Organisationernas arbete

6.3.1 Samarbetet

I detta tema så kommer organisationernas samarbete med andra organisationer att nämnas.

Detta för att tydliggöra hur intervjupersonernas arbete går till.

Intervjuperson 1 samarbetar med olika verksamheter inom hela Stockholms stad beroende på vad individen har för behov av stöd. Intervjuperson 1 har som uppdrag att länka de prostituerade till andra verksamheter där de kan motta det stöd som krävs för att de ska kunna ta sig ut ur prostitution. Intervjuperson 1 har även egna samtal med målgruppen på deras önskemål men detta faller inte in på uppdraget hen fått. Intervjuperson 2 erbjuder egna samtalsstöd med kan även vända sig till MIKA mottagningen som är kommunens verksamhet och erbjuder stöd i form av att stötta upp för att komma ut ur prostitution.

Intervjuperson 2 samarbetar även med stödcentrum arbetar med unga brottsutsatta som har sex mot ersättning och har en stabil kontakt med respondenten för fortsatt behandling.

Polisen samarbetar respondenten med när en prostituerad önskar göra en polisanmälan. I dessa fall så hjälper intervjuperson 2 till med ett målsägandebiträde som stöttar under hela processen utöver att hjälpa till med att göra en polisanmälan. Intervjuperson 3 är en organisation som samverkar med flera myndigheter och även erbjuder utbildning till kommuner och verksamheter. Hen samarbetar mestadels med polisen och

åklagarmyndigheten samt med Migrationsverket när det kommer till asylärenden och sexhandeln. Intervjuperson 4 har likt de tidigare intervjupersonerna också samarbetat med MIKA mottagningen, Talita och polisen. Hen har även samarbetat med KAST (Köpare av sexuella tjänster) och 1000möjligheter.

54

“Jag länkar till Stockholms stad i helhet, Talita för skyddat boende till kvinnor och gällande frågor om pornografi. (…) polisen under sina spaningsarbete, MIKA

hälsa och MIKA mottagningen”. – Intervjuperson 1

“MIKA mottagningen som är kommunens verksamhet, Stödcentrum, socialtjänsten, läkare vid behov, polisen om man vill göra en polisanmälan”. – Intervjuperson 2

“Vi samarbetar främst med andra myndigheter och polisen och åklagarmyndigheten. Även migrationsverket vid asylärenden och sexhandeln.

Kommunförbundet i Stockholms län som heter Stor-Stockholm. (...) socialtjänsten i utbildningssyfte, Framtid Stockholm (ungdomsjouren) i vissa ärenden”. –

Intervjuperson 3

“Vi har använt oss av MIKA mottagningen för specifika ärenden då vi inte haft den kunskap som behövs. (…) KAST i Stockholm, Talita när det gäller skyddade boenden. Vid några tillfällen så har jag varit i kontakt med 1000möjligheter från

Stockholm. Polisen också när de prostituerade vill göra en polisanmälan”. – Intervjuperson 4

Eftersom våra intervjupersoner inte kan erbjuda all den hjälp som prostituerade är i behov av så har de uppgett att de samarbetar med andra organisationer som kan erbjuda det individuella stöd som de prostituerade behöver. Kuosmanen (2010) har i sin studie nämnt att i samband med lagstiftningens inträde 1999, så fick polismyndigheten extra resurser för att arbeta med prostitution och att Sverige har sedan 1980 talet upprättat speciella enheter som arbetar med prostitution i Stockholm, Göteborg och Malmö (Kuosmanen, 2010:261).

Dessa enheter syftar till MIKA mottagningen som samtliga intervjupersoner utöver intervjuperson 3 samarbetar med. I och med att socialarbetarens roll innebär att stötta klienten utifrån Empowerment teorin (Payne, 2015:376) så anser vi att våra

intervjupersoner lyckas göra det både i sitt arbete och genom att vara medvetna om deras gränser och våga ta kontakt med andra verksamheter som kan hjälpa att stötta de

prostituerade när de själva inte har möjligheten att tillförse de individuella stöden som krävs. Trots att alla intervjupersoner arbetar på olika sätt så har vi tolkat det som att de har likt Askheim (2007) gemensamma synpunkter kring de prostituerade, nämligen att den prostituerade individen är en människa som är ett aktivt och handlande subjekt och vill sitt

55 eget bästa genom att skapa rätt förhållanden och att intervjupersonerna utan denna positiva människosyn inte skulle kunna använda sig av Empowerment i deras stöd för att bevara de prostituerades existens (Askheim, 2007:19).

6.3.2 Stöd

Vi önskar först att förmedla läsaren om att stödet som organisationerna erbjuder inte nödvändigtvis är neutrala eftersom att organisationerna är politiskt styrda och kan

möjligtvis ha en politiskt styrd agenda bakom det stöd de erbjuder. Vi vill dock påpeka att dessa organisationer skall arbeta för folket och samhället och bör i sitt agerande inte vara politiskt styrda. Vi som uppsatsförfattare kan dock inte förbise möjligheten att en agenda kan existera och önskar tydliggöra det för läsaren.

Enligt våra intervjupersoner så erbjuder intervjuperson 1, 2 och 4 samtalsstöd i olika former. Dessa samtalsstöd är uppbyggda på ett sätt att kunna främja de prostituerade i att kunna ge dem den kraft de behöver för att kunna ta sig ut ur prostitutionen i samband med att bearbeta deras negativa upplevelser från barndomen.

Intervjuperson 3 arbetar i en organisation som består av flera myndigheter och uppgav att de inte utför samtalsstöd till individerna. Dock så utför dessa myndigheter inom

organisationen samtalsstöd när de kommer i kontakt med målgruppen. Intervjuperson 3 har som huvuduppgift att stärka det regionala arbetet för att kunna förebygga och bekämpa våld i nära relationer, prostitution och människohandeln för sexuella ändamål och kämpar även för att kunna utveckla och möjliggöra verksamheters erbjudande av stöd.

“Min uppgift är att länka och se till att de prostituerade får den hjälpen de behöver. (...) man kanske inte vill samtala med någon kurator på stödcentrum, då

kan jag ha kvar några kvar i samtal med mig”. – Intervjuperson 1

“Det trauma behandlingsmetod jag främst använder mig av utgår från KBT. (...) den metoden jobbar jag med när det kommer till PTSD. Framförallt sitter jag i individuella samtal med målgruppen (…) först hjälper jag dem att komma ut ur

prostitutionen, sen trauma behandlingen. Många vill ta kontroll och lära sig hantera sina tankar och känslor och ta kontroll (…) måste hjälpa dem att hitta

alternativa strategier än prostitution”. – Intervjuperson 2

56

“Vi erbjuder inte stöd direkt, vi har olika verksamheter som gör det, exempelvis MIKA mottagningen i Stockholm. Vi försöker göra det möjlig för verksamheter att

erbjuda målgruppen stöd och skydd”. – Intervjuperson 3

“Prostituerade kvinnor erbjuds samtalsstöd och skyddat boende. För utländska kvinnor har vi också återvändarprogrammet”. – Intervjuperson 4 Vi har tidigare nämnt att vägen in till prostitution kan ske på olika sätt och tydliggjort att det enligt den tidigare forskningen har att göra med negativa upplevelser i barndomen.

Enligt våra intervjupersoners citat ovan så har vi lyckats koppla deras arbete med teorin Empowerment. Empowerment beskriver Askheim (2007) som makt och kraft. Han

tydliggör att Empowerment ska hjälpa personer eller grupper som befinner sig i en maktlös position och ge dessa personer den styrkan och kraft för att komma ur maktlösheten.

Askheim hänvisar vidare till att klienten (de prostituerade) ska försöka motarbeta de krafter som får dem att uppleva sig nere och på så vis få mer inflytande över sina egna liv

(Askheim, 2007:18). Payne (2015) bygger vidare på Askheim och talar om att man kan uppnå detta genom att förbättra klientens förmåga och självförtroende (Payne, 2015:373).

För att klienten ska kunna få en förändring i sitt liv och få förståelse så talar Payne (2015) även om att det bör vara någon utomstående, exempelvis en socialarbetare, som ger dessa redskap som kan nyttja klienten att styra sitt liv på egen hand (Ibid).

Enligt våra intervjupersoners citat i samband med att ha kopplat det till teorin

Empowerment så tolkar vi det som att stödet som erbjuds av intervjupersoner är befintlig då våra intervjupersoner utöver samtalsstöd för att bearbeta sina traumatiska händelser (prostitutionen och barndoms upplevelser) även erbjuder de redskap för att kvinnorna ska kunna ta sig ut ur prostitution (Askheim, 2007:9). Våra intervjupersoner har även uttalat sig om att många av de prostituerade, främst de utländska har lågt förtroende till myndigheter.

Detta är på grund av att de utländska prostituerade oftast har korrupta myndigheter i deras hemländer. Enligt intervjuperson 1 & 2 så faller det låga förtroendet på att de svenska prostituerade inte fått det samhällsstöd som krävdes innan de blev prostituerade och har på grund av det fått ett lågt förtroende för arbetet myndigheten utför. Detta är enligt våra intervjupersoner ännu en anledning till att lagstiftningen i Sverige är bra då de

prostituerade inte utför någon kriminell handling vilket leder till att ett samarbete mellan

57 socialarbetaren och klienten redan från start kan komma igång och att förtroendet för

socialarbetarens stöd ökar eftersom att den prostituerade inte får några konsekvenser gentemot samhället.

58

7. Slutdiskussion

Studiens syfte har varit att undersöka hur olika organisationer arbetar med prostitution och upplever sexköpslagen, samt vilka faktorer de anser påverkar prostituerade kvinnors in- respektive utväg ur prostitution. Inriktningen har varit att förstå organisationernas arbete med prostitution, och förklara hur dessa intervjuade organisationer uppfattar lagstiftningen i arbetet samt hur de ser på prostitutionen i överlag. Studiens frågeställningar har varit: (1) Hur ser organisationers arbete ut med prostitution? (2) Hur upplever organisationer som bekämpar prostitution lagstiftningen i förhållande till arbetet? och (3) Vilka faktorer påverkar inträdet respektive utträdet i prostitution enligt organisationerna? I detta avsnitt diskuteras studiens resultat i förhållande till syfte och frågeställningar, den tidigare

forskningen och teorin, slutligen sammanförs studiens övergripande slutsats och förslag till vidare forskning.