Resultat i förhållande till valda teorier och tidigare forskning

7.1 Resultat i förhållande till valda teorier och tidigare forskning

Vi har efter vår analys av resultat med teorier och tidigare forskning fått en bättre bild av vad som idag utövas för kvinnor med erfarenhet av prostitution. Vi kan framförallt tydligt se att alla kvinnor i prostitution är oerhört viktiga för intervjupersonerna. Utifrån resultat och analys upplever vi att samtliga organisationer arbetar mer med kvinnor som är på väg ut ur prostitution. Enligt våra intervjupersoner har det framkommit att de förebyggande åtgärder som krävs för att hindra kvinnor att ta sig in i prostitution faller på samhällets olika aktörer som exempelvis skolkuratorer, socialtjänst, poliser med mera. Detta är något som de uppgett varit svårt på grund av att det ofta är psykisk ohälsa eller trauma som uppstått i barndomen och inte varit lätt att uppmärksamma i ett tidigt skede.

De har mycket olika redskap beroende på vad för typ av hjälp och stöd som behövs och beroende på vilken situation den prostituerade kvinnan befinner sig i.

Resultatet påvisar att alla organisationer erbjuder samtalsstöd och skyddat boende i samarbete med andra verksamheter. Syftet med deras arbete är att hjälpa de prostituerade att ta sig in i samhället genom att bearbeta sina negativa upplevelser och åstadkomma en utveckling. Intervjuperson 3 har inte en direkt kontakt med prostituerade men utbildar de resterande verksamheterna i hur bland annat dessa samtal ska hållas och hur de ska stötta

59 upp samt stödja de utsatta prostituerade. Till de utländska kvinnorna erbjuder

intervjuperson 4 dessutom ett stöd som inte erbjuds av de resterande organisationerna, nämligen återvändarprogrammet som innebär att de tar kontakt med den prostituerades hemland genom ambassaden.

Samtliga organisationer berättar att de använder sig av ett flertal redskap för att skapa kontakter med prostituerade kvinnor och andra myndigheter. Dessa arbetar med

Empowerment i syfte till att hjälpa kvinnor som prostituerar att behandla sina upplevelser och att uträtta en omställning i sina liv (Askheim, 2007:18). Av vårt resultat och analys kan vi förstå hur betydelsefullt det är med professionell hjälp för de prostituerade kvinnorna. I och med att dessa kvinnor lider av psykiska påfrestningar så är Empowerment väldigt viktigt i arbetet då även Payne (2015) förklarar att någon utomstående som exempelvis en socialarbetare bör ge relevant hjälp som de prostituerade kan använda för att styra sina liv och skapa en positiv självbild (Payne, 2015:373).

Ur resultatet har vi tolkat att organisationerna vi intervjuat omfattar det radikala feministiska perspektivet då de inte tror på att prostitution kan vara ett självvalt yrke genom att ha uppgett att det i deras erfarenhet endast har varit män som köpt sexuella tjänster och att de prostituerade anses leva i förtryck av dessa män (Gemzöe, 2012:45-46).

Organisationerna berättar hur gatuprostitutionen, som existerade förr, har förändrats utifrån sexköpslagen och den nya tekniken. Detta går även ihop med Kuosmanen (2010), Rocha et al. (2010) och Sanders (2007) undersökningar kring gatuprostitutionens utveckling av lagstiftningen och även den nya tekniken, dvs. interneten. Lagstiftningen visar sig med andra ord utifrån resultatet och analysen bidragit till en reducering av gatuprostitutionen i Sverige och istället ökat på prostitutionen via internet, och även på olika platser såsom hotell och lägenheter. Denna förflyttning av verksamhet har försvårat organisationernas arbete med prostitution enligt tidigare forskning och intervjupersonerna men är inte en konsekvens av lagstiftningen utan en konsekvens av teknikens utveckling (Kuosmanen, 2010:261).

Utifrån organisationernas utsagor gällande inträdet respektive utträdet ur prostitution kan vi tydligt se en koppling till den tidigare forskningen som hävdar att vägen in till prostitution är en effekt av (1) en sista utväg (Dodsworth, 2012:525-526), (2) en samling av negativa

60 upplevelser (McCarty, et al. 2014:1379) och (3) en svår uppväxt i barndomen (Månsson och Hedin, 1999:70). Vägen ut ur prostitution beror på flera olika anledningar, detta utbrott ser Månsson och Hedin (1999) som en vändpunkt i livet då man från att prostituera sig beroende på bland annat psykiska påfrestningar väljer tillslut att ta sig ur. Sanders (2007) nämner att återfall är väldigt vanligt, vilket går ihop med intervjupersonernas uttalanden och inga av organisationerna ser prostitution som något frivilligt utan bakomliggande faktorer såsom fattigdom, negativa upplevelser, övergrepp, trauma, dålig självkänsla och missbruk är några av de faktorer som bidrar till prostitution (McCarty, et al. 2014:1379).

Även samhällets strukturer enligt resultatet, så som lagar, värderingar och normer kan ha ett stor påverkan för kvinnor i sexarbete (Sanders, 2007:91-92).

Vi har utifrån vårt resultat ställt oss själva frågan om hur det ser ut när någon kvinna aktivt väljer att prostituera sig och redan har en stark självbild. Denna kvinna bör då omfatta både Empowerment teorin och vara liberal feminist eftersom att hon redan har den kraft och inte befinner sig i någon maktlöshet (Askheim, 2007:18) och samtidigt kräver att åtnjuta samma grundläggande demokratiska fri- och rättigheter som män (Gemzöe, 2012:31). Vi anser att denna hypotetiska kvinna, som enligt vårt resultat kan vara den så kallade ”lyckliga horan”

motsäger den tidigare forskningen och intervjupersoner som tydliggör att kvinnor som hamnar i prostitution har gjort det på grund av bland annat negativa upplevelser i barndomen (McCarty, et al. 2014:1379).

7.2 Övergripande slutsatser

Enligt resultatet så framkommer det tydligt att organisationerna har ett välfungerande samarbete och använder sig mycket av Empowerment för att stödja och stötta upp de prostituerade kvinnorna. Vi anser även att organisationerna tar sig an ett radikalt

feministiskt perspektiv eftersom att de likt det radikala feministiska perspektivet anser att prostitution är ett förtryck mot kvinnor. Detta kan relateras till empowerment teorin som handlar om att hjälpa dessa kvinnor ut ur maktlösheten genom att stärka dem och ge dem en positiv självbild. Organisationerna arbetar kurativt och använder empowerment som en metod och samarbetar med exempelvis polisen som arbetar förebyggande. Detta samarbete sker för att kunna uppnå maximal effekt och bekämpa prostitution samt hjälpa utsatta prostituerade.

61 Våra organisationer som vi intervjuat håller även med den tidigare forskningen och har uppgett att de prostituerade enligt intervjupersonernas erfarenhet haft negativa upplevelser i barndomen och att det krävs någon form av kritisk vändpunkt för att ta sig ut.

Lagstiftningen har även haft en stor påverkan kring organisationernas arbete då det främjar arbetet med de prostituerade. Våra intervjupersoner står även bakom att lagstiftningen har haft en positiv effekt i samhället men att den kan vidareutvecklas.

7.3 Förslag till vidare forskning

När det kommer till vidare forskning inom forskningsområdet så finns det flera områden att forska vidare om. Ett förslag till vidare forskning skulle kunna vara att istället undersöka de prostituerade kvinnornas perspektiv genom att förstå hur de själva upplever den hjälp och stöd de får av organisationerna. Genom att istället undersöka de prostituerade kvinnornas perspektiv och deras livssituationer skulle man kunna förstå vilka faktorer de själva anser påverkar inträdet och utträdet till prostitution, samt hur de själva upplever arbetet som organisationerna utför och hur sexköpslagen ger effekt. I denna studie har frågor som rört sig kring organisationernas arbete och uppfattningar kring prostitution behandlats. Det hade varit intressant att även studera utifrån de prostituerade kvinnornas perspektiv och jämföra med organisationernas perspektiv.

62

Litteraturförteckning