I detta avsnitt avser vi att behandla forskningsmetodikens olika delar. Delarna som kommer att presenteras är i sin ordning; val av forskningsmetod, semistrukturerade
forskningsintervjuer, förförståelse, urval, utförande av intervjuer, analys och bearbetning av data, forskningens validitet, reliabilitet och generaliserbarhet, forskningsetiska
överväganden och presentation av intervjupersoner.
5.1 Val av forskningsmetod
Respondenterna som medverkat i studien är tre verksamheter i Stockholm och en verksamhet i Kristinehamn. Då studiens syfte är att undersöka hur olika organisationer arbetar med prostitution och upplever sexköpslagen, samt vilka faktorer de anser påverkar prostituerade kvinnors in- respektive utväg ur prostitution så har vi haft avsikten att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod.
Vi använder oss av en kvalitativ forskningsmetod i studien, detta för att vi precis som Alan Bryman (2018) anser i Samhällsvetenskapliga metoder att betydelsen i studien är ord istället för siffror (Bryman, 2018:454). Vidare skriver Bryman (2018) att man som forskare genom kvalitativ forskningsmetod har som utgångspunkt att fokusera på deltagarnas perspektiv i form av vad de anser som viktigt och värdefullt. Den kvalitativa
forskningsmetoden använder sig av forskningsstrategier som ger beskrivande kvalitativ data om individers skrivna eller verbala utsagor samt dem observerbara handlingar (Larsson, 2005:91). Detta är något som vi anser inte skulle kunna vara möjligt med en kvantitativ metod på grund av att man med en kvantitativ metod försöker reducera det insamlade data till beskrivbara statistiska enheter (Larsson, 2005:92).
Kvalitativa forskningsmetoder omfattar tre huvudtyper av datainsamling; (1)öppna intervjuer, som ger direkta citat från intervjupersoner som exempelvis beskriver sina attityder, tankar, känslor och kunskaper. (2) Direkta observationer som består av detaljerade anteckningar och iakttagelser av studerade individers aktiviteter, beteenden, handlingar och interaktioner. (3) dokumentanalyser som består av citat från olika typer av skrivna källor som exempelvis behandlingsdokument, officiella rapporter och publicerade
32 skrifter (Larsson, 2005:91). Genom att använda oss av en kvalitativ intervjumetod så har författarna kunnat nå den specifika kunskap och upplevelsevärld som intervjupersonerna beskrivit i samband med deras förhållningssätt till olika teman (Larsson, 2005:92).
Intentionen är att kunna föra ett öppet samtal kring professionella och personliga frågor kring hur arbetet mot prostitution påverkat deras liv.
Genom samtal kan vi som forskare få möjligheten att ta del av respondenternas kunskap och insikt om deras förhållningssätt och erfarenheter. Intervjuer blir således vår avsikt eftersom att vi vill på bästa sätt få en förståelse i hur organisationer arbetar för kvinnor i prostitution (Bryman, 2018:487). Den kvalitativa intervjumetoden skiljer sig mycket från den kvantitativa, kvalitativa metoden betraktas som mer ostrukturerad. Forskningsmetoden markerar det generella och det är respondenternas tolkningar och uppfattningar som är i fokus. Ett sätt att få en djupare förståelse av respondenten under intervjun är enligt den kvalitativa metoden önskvärt att låta respondenten styra intervjuns riktning, det är alltså inte fel om respondenten avviker från frågorna som ställs och istället väljer ut frågor och svarar på sitt sätt (Bryman, 2018:487).
Under vår skrivningsprocess har vi inte haft några fastställda teorier i åtanke som vi testat på empirin utan enbart haft funderingar kring enstaka teorier. De behandlade teorierna och begreppen har härledas slutligen utifrån de data som samlats in. Bryman (2018) förklarar att en del kvalitativa forskare betonar i sina kommentarer att teorier och begrepp bör växa fram under processens gång (Bryman, 2018:462). Denna tankeprocess överensstämmer med det induktiva perspektivet som innebär att teorin baseras på resultatet av en
forskningsansats (Bryman, 2018:49). Inom kvalitativ forskning är ett vanligt
förhållningssätt att slutsatserna dras ur empirin och att teori appliceras först efter att empirin samlats in (Fejes & Thornberg, 2019:29).
5.2 Avgränsningar
Inledningsvis så önskade vi oss att intervjua aktiva/före detta prostituerade kvinnor för att kunna skriva en studie om prostitution ur de prostituerades perspektiv. Vi ansåg dock att det bland annat kommer vara svårt att få tag på intervjupersoner då vi inte haft någon tidigare kontakt med aktiva/före detta prostituerade och var osäkra på hur det föll, under de
33 etiska aspekterna. Vi valde då att avgränsa oss till att intervjua organisationer som aktivt arbetar med prostituerade och mot prostitution. Vi har vidare i denna studie valt att avgränsat oss genom att endast undersöka hur organisationer som har en koppling med staten arbetar med prostitution, upplever sexköpslagen, samt vilka faktorer
organisationerna anser påverka kvinnors in- respektive utväg ur prostitution. Vi har vidare avgränsat oss genom att undersöka enbart organisationernas perspektiv på prostitution och inte samhällets perspektiv.
5.3 Semistrukturerade forskningsintervjuer
Som datainsamlingsmetod använder denna studie av kvalitativa semistrukturerade forskningsintervjuer. Detta för att kunna utröna studiens syfte, som i själva verket är att undersöka hur olika organisationer arbetar med prostitution och upplever sexköpslagen, samt vilka faktorer de anser påverkar prostituerade kvinnors in- respektive utväg ur prostitution. Bryman (2018) förklarar att intervjuer är den mest tillämpade
datainsamlingsmetoden inom kvalitativ forskning och förekommer i olika former, därmed har denna studie använt sig av semistrukturerade intervjuer (Bryman, 2018:561).
Semistrukturerade intervjuer handlar om att forskaren har relativt specifika teman och frågor som ska behandlas och besvaras under intervjuns gång. En kvalitativ
semistrukturerad intervju formuleras utifrån en utförd intervjuguide av forskarna och innefattar olika teman eller allmänt formulerade frågor. När forskaren samlar in data använder den en lista med frågor som hjälper forskaren att hålla koll på ordningen och strukturen. Detta är vad en intervjuguide är enligt Bryman (2018). Bryman (2018) skriver vidare att en intervjuguide bör relateras till studiens syfte och frågeställningar för att samla in rätt information (Bryman, 2018: 563-566). Studiens intervjuguide skapades med hjälp av studiens frågeställningar och syfte. Våra frågor handlade framförallt om organisationernas stöd och arbete med prostitution, deras upplevelser kring sexköpslagen, de bakomliggande faktorerna de anser finns till att kvinnor väljer att prostituera sig eller ta sig ut ur
prostitution samt om målgruppen i överlag. Vi inledde samtalen genom att börja med att samla in information om respondenternas bakgrund (Bryman, 2018:566). Dessa
bakgrundsfrågor handlade om bland annat respondenternas ålder, utbildning, position i organisationen och erfarenhet av att arbeta med prostitution. Vår avsikt med dessa
34 bakgrundsfrågor var att inleda samtalet på ett sätt som får respondenterna möjlighet att känna sig bekväma i intervjun och för att sätta in deras svar i en kontext (Bryman, 2018:566). Intervjuguiden bestod av fyra teman; (1) organisationernas arbete, (2) prostitution, (3) målgrupp, (4) sexköpslagen (se Bilaga 1- intervjuguide)
Den som intervjuas kan svara på frågorna på sitt eget sätt och på så vis ha en stor frihet under intervjun (Bryman, 2018:563). Frågorna i intervjun behöver inte vara i samma ordning som de är i intervjuguiden, och frågor som inte finns i intervjuguiden kan även framkomma och baseras på en anknytning till något som intervjupersonen har sagt.
Intervjuprocessen är på så sätt flexibel (Bryman, 2018:563).
Semistrukturerade intervjuer anpassade sig väl som datainsamlingsmetod då vi till och börja med inledde vår undersökning med ett relativt tydligt fokus istället för att visa en allmän vilja att undersöka ett område eller tema, detta gjorde vi för att vi ville likt Brymans (2018) förklaring ta oss an av specifika frågeställningar. Semistrukturerade intervjuer är även en datainsamlingsmetod som förmodligen föredras av flera forskare eftersom att de får möjligheten att diskutera och jämföra intervjuerna (Bryman, 2018:564).
Vår avsikt med semistrukturerade intervjuer var att skapa en frihet gentemot
respondenterna och ta reda på deras subjektiva upplevelser om prostitution genom en formulerad intervjuguide som förväntades besvara studiens syfte och frågeställningar.
Fördelen med datainsamlingsmetoden är att forskaren kan ställa frågor på vilket sätt den vill, de behöver alltså inte ställas i ordning. Dessutom kan forskaren ställa andra frågor som inte finns i intervjuguiden (Bryman, 2018:562–563).
5.4 Förförståelse
Förförståelsen anses vara en viktig komponent när det kommer till framväxten av förståelsen och en senare tolkning. Förförståelsen innefattar forskarens kunskap och förståelse kring ett fenomen som ska studeras. Ingen av oss har en utbildning i ämnet och även ingen djupare kunskap om prostitution. Detta grundar sig till att vi inte heller har träffat på någon kvinna med erfarenhet av prostitution. Vi har dock varit medvetna om att prostitution existerar och består av sexuella tjänster som erbjuds till ersättning och handlar
35 om två parter där en är köpare och en säljare. Vi är även medvetna om att sexhandeln är ett vidsträckt problem världen över och att det dras in snabba pengar genom det. Vi har sedan kunskap om var gatuprostitution bedrivs i Stockholm och sidor där man officiellt säljer sitt sällskap som exempelvis Sugardejting. Vi är medvetna om att vi som forskare inte kan stå helt objektiva till vårt undersökta ämne. Vi anser att det är svårt att inte ha värderingar och åsikter när det kommer till prostitution som ofta har en koppling till människohandel. Med detta i tanke så har vi försökt vara öppna för den information vi tagit del av när vi läst litteraturen inför denna studie.
5.5 Urval
Denna studie har valt att arbeta med ett strategiskt målstyrd urval vilket innebär att man väljer ut enheter som är strategiskt och kopplade till forskningsområdet samt de
forskningsfrågor man utformat (Bryman, 2012:416). Vanligt fall vill forskaren vid ett strategiskt målstyrt urval att respondenterna ska fullgöra ett antal kriterier (Bryman, 2018:496). För att få tag på relevanta respondenter började vi med att inledningsvis söka efter olika organisationer via Google som vi ansåg lämpliga för vårt arbete. Vi tog även till oss att utvidga vårt sökande genom att lägga ut en förfrågan via Facebookgruppen
Socionom eftersom att alla i den gruppen har påstått att de på något sätt är involverade inom socialt arbete. Vid vår förfrågan formulerade vi information om studiens syfte och ett kriterium som skulle leda till relevanta respondenter. Kriteriet var att personen arbetar i en organisation som hjälper och skyddar prostituerade kvinnor. Inledningsvis så kontaktade vi 26 olika individer som arbetade i organisationer som påstod sig att arbeta mot prostitution.
Uppsatsförfattarna valde bort de organisationer som inte kom i direkt kontakt med prostituerade. På grund av den rådande samhällssituationen så blev uppsatsförfattarna nekade till många intervjuer. I samband med nekandet av intervjuer och gallrandet av olika organisationer så blev urvalet begränsat. Uppsatsförfattarna lyckades dock intervjua de organisationer som intresserade oss mest vilket var organisationer som har en koppling till staten. Vårt val av dessa organisationer var på grund av att de organisationerna arbetade på en kommunal såsom nationell nivå genom deras samarbete och informationsnätverk och även skulle kunna ge oss en bättre bild i hur arbetet ser ut i samband med lagen.
Vi lyckades boka in fyra intervjuer som senare blev genomförda. Alla dessa organisationer arbetar på ett eller annat sätt med kommunen eller landstinget och har även ett samarbete
36 med polisen. Vi avstod från att intervjua polisen eftersom att de som säljer sexuella tjänster hamnar hos olika kommunalt ägda organisationer för stöd och skydd och inte hos polisen på grund av att polisens arbete går ut på att ta fast lagbrytare, vilket enbart är sexköpare enligt sexköpslagen.
5.6 Utförande av intervjuer
Utförandet började med en utformning av en intervjuguide. Vår ambition var att formulera lättförståeliga frågor utifrån ett tematiskt såväl som dynamiskt perspektiv som
uppmuntrade till en flytande kommunikation där våra respondenter kunde känna sig avslappnade i situationen och vara motiverade till att svara på frågorna. Innan intervjuerna utfördes så fick respondenterna information om vad syftet är med studien och vad
intervjuerna skulle fylla för roll. Vi lät våra respondenter välja hur intervjun skulle genomföras då vi önskade att de skulle vara bekväma med tanke på den rådande
samhällssituationen. Tre av våra respondenter önskade sig telefonsamtal och en önskade att träffas i person. I våra telefonintervjuer så har vi utfärdat ett trepartssamtal så att båda uppsatsförfattare kunde delta i samtalet och höll det så att en skötte alla frågor så att det inte blev förvirrande för vår respondent kring vem som förde talan. Innan vi började med intervjun frågade vi respektive respondent om det är tillåtet att spela in intervjun. Efter deras godkännande spelade den andra uppsatsförfattaren in samtalet och tillsammans efter intervjun genomförde vi transkriberingen. Många kvalitativa forskare intresserar sig ofta av både vad respondenterna säger samt hur de säger något under en intervju. Därmed förklarar Bryman (2018) fördelen med att spela in en intervju och transkribera den är att utvinna en fullständig redogörelse som kan användas i analysen på ett fullkomligt sätt (Bryman, 2018:577–578).
Våra intervjuer inleddes med en genomgång av våra frågor och de teman vi utformat vår intervjuguide. Våra respondenter fick även tillfälle för att ställa frågor om materialet eller vår intervjuguide och fick informationen att de hade möjlighet att avbryta eller vägra svara på frågor de inte ansåg bekväma att svara på. Varje intervju tog mellan 30 -50 minuter och vi hade tidigt sett till att vara förberedda inför varje intervju genom att ha läst igenom organisationens arbete för att kunna ställa berikande följdfrågor. I efterhand skickades en samtyckesblankett till intervjupersonerna som de fick skriva under över att deras
medverkan är frivilligt och bifoga blanketten tillbaka (se Bilaga 2- Samtyckesblanketter).
37
5.7 Analys och bearbetning av data
Analysering innebär att separera någonting till delar eller element (Kvale, 1996:184). För att analysera vårt material så har vi använt oss av en tematisk analys,
meningskoncentrering och meningskategorisering som enligt Ahrne och Svensson (2011) beskriver i deras bok Handbok i kvalitativa metoder innebär att man sammanfattar, kodar och kategoriserar den data man har för att det ska bli enklare att tolka och jämföra (Ahrne
& Svensson, 2011:194).
Vårt första steg var att vi började gå igenom vårt transkriberade material från början till slut flera gånger för att kunna få en god överblick (Ahrne & Svensson, 2011:196–197). Vi hade kategorier som gjorts i förhand och efterhand och har enligt meningskategorisering
förkortat olika meningar för att senare sortera in fraser och formuleringar och dela in de i olika teman/kategorier (Kvale, 1996:192). För att vårt material skulle bli mer överskådligt och jämförbart så använde vi oss av meningskoncentrering vilket innebär att man
sammanfattar naturliga meningsbärande enheter i texten till olika teman (Kvale, 1996:192).
Detta gör det möjligt för oss att korta ner vår text och samtidigt behålla innehållet. Nästa del handlade om att reducera vårt material genom att välja ut de delar som vi ansåg relevanta för våra forskningsfrågor (Ahrne & Svensson, 2011:194). Efter det var vi klara med vår meningskoncentrering och meningskategorisering och skapade våra teman. Med hjälp av relevanta tidigare forskning och teorier kunde vi analysera materialet.
Vi har i vår analys av texten varit väldigt försiktiga med vår redigering så att det inte påverkar reliabiliteten. I samband med det så har vi även tagit till oss av Ahrne & Svensson (2011) genom att vara självkritiska och reflekterat över hur vi själva som forskare påverkat materialet då de lyfter fram att man måste vara medveten om att ens egen inställning och teoretiska perspektiv styr vad man ser och hur man sorterar sitt material (Ahrne &
Svensson 2011,202).
5.8 Forskningens validitet, reliabilitet och generaliserbarhet
Validitet
Validitet förklarar Kvale som att författarna undersökt det som skulle undersökas och ingenting annat (Kvale, 1996:236). Bryman förklarar att validitet handlar om hur man observerar och identifierar det man utger sig för att mäta, och att om en studie är trovärdig i
38 andras ögon betyder det att validiteten är säkerställd (Bryman, 2012:390). Studiens syfte och frågeställningar har följt med genom hela arbetet, från skapandet av intervjufrågorna till presentationen av den tidigare forskningen. Författarna av denna studie har även höjt validiteten genom att ge våra respondenter tydliga strukturer för hur intervjun kommer att se ut, bland annat längden av intervjun, inspelningen av intervjun och syftet med intervjun.
Författarna har även varit noga med att förstå respondenterna rätt genom att stämma av under intervjuns gång om deras ord motsvarar författarnas tolkning. Författarna har även intervjuat organisationer som är ledande inom arbetet mot prostitution för att kunna få fram den mest trovärdiga bilden.
Reliabiliteten
Reliabilitet frågar om undersökningen är trovärdig och syftar på om resultatet hade blivit detsamma om undersökningen gjordes om på nytt (Bryman, 2012:390). Eftersom att vi intervjuat några av de ledande organisationerna som arbetar mot prostitution så anser vi att vår forskning har en stor reliabilitet och skulle generera samma resultat. Vid våra
intervjutillfällen så spelades samtalen in för att försäkra om att inte missa någon
information. Intervjuinspelningarna transkriberades till text för att sammanställa materialet och på så vis även undvika eventuella missförstånd som kan påverka forskningens
reliabilitet.
Generaliserbarhet
Författarna har utgått från en analytisk generaliserbarhet som innebär att man gör en övervägd bedömning om i vilken mån resultatet i uppsatsen kan ge vägledning för vad som skulle kunna vara fallet i en annan situation. I uppsatsen fall så innebär det att de teman som förekommer i denna uppsats även kan framkomma i studier av andra organisationer som arbetar under liknande omständigheter (Kvale, 1996:233).
5.9 Forskningsetiska överväganden
I undersökning ställs forskaren/forskarna inför flera etiska frågor och ställningstaganden.
Vetenskapsrådet (2017) skriver att etiska överväganden och riktlinjer har en stor betydelse för forskningens kvalitet. Speciellt när det kommer till utförandet av intervjuerna och presentationen i resultatet. När forskaren presenterar forskning på ett noggrant sätt kan
39 detta i efterhand användas för att utveckla samhället. Det är viktigt att beakta etiska
överväganden och riktlinjerna eftersom detta leder till att man tar hänsyn till individens värdighet och självkänsla (Vetenskapsrådet, 2017:8). I våra intervjuer försökte vi få våra deltagare i undersökningen att känna sig trygga, skyddade och även kunna behålla deras anonymitet. För att kunna utöva forskning bör forskaren förhålla sig till ett antal principer som beaktar individens värdighet. Bryman (2018) beskriver om fyra grundläggande principer. Dessa är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Nedan följer en förklaring av dessa grundläggande principer (Bryman, 2018:170–171).
Informationskravet innebär att våra respondenter var medvetna om forskningens syfte (Kvale, 1996:112). Samtyckeskravet som innebär att våra respondenter själva erhöll rätten att bestämma över sin medverkan (Bryman, 2018:170, Kvale 1996:116). Vi valde att informera respondenterna vid intervjutillfället kring deras medverkan och dess frivillighet.
Vi förklarade även vårt syfte med studien och handlingen innan vi började med intervjun och även frågade om samtycke till personens medverkan i studien. Vi förtydligade även att personerna när som helst kan avsluta intervjun eller inte svara på en viss fråga. Innan intervjun kom igång blev respektive respondent även informerade att en transkribering kommer att ske samt vid deras godkännande även en inspelning av samtalet.
Konfidentialitetskravet som innebär att respondenternas identitet ska vara anonymt så att allmänheten inte kan ta del av dem (Kvale, 1996:114). I våra intervjuer så har vi inte beskrivit vilka våra respondenter har varit och enbart nämnt organisationen de jobbar för.
Nyttjandekravet som innebär att våra insamlade uppgifter om varje person skall endast användas i forskningsändamål och inte får användas i andra uppgifter än den vetenskapliga forskningen (Bryman, 2018:179–171, Kvale, 1996:116). Studien har beaktat
respondenternas anonymitet och har därav valt att ändra deltagarnas namn. Vi valde att även avidentifiera de kommuner som respondenterna arbetar i för att tillfredsställa konfidentialitetskravet och nämner istället att de endast arbetar inom Stockholm och Kristinehamn.
40
5.10 Presentation av intervjupersoner
Våra intervjupersoner har bestått av individer som är aktiva i de stödverksamheter som är nämnda i punkt 2.3. Det är dessa personer som har bidragit till att denna studie har ett resultat och i denna del av uppsatsen så kommer vi att kort nämna deras bakgrund utifrån deras egna beskrivningar. Det finns cirka 20-30 personer i organisationerna och på grund av detta att det är omöjligt att identifiera de profiler som vi presenterar.
Framtid Stockholm
I organisationen Framtid Stockholm så har vi intervjuat en person som är socionom. Hen
I organisationen Framtid Stockholm så har vi intervjuat en person som är socionom. Hen