Löfdahl (2014) beskriver om forskningsetiska principer och framhåller att det är viktigt att känna till vilka regler som råder samt för hur man bör förhålla sig till dessa. Vidare förklarar författaren att detta gäller för hela forskningsprocessen, från det att man väljer uppgift, genomförande, presentation, metod och urval till resultat. Känsliga personuppgifter som exempelvis människors politiska åsikter, etniska ursprung, hälsa, filosofiska och religiösa övertygelser beskriver författaren som uppgifter vi som studenter inte bör behandla. Det här är något som vi hittills haft i åtanke under hela vår forskningsprocess för att undvika eventuella övertramp i hur vi behandlar vårt innehåll och våra respondenter. Vi har i vårt missiv lyft de krav som vi enligt Löfdahl (2014) har på oss i vår
undersökning, författaren beskriver kraven informationskravet, samtyckeskravet, nyttjandekravet samt konfidentialitetskravet. Utifrån hur författaren förklarar informationskravet tolkade vi det som att vi behövde vara noga med att informera om vår undersökning, i vårt missiv informerade vi om området som skulle behandlas i undersökningen. Samtyckeskravet författaren beskriver framhöll vi genom att vara tydliga redan från början i vår första kontakt med respondenterna samt att vi informerade att de när som helst kunde avbryta sin medverkan. Vi behandlade uppgifterna i undersökningen, såsom ljudfiler och anteckningar, från intervjuerna i enlighet med vad författaren benämner som nyttjandekravet. Uppgifterna används därför endast i vår undersökning och därefter raderas. Det sista kravet som vi enligt författaren behövde ta hänsyn till är konfidentialitetskravet vilket innebar att vi behövde vara noga med att avidentifiera vår insamlade data såsom
respondenternas namn samt vart de bor. Även fast vi varit noga med att skriva ut dessa principer i vårt missiv så ville vi förtydliga principerna ytterligare till våra informanter i anslutning till starten av intervjuerna för garanti av nådd information. Löfdahl (2014) förklarar att innan genomförandet av undersökningen behöver man kontrollera med sin handledare att undersökningen förhåller sig till en god forskningssed. Vi har tidigare deltagit i föreläsningar som berört dessa krav och vi tänker att det är av stor vikt att vi har en nära kontakt med vår handledare vad gäller formulering av vårt innehåll under hela forskningsprocessen.
Metoddiskussion
I kommande metoddiskussion kommer vi att diskutera huruvida vår undersökning är trovärdig och tillförlitlig i relation till vår studies syfte samt vilka för- respektive nackdelar som vi har
uppmärksammat. Agnafors och Levinsson (2019) förklarar att man använder begreppen reliabilitet och validitet för att kunna diskutera uppsatsens kvalité. Författarna beskriver att reliabilitet innebär att vid ett nytt genomförande av studien ska samma resultat kunna visas igen, validitet förklarar författarna med att mätningen stämmer överens med det som man avsiktligt tänkt sig mäta. Dessa två begrepp beskriver även Rienecker och Stray Jørgensen (2018), de förklarar att reliabiliteten och validiteten innebär huruvida resultatet av studien ska kunna anses som tillförlitligt eller ej. Roos (2014) beskriver begreppet trovärdighet i relation till reliabilitet och menar på att det innebär att man har tillräcklig mängd data, samt att man i insamlingen av data beaktat struktur och noggrannhet för att undvika ett förgivettagande av det egna arbetet. Eftersom Rienecker och Stray Jørgensen (2018)
samt Roos (2014) kopplar ihop begreppen reliabilitet och validitet med tillförlitlighet och trovärdighet så har vi valt att använda oss av de två sistnämnda i vår metoddiskussion.
Intervjuer möjliggör till fler valalternativ, som både digitala och fysiska träffar, jämfört med andra metoder som exempelvis observationer där man behöver vara på plats och dessutom beblandas med fler människor. Bryman (2018) skriver att observationer i många fall kan komplettera andra
metodformer, i vårt fall intervjuer, eftersom man genom dem får ytterligare en bild av
förskoleverksamheten. Liknande det Bryman (2018) beskriver förklarar även Stukát (2011) om hur problem får olika lösningar med hjälp av varierade metoder samt att man därför kan få användning av att komplettera olika metoder med varandra för att belysa ett område utifrån olika perspektiv. I och med det författarna beskriver angående varierade metoder hade det kunnat vara fördelaktigt för vår undersöknings trovärdighet och tillförlitlighet att komplettera våra intervjuer med exempelvis observationer. Om vi för tillfället inte levt i en pandemi som begränsar den fysiska kontakten med andra människor hade det varit möjligt för oss. På grund av Covid-19 har vi varit tvungna att anpassa studiens syfte i förhållande till att endast genomföra intervjuer. Om läget varit annorlunda hade vi kunnat förändra syftet som i dagsläget är väldigt begränsat i förhållande till vad vi annars haft för möjligheter att tillgå. Vi är nöjda med vårt val av semistrukturerade intervjuer, framförallt på grund av den intervjuguide som Bryman (2018) beskriver tillhör metodformen. Med hjälp av den valda intervjuformen samt intervjuguiden vi formulerade kunde vi på ett flexibelt sätt anpassa våra intervjuer från situation till situation. Det vi framförallt såg som fördelar var hur vi kunde röra oss fritt mellan frågorna i intervjuguiden samt hade möjlighet i att ställa följdfrågor. Vi formulerade vår intervjuguide med frågor baserade på studiens fokusområde och vi ser därför vår intervjuguide som tillförlitlig och trovärdig då vi ständigt förhållit oss till vår studies syfte. En fördel har varit att vi också kunnat testa vår intervjuguide i den tidigare pilotstudien vilket medförde att vi kunde checka av om frågorna fungerade och var relevanta för vårt forskningsområde.
Eftersom att vi utgick från vad Bryman (2018) beskriver med stratifierat målstyrt urval och bekvämlighetsurval har vi nu i efterhand kunnat se både för- och nackdelar med de båda
urvalsmetoderna. Stratifierat målstyrt urval har i efterhand visat sig vara en positiv urvalsmetod för vår undersökning i och med att vi lättare kunde avgränsa oss i relation till syftet med vår studie. Vi har endast intervjuat förskollärare och varit konsekventa med att inte blanda in någon annan personal från de förskolor vi varit i kontakt med, hade vi inte varit konsekventa hade resultatet förmodligen påverkats. Detta eftersom undersökningens syfte ämnar att få förskollärares uppfattningar, med annan personal inblandad hade inte undersökningens resultat varit tillförlitligt i relation till syftet.
Stukát (2011) beskriver bekvämlighetsurval och kopplar det till lättillgänglighet, vi upplever att det varit till vår fördel att utgå ifrån det som är lättillgängligt. Detta på grund att vi har begränsad tid till förfogande av uppsatsen och därför valde vi att kontakta närliggande förskolor i vår kommun.
Eftersom att vi har hållit oss till både stratifierat målstyrt urval samt bekvämlighetsurval kan vi se att dessa två urvalsmetoder har betydelse för hur vår studie kan ses som tillförlitlig och trovärdig. Dels på grund av att vi varit konsekventa med att endast intervjua förskollärare, vilket varit nödvändigt med tanke på vårt syfte med studien. Bekvämlighetsurvalet har också påverkat huruvida vi kan se studien som tillförlitlig och trovärdig eller ej, dels har vi tagit hänsyn till det som Agnafors och Levinsson (2019) beskriver i och med att vi undvikit att intervjua personer som vi har en personlig koppling till. Författarna skriver att det handlar om att kvalitetssäkra materialet, vilket vi tog hänsyn till när vi kontaktade förskolor. Samtidigt kan vi se vissa nackdelar med bekvämlighetsurval då vi
endast varit i kontakt med förskolor i vår egen kommun, detta kan ha medfört att vår datas innehåll blivit begränsat. I slutändan blev det endast kommunala förskolor som vi tog kontakt med och därför tänker vi att det kan ha påverkat vår data i och med att det finns en vision med gemensamma mål för dessa förskolor. Hade vi vidgat vårt urval till att kontakta förskolor från andra kommuner i Sverige kan vi anta att studien skulle bli mer tillförlitlig och trovärdighet då vår data möjligtvis fått en större variation.
I vårt genomförande hade vi vad Bryman (2018) förklarar om tekniska problem i åtanke och därför såg vi det som en fördel att ha en god förberedelse och framförhållning vad gäller att kunna byta teknisk enhet vid eventuella problem. I slutändan genomfördes majoriteten av intervjuerna med någon form av teknisk enhet, vid enstaka tillfälle var vi tvungna att byta enhet och därför blev vår förberedelse betydelsefull i genomförandet. Vi tänker att vår framförhållning bidrar till huruvida vår studie kan anses som trovärdig och tillförlitlig eftersom att vi varit angelägna och väl förberedda inför respondenterna. Det har varit viktigt för oss att inte framstå som oseriösa och oförberedda gentemot respondenterna i relation till vår studie. Samtidigt är vi väl medvetna om att vi är studenter som representerar Mittuniversitetet och att vår framställning i sin tur kan påverka i flera led. Vi ser även vår flexibilitet som en förutsättning i att vi kunnat bokat in intervjuer efter vad som passat bäst för förskollärarnas schema. I och med Stukát´s (2011) utläggning gällande bortfall så såg vi fördelen i att vi bokade in några fler intervjuer än vad vi från början ansåg skulle vara lämpligt utifrån vår
beräkning efter pilotstudien. Vår målsättning var att genomföra minst åtta stycken intervjuer men vi bokade in tolv stycken och det slutgiltiga antalet genomförda intervjuer blev nio. Att vi bokade in tolv intervjuer såg vi som en fördel i och med att det skedde ett antal bortfall och att vi på så sätt säkrade vår data eftersom det endast var förskollärare vi hade som målsättning att intervjua. Beräkningen av bortfall såg vi som fördelaktigt, samtidigt anser vi att undersökningens trovärdighet och tillförlitlighet ökar med hänsyn till studiens syfte, vilket är förskollärares uppfattningar.
Förutsättningar som vi ansåg som positiva i vårt genomförande för att motverka eventuella problem var att vi hade en god tidsplanering för att säkra att insamlingen av data blev tillräcklig samt gott om tid för databearbetning. Det här uppmärksammade vi framförallt i genomförandet av
transkriberingarna då dessa krävde mycket tid. På grund av vår goda tidsplanering så påverkades vi inte av tidsbrist vid transkriberingarna trots att vi vid flera tillfällen behövde spola tillbaka i
inspelningarna. Vi såg det snarare som en viktig förutsättning i att uppfatta datainsamlingen så ordagrant som möjligt för att säkerställa vad respondenterna har sagt vilket vi anser ökar studiens trovärdighet och tillförlitlighet. Inför analysen av datamaterialet diskuterade vi olika analysmetoder men till slut landade vi i tematisk analys som Bryman (2018) beskriver som fördelaktigt för kvalitativa studier. När vi genomförde vår tematiska analys så jämförde vi vårt insamlade datamaterial med varandra för att hitta kopplingar som sedan skulle bli vad Bryman (2018) beskriver som teman.
Eftersom författaren påpekar att temana ska vara sammanknutna och relatera till forskningens fokusområde samt till varandra anser vi det här analysverktyget som fördelaktigt för vår röda tråd. I och med att vi hela tiden behövt ha forskningens fokusområde i åtanke när vi skapat teman så ökar det studiens tillförlitlighet och trovärdighet då alla delar behöver vara sammanflätade och därmed påverkar de varandra.
Resultat
Den här undersökningens syfte är att få en fördjupad förståelse för förskollärares uppfattningar om vilka förutsättningar barns lärande får i relation till leken i förskolans verksamhet. I den här
undersökningen har nio förskollärare deltagit, vilka vi kommer benämna som F1-F9. I vårt resultat kommer vi, med inspiration från utvecklingspedagogisk teori (Pramling Samuelsson och Asplund Carlsson, 2014), redogöra för vad som framkommit i vår undersökning. Med hjälp av tematisk analys (Bryman, 2018) har vi analyserat vårt datamaterial och kommit fram till fem övergripande teman samt några delteman som blivit relevanta för undersökningens syfte. Nedan presenteras de fem teman som skapats med vår tolkning av relevanta begrepp och innehåll som behandlas i utvecklingspedagogisk teori: