Lek och lärande - Det viktigaste är att det ska vara lustfyllt

I det sista temat kommer vi att redogöra för hur de intervjuade förskollärarna resonerade kring deras synsätt vad gäller lek och lärande. Det som varit mest framträdande i vår analys är hur leken ses som ett betydelsefullt verktyg, betydelsen av barns fria samt att lek och lärande flyter samman.

Lek som pedagogiskt verktyg

Utifrån de resonemang som de intervjuade förskollärarna har fört kring lek som pedagogiskt verktyg visar vår analys att det är ett av förskolans viktigaste verktyg. Fem av de intervjuade förskollärarna poängterar vad vi uppfattar som vad man behöver tänka på när man använder lek som pedagogiskt verktyg. Vi tolkar deras resonemang som att det viktigaste man behöver beakta i användandet är att hela tiden anpassa verktyget till de barn och den barngrupp man har. Ett sätt att anpassa leken för ett lärande upplever vi skulle kunna vara att använda sig av barns intressen, vilket är något som

förskollärare (F5) beskriver som fördelaktigt då verktyget blir mer kraftfullt när man utgår från barns intressen. Förskollärare (F5) fortsätter förklara att genom att följa barnen kan man skapa möjligheter att utveckla och tillföra kunskap utifrån deras intressen, förskolläraren förklarar att genom

detta skulle man kunna finna fler nycklar och vägar för att möjliggöra ett lärande för alla barn. En annan av de intervjuade förskollärarna uttrycker såhär:

Man fångar barnen på ett helt annat sätt om man använder leken som ett lärande än om man bara skulle leverera ett papper eller läsa böcker. Med rekvisita eller utklädnad fångar man barnen jättesnabbt (F2).

Utifrån citatet tolkar vi det som att genom att komma ner på barns nivå och använda deras intressen så kan det öppna upp för möjligheten i att kunna fånga dem i leken vilket skulle kunna generera i ett möjligt lärande. Analysen visar att det finns likheter i förskollärarnas resonemang då flera av dem poängterade att man bör försöka fånga barns intressen eftersom det är just det som visar på vad barn tycker är roligt. En av de intervjuade förskollärarna (F3) förklarar att de försöker planera

verksamheten efter vad barnen tycker är roligt och poängterar att det är först då de kan lära sig något.

En annan av de intervjuade förskollärarna (F8) förklarar till exempel i vad vi tolkar som att de leker fram kunskapen för att befästa den och att verktyget används dagligen i deras verksamhet. Vår analys visar att det viktigaste i användandet av lek som pedagogiskt verktyg är att beakta barns intresse. Vi tänker att det skulle kunna vara till förskollärarens fördel att utgå från barns intressen för att det ska kunna generera i ett meningsfullt lärande för barnen.

Barns fria lek

Flera av de intervjuade förskollärarna nämner precis som lek som pedagogiskt verktyg även den fria lekens betydelse och analysen visar att den ses som väldigt viktig i förskolans verksamhet. Merparten av de intervjuade förskollärarna har beskrivit som vi tidigare nämnt barns intressen som viktiga att beakta i användandet av lek som pedagogiskt verktyg. Utifrån vår analys har vi kunnat urskilja likheter då det framgår att flera av förskollärarna även poängterar barns intresse i relation till deras fria lek. En av de intervjuade förskollärarna uttrycker sina tankar kring fri lek...

...men att, fri lek, det finns nog olika definitioner av det också. Men jag tror att en övergripande syn på fri lek är lek som barnen själva är initiativtagare till och att barnen får bestämma själv. (F4)

Utifrån förskollärarens resonemang uppfattar vi att den fria leken skulle kunna möjliggöra ett utrymme för barns intressen i och med att de själva får bestämma. När barnen själva får vara initiativtagare upplever vi att det skulle kunna skapa möjlighet för dem att utgå från sina egna intressen i deras fria lek. Förskollärare (F4) förklarar också att barn behöver få vara konstruktörer i sina egna lek, vi uppfattar det som viktigt att de själva får vara de som styr och bestämmer över leken.

En annan förskollärare (F1) poängterar sin egen roll i barns fria lek och förklarar att hen kan behöva förändra och tillföra material eller liknande i leken för att den ska kunna utvecklas. Vi tror att när barn själva får bestämma över leken kan förskollärare lättare tolka vad de är intresserade av och därefter, utifrån deras intressen, tillföra eventuellt bränsle som kan gynna utvecklingen av barns fria lek.

I analysen så framgår att förskollärarens roll i förhållande till barns fria lek vilket vi uppfattar som att förskollärarna ser sig själva lite mer som observatörer. Vi grundar den här uppfattningen av

förskollärarna som observatörer utifrån vad analysen visar vad gäller till exempel att kunna se vad barn leker, hur de leker, vem de vill leka med och vilka val de gör. Utifrån vår analys och de övergripande resonemangen de intervjuade förskollärarna fört gör vi tolkningen att den fria lekens

grund ligger i barns intressen och att de själva ska få vara konstruktörer i den. Förskollärarens roll upplever vi som sagt snarare handlar om att vara en observatör i barns fria lek. Att gå in i en observatörsroll tolkar vi skulle kunna bli till en fördel när man vill få en uppfattning om vad barn intresserar sig för överlag. Vidare tror vi att när förskollärare observerar, och därmed inte är delaktiga i utformningen av leken, skapar de också möjlighet och utrymme för barnen att själva utveckla sin fria lek. Samtidigt ser vi förskollärarens närvaro som viktig i att kunna både förändra och tillföra bränsle för att gynna barns fria lek.

Lek och lärande går samman

Oavsett hur de intervjuade förskollärarna har resonerat kring lek och lärande, lek som pedagogiskt verktyg eller fri lek så har analysen visat vad vi tolkar som att lek och lärande går in i varandra. Vår tolkning utifrån de intervjuade förskollärarna är att lek och lärande hör ihop och att de inte riktigt går att separera på. En förskollärare resonerar såhär:

Många barn, deras värld är ju lek och då känner jag att lek och lärande går in i varandra för barnen (F1).

Citatet ovan är ett av flera exempel som merparten av våra intervjuade förskollärare beskrivit vid resonemang gällande barns lek och lärande. En annan av de intervjuade förskollärarna (F9) uttrycker sig med vad vi uppfattar som att det är viktigt att koppla samman lärandet och leken, hen beskriver att barn lär sig när det får möjlighet att leka. Analysen visar att lek och lärande bildar en helhet, utan det ena finns inte det andra i barns värld. Vi upplever det som ofrånkomligt att separera begreppen lek och lärande och att de därför blir beroende av varandra.

Sammanfattning

Nedan kommer vi att svara på våra forskningsfrågor i relation till resultatet vi kommit fram till samt föra en teoridiskussion där vi redogör för hur vi har tillämpat utvecklingspedagogisk teori när vi skapat våra teman och delteman. Slutligen kommer vi att beskriva vad som överraskat oss i vår analys av resultatet.

Vilka villkor uppfattar förskollärare finns för barns lärande i relation till leken?

De villkor som vi har uppfattat som relevanta, utifrån vårt resultat, när det handlar om barns lärande i relation till leken har varit de områden som vi beskriver i temana lärandets innehåll, yttre förhållanden samt ramfaktorer. Lärandets innehåll kan vi se som ett villkor för barns lärande på grund av att vårt resultat har visat att de intervjuade förskollärarna har uppfattningen att barn lär sig när de samspelar med andra individer. I interaktion med andra så kan barns sociala utveckling påverkas positivt eftersom att det har framkommit i vårt resultat att samspelet kan leda till ett samlärande. Alltså att man lär sig i sociala sammanhang. Temat yttre förhållanden har också visat sig vara ett viktigt villkor för barns lärande eftersom att miljö och material har en betydelsefull roll i att fylla flera olika

funktioner. Miljön ska dels skapa möjligheter för barns lek samtidigt som den behöver fylla en funktion för förskollärarnas planerade aktiviteter, miljön och materialet behöver därför vara i ständig förändring. Ramfaktorerna blir ett relevant villkor eftersom att de kan påverka möjligheterna till barns lärande och lek. Av vårt resultat har vi kunnat förstå att barngruppens storlek, förskolans rutiner samt planeringen av tid är viktiga förutsättningar men samtidigt har flertalet av de intervjuade

förskollärarna snarare sett det som begränsningar. Vi har förstått att om det finns möjlighet att uppnå

dessa faktorer så är de positiva för verksamheten men när det råder tidsbrist och för lite utrymme så får det snarare en negativ påverkan.

Vad har förskollärare för uppfattningar om deras förhållningssätt och intentioner i planeringen av barns lek?

De förhållningssätt och intentioner som framkommit i vårt resultat vad gäller förskollärarnas planering av barns lek har vi kunnat koppla ihop med våra teman möjligheter för lärande samt lärande och lek. När förskollärarna resonerade kring sin roll och sitt förhållningssätt så nämnde de flera olika aspekter som exempelvis engagerad, flexibel, inkännande och lyhörd som, enligt vår tolkning,

förutsätter att man som pedagog är närvarande. Eftersom att flera av de intervjuade förskollärarna har lyft barns intresse som en viktig faktor att utgå från så upplever vi att förskollärarens närvaro även här får betydelse i och med att de intervjuade förskollärarna har uppfattningen att man behöver vara närvarande för att kunna uppfatta barns intressen. I vårt resultat upplevdes begreppet lek som svårdefinierat men något som flertalet av de intervjuade förskollärarna ändå landade i var att det skulle vara lustfyllt. Utifrån förskollärares intentioner i verksamheten har vi förstått det som att det behöver vara lustfyllt oavsett om det gäller lek i planerade aktiviteter eller barns fria lek. Både lek som pedagogiskt verktyg samt barns fria lek har vi utifrån vårt resultat förstått som viktiga delar i

förskolans verksamhet. Oavsett om man talar om lek som pedagogiskt verktyg eller barns fria lek så har det i vårt resultat framkommit att barns intressen är viktiga att ha i åtanke. Det handlar dels om att anpassa verktyget efter de barn man har samtidigt som man behöver möjliggöra utrymme för barns fria lek. Oberoende av hur man använder och ser på lärande och lek så har vi utifrån från vårt resultat förstått att dessa två begrepp går in i varandra och blir oskiljaktiga. Med hänvisning till vårt resultat så upplever vi att dessa två beskrivna teman även får betydelse i den bemärkelsen att de kan ses som förutsättningar för barns lärande och lek.

Teoridiskussion

Vi har analyserat vårt datamaterial med hjälp av det Bryman (2018) beskriver som tematisk analys, utvecklingspedagogisk teori har legat till grund för hur temana har utformats. I följande stycke kommer vi att redogöra för hur vi tillämpat teorin i relation till vår analys av datamaterialet vilket föranlett oss till det resultat vi kommit fram till. Under vår teoridel i bakgrunden redogjorde vi för två olika begrepp som Pramling Samuelsson och Asplund Carlsson (2014) beskriver kännetecknas för utvecklingspedagogisk teori. De begrepp som vi plockade ut beskriver författarna som lärandets objekt och lärandets akt, vilka sedan blev grunden för fyra av våra teman. Johansson och Pramling Samuelsson (2006) förklarar lärandets objekt med vad barn ska lära sig och innehållet blir det som ska skapa förutsättningar för barns utveckling av deras förståelse och förmågor. Lärandets objekt blev vår grund i skapandet av temat som vi valt att benämna med lärandets innehåll. Vår analys visade att de intervjuade förskollärarna poängterat barns sociala utveckling vilket vi förstår skulle kunna ses som det Johansson och Pramling Samuelsson (2006) beskriver med lärandets objekt. Utifrån vår analys blev därför barns sociala utveckling ett deltema som vi kopplar till det innehåll som Johansson och

Pramling Samuelsson (2006) förklarar som förutsättningar för barns utveckling. Därför ser vi deltemat som relevanta för temat lärandets innehåll i relation till vår analys.

Lärandets akt beskriver Pramling Samuelsson och Asplund Carlsson (2014) och poängterar

begreppets innebörd med till exempel hur barn lär sig, deras tillvägagångssätt samt förutsättningar för barns lärande. Dessa förutsättningar beskriver författarna med att det kan vara barns interaktion med dess omgivning samt ett förberett och planerat arbetssätt där förskolläraren beaktar barns

erfarenhetsvärld. Lärandets akt gav inspiration till de teman som vi valt att benämna med möjligheter för lärande, yttre förhållanden samt ramfaktorer. I vår analys kunde vi se att de intervjuade förskollärarna förklarade att det finns vissa möjligheter och begränsningar för barns lek och lärande vilket vi kan förstå i enlighet med vår valda teori. Dessa möjligheter och begränsningar blev vad som skulle kunna motsvara vad vi tolkade som de förutsättningar som (Pramling Samuelsson och Asplund Carlsson (2014) beskriver. Samtliga av dessa teman kopplar vi till de förutsättningar som författarna beskriver som barns interaktion med deras omgivning samt att förskolläraren behöver ta hänsyn till barns erfarenheter när de förbereder och planerar verksamheten. Förutsättningarna som författarna

förklarar tolkar vi i relation till vår analys till de teman som vi valt att kalla för möjligheter för lärande, yttre förhållanden, samt ramfaktorer. De förutsättningar som varit synliga i vår analys blev våra delteman förskollärarens roll, det ska vara lustfyllt, miljö, material, barngruppens storlek, förskolans rutiner och planeringen av tid. Det blev anledningen till att vi skapade de beskrivna temana utifrån vår uppfattning av vad Pramling Samuelsson och Asplund Carlsson (2014) förklarar som lärandets akt.

Temat lek och lärande skapades med inspiration från vad Pramling Samuelsson och Asplund Carlsson (2014) beskriver med att lek och lärande kan ses som en helhet och att barn lär sig när de leker. Temat mynnar sedan ut i de delteman som vi valde att benämna som lek som pedagogiskt verktyg, barns fria lek och lek och lärande går samman. Pramling Samuelsson och Asplund Carlsson (2014) beskriver olika kännetecken för teorin så som att barns intressen är viktiga att ta hänsyn till samtidigt som förskolläraren behöver beakta barns utveckling i relation till läroplanens mål. Det här kopplar vi till vad vår analys visade i och med att lek som pedagogiskt verktyg poängterades som ett av förskolans viktigaste verktyg samt att barns intressen är en viktig utgångspunkt. Det Pramling Samuelsson och Asplund Carlsson (2014) förklarar med att man behöver ta hänsyn till barns intressen i relation till läroplanens mål blev inspirationen till vårt första deltema, lek som pedagogiskt verktyg. Det andra deltemat döptes till barns fria lek eftersom att vår analys visade att barn behöver få vara

initiativtagare och konstruktörer i sin egna lek. Det är något som vi kopplar ihop med Pramling Samuelsson och Asplund Carlsson’s (2014) resonemang kring att leken är en stor och viktig del i barns värld och att barn behöver tillåtas att ta kontroll över deras egna lärandeprocess. Lek och lärande beskriver Pramling Samuelsson och Asplund Carlsson (2014) som en helhet eftersom barn lär sig när de leker. Vilket blev inspirationen till vårt sista deltema lek och lärande går samman. Det som författarna förklarar med lek och lärande som en helhet är något som vi upplever även framgått i vår analys utifrån de resonemang som de intervjuade förskollärarna fört kring att lek och lärande inte går att separera på.

Utifrån vårt problemområde i inledningen beskrev vi tidigare forskning och uppfattade att det råder en tvetydighet i hur förskollärare prioriterar och hanterar lek som pedagogiskt verktyg samt barns fria lek. Det som överraskat oss i vår studie är att flertalet av de intervjuade förskollärarna inte värdesätter det ena före det andra utan att båda dessa delar ser de, enligt vår tolkning, som lika viktiga i

förskolans verksamhet. Något annat som överraskat oss är hur analysen visade att lek och lärande är svåra att separera på. Vi upplever att det kan kopplas ihop med vår ovannämnda beskrivning i och med att när lek och lärande blir en helhet så uppfattar vi det som att man värdesätter alla situationer som kan bidra till barns lek och lärande lika.

Diskussion

Syftet med den här studien var att få en fördjupad förståelse för förskollärares uppfattningar om vilka förutsättningar barns lärande får i relation till leken i förskolans verksamhet. I diskussionen kommer vi att jämföra vår studies resultat med vad tidigare forskning och annan relevant litteratur har visat. I likhet med våra teman i resultatet kommer vi att benämna rubrikerna i diskussionen med lärandets innehåll, möjligheter för lärande, yttre förhållanden, ramfaktorer samt lek och lärande. Därefter kommer vi att presentera vår slutsats, pedagogiska betydelser för förskolan samt framtida studier.

Lärandets innehåll

I vårt resultat har det framgått att förskollärarna anser att leken är betydelsefull för barns sociala utveckling. En aspekt som framkom i vår studie var att förskollärarna ser det som en fördel i att barn och vuxna samspelar med varandra när de leker för att ett lärande ska kunna möjliggöras. Enligt Harvard (2009) är samspelet mellan de individer som leker grundläggande för att leken ska få

möjlighet att fortskrida. I liknelse med Harvard (2009) beskriver också Williams et al. (2014) om barns sociala utveckling i deras studie och poängterar vikten av samspel mellan de individer som ingår i pedagogiska aktiviteter. I vår studie förklarade förskollärarna hur de såg på barns sociala utveckling i relation till lek och de flesta visade sig vara överens om att den på flera sätt är positiv i den

bemärkelsen att barn kan träna på att kommunicera och bygga relationer genom den. Samtidigt som både Harvard (2009) och Williams et al. (2014) poängterar vikten av samspel så visar dock vår studie även att det sociala samspelet inte alltid är något positivt. I vår studie har det visat sig att sociala relationer skulle kunna begränsa leken i att någon blir illa behandlad, utstött eller kränkt. Samtidigt förklarade några förskollärare i vår studie att de hade en stor roll i att kunna kliva in och stötta upp dels leken och dels de barn som ingår i den. Vi kan förstå, utifrån förskollärarnas resonemang samt tidigare forskning, att leken får en stor betydelse för barns sociala utveckling och lärande. Den kan öppna upp för och skapa möjligheter i situationer där problemlösning blir relevant samtidigt som det sociala samspelet kan begränsa barns lek. Williams et al. (2014) beskriver i sin studie att social

kompetens kan ses som allomfattande och att lämpligheten och kompetensen värderas olika beroende av situation. Vi kan förstå det som att leken skulle kunna skapa möjlighet till ett samlärande samtidigt som vi anser att förskollärarens roll blir viktig för de barn som kanske har begränsad kompetens och som därmed kan behöva extra stöttning vad gäller det sociala samspelet.

Möjligheter för lärande

Förskollärarnas förhållningssätt hade enligt de intervjuade förskollärarna i vår studie en stor betydelse när de talade om sitt uppdrag i relation till lek och lärande. Flera av förskollärarna

poängterade begreppet närvarande som mest relevant när de talade om sitt förhållningssätt i relation till uppdraget. I en tidigare studie av Sheridan et al. (2011) framgår det att förskollärarna lyfter närvaro som en betydelsefull kompetens, det visar sig att närvaron blir betydelsefull eftersom det kan bidra till pedagogiska möjligheter. I vår studie framgick det från en av de intervjuade förskollärarna att de pratade mycket under möten om hur de är härvarande eller närvarande bland barnen och för hur det är viktigt att man är engagerad tillsammans med barnen. I jämförelse med tidigare studie av

In document Det viktigaste är att det ska vara lustfyllt (Page 30-39)