Samsyn i samverkan?
En analys av aktörssamverkan kring gruppen unga utan jobb i en svensk kommun
Salim Guici
Statsvetenskapliga institutionen Masteruppsats 30 hp
Masterprogram i statsvetenskap Höstterminen 2015
Handledare: Martin Qvist Antal ord: 16 468 (utan bilagor)
Abstract
The aim of this thesis is to study how actors from the public, private and voluntary sector collaborate in a Swedish municipality in order to lower the youth unemployment in that municipality and also to study how power relations between these actors manifests themselves in the collaborations. The thesis uses Stein Bråten’s theory of power called ”model power”
and Steven Lukes’ theory of power called ”the three dimensions of power” in order to analyze the power relations. The thesis is using the methods of a case study where the collaboration between the actors is the case that is being examined. The thesis consists of seven different interviews in order to gather material; three interviews from the public sector, three from the private and one from the voluntary sector.
The study shows that a mix of vertical and horizontal network governance is being used in the collaboration. It also shows that formal exercises of power are mostly being used by public actors, because of regulatory documents, in order to govern the collaboration networks. The informal exercises of power are not quite as affective and are being used by actors from all sectors in different ways. Examples of informal exercise of power can be seen in how the municipality of Haninge influences private actors to take more responsibility in society through the ideas of corporate social responsibility. This example has actually helped the actors to reach a consensus in the aims of that particular collaboration.
Keywords
Collaboration, power relations, network governance, youth unemployment, municipality.
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 1
1.1 Bakgrund ... 1
1.2 Problemformulering ... 2
1.3 Syfte och frågeställningar ... 4
1.4 Gruppen unga arbetslösa i Sverige ... 4
2 Tidigare forskning ... 5
2.1 Samverkan ... 5
2.2 Nätverksstyrning ... 7
3 Teoretiskt ramverk ... 9
3.1 Begreppsförklaring ... 9
3.2 Steven Lukes tre maktdimensioner ... 11
3.2.1 Den första maktdimensionen ... 11
3.2.2 Den andra maktdimensionen ... 11
3.2.3 Den tredje maktdimensionen ... 12
3.3 Stein Bråtens modellmaktteori ... 12
3.4 Sammantaget ramverk ... 13
4 Metod ... 14
4.1 Kvalitativ fallstudie ... 14
4.2 Val av fall ... 16
4.3 Samtalsintervjuer ... 17
4.4 Intervjuandets etik ... 18
4.5 Metodologiska problem ... 19
5 Material ... 20
5.1 Dokument och transkriberade intervjuer ... 20
5.2 Bearbetning och tolkning av materialet ... 21
5.3 Avgränsningar ... 21
6 Analys ... 22
6.1 Forskningsfråga 1: Horisontell eller semi-hierarkisk
nätverksstyrning? ... 23
6.1.1 Horisontell styrning ... 23
6.1.2 Semi-hierarkisk styrning ... 25
6.2 Forskningsfråga 2: Formella och informella maktförhållanden ... 27
6.2.1 Formella maktförhållanden ... 27
6.2.2 Informella maktförhållanden ... 30
6.3 Forskningsfråga 3: Påverkan på samarbetet ... 34
7 Avslutning ... 38
7.1 Slutsatser och avslutande diskussion ... 38
7.2 Förslag för framtida forskning ... 41
8 Referenser ... 42
Bilaga 1 – Intervjuförteckning ... 46
Bilaga 2 – Informationsbrev ... 47
Bilaga 3 – Intervjufrågor ... 48
1 Inledning
Den här uppsatsen inleds med en kort beskrivning av ämnesområdets bakgrund som sedan mynnar ut i uppsatsens problemformulering. Problemformuleringen presenterar studiens inriktning som sedan konkretiseras av studiens efterföljande syfte och frågeställningar.
1.1 Bakgrund
I Sverige har vi under de senaste åren haft en förhållandevis hög arbetslöshet bland ungdomar (ålder 16 - 24) jämfört med många andra länder i Europa. Detta trots att Sverige klarat sig relativt väl ur den ekonomiska krisen under 2008. En hög ungdomsarbetslöshet kan ha
allvarliga konsekvenser för ett samhälle där unga, i hopp om att få arbete, istället kan söka sig utomlands. I Sverige anses ungdomsarbetslösheten vara en av regeringens mest
arbetsmarknadspolitiskt prioriterade frågor där flertalet initiativ genom åren har genomförts för att minska detta utanförskap bland unga. En av orsakerna till ungdomsarbetslösheten i Sverige anses av många vara en brist på samverkan mellan de aktörer som har möjlighet att påverka ungas chanser till att komma ut på arbetsmarknaden.1 Aktörer agerar efter sina egna styrdokument och motiv och har därmed ofta svårt att inleda samverkan med andra aktörer som i vissa fall agerar i helt andra typer av områden. En handfull regioner i Sverige får även särskilt ekonomiskt stöd från EU för att förhindra att den negativa utvecklingen blir
allvarligare då ett samhälle som inte kan erbjuda sina unga jobb, inte har någon framtid.2
Samverkan mellan myndigheter och organisationer har under många år varit en trend som metod för hur (främst) offentlig sektor ska kunna effektiviseras och komma till klarhet kring de olika problem som kan uppstå i ett samhälle. I en väl fungerande samverkan når samtliga involverade aktörer positiva erfarenheter och resultat, men för att detta ska kunna uppnås krävs det att en mängd olika faktorer kring de samverkande aktörerna faller på plats.
Samverkan kan ofta vara en betydelsefull strategi att använda men den kan också vara fylld med problem och vara svår att genomföra i praktiken. I synnerhet när det gäller intersektoriell samverkan, det vill säga samverkan mellan aktörer från privat, offentlig och ideell sektor. I bekämpandet av ungdomsarbetslöshet har aktörssamverkan varit en väl använd metod.
1 Temagruppen unga i arbetslivet, (2014), Lärdomar från arbetsmarknadsprojekt för unga, Stockholm:
Ungdomsstyrelsen, s 7
2 Socialfondens övervakningskommitté, (2015), Handlingsplan för Europeiska socialfonden 2014 – 2020,
2 Socialfondens övervakningskommitté, (2015), Handlingsplan för Europeiska socialfonden 2014 – 2020, nationella medel Programområde 3, s 4
En central del inom en aktörssamverkan är frågan om hur arbetet styrs. Inom en nätverksstyrning talar man ofta om två olika styrningssätt som en samverkan kan praktikaliseras i. Antingen genom en aktiv semi-hierarkisk styrning från en central huvudaktör eller också en mer decentraliserad horisontell styrning där man ser de samverkande aktörerna som självstyrande. Liksom med alla typer av samarbeten går de samverkande aktörerna ofta in i samarbetet med olika utgångslägen. Syften och mål ska
”förhandlas” fram till en överenskommelse. Detta innebär att aktörer ofta påverkar och influerar varandra för att på så sätt få sin vilja igenom. Detta leder till att formella och informella maktstrukturer uppkommer. Problem rörandes exempelvis tillit, engagemang och effektivitet kan få maktrelationerna inom en nätverksstyrning att rubbas. En nätverksstyrning kan istället ofta karaktäriseras av intressekonflikter och strategiskt tänkande för egen vinnings skull.3 Här finns det en problembild som har en intresseväckande prägel. De samverkande aktörerna jobbar alla mot ett gemensamt mål, som om det uppnås är till gagn för samtliga involverade. Aktörer har därmed ett intresse av att nå konsensus i de frågor som diskuteras inom nätverket. Trots detta kan det alltså ofta uppstå ett maktspel där aktörer, både medvetet och omedvetet, försöker influera varandra till att agera på ett visst sätt.
1.2 Problemformulering
Forskning inom de två närbesläktade fälten samverkan och nätverksstyrning har under de senaste åren ökat i omfång. Från att på 1990-talet till stor del ha fokuserat på de fördelar som nätverksstyrning innebär ur ett demokratiskt och effektivitetsmässigt hänseende pratar man idag mycket om framgångsfaktorer.4 Målbild, maktfördelning, tillit, aktörsstrukturer och ledarskap är exempel på sidor av en samverkan som ofta nämns som grundläggande.5 Även den spänning som kan uppstå när autonoma aktörer frivilligt ska kompromissa bort delar av sin egenmakt för att istället anpassa sig till den samverkande gruppens kollektiva vilja belyses i den samtida forskningen kring samverkan och nätverksstyrning.6 Ofta förs diskussionen inom en miljö-, social-, eller välfärdspolitisk kontext där man via fallstudier och komparativa studier ser nätverksstyrning som ett tillvägagångssätt, eller teoretiskt ramverk, för att uppnå
3 Klijn, Erik-Hans & Koppenjan, Joop, (2012), Governance Network Theory: past, present and future, Policy &
Politics, vol 40 no 4, s 593
4 Torfing, Jacob & Sorensen, Eva, (2014), The European Debate on Governance Networks: Towards a new and viable paradigm? Policy & Society 33, s 330
5 Huxham, Chris, (2003), Theorizing collaboration practice, Public Management Review 5:3, s 405
6 Provan, Keith G. & Kenis, Patrick, (2007), Modes of Network Governance: Structure, Management and Effectiveness, Journal of Public Administration Research and Theory Vol 18, s 231
politiska mål och policyutveckling. I praktiken är det komplexa målorienterade processer som studeras där aktörsuppsättningen har stor påverkan på hur, och av vilka, samverkan styrs.7
Här kan man då, som tidigare nämnts, kategorisera nätverksstyrning i två olika modeller; den horisontella och den semi-hierarkiska. Adriaan Schout och Andrew Jordan belyser vikten av den kontext nätverksstyrningen opererar inom när nätverksstyrningsmetod ska appliceras då de menar att homogena sammansättningar inom en homogen kontext är mer lämpade för en horisontell styrning.8 Skillnader i beroendeförhållanden bland de två styrningsmodellerna lyfts fram av flertalet forskare där aktörers vetorätt i en horisontell styrning skapar
förutsättningar för att exkludera både andra aktörer och även åsikter9 och hur det ofta existerar en avsaknad av formella regler och normer kring hur legitima beslut ska tas då dessa formas av aktörerna själva10, samt hur en semi-hierarkisk styrning är att föredra vid tillfällen då en brist på tillit mellan aktörer existerar.11
Maktbalansen inom dessa nätverk får även en speciell prägel då samtliga aktörer ses som autonoma och där en informell makt, baserad på aktörers relationer till varandra, ofta är av större vikt än formell makt baserad på kontrakt och överenskommelser.12 Både inom
forskningsfälten kring samverkan/nätverksstyrning samt bland den samlade litteraturen kring ungdomsarbetslöshet förespråkas det om hur intersektoriell samverkan leder till synergier och positiva resultat. Samtidigt skapar den heterogenitet som uppstår potentiella
samverkanssvårigheter där aktörer från olika fält och sektorer ofta kan ha olika arbetsmetoder och skilda uppfattningar om problemområdet. Denna heterogenitet skapas av de olikheter som existerar mellan exempelvis offentlig och privat sektor där kommun och myndigheter ofta drivs av andra motiv än vad aktörer inom näringslivet gör. De maktrelationer som uppstår i den typen av kontext är viktiga att studera därför att det kan ge oss en djupare förståelse för vilka mekanismer det är som ligger till grund för hur en samverkan styrs och även potentiella orsaker till varför samverkansprocesser misslyckas. Inom en horisontell nätverksstyrning är
7 Klijn, Erik-Hans & Koppenjan, Joop, (2012), Governance Network Theory: past, present and future, Policy &
Politics, vol 40 no 4, s 591
8 Schout, Adriaan & Jordan, Andrew, (2005), Coordinated European Governance: Self-Organizing or Centrally Steered? Public Administration Vol 83, Issue 1, s 209
9 Kickert, Walter J.M, (1997), Managing Complex Networks, SAGE Publications, s 66
10 Torfing, Jacob & Sorensen, Eva, (2014), The European Debate on Governance Networks: Towards a new and viable paradigm? Policy & Society 33, s 337
11 Huppé, Gabriel A., Creech, Heather & Knoblauch, Doris, (2012), The Frontiers of Networked Governance, International Institute for Sustainable Development, s 4
12 Booher, David E, (2004), Collaborative Governance Practices and Democracy, National Civic Review, Vol 93 Issue 4, s 39
tanken att samtliga aktörer ska ha ett lika stort formellt maktinnehav. Informell maktutövning kan dock rubba denna maktbalans. En undersökning av det här slaget kan synliggöra den här typen av maktrubbningar och den blir därmed intressant att genomföra för att kunna bidra till den ackumulerade kunskapen i området. Maktförhållanden mellan samverkande aktörer är också ett relativt outforskat ämnesområde inom statsvetenskapen vilket ytterligare motiverar denna uppsats ämnesinriktning.
1.3 Syfte och frågeställningar
Studien ämnar studera intersektoriell aktörssamverkan inom Haninge kommun vars
ungdomsarbetslöshet är hög jämfört med övriga kommuner i Stockholms län. Mitt syfte med uppsatsen är att utifrån ett maktteoretiskt perspektiv undersöka de maktrelationer som finns mellan de organisationer som samverkar för att stävja ungdomsarbetslöshet och vilken betydelse dessa maktrelationer har för aktörernas samarbete. Undersökningen ämnar till att besvara följande frågeställningar:
• Är det horisontell eller semi-hierarkis nätverksstyrning som i huvudsak brukas i Haninge kommun?
• Vilka formella och informella maktförhållanden existerar mellan de samverkande aktörerna?
• Hur påverkas samarbetet av dessa maktförhållanden?
1.4 Gruppen unga arbetslösa i Sverige
Arbetslösheten bland svenska ungdomar har ökat sedan 1990-talet och är idag på en hög nivå jämfört med många andra länder i Europa. Ett uppmärksammat problem är att gruppen i stort är väldigt heterogen vilket medför svårigheter med att tillgodose de olika behov varje individ behöver. Man kan även urskilja specifika grupper bland unga arbetslösa som har extra svårt att komma ut på arbetsmarknaden. En av dessa grupper är unga med någon form av
funktionsnedsättning. Denna grupp har en svag ställning på arbetsmarknaden och läget har dessutom gradvis försämrats sedan 1990-talet. En annan grupp är unga med utländsk
bakgrund. Här är det särskilt unga utrikesfödda som har invandrat under de sena tonåren som har svårt att få arbete. Läget för denna grupp har inte försämrats nämnvärt under de senaste åren men den har däremot vuxit. En tredje grupp som har det extra svårt är de unga som saknar slutbetyg från gymnasiet. Inträdet på arbetsmarknaden sker avsevärt mycket senare för
denna grupp jämfört med unga som har slutbetyg.13 Denna komplexitet kring unga utan arbete är en av anledningarna till att aktörssamverkan förordas som metod för att stävja den negativa utvecklingen med växande ungdomsarbetslöshet.
2 Tidigare forskning
Begreppen samverkan och nätverksstyrning är som tidigare nämnts överlappande i sitt
omfång men jag väljer ändå att dela upp dessa under två egna rubriker i min redogörelse kring den tidigare forskningen inom dessa forskningsfält. Forskningen fokuserar här bland annat på hinder och framgångsfaktorer, som är tätt sammankopplade till maktrelationer, men med en tydligare inriktning på styrning genom samverkan inom fältet nätverksstyrning.
2.1 Samverkan
Samverkan som metod är naturligtvis inte passande för alla typer av organisationsbaserade aktiviteter. De flesta mål organisationer och företag strävar efter klarar de av att uppnå på egen hand. Däremot är komplexa problemområden som exempelvis fattigdom, arbetslöshet samt kriminalitet ofta för komplicerade för en organisation att tackla på egen hand. Här är det istället mer effektivt att samverka med andra organisationer ute i samhället. Oftast är det av rent egoistiska skäl som en organisation väljer att samverka med en annan men ibland kan det även vara altruistiska skäl som ligger bakom. Aktörer menar då att man tillsammans har ett moraliskt ansvar med att arbeta för att förbättra samhället.14 Den tidigare forskningen angående samverkan kring ungdomsarbetslöshet är relativt knapphändig vilket kan tyckas vara förvånande med tanke på vilket fokus både samverkan och ungdomsarbetslöshet har befunnit sig i under de senaste åren. Rafael Lindqvist har i sin studie Att sätta gränser:
organisationer och reformer i arbetsrehabilitering genomfört en fallstudie för att undersöka hur arbetsreformer potentiellt kan kollidera med arbetsrehabiliteringen av långtidssjuka.
Lindqvist har här genomfört ett sextiotal intervjuer med aktörer från relevanta myndigheter och även studerat en mängd dokument. Analysen har genomförts på tre olika nivåer; makro (institutionsnivå), organisationsnivå samt den nivå där anställda befinner sig. Studien är relevant som tidigare forskning då samverkan mellan myndigheter upptar en betydande del i
13 Engdahl, Mattias & Forslund, Anders, (2015), En förlorad generation? En ESO-rapport om ungas etablering på arbetsmarknaden, Stockholm: Fritzes, s 10
14 Huxham, Chris, (1996), Creating Collaborative Advantage, London: SAGE Publications, s 4
studien som bidragande faktor till att hjälpa målgruppen. Anledningen till att
samverkansprojekt mellan myndigheter här har uppkommit är att de aktuella myndigheterna måste arbeta i samklang för att uppfylla de gemensamma mål reformerna avser att uppnå.
Svårigheter inom samverkansarbetet kan ha att göra med att det råder en diskrepans mellan myndigheters politiska målsättning (exempelvis öka sysselsättningen) och målgruppens individuella behov (exempelvis ökad psykisk hälsa). Här kan det uppkomma en maktkamp mellan aktörer som riskerar att försvåra samverkansarbetet.15
I forskningsrapporten Förebyggande föräldrastöd och tvärsektoriell samverkan från 2012 redogör Disa Bergnéhr för hur samverkan bland Uddevalla kommuns förvaltningar har fortlöpt i sitt arbete med att erbjuda stöd till föräldrar. Bergnéhrs forskningsfrågor är inriktade på vad för typ av faktorer det är som har drivit på samverkansarbetet inom kommunen och vad det politiska beslutet om en ökad samverkan har resulterat i för aktiviteter och
verksamheter. Rapporten visar på att en oenighet inom kommunen kring den aktuella
ansvarsfördelningen har förhindrat en väl fungerande samverkan. Även en brist på konsensus kring hur begreppet ”förebyggande föräldrastöd” bör definieras bland de samverkande aktörerna har lett till negativa konsekvenser. Bergnéhr har granskat dokument, anteckningar från deltagande observation samt genomfört intervjuer för att få möjligheten till att besvara sina forskningsfrågor. Totalt genomfördes elva intervjuer med både politiker och
tjänstemän.16 Studien är intressant som tidigare forskning då den visar på den typen av problem och hinder som kan uppstå inom en samverkansprocess kring en specifik målgrupp och som starkt präglas av bakomliggande maktfejder.
En av de främsta utmaningarna i en samverkanskonstelation är att de involverade aktörerna ofta kommer från helt skilda bakgrunder och yrkesområden. Aktörerna kan därmed ha olika uppfattningar om hur samverkansarbetet bör genomföras. Detta potentiella problemområde har Lena Andersson i sin forskningsrapport Organisering för samordning och samsyn – en studie av Kindas kärntrupp för rehabiliteringssamverkan kring äldre, från 2012, undersökt.
Hon har studerat hur representanter för olika yrkesgrupper med ansvar för uppdrag gällande rehabiliteringen av äldre i Kinda har kommit att samverka och syftet med rapporten är att beskriva och skapa förståelse för de involverade aktörernas arbetsprocess. Andersson har
15 Lindqvist, Rafael, (2000), Att sätta gränser: organisationer och reformer i arbetsrehabilitering, Umeå: Borea, s 187.
16 Bergnéhr, Disa, (2012), Förebyggande föräldrastöd och tvärsektoriell samverkan, Linköping: Tema Barn, s 10
analyserat mötesanteckningar, genomfört personliga intervjuer samt även gjort en
gruppintervju. De framgångsfaktorer Andersson väljer att framhäva är bland annat hur det är viktigt att rätt personer är involverade och att alla relevanta yrkesgrupper är inkluderade.
Förtroende är även en framgångsfaktor och detta skapas genom att de samverkande aktörerna är engagerade i verksamheten och är motiverade till att integrera med övriga
samverkanspartners.17
Maktutövande inom samverkansarbeten kan uppstå inom flertalet olika fällt. Jill M. Purdy har genomfört en fallstudie om samverkan kring licenserandet av kraftverksdammar i USA under 2002. Detta är en fallstudie som visar på hur ett samverkansarbete mellan aktörer från olika sektorer i en nationell kontext kan fortlöpa och synliggör de maktrelationer som ligger till grund för samverkansarbetets resultat. Syftet med fallstudien är att illustrera hur ett ramverk, utarbetat av Purdy för att studera maktrelationer, går att praktikalisera i en vetenskaplig studie. Ramverket fokuserar på förutsättningar och utövandet av makt där formellt mandat, resurser och diskursiv legitimitet räknas som källor till maktutövande. Fallstudien visar på att en av aktörerna (FARC – USA:s motsvarighet till Energimyndigheten) inte utnyttjade sin ledande position till sin egen fördel utan istället använde sin auktoritet till att balansera upp aktörsdeltagandet och skapa en jämnt fördelad processdesign. Fallstudien visar även på skillnader i resurser mellan olika sektorer där aktörer från privat och offentlig sektor deltog i samverkansarbetet på arbetstid och kunde därmed förbereda sig på ett mer effektivt sätt jämfört med aktörer från ideell sektor som ofta deltog på möten under sin fritid och även var tvungna till att själva finansiera resor och dylikt privat.18
2.2 Nätverksstyrning
Knut Hidle och Roger Henning Normann har i sin komparativa studie Who Can Govern?
Comparing Network Governance in Two Norwegian City Regions studerat ledarskap inom nätverksstyrning i de norska städerna Kristiansand och Stavanger. Det teoretiska anslaget i studien är baserat på tillit och maktutövning, och dessa två operationaliseras som två oberoende variabler i undersökningen. Studiens resultat visar på hur grader av tillit inte nödvändigtvis behöver vara avgörande för en nätverksstyrnings funktionsförmåga utan även
17 Andersson, Lena, (2012), Organisering för samordning och samsyn – en studie av Kindas kärntrupp för rehabiliteringssamverkan kring äldre, Linköping: FoU Centrum, s 4
18 Purdy, Jill M, (2012), A Framework for Assesing Power in Collaborative Governance Processes, Public Administration Review, Vol 72, Issue 3, s 412-415
hur makt fördelas är av stor vikt, då tillitsvariabeln visade sig var ungefär densamma i de båda städerna medan maktvariabeln hade en tydligare skillnad i sitt utslag. Med detta visar studien på hur maktfördelningen inom dessa städer var av större vikt för ledarskapet inom
nätverksstyrningen än vad tillit var.19 Denna studie är intressant som tidigare forskning för min egen studie då den jämför tillit och maktutövning som påverkande faktorer inom ett nätverk. Två aspekter som ofta förekommer som avgörande för hur en nätverksstyrning utvecklas. Studien utgår från en position av att tillit och social kapital är av främsta vikt men visar alltså på att maktstrukturer är minst lika avgörande för arbetets gång.
Amy S. DeGroff har i sin omfattande avhandling New Public Management and Governance Collide: Federal-Level Performance Measurment in Networked Public Management
Environments studerat konsekvenserna av en nätverksstyrd design och implementering av fyra nationella sjukvårdsprogram i USA. Studien är en flerfallsstudie där femtio intervjuer genomförts men även dokument har analyserats samt tolv stycken deltagarobservationer.
Studien visar hur myndigheten Center for Disease Control and Prevention agerar som huvudaktör i en semi-hierarkis nätverksstyrning i de fyra sjukvårdsprogrammen och innehar en viss form av auktoritet gentemot de aktörer som ingår i hierarkien. Avhandlingen är till viss del deduktiv, där governance-baserade hypoteser formulerade av tidigare forskare, prövas gentemot det empiriska materialet. Fallstudien visar på hur nätverksbaserad styrning ofta kan få negativa konsekvenser av att en obalans infinner sig av en illa strukturerad kombination av horisontell och hierarkisk styrning. Studien delar därmed det horisontella/hierarkiska anslaget kring en nätverksstyrning med min egen studie och synliggör de faktorer som blir avgörande, beroende på vilken av dessa styrningsmodeller som är verksamma. En heterogen
samverkansgrupp med aktörer från vitt skilda områden har ofta mer komplicerade
maktstrukturer än en mer homogen samverkansgrupp. Maktstrukturer inom nätverk är ett område som kan leda till betydande problem. I fallet med en central huvudaktör är det fastställt att huvudaktören ska ha en mer framstående position än övriga aktörer vilket även innebär ett större maktmandat. I den mer decentraliserade nätverksstyrningen är tanken att samtliga involverade aktörer ska ha ett lika stort utrymme till inflytande. Detta verkställs dock
19 Hidle, Knut & Normann, Roger Henning, (2013), Who Can Govern? Comparing Network Governance Leadership in Two Norwegian City Regions, European Planning Studies, Vol 21 No 2, s 127-128
inte alltid i praktiken. Kompromisser är i dessa fall nödvändiga bland samtliga samverkande aktörer för att på så sätt nå goda resultat.20
3 Teoretiskt ramverk
Det fundamentala konceptet inom samhällsvetenskapen är makt, på samma sätt som energi är det fundamentala konceptet inom fysik21
- Bertrand Russell
En förklaring av de, för studien, centrala begreppen makt, samverkan, nätverksstyrning, semi- hierarkisk och horisontell följer nu nedan. Därefter gör jag en genomgång av de två teoretiska inriktningarna som tillsammans bildar studiens teoretiska ramverk. Avsnittet avslutas med en diskussion om hur dessa två kombineras för att passa in som verktyg för studiens
övergripande syfte och frågeställningar.
3.1 Begreppsförklaring
Makt, och teorier kring makt, är en av samhällsvetenskapens mest förekommande beståndsdelar och en nyckelkomponent i förståelsen av statsvetenskapliga processer. En maktutövning kan endast uppstå i ett sammanhang där minst två olika aktörer integrerar med varandra. Makt är därmed, enligt detta synsätt, inte en egenskap hos individen utan uppstår istället i relationen mellan individer. En vanlig definition av en maktutövning är att X påverkar Y till att göra något som strider mot Y:s intressen. Denna definition är visserligen passande men också för snäv i sin formulering för den övergripande analysen i den här studien. Makt kan även utövas av X innan Y insett vilka intressen denne har och således också vad som kan strida emot dessa intressen. En kontroll över dagordningen och dess forum är också det en maktutövning. Makt kan alltså utövas både inom en konfliktsituation mellan (minst) två parter men också innan den potentiella konfliktsituationen uppstått.22 Mer om detta i avsnitten kring Steven Lukes tre maktdimensioner.
20 DeGroff, Amy S, (2009), New Public Management and Governance Collide: Federal Level Performance Measurement in Networked Public Management Environments, Georgia Institute of Technology, s 393
21 Russell, Bertrand, (1938), Power: A New Social Analasys, New York: W.W. Norton, s 10
22 Lukes, Steven, (2008), Maktens Ansikten, Göteborg: Bokförlaget Daidalos, s 116
Denna fallstudie ämnas till att placeras inom forskningsfälten nätverksstyrning samt
samverkan. Dessa två begrepp har många överlappande aspekter där en nätverksstyrning kan beskrivas som en samverkan mellan olika parter inom en styrande kontext. Studien använder sig av Berth Danermarks definition av samverkan där han menar på att en samverkan är
”medvetna målinriktade handlingar som utförs tillsammans med andra i en klart avgränsad grupp avseende ett definierat problem och syfte”.23 Denna definition framställer möjligtvis samverkansprocessen som en allmänt problemfri process men så är ofta inte fallet i praktiken.
Intressant i detta sammanhang är hur de samverkande aktörerna kommer överens om ett definierat problem och syfte. Här kan kanske främst intersektoriella samarbeten skapa oenighet där företrädare för olika kunskapsområden kan tolka dessa problem och syften på olika sätt vilket riskerar att leda till konflikter.24
Nätverksstyrning kan definieras på en mängd olika sätt men används här som ”ömsesidigt beroende […] aktörer som interagerar genom förhandlingar som äger rum inom ett […]
ramverk som är självreglerande […] och som bidrar till produktionen av offentliga ändamål”25 Att en nätverksstyrning omfattar ömsesidigt beroende aktörer, ofta i ett
horisontellt nätverk, innebär inte nödvändigtvis att dessa aktörer är jämlika i sin förmåga att påverka och utöva makt. Skillnader i resurser och kunskap kan ge aktörer större möjligheter till att påverka och styra andra aktörer till att fatta beslut åt det ena eller andra hållet. Mer om denna typ av influerande kan vi se i Stein Bråtens modellmaktteori längre fram i uppsatsen.
Som vi kan se är definitionerna kring samverkan och nätverksstyrning snarlika där
nätverksstyrningens självreglerande beståndsdel representerar dess styrande mekanism som inte till samma utsträckning infinner sig inom samverkansbegreppet.
Ett tydliggörande är även här på plats kring begreppet semi-hierarkisk. Inom forskningen kring nätverksstyrning används begreppet hierarkisk för att beskriva den typ av
nätverksstyrning där en av aktörerna innehar en mer styrande funktion än övriga aktörer. Jag väljer dock att istället beskriva den typen av nätverksstyrning som semi-hierarkisk då endast en av aktörerna innehar en mer styrande funktion. Övriga aktörer i nätverket befinner sig i en vågrät position gentemot varandra och påverkar varandra således ur en icke-hierarkisk utgångspunkt. Detta gör att denna typ av nätverksstyrning innehar både hierarkiska och
23 Danermark, Berth, (2005), Samverkan – Himmel eller Helvete? Malmö: Gleerup Utbildning, s 15
24 Ibid, s 27
25 Torfing, Jacob & Sorensen, Eva, (2007), Theories of Democratic Network Governance, New York: Palgrave Macmillan, s 9
horisontella maktstrukturer. Därav benämningen semi-hierarkisk. Horisontell
nätverksstyrning innebär istället att någon huvudaktör, med en styrande funktion, inte existerar utan här är nätverket decentraliserat med formella makt- och styrandemandat
någorlunda jämnt fördelat mellan samtliga aktörer. Horisontell nätverksstyrning baseras i hög grad på att dess aktörer är aktiva och delaktiga i arbetet då någon ”vakande” huvudaktör inte är i bruk utan samverkansarbetet delegeras alltså istället av aktörerna själva.26
3.2 Steven Lukes tre maktdimensioner
I en samverkan mellan aktörer har makt och dess fördelning en avgörande betydelse för hur det projekt de involverade aktörerna samverkar kring kommer att utveckla sig. Den aktör som vid exempelvis projektmöten innehar en roll som ordförande har även ett maktövertag under mötets gång. Även de som har en framstående roll kring avgörandet om vart och när möten ska infinna sig har ett visst maktövertag. Denna maktfördelning är dock sällan statisk, utan kan ofta fördelas olika under projektets gång, med anledning av hur dessa aktörer agerar och vilka beslut som tas under projektets gång.27 För att analysera hur makt fördelas inom den samverkan som ämnas studeras i den här studien väljer jag att använda mig av den engelske politiske teoretikern Steven Lukes maktteori som han själv delar in i tre olika
maktdimensioner. Dessa tre sammanfattar jag på följande sätt:
3.2.1 Den första maktdimensionen
Här placerar Lukes den typen av maktutövning ”som inriktar sig på handlande vid beslutsfattande i frågor där det finns en iakttagbar konflikt eller iakttagbara (subjektiva) intressen”.28 Makt ses alltså här som någonting aktivt – en handling som på något sätt utförs.
Lukes använder sig av begreppet konflikt här, vilket kan uppfattas som starkt, men definierar det som en åtskillnad av preferenser. Den första maktdimensionen innefattar alltså tillfällen av konkreta beslut där X får Y att handla på ett visst sätt då det från början existerar en åtskillnad i X och Y:s preferenser och intressen. Oavsett om det råder en faktisk konflikt eller inte.
3.2.2 Den andra maktdimensionen
26 Provan, Keith G. & Kenis, Patrick, (2007), Modes of Network Governance: Structure, Management and Effectiveness, Journal of Public Administration Research and Theory Vol 18, s 234
27 Huxham, Chris, (2003), Theorizing collaboration practice, Public Management Review 5:3, s 407
28 Lukes, Steven, (2008), Maktens Ansikten, Göteborg: Bokförlaget Daidalos, s 28
Denna maktdimension kompletterar den första maktdimensionen med att även inkludera icke- beslutsfattande. Ett icke-beslut definieras här som ”ett beslut som består i att man
undertrycker eller motverkar en latent eller manifest utmaning mot beslutsfattarens värderingar eller intressen”.29 I praktiken innebär detta alltså att en aktör, genom aktivt styrande, begränsar utbudet av frågor utefter sina egna preferenser genom att förhindra potentiella frågor till att bli faktiska frågor. En aktiv form av exkluderande.
3.2.3 Den tredje maktdimensionen
Denna maktdimension inkluderar de två tidigare nämnda maktdimensionerna men utökar maktbegreppet till att även inbegripa den typ av maktutövande som inte härstammar ur en konfliktsituation med dikotomiserande preferenser. Den tredje maktdimensionen handlar istället om att ”forma människors varsebildning, uppfattningsförmåga och preferenser på ett sådant sätt att de accepterar sin roll i den rådande ordningen”.30 Här handlar det alltså om en maktutövning innan en potentiell konfliktsituation kan uppstå genom att influera människor till att anamma de preferenser man själv innehar.
3.3 Stein Bråtens modellmaktteori
Ytterligare en maktteori åsyftas att användas i denna studie och det är den norske sociologen Stein Bråtens maktteori kallad modellmakt. Bråtens modellmaktteori kompletterar Steven Lukes maktdimensionsteori för denna studie på ett relevant sätt då Bråtens teori synliggör den psykologiska dimension mellan aktörer som på många sätt ligger till grund för hur den typen av maktutövning Lukes sedan framhäver i sina maktdimensioner.
Med modellmakt vill Bråten belysa hur en aktör kan påverka och, till viss mån, kontrollera en annan samverkande aktör. Teorin bygger på uppfattningen om modellstarka och modellsvaga aktörer. En modell betyder i detta sammanhang en föreställning om ett specifikt fenomen. Det är alltså inte en direkt avbild av verkligheten som här åsyftas utan aktörens uppfattning om verkligheten. Principen kan illustreras med följande exempel: En modellstark aktör (X) innehar en djup förståelse och kunskap för en viss företeelse och innehar även en förmåga att artikulera denna kunskap. En modellsvag aktör (Y) är istället svag i sin uppfattning och kunskap kring samma företeelse. X hamnar därmed i en potentiell maktposition gentemot Y.
29 Ibid, s 31
30 Ibid, s 36
Genom att få Y att anamma X:s uppfattningar och föreställningar kring det specifika fenomenet får X därmed ett maktövertag över Y och kan därmed också påverka Y:s verklighetsbild. Ju mer den modellsvaga Y anammar den modellstarka X:s modell, vars modell är konstruerad efter X:s egna premisser, desto större möjlighet har X att kontrollera och influera Y:s modell och uppfattning av verkligheten.31
I en situation där en modellstark aktör innehar en hegemonisk position tack vare sin
modellstyrka, kan en ökad tillgång till information och en mer intensiv samverkan mellan den modellstarke aktören och en modellsvag snarare öka skillnaden i maktinnehav mellan
aktörerna snarare än att minska den samma. Det ökade utbytet av information och
erfarenheter stärker visserligen den modellsvages modell men inte i lika hög grad som den ytterligare stärker den modellstarkes. Åtskillnaden i modellmakt blir därmed antingen densamma eller ibland till och med större då den modellsvages modell från början är konstruerad efter den modellstarke aktörens modell.32
Bråtens modellmaktteori blir relevant som teoretiskt ramverk i studerandet av samverkan då det inom en samverkan uppstår situationer där aktörer från skilda yrkesfält med olika
kunskapstraditioner och arbetsmetoder ska komma överens och arbeta tillsammans mot ett gemensamt mål. Eftersom aktörerna då ofta grundar sina modeller efter helt olika premisser, uppstår det lätt en situation där två (eller fler) avvikande modeller ställs mot varandra.
Åtskilda uppfattningar kring problemläge, definitioner, målgrupp, aktuella åtgärder, med mera förs med in till förhandlingsbordet och kan vara bidragande orsaker till konflikter med maktförskjutningar som resultat. Detta tillstånd behöver inte nödvändigtvis resultera i ett maktövertag hos den ena eller andra aktören. Är det två modellstarka eller två modellsvaga aktörer som samverkar blir resultatet att ingendera av aktörerna når en position av att kunna utöva maktövertag över en annan. Här kan Bråtens modellmaktteori synliggöra de
förhållanden som kan påverka den rådande maktfördelningen.
3.4 Sammantaget ramverk
31 Bråten, Stein, (1981), Quality of Interaction and Participation: On Model Power in Industrial Democracy and Computer Networks, i Lasker, G. E. (red.) The Quality of Life: Systems Approaches, Acapulco: Pergamon Press, s 193
32 Bråten, Stein, (1973), Model Monopoly and Communication: Systems Theoretical Notes on Democratization, i Abrahamsson, Bengt (red.) Acta Sociologica: Official Journal of the Scandinavian Sociological Association, Vol 16, No 2, s 105.
Lukes tre maktdimensioner och Bråtens modellmaktteori bildar alltså tillsammans studiens teoretiska ramverk. De två maktteorierna kompletterar varandra på ett föredömligt sätt där Lukes första, och till viss del andra, maktdimension belyser de formella maktförhållandena i en samverkan medan Lukes tredje maktdimension tillsammans med Bråtens modellmaktteori belyser de informella maktdimensionerna. Skiljelinjen mellan formell och informell makt är intressant då formell makt oftast härleds ur skrivna lagar och regler medan informell makt istället kan baseras på normer, strukturer samt aktörers relationer till varandra. Bråtens modellmaktteori och Lukes tredje maktdimension är som sagt i synnerhet passande för att studera de informella maktförhållanden som kan uppstå i en samverkan där Lukes teori är givande i att understryka att, och hur, ett maktutövande inte behöver ske ur en osämja mellan två parter och att Bråtens teori här ger oss de bakomliggande faktorerna till att, och varför, en aktör kan, och har möjligheten till, att påverka en annan samverkande aktör utan att en osämja mellan dessa behöver infinna sig. Med anledning av att de informella maktstrukturerna ofta kan vara svåra att identifiera, och därmed också att analysera, ser jag det som motiverat att använda mig av två olika teorier för att åskådliggöra dessa strukturer på ett adekvat sätt.
4 Metod
I det här avsnittet avser jag att redogöra för studiens metod; fallstudien. Här motiverar jag mitt metodologiska val och för även en diskussion om hur jag har resonerat kring varför jag anser att just fallstudien är mest lämpad för mitt syfte och även hur samtalsintervjuer är mest passande för studiens materialinsamling. Slutligen avhandlar jag de etiska överväganden som samtalsintervjun medför och även de problem som kan uppstå vid genomförandet av
intervjuer för ett vetenskapligt syfte.
4.1 Kvalitativ fallstudie
För att kunna besvara undersökningens forskningsfrågor väljer jag att genomföra en kvalitativ fallstudie med både induktiva och deduktiva inslag. En fallstudie ger forskaren möjlighet att gå sin studie på djupet och lämpar sig för forskare med en begränsad tidsram. En av
huvudfördelarna med kvalitativa fallstudier är dess induktiva förmåga att identifiera nya orsaksmekanismer och därmed bidra till teoriutveckling. Detta är något som den kvantitativa metoden inte riktigt förmår. Kvalitativa fallstudier inbegriper även en högre grad av
kontextuell validitet där teoretiska företeelser som exempelvis demokrati, socialt kapital samt makt ofta är bundna och formade av den kontext de figurerar inom. Att studera dessa
företeelser och samtidigt beakta de kontextuella aspekterna är väldigt svårt att göra med de verktyg som den kvantitativa metoden innefattar men desto enklare med kvalitativ metod.33 De deduktiva inslagen åsyftas till den teorianknytning, och till viss mån teoriprövande, som studien ämnar genomföra. Avsikten är här inte att falsifiera någon teori med hjälp av hypoteser utan snarare att identifiera hur väl studiens utvalda teoretiska ramverk kan appliceras på den samverkansprocess som även är studiens fall och därmed också bidra till ytterligare teoriutveckling. En komparativ studie var länge aktuell som metod för den här uppsatsen men på grund av bland annat begränsad tidsram valde jag att istället genomföra en fallstudie. Båda metoder har naturligtvis sina för- och nackdelar men jag tycker ändå att fallstudien, med anledning av studiens syfte och frågeställningar, här har varit att föredra.
Vidare diskussion kring alternativa metodval förs i avsnittet ”förslag för framtida forskning”.
Studien ämnar till att både vara deskriptiv och förklarande där studiens första frågeställning är mer beskrivande i sin formulering medan den andra och tredje forskningsfrågan lämnar plats åt en mer djupare analys. En inledande forskningsfråga med ett beskrivande syfte sätter ramarna för de maktförhållanden som sedan beskrivs och förklaras i den andra respektive tredje forskningsfrågan. Studiens teorianknytning kommer alltså främst att ske i den andra och tredje forskningsfrågan. Huruvida fallstudier är lämpliga för generalisering har länge varit uppe för diskussion. Steinar Kvale presenterar i sin bok Den Kvalitativa Forskningsintervjun tre olika typer av generaliseringsmetoder baserat på fallstudier: naturalistisk, statistisk samt analytisk generalisering. Jag anser att den analytiska generaliseringen är mest lämplig för denna studie. En analytisk generalisering innebär att man som forskare ger en så välgjord beskrivning av fallet, och dess betydelsefulla delar, som möjligt för att läsaren sedan ska kunna ha möjligheten att tillämpa studiens resultat på andra, liknande fall. Läsaren studerar då likheter och skillnader mellan studiens fall och den tänkta tillämpningen34 Under rubrikerna
”Val av fall” och ”Samtalsintervjuer” nedan har jag strävat efter att ge goda beskrivningar av fallets kontext och innehåll för att just underlätta denna tillämpning av studiens resultat på andra fall.
33 George, Alexander L. & Bennet, Andrew, (2005), Case Studies and Theory Development in the Social Sciences, Cambridge: MIT Press, s 19
34 Kvale, Steinar, (1997), Den Kvalitativa Forskningsintervjun, Lund: Studentlitteratur, s 210
4.2 Val av fall
Studiens fall består av den intersektoriella samverkan mellan aktörer som inom Haninge kommun fortgår för att stävja kommunens ungdomsarbetslöshet. Att studera samverkan i just Haninge kommun är relevant då ungdomsarbetslösheten i kommunen är över riksgenomsnittet samt att det för närvarande bedrivs ett antal samverkansprojekt i kommunen. Inom
Stockholms län är det utöver Haninge endast Botkyrka kommun och Södertälje kommun som ligger över riksgenomsnittet (enligt Arbetsförmedlingens statistik för augusti 2015).35 Det var med anledning av detta som dessa tre kommuner blev intressanta och jag bestämde mig tidigt för att välja en av dessa kommuner för min studie. Efter att ha fått en bild kring vilka
samverkansprojekt som är pågående i dessa kommuner valdes Haninge ut som kommun då flest intressanta projekt med involverade aktörer från olika sektorer var närvarande i denna kommun. Haninge är i befolkningsmängd en av Stockholms läns största kommuner och består av bland annat tätorten Jordbro, centralorten Handen samt ett omfattande skärgårdsområde.
Övriga kommuner i Stockholms län föll bort på grund av att de kommuner som inte har några nämnvärda problem med ungdomsarbetslöshet antagligen inte har initierat organiserade projekt eller specifika samverkansinsatser för att bekämpa ungdomsarbetslöshet och därmed existerar det förmodligen inte heller tillräckligt med projekt och samverkansinitiativ för mig att studera. Värt att understryka är att själva kommunen alltså inte är studiens fall utan det är istället den intersektoriella aktörssamverkan som pågår i kommunen kring unga arbetslösa.
Haninge kommun agerar alltså som fallets kontext.
Flertalet projekt har under de senaste åren bedrivits i Haninge kommun för att stävja ungdomsarbetslösheten med bland annat projektet Ungdomsteamet, som först bedrevs med stöd från Svenska ESF-rådet men sedan 2013 är implementerat i kommunen. Satsningar på unga som varken arbetar eller studerar är även extra prioriterat under 2015 med
planeringsarbeten kring nya projekt i kommunen via Svenska ESF-rådet med särskilt fokus på unga och samverkan.36 Största privata arbetsgivare i kommunen är annars Coca Cola vars svenska huvudkontor ligger i Jordbro Företagspark. Denna företagspark är ett av Stockholms
35 Augusti månads riksgenomsnitt för ungdomsarbetslöshet ligger på 7,0 %. Haninge ligger på 7,3 %, Södertälje på 8,0 % och Botkyrka på 8,3 %. Arbetsförmedlingen, (2015), Öppet arbetslösa i Stockholms län 18-24 år, http://qvs11ext.ams.se/QvAJAXZfc/opendoc.htm?document=Extern/mstatplus_extern.qvw&host=QVS@QVS1 1EXT&anonymous=true&select=StartTrigger,1 (Hämtad 2016-01-03)
36 Samordningsförbundet Östra Södertörn, (2015), Mål, budget och verksamhetsplan 2016, s 6
största företagsområden där cirka 170 privata företag och 4000 anställda verkar.37 Dessa premisser, med djupodlade ungdomsarbetslöshetsprojekt initierade av i huvudsak offentlig sektor, och ett omfattande näringsliv med privata aktörer involverade i dessa projekt, anser jag ge upphov till forskningsintressanta intersektoriella relationer och efterföljande
maktförhållanden. Dessa maktförhållanden har ofta en avgörande betydelse för om ett
samverkansarbete ska uppnå sina mål eller inte och de är därmed ytterst intressanta att studera och anknyta till tidigare formulerade maktteorier. Med dessa förutsättningar anser jag att Haninge kommun är en intressant region att studera i fråga om det samverkansarbete som sker kring unga utan arbete.
4.3 Samtalsintervjuer
Sju stycken halvstrukturerade samtalsintervjuer av respondentkaraktär med representanter för olika aktörer inom Haninge kommun har genomförts. En halvstrukturerad intervju innebär att man innan intervjutillfället har formulerat ett antal frågor men att man även under intervjun har möjligheten att ställa följdfrågor till respondenten för att på så sätt leda samtalet vidare till sådana ämnesområden som kanske ännu inte tagits upp. Andra viktiga steg i en
halvstrukturerad intervju är att samma, på förhand nedskrivna frågor, ställs till samtliga respondenter samt att intervjutiden för varje intervju på ett ungefär är lika lång.38 Att
genomföra intervjuer anser jag här vara mest lämpligt då forskningsfrågorna är formulerade på ett sätt som kräver mer omfattande svar från respondenterna än vad som är möjligt genom att genomföra en enkätundersökning. Respondenterna har valts ut efter principerna
snöbollsurval och centralitet. Snöbollsurval är en form av icke-slumpmässigt urval där de respondenter man får tag på, och anses vara relevanta för studiens syfte, kan hjälpa forskaren vidare till att hitta ytterligare för studien relevanta respondenter. Centralitet har även
eftersträvats i urvalet på så sätt att jag aktivt har sökt centrala aktörer från samtliga tre sektorer. Dessa urvalsmetoder anser jag vara lämpliga för undersökningen i och med att jag då kan få en så heltäckande beskrivning av Haninge kommuns aktörssamverkan som är
möjlig vilket stärker studiens validitet.39 Tre aktörer från privat sektor, tre från offentlig sektor och en från ideell sektor, med varierande positioner inom sina respektive organisationer, har intervjuats. Samtliga intervjupersoner ingår i samverkanskonstellationer inom Haninge
37 Haninge kommun, (2015), http://haninge.se/naringsliv-och-arbete/setting-up-a-business-in-haninge/land-and- commercial-premises/jordbro-foretagspark/ (Hämtad 2016-01-03)
38 Gillham, Bill, (2008), Forskningsintervjun – Tekniker och Genomförande, Malmö: Studentlitteratur, s 103
39 Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik & Wängnerud, Lena, (2007), Metodpraktikan – Konsten att Studera Samhälle, Individ och Marknad, Stockholm: Norstedts Juridik, s 292
kommun kring gruppen unga arbetslösa. Vissa ingår i samverkanskonstellationer med varandra medan andra ingår i andra samverkanskonstellationer. Jag har alltså inte valt ut aktörer från ett specifikt samarbete för min studie utan aktörerna kommer istället från i huvudsak tre stycken olika samarbeten.
Många av respondenterna hittades via Samordningsförbundet Östra Södertörns hemsida.
Detta förbund fungerar som en samlingspunkt för ett flertal av de samverkansprojekt som äger rum inom Haninge kommun. Samordningsförbundet är dock ett förbund som består av anställda från andra offentliga aktörer i kommunen och har en ledningsgrupp med
representanter från just Arbetsförmedlingen och kommunen, men även Försäkringskassan, Stockholms län samt landstingets hälso- och sjukvårdsförvaltning.40 Om
Samordningsförbundet i detta fall ska kategoriseras som en egen autonom aktör är därmed kanske inte helt givet på förhand men jag ser dem som en egen aktör då de bland annat
innehar en egen styrelse, budget och styrdokument. Övriga respondenter hittades genom olika projekts hemsidor som jag sökte runt på för att hitta relevanta aktörer att intervjua.
Respondenterna har blivit tillfrågade om ljudupptagning för att jag genom detta kan försäkra mig om att återge exakt det som sägs under intervjun och inte riskera felcitering.
4.4 Intervjuandets etik
De etiska aspekterna kring en intervjusession är av stor vikt. Intervjupersonerna har givetvis på förhand ingått ett informerat samtycke om hur intervjutillfället är upplagt genom att de i förväg fått ett informationsbrev skickat till sig via e-post där det framkommer att det som sägs under intervjun är konfidentiellt och att de när som helst har möjligheten till att avbryta intervjun samt att de även kan vara anonyma i studien om så önskas.41 Detta informationsbrev bifogas som bilaga i slutet av uppsatsen. Ingen av de intervjuade respondenterna har utryckt en särskild önskan om att få vara anonym. Jag har trots detta valt att inte använda mig av respondenternas personnamn i min analys samt att även de privata företagens företagsnamn och den ideella föreningens namn inte heller skrivs ut. Detta informerade jag även
respondenterna om innan intervjun började med respektive person. Jag har som intervjuare, vid varje intervjuförfrågan, föreslagit respondentens arbetsplats som lämplig intervjuplats då jag tänker att respondenten förmodligen känner sig mer bekväm i en välbekant miljö samt att
40 Samordningsförbundet Östra Södertörn, (2015),
(http://www.samordningsforbundethaninge.se/web/page.aspx?refid=29 (Hämtad 2016-01-03)
41 Trost, Jan, (1993), Kvalitativa intervjuer, Lund: Studentlitteratur, s 104
respondenten då inte heller behöver lägga ner tid på transport vilket ökar mina chanser för att den tilltänkta respondenten ska tacka ja till en intervju. Samtliga tillfrågade respondenter godtog detta förslag. Respondenterna har även blivit informerade om att intervjun helst bandas via ljudupptagning men att detta önskemål självklart kan nekas och istället baseras på anteckningar. Samtliga respondenter gick med på att intervjun bandades. Innan intervjuerna påbörjades har respondenterna informerats ytterligare en gång om studiens syfte och de etiska regler som medföljer intervjutillfället, ifall det skulle vara så att de av någon anledning inte läst, eller glömt bort, innehållet på det informationsbrev som skickades ut i förväg. Samtliga tillfrågade intervjupersoner tackade ja till intervju.
4.5 Metodologiska problem
Två av intervjutillfällena genomfördes med två respondenter samtidigt. Detta föreslogs av respondenterna själva och jag accepterade dessa förslag. Dessa intervjuer ser jag som en variant av fokusgruppsintervjuer där jag som intervjuare ställer både öppna och även mer direkta frågor och respondenterna samtalar sig sedan fram med varandra kring de frågor som ställs. Jag är medveten om att fokusgruppsintervjuer riskerar att medför ytterligare problem gällande anonymitet, och även en form av självcensur riskeras där respondenterna kanske inte fullt ut vågar öppna upp och prata om känsliga ämnen, eller hemligheter, inför sin närvarande kollega.42 Huruvida denna form av självcensur inträffade i praktiken är svårt att avgöra. I en av fokusgruppintervjuerna fick jag intrycket av att respondenterna var väldigt måna om hur de formulerade sig när de pratade om de aktörer de samverkar med. Detta för att inte beskriva aktörerna i negativa ordalag. Om detta berodde på att de var två som intervjuades samtidig är svårt att säga men det är möjligt att det har haft en betydelse.
En aspekt som alltid begränsar en studies omfång är forskarens tillgång till tid. Den del som kanske mest blir lidandes på grund av eventuell tidsbrist är materialinsamlingen. Denna studies empiri är insamlad från intervjuer med sju olika respondenter. Jag anser att sju intervjuer är tillräckligt i antal för att kunna få en tillräcklig bild av hur samverkansarbetet inom Haninge kommun ser ut men hade jag haft ytterligare tid till förfogande hade jag kanske genomfört ytterligare någon intervju med representanter för Haninge kommun eller
Samordningsförbundet. Kommunen är uppdelad på ett antal olika förvaltningar där flertalet är involverade, på olika sätt, i samverkansarbetet med ungdomar som står utanför
42 Ibid, s 25
arbetsmarknaden och någon av dessa förvaltningar hade kunnat komplettera de redan existerande kommunintervjuerna på ett bra sätt. Utbildningsförvaltningen är en sådan aktör som hade kunnat tillföra studien ett perspektiv på hur dessa arbetar för att hjälpa de ungdomar som hoppat av grundskolan. Inom Utbildningsförvaltningen ingår även Navigatorcentrum (ett studie- och yrkesvägledningsorgan) som innehar kommunens aktivitetsansvar och hade därmed kunnat bli en intressant aktör för studien. Men jag känner som sagt ändå att det material jag har inhämtat från de genomförda intervjuerna är tillräckligt omfattande för studiens syfte.
5 Material
I förra avsnittet behandlade jag metodologiska frågor kring samtalsintervjuer. I det här avsnittet redogör jag för hur bearbetningen av det material som intervjuerna resulterat i har sett ut samt därefter ett stycke om studiens allmänna avgränsningar.
5.1 Dokument och transkriberade intervjuer
Undersökningens material består av ett antal bandinspelade intervjuer med representanter för de utvalda organisationerna. En första kontakt med respondenterna skedde via e-post och telefon där en tillfrågan om ett fysiskt möte för intervju framfördes. Ett antal frågor rörandes samverkan kring ungdomsarbetslöshet ställdes till respondenterna. Intervjufrågorna var inriktade på att synliggöra de maktrelationer som ofta existerar inom
samverkanskonstellationer. Frågorna är även formulerade på ett sätt som gör att de svar respondenterna ger, sedan har kunnat användas för att besvara undersökningens
forskningsfrågor samt knyta an till studiens teoretiska ramverk. Mer specifikt är intervjufrågorna inriktade på hur respondenternas tidigare erfarenheter av samverkan i Haninge ser ut, vilka problem och svårigheter samverkan med andra organisationer rörandes ungdomsarbetslöshet kan innebära och hur de ser på sin egen organisations roll i samverkan med andra organisationer inom kommunen. Samtliga intervjufrågor finns att tillgå i slutet av studien som bilaga. Materialet består alltså i huvudsak av ljudupptagningar.
Ljudupptagningarna har sedan noggrant transkriberats för att på så sätt få ett mer
övergripande och analyserbart material. Transkriberingen har vid varje intervju skett samma dag som intervjun genomförts för att på så sätt ha intervjutillfället fräscht i minnet vid
transkriberingstillfället. Validiteten i ett intervjumaterial avgörs av hur verklighetstroget materialet återger det som sades i intervjun.43 Här är det alltså viktigt att vara noggrann med att citat blir korrekt återgivna. Även tryckt material har ingått i studien. Dels material från de intervjuade respondenternas organisationers webbsidor och samordningsförbundet Östra Södertörns hemsida har kommit till användning för att få en bild kring hur samverkan i kommunen är organiserad, men även lokala styrdokument samt verksamhetsplaner. Detta material har i huvudsak varit till användning för att besvara studiens första forskningsfråga.
5.2 Bearbetning och tolkning av materialet
De transkriberade intervjuerna har först skrivits ut på papper och sedan var för sig noggrant lästs igenom för att jag på så sätt ska kunna få en så heltäckande bild av materialet som möjligt. Efter detta har ett identifierande av intervjutranskriberingens substantiella delar genomförts. Med substantiella delar menas de delar av intervjun som har substans, det vill säga har ett innehåll som är intressant för studiens syfte, forskningsfrågor och teoretiska ramverk. De substantiella delarna har sedan kategoriserats för att jag på så sätt ska kunna urskilja dessa från övrig text. Denna process har även ett redigeringssyfte. Det transkriberade materialet är ofta av så pass omfattande proportioner att det tar en mängd dyrbar tid att gå igenom allt. Att urskilja de substantiella delarna från övrig text gör att jag kan redigera bort överflödig text som inte är intressant för studien. En datareduktion av denna typ är ofta nödvändig för att sedan kunna genomföra en analys av det återstående materialet.44 Under analysprocessen av det återstående materialet har jag i kronologisk ordning använt mig av de tre forskningsfrågorna för att på så sätt guida mig igenom relevant material. Jag har sedan i huvudsak använt mig av blockcitat från intervjuerna för att på så sätt kunna besvara
forskningsfrågorna och knyta an till studiens teoretiska ramverk. Ramverket har jag sedan operationaliserat genom att placera in Lukes och Bråtens teorier i de delar av materialet som är relevant för studiens syfte för att på så sätt ge en maktteoretisk förklaring till materialet och studien.
5.3 Avgränsningar
Studien är avgränsad till att enbart studera samverkan kring arbetslösa ungdomar. Detta för att ungdomsarbetslösheten i Sverige stadigt har legat strax över EU-genomsnittet och att Haninge
43 Gillham, Bill, (2008), Forskningsintervjun – Tekniker och Genomförande, Malmö: Studentlitteratur, s 172
44 Ibid, s 175
kommun är en av tre kommuner i Stockholms län som ligger över riksgenomsnittet.
Arbetslösa ungdomar som målgrupp skiljer sig även från gruppen arbetslösa generellt då exempelvis skolväsendet ingår som en betydligt mer framstående aktör kring gruppen unga.
Många unga saknar även det sociala nätverk som ofta spelar en viktig roll i sökandet efter arbete eller praktik vilket innebär andra typer av kommunala åtgärder är involverade. Detta gör unga arbetslösa till en mer komplex målgrupp och därmed också intressant att studera.
Värt att poängtera här är att Arbetsförmedlingen i Haninge kommun upphandlar tjänster från privata aktörer för att komplettera de tjänster de själva tillhandahåller i sitt arbete med att sänka ungdomsarbetslösheten. Dessa upphandlade tjänster är bland annat fokuserade på rehabilitering och coachning. Denna typ av samverkan inkluderas inte i denna studie då den ger mer förutsägbara former av samverkansprocedurer där Arbetsförmedlingen från början hamnar i en hierarkisk ställning med anledning av sitt upphandlande och innehar därmed också rätten till att ställa specifika krav på att den upphandlade samverkande aktören ska tillgodose de tjänster som upphandlingen avsett. Maktförhållanden i dessa typer av
konstellationer är därmed mer givna på förhand och därför inte aktuella att inkludera i denna studie.
6 Analys
I den här delen avser jag att analysera det material jag har insamlat genom de kvalitativa samtalsintervjuerna som genomförts. Denna analys avser att besvara studiens
forskningsfrågor och knyta an till studiens teoretiska ramverk. Jag väljer att dela upp analysdelen i tre separata delar baserat på studiens forskningsfrågor. Nedanstående tabell visar på de förkortningar som kommer användas i analysdelen kring vilken respondent det är som uttalar sig.
RPF1 = Respondent privat företag person 1 RIF = Respondent ideell förening
RAF = Respondent Arbetsförmedlingen
RHK1 = Respondent Haninge kommun person 1 RHK2 = Respondent Haninge kommun person 2
