I analysen så visar det sig att majoriteten av de intervjuade förskollärarna har beskrivit miljön som, enligt vår tolkning, en viktig förutsättning för lek och lärande. Våra informanter har fört resonemang kring miljön och poängterat vikten av dess betydelse, samt hur de arbetar med olika miljöer. När de
studerade förskollärarna har resonerat kring miljön så har vi i vår analys uppmärksammat variationer eftersom att fyra stycken av dessa även har nämnt materialets betydelse.
Miljö
Den tolkning vi gör angående hur de arbetar med miljöerna är utifrån hur de intervjuade
förskollärarna har resonerat kring att avsätta miljöer som ska vara inbjudande och inspirerande för lek. Följande citat är ett utdrag från hur en av de intervjuade förskollärarna resonerar:
Det är mitt ansvar att se till så att det finns förutsättningar, det är både att miljöerna som finns i förskolan inbjuder till lek, både som barn som kan styra själva men också att bli inspirerade av miljöer som finns i förskolan (F5).
Analysen visar att miljön enligt flera av de intervjuade förskollärarna behöver vara i ständig förändring för att dels, som vi uppfattar det, möjliggöra barns lek och dels stimulera den genom att beakta barns intressen. En av de intervjuade förskollärarna (F9) betonade miljöns betydelse i
förhållande till hens uppfattning av förskolans uppdrag. Vidare poängterar förskolläraren att det ska finnas rätt miljöer för barns lek såväl ute som inne, alltså lekmiljöer, och att det är en del av uppdraget i förskolan. Med hänvisning till förskollärarens resonemang tolkar vi det som att i förskolans uppdrag blir miljön en viktig förutsättning. En annan intervjuad förskollärare har också resonerat kring miljön och uttryckte att ...vi väljer ju vilken miljö och vilka redskap vi ska använda för att rikta oss mot den kunskap vi väljer att fylla aktiviteten med (F6). Det här tolkar vi som att miljön blir mer styrd utifrån förskollärarens intentioner med att miljön ska fylla en bestämd funktion för planerade aktiviteter. I jämförelse med tidigare utläggning från förskollärare (F9) som snarare lyfter miljöns betydelse för barns lek så visar analysen också att miljön behöver fylla flera funktioner beroende på förskollärarens intentioner i verksamheten.
Material
I analysen visade det sig att fyra av de intervjuade förskollärarna har nämnt materialet som betydelsefullt i sammanhang kopplade till miljön, vi tolkar det som att det dels behöver vara inbjudande och inspirerande samt synligt och tillgängligt för barnen. En av de intervjuade förskollärarna (F2) lyfter även att material och miljö ska kunna ses som förändringsbart.
Om vi har en miljö nu som vi har anpassat liksom som det här är “läshörnan”, amen fast barnen tänker att det ska vara en bondgård, för det är en massa gosedjur där och då kanske vi måste tänka till, ja men då kanske det är bondgård vi ska ha där för att det är så många som är intresserade. Miljön är i ständig förändring beroende på vilken barngrupp man har (F2).
Enligt vår uppfattning tänker vi att som förskollärare behöver man ha ett flexibelt förhållningssätt till materialet för att det ständigt ska kunna anpassas efter de barn som ska nyttja det. I vår analys visade det sig att flera av de intervjuade förskollärarna landade i, vad vi tolkar som, att det är deras uppgift att möjliggöra för lek genom materialet i miljöerna. Det är ju jag som både vuxen och förskollärare som möjliggör miljö och inspiration till leken, vi ser till att rummen i sig inbjuder till lek och att det finns material där (F3). Utifrån hur vår analys har visat att begreppen miljö och material har beskrivits i relation till varandra så tolkar vi dem som oskiljaktiga. Eftersom majoriteten av de intervjuade förskollärarna nämnt miljöns betydelse samt att fyra stycken av dessa även poängterat materialet så uppfattar vi det
som väsentligt för att möjliggöra barns lek och lärande. Vi kan därför förstå att miljön och materialet kan påverkas av förskollärarnas intentioner i verksamheten, det blir i sin tur det som skapar
förutsättningar och möjliggör för barns lek.
Ramfaktorer
Vi har funnit likheter i vår analys då samtliga av våra informanter har diskuterat, vad vi förstår som, olika ramfaktorer som i enlighet med vår analys kan påverka verksamhetens innehåll, vilket i det här fallet riktas mot barns lärande och lek. Det som framkommit från vår analys berör områden som vi uppfattar som ramfaktorer vilka är barngruppens storlek, dagliga rutiner, planering av tid och förskollärarens planeringstid.
Barngruppens storlek
Vår analys visar att några av de intervjuade förskollärarna har påpekat stora barngrupper som en faktor för att barn inte kommer till ro i sina lekar samt att ...vi som pedagoger inte har möjlighet att ge dem de förutsättningar som de behöver (F5). Förskolläraren (F5) beskriver det som att när man inte har möjlighet att dela större barngrupper kan det resultera i att pedagogerna inte kan ge barnen rätt förutsättningar vilket skulle kunna leda till att leken uteblir. Analysen har visat på variationer vad gäller stora barngrupper, eftersom att det ses som ett hinder dels för barns lek i allmänhet och dels för de barn som har svårt för större sammanhang. En annan förskollärare (F9) framhåller friare tidsramar som önskemål men poängterar dock att de har en stor förskola vilket gör att det inte skulle fungera. Vi uppfattar det här som problematiskt då en stor förskola kanske påverkas mer av tidsramarna eftersom man behöver anpassa verksamheten efter fler grupper.
Förskolans rutiner
Förskolans dagliga rutiner såsom samling, lunch, vila, mellanmål och personalens raster är några aspekter som analysen visar att fyra av de intervjuade förskollärarna poängterar, vad vi tolkar, som yttre påverkansfaktorer för barns lek och lärande. En av de intervjuade förskollärarna uttrycker sig såhär:
Det här är ju en institution med, vi har ju rutiner under en dag och då kan det vara till exempel att vi har ju samling, vi har ju lunch, mellanmål och vila. Sådana faktorer spelar ju in för leken. Att barnen kanske inte kan fritt tänka att nu vill jag göra det här. Eller att de behöver avbryta en lek för vi behöver gå och äta mellanmål eller ha samling, alla de här rutinbundna aktiviteterna vi har under en dag. (F4)
I och med att förskolläraren (F4) poängterar förskolan som en institution med bestämda rutiner tolkar vi det som att dessa påverkar utrymmet i de ramar man behöver förhålla sig inom i verksamheten.
Analysen visar att rutinerna kan ses som en begränsning i barns möjlighet till lek och att leken ofta kan behöva avbrytas på grund av dem. Förskollärare (F4) exemplifierar vilan som en situation där man kan behöva avbryta eller begränsa de vakna barnens lek på grund av att de inte ska störa barnen som ligger och sover. Resonemanget som förskolläraren för kring vilan uppfattar vi som ett exempel på varför verksamheten påverkas och begränsas av rutinerna samtidigt har en annan förskollärare uttryckt att ...egentligen finns det väl ingen anledning varför man måste äta mellis prick två eller varför man måste gå ut prick kvart i (F3). Analysen visar att vissa rutiner i förskolans verksamhet ses som mer statiska och svåra att frångå. Utöver de mer statiska rutinerna, vilka vi tolkar som lunch och vila, så uppfattar vi att förskollärarna ändå har möjligheten att kunna vara flexibla i rutiner såsom samling,
mellanmål eller när man ska gå ut. Detta för att undvika eventuella onödiga avbrott i barns lek och kanske istället skjuta på exempelvis samlingen en stund.
Planering av tid
I vår analys beskriver fyra av de intervjuade förskollärarna planeringen av tid som betydelsefull för barns lärande i relation till lek och tolkningen vi gör av vår analys är att det gäller tid som bör avsättas för både planerade aktiviteter samt för fri lek. Två av dessa informanter beskriver att i deras roll som förskollärare ingår det att skapa förutsättningar och möjligheter för barns lek, de båda lyfter tiden som en av flera förutsättningar som exempel. En av dessa informanter beskriver det såhär:
För att det ska bli ett lärande i leken måste det finnas miljöer, utrymme och tid.
Det är viktiga delar för att du ska ha en möjlighet att leka (F7).
Parallellt med de två förskollärarna som lyfter tiden som en förutsättning så framgår det också i vår empiri att en del förskollärare upplever en tidsbrist för barns lek. Tidsbristen förklarar till exempel förskollärare (F5) som en begränsning för barn att få tillräckligt med tid för att hinna skapa fria och egenvalda lekar. Vidare förklarar förskolläraren ...jag tror inte att barn heller kanske, blir, vad ska jag säga, att de reflekterar över hur saker och ting fungerar om man inte ger dem tiden till den fria leken (F5). I vår analys framgår det att tiden blir en betydelsefull förutsättning för barns egen lärprocess i leken. Vi uppfattar dock att det råder delade meningar i hur man upplever tidsbristen vad gäller barns lek då en av våra informanter (F1) snarare uttrycker att det ges mycket tid till den fria leken. Utifrån vårt
tidigare resonemang kring förskolans rutiner så upplever vi att mycket kan ligga i hur man planerar och avsätter tid till barns lek i relation till verksamhetens rutiner. Vi skulle därför kunna konstatera att de skilda uppfattningarna vad gäller tiden kan bero på hur förskollärarna planerar och förhåller sig till deras rutiner i verksamheten. Avslutningsvis har vår analys visat att två av de intervjuade
förskollärarna upplever en brist på reflektions- och förberedelsetid för att kunna planera vad som behövs för att tillgodose vad gruppen samt de enskilda individerna behöver. Med hänvisning till vårt tidigare resonemang angående att förskollärarna behöver planera verksamheten efter de dagliga rutinerna upplever vi att kan bli svårt att uppfylla, med tanke på att det även råder en tidsbrist för pedagogernas egna planering.