Studiens tredje forskningsfråga lyder: Hur påverkas samarbetet av dessa maktförhållanden?
Skillnaden i arbetssätt mellan offentlig sektor och privat/ideell sektor är betydelsefull för vilka typer av maktförhållanden det är som råder och hur dessa påverkar samverkansarbetet.
Offentlig sektors styrdokument är centrala för hur de arbetar, både internt, men även med andra aktörer och är viktiga som förklaring för de formella maktförhållanden som råder inom samverkansarbetet. De kan ibland ses som potentiella hinder i arbetet. RHK2:
Det som kan förhindra (att önskemål från kommun blir tillgodosedda av övriga aktörer) är ju regler och till exempel Arbetsförmedlingen har sina regler att förhålla sig till liksom och lagar liksom så det finns endel bitar som vi ser att ”här vore det kanon om vi kunde göra såhär” men det går inte att göra så enligt regler och lagar, även om vi skulle se att det skulle vara bäst för individen och för företaget, och det kan man hindras av ibland. (RHK2)
RAF utrycker sig såhär angående styrdokumentens betydelse:
Generellt kan man säga att de privata förutsätter att man kan vara ganska pragmatisk i sitt förhållningssätt för dom har inte riktigt samma förståelse för myndigheter och myndighetskulturen och vad vi ibland måste göra utifrån vårt uppdrag. Där gäller det att […] förklara varför och hur vi gör saker och (att) vi måste göra vissa saker. (RAF)
54 Lukes, Steven, (2008), Maktens Ansikten, Göteborg: Bokförlaget Daidalos, s 35
Som jag tidigare har beskrivit kan dessa styrdokument innebära att Arbetsförmedlingen och andra offentliga aktörer innehar en större möjlighet till att, enligt Lukes första maktdimension, styra nätverket och samverkansarbetet än övriga aktörer. Detta kan innebära att (främst) privata företag istället väljer att ingå samarbeten utan offentliga aktörers involvering. RPF1 beskriver flera andra nätverk denne ingår i utan offentliga aktörer och hur det ofta är smidigare att samverka och arbeta inom dessa:
Det är smidigare att samverka med privata aktörer. Det är ofta den man pratar med som sitter på beslutsrätten också så då kan man göra upp affären ganska snabbt då. Med offentlig måste du oftast gå något steg till någon chefs-chef som ska bestämma sådär.
(RPF1)
De formella maktförhållandena, som ofta är styrda av offentliga aktörers styrdokument, kan alltså leda till ett missnöje hos de privata aktörernas håll och i värsta fall även en önskan om att dra sig ur eventuella samarbeten. Nu har de privata/ideella aktörer som ingår i denna studie överlag varit väldigt positiva kring de samarbeten med offentlig sektor som de medverkar i men en viss frustration över oförmågan till att vara pragmatisk kan ändå märkas på sina håll. I det tidigare nämnda fallet med RIF och dennes erfarenhet med ett fåtal prestige-agerande handledare kan detta istället resultera i att faktiska konflikter uppstår i samarbetet där en modellstark ideell arbetare, som exempelvis RIF, blir tvungen att vika sig gentemot
handledaren från offentlig sektor trots att den ideella arbetaren innehar en större förståelse och kunskap gällande projektdeltagaren och dennes specifika situation. Konsekvenserna av detta kan då tyvärr bli (om vi utgår från att RIF:s beskrivning är korrekt) att den arbetslöse
ungdomen, som ingår i projektet för att stärka sig själv och sina möjligheter till att gå ut i arbete, blir lidandes och då faller hela syftet med samarbetet.
Alla avtal som skrivs mellan offentlig och privat/ideell sektor är dock inte bindande och blir därmed av mindre betydelse ur ett maktperspektiv. De avtal kommunen skriver via projektet Ungdomsteamet med sina privata samverkanspartners är endast av symbolisk karaktär. RHK1 och RHK2 förklarar:
RHK1: Ja, alltså de (avtalen Ungdomsteamet ingår med privata företag) är väldigt kravlösa egentligen. Vi skriver inga avtal med hur många personer som respektive arbetsgivare ska ta emot per år. Vi tror inte på den arbetsmodellen utan då är det bättre
att säga ”vid behov och möjlighet”. […] Däremot tror jag att det är viktigt att man symboliskt har någon form av avtal så att man ser att man…
RHK2: …committar sig lite..
RHK1: Exakt. (RHK1 och RHK2)
De privata arbetsgivarna ingår alltså här inte avtal som kan leda till maktutövning enligt Lukes första maktdimension. Samarbetet med Ungdomsteamet är istället baserat på väldigt frivilliga grunder. Frånvaron av avtal gör att samarbetet istället kan påverkas av mer informellt förekommande maktutövningar.
Maktutövande enligt Lukes andra maktdimension, där privata aktörers frustration gentemot Arbetsförmedlingen och kommunens varsamma behandling av målgruppen undanskuffats, kan säkerligen leda till en uppgivenhet bland aktörer. I nästan samtliga intervjuer har respondenterna förklarat att en tydlig dialog mellan de involverade aktörerna är bästa tillvägagångsättet för att lösa upp spänningar i samverkansarbetet. I fallet med den alltför varsamma behandlingen av målgruppen har en dialog kring detta uppenbarligen initierats av privata företag (som RPF1 beskriver på sid 31) men utan något resultat. Detta maktutövande, där åsikter undantrycks, kan istället få motsatt effekt och försämra dialogen inom samarbetet vilket i sin tur kan leda till att nya spänningar uppstår. Om RPF1:s önskemål om en mindre varsam behandling av målgruppen istället bemötts med en dialog från offentlig sektor där dessa kanske mer utförligt beskriver den problembild som ofta råder kring målgruppen så är det möjligt att de involverade parterna fått en mer likartad syn på unga utan arbete. Detta hade säkerligen förbättrat samarbetet. En avvikande syn på samverkansarbetets målgrupp bland de involverade aktörerna beskrivs ofta som ett hinder för ett väl fungerande samarbete. Detta har dock ännu inte inträffat i denna konstellation men om de privata företagens missnöje fortsätter att ignoreras så är det möjligt att det kan bli en bidragande faktor till ett sämre fungerande samarbete i slutändan.
Haninge kommuns arbete med att sprida information om social hållbarhet och att få privata företag till att jobba efter detta, och den maktutövning som denna studie har synliggjort med hjälp av Lukes tredje maktdimension, har dock säkerligen gynnat dessa samverkande aktörer till att få en mer sammankopplad idé kring samarbetets målbild. Företaget RPF2 och RPF3 jobbar på är, som det tidigare konstaterats, väldigt engagerade i arbetet med social hållbarhet.
Detta har varit till fördel för samarbetet mellan kommunen och detta företag där företaget själva nästan har varit mer initiativtagande inom samarbetet än kommunen själva.
RPF3: Vi har ju varit ganska drivande.
RPF2: Vi har varit väldigt drivande. Absolut. Men det är inte så att vi har skickat ut en dagordning innan (ett möte) att ”vi börjar med det här på mötet” och så checkar vi av i efterhand. Det är inte på den nivån.
RPF3: Fast, lite så har det varit.
RPF2: Ja, det är sant. Det har vi gjort. […]
RPF3: Jag tycker faktiskt att de (kommunen) skulle kunna vara mera på. Det verkar som att de är lite rädda för att vi skulle vara för busy. Men dom kunde faktiskt vara mera ”nu ska vi göra det, det och det”. Dom kunde mer ha tagit ledartröjan faktiskt.
(RPF2 och RPF3)
Haninge kommuns maktutövning, enligt Lukes tredje maktdimension, i spridandet av social hållbarhet har alltså förmodligen gynnat samverkansarbetet i Haninge och därmed också den målgrupp samarbetet ämnar hjälpa. Inte bara i form av att de samverkande aktörerna får en mer likartad målbild kring arbetet utan även att man på detta sätt undviker potentiella konflikter som annars kan hindra arbetets gång, då maktutövning inom Lukes tredje maktdimension innebär att man influerar en aktörs idéer och tankar innan en konflikt kan uppstå.
De maktförhållanden som kan kopplas till Bråtens modellmaktteori påverkar samarbetet främst på ett informellt plan där offentliga aktörer är avsändare och privata/ideella aktörer är mottagare av sådan maktutövning. Förklaringen till detta är de styrdokument som offentliga aktörer arbetar efter. Här är det väldigt svårt för en modellstark privat/ideell aktör att ändra en modellsvag offentlig aktörs arbetsmetoder trots skillnaden i modellmakt. Exempel på det kan vi se i RIF:s blockcitat (på sid 30). Ytterligare en gång är det Haninge kommuns aktiva informationsspridning om social hållbarhet som, i kombination med Lukes, kan kopplas till Bråtens modellmaktteori fast där Lukes tredje maktdimension synliggör de förhållanden (icke-konflikt) maktutövningen förekommer visar Bråtens modellmaktteori istället de grunder (modellstark/modellsvag) som kan ligga bakom maktutövningen. Privata företag i kommunen kan säkerligen beskrivas som modellstarka i andra sammanhang kring ungdomsarbetslöshet men i fråga om kunskap gällande målgruppens sociala problembild är mitt intryck att kommunen här innehar en större kännedom kring detta. Denna maktutövning har dock inte resulterat i att kommunen blivit mer styrande än exempelvis det privata företag RPF2 och RPF3 jobbar för. Båda dessa aktörer är ungefär lika styrande i samarbetet vilket både kommunen och företaget intygar.
7 Avslutning
Denna uppsats har ämnat studera maktrelationer mellan samverkande aktörer kring
ungdomsarbetslöshet. I det här kapitlet tänker jag redogöra för hur studiens analys besvarar dess forskningsfrågor samt återkoppla till studiens problemformulering och tidigare
forskning. Ett sista avsnitt innefattar mina förslag till framtida forskning.