat, lika med värderat, språkbruk eller de uppfattningar som förts fram.
Sammanfattning
För mig som forskare innebär ett pragmatiskt förhållningssätt, att min kunskapsprocess startar i tvivlet om huruvida idrotts- och hälsoämnet kon- stituerar förtingligade kroppar. Den kunskapsprocess med vilken jag aktivt söker ny kunskap har en riktning, är syftesrelaterad. Målet för processen är en ny klarhet (tro/tänkande), med vilken jag kan bidra till ett framåtriktat samtal om skola och idrotts- och hälsoämnet. Huruvida resultatet av min kunskapsprocess kommer att uppfattas som fruktbart eller ej beror på hur andra människor, däribland idrottslärare och idrottslärarutbildare, uppfat- tar de konsekvenser som den nya kunskapen ger. Vidare innebär det prag- matiska förhållningssättet att jag som forskare är en del av den kontext jag undersöker. Jag kan inte ställa mig på sidan om. Däremot kan jag reflektera över mitt empiriska material med hjälp av andra erfarenheter och perspek- tiv. Att ha tillgång till andra erfarenheter och perspektiv ger nämligen ett rikare förhållningssätt till vad jag gör. De perspektiv som jag har valt för att fördjupa reflektionen över idrotts- och hälsoämnets kroppsförståelse redo- gör jag för i det kommande kapitlet.
Noter
1 För en mer ingående redogörelse se Barlebo Wenneberg 2001.
2 Exempel på andra textanalytiska avhandlingar som gjorts med utgångspunkt i
pragmatismen är Leif Östmans (1995) om grundskolans no-utbildning som poli- tiskt och miljömoraliskt problem, Ulrika Tornbergs (2000) studie om talet om kom- munikation och kultur i grundskolans kursplaner och läromedel, Karin Hjälmeskogs (2000) undersökning av hemkunskapsämnet samt Ann-Kristin Göhl-Muigais (2004) granskning av hur begreppet ansvar uppfattas och används i förskolan. När det gäller skolämnet idrott och hälsa har ännu inte en motsvarande avhandling gjorts. Däremot har Tebelius (1977) genomfört en hermeneutiskt inriktad textanalys i syfte att analysera den pedagogiska grundsyn som står att finna i olika texter om gymnastikämnet uttrycker. Resultatet visar bland annat att den ämnestradition som dominerar i gymnastikämnet är den fysiologiska och att kunskapssynen innehåller spår av dualismen mellan kropp och själ.
3 Med demarkationskriterium menas avgränsningskriterium. Det man med ett
demarkationskriterium försöker avgränsa är vad som är vetenskap till skillnad från icke-vetenskap respektive vad som är filosofi till skillnad från icke-filosofi (exem- pelvis världsåskådning) (Lübcke, 1988).
4 Vanor är enligt Dewey (1916/1999, s 84) en form av praktisk skicklighet alterna-
tivt handlingsduglighet.
5 Peirce använder begreppet ’belief’. När begreppet översätts till svenska används
ömsom tro och övertygelse (se till exempel Wennerberg 1966).
6 Richard Rorty är ännu en pragmatist som knyter pragmatismen till senare decen-
niers språkfilosofi. Han kopplar samman pragmatismen med Ludwig Wittgenstein’s senare filosofi (se till exempel Rorty 1982). Cherryholmes (1988) däremot vänder sig till tänkare som Jacques Derrida och Michel Foucault.
7 Poststrukturalism är ett samlande begrepp för alla de språkliga riktningar som
kritiserar strukturalismen. Den senare är en språkvetenskaplig tradition som ut- vecklades utifrån Ferdinand Saussures idéer om språk som ett system som inte be- stäms av den verklighet som språket refererar till. Poststrukturalismen kritiserar strukturalismens språkuppfattning och då framför allt antagandet att tecknen har en fastlåst betydelse. Enligt Saussure avgörs enskilda teckens betydelse av hur ett tecken skiljer sig från andra tecken. Ordet ’hund’ särskiljer sig således från orden ’hand’ och ’huld’ som skiljer sig från orden ’katt’ och ’mus’. Ord befinner sig, kan man säga, i utsträckta nätverk eller strukturer. Att ord skiljer sig från varandra är just det som ger orden deras betydelse, och den betydelsen uppfattades en gång för alla vara given (Winther Jørgensen & Phillips 1999, 15–18).
8 Säfströms benämningar på de två läsarterna ’inläsning’ respektive ’utläsning’ är
den svenska översättningen på läsarter som Culler (1992 i Säfström 1999) benäm- ner ’understanding’ respektive ’overstanding’. Understanding är den del av läsningen där läsaren ställer de frågor och erhåller de svar som texten insisterar på, det vill säga läser texten på dess egna premisser. I den andra läsningen, overstanding, stäl-
ler läsaren sådana frågor som kan lyfta textens förgivettaganden, exempelvis om kropp.
9 Vid bedömningen av den nya kunskapen är kunskapens fruktbarhet och konse-
kvenser centrala aspekter inom pragmatismen, och det för såväl vetenskapssamhället som den sociala praktik ur vilken problemet emanerar. I ett vidare kvalitativt sam- manhang används också Larssons (1994) kvalitetskriterier, bland vilka några är perspektivmedvetenhet, intern logik, etiskt värde, innebördsrikedom, teoritillskott och det pragmatiska kriteriet, det vill säga konsekvenserna av undersökningens resultat.
KAPITEL 4