1
Perspektiv på prostitution
- En kvalitativ studie om organisationers arbete med prostituerade kvinnor
Av: Yamur Demirkiran och Hussein Al Janabi Handledare: Christophe Foultier
Södertörns Högskola | Institutionen för samhällsvetenskaper Kandidatuppsats 15 hp | Socialt arbete | Vårterminen 2020 Socionomprogrammet med storstadsprofil
2 Abstrakt
Prostitution har haft en lång historia i Sverige och har under de senaste 20 åren haft en drastisk förändring på grund av den svenska modellens lagstiftning att enbart kriminalisera köparen av sexuella tjänster. Vi har på grund av detta varit intresserade i hur arbetet med prostitution ser ut. Studiens syfte har varit att undersöka hur olika organisationer arbetar med prostitution och upplever sexköpslagen, samt vilka faktorer de anser påverkar prostituerade kvinnors in- respektive utväg ur prostitution. Våra frågeställningar i denna studie har varit, (1) Hur ser organisationers arbete ut med prostitution? (2) Hur upplever organisationer som bekämpar prostitution lagstiftningen i förhållande till arbetet? (3) Vilka faktorer påverkar inträdet respektive utträdet i prostitution enligt organisationerna? För att besvara dessa frågor har denna studie utgått ifrån en kvalitativ metod där intervjuer utförts med fyra olika organisationer. Organisationernas arbete kan sammanfattas i att de utför stödsamtal till de prostituerade och har även en positiv syn på lagstiftningen då de uppgett att den främjar deras arbete. Resultatet påvisar även organisationernas syn på de
prostituerade och de olika faktorerna till att kvinnor väljer att ta sig in eller ut ur
prostitution. I slutdiskussionen så har vi diskuterat vårt resultat i samband med våra valda teorier, tidigare forskning och litteraturstudier.
Titel: Perspektiv på prostitution - En kvalitativ studie om organisationers arbete med prostituerade kvinnor
Författare: Yamur Demirkiran & Hussein Al Janabi Antal ord: 17 752
Nyckelord: Prostitution*, Sverige* Feminism*, Gatuprostitution*, Sexarbete*, Sugardating*, Lag*
3 Abstract
Prostitution has had a long history in Sweden and has during the past 20 years had a drastic change because of the Swedish model legislation that aims at criminalizing the buyer of sexual services. In this context, we have been interested in the social work on prostitution and its potential changes in terms of organization. The purpose of the study has therefore been to focus on how different organizations work with prostitution, how they experience the legislation and what factors the organizations consider to influence the women’s entry and exit from prostitution. Our questions in this study have been, (1) How do organizations work with prostitution? (2) How do organizations that fight against prostitution experience the actual legal dispositions in relation to their work? (3) What factors influence the entry and exit into prostitution according to the organizations? In order to answer these
questions, this study has been based on a qualitative method in which interviews were conducted with four different organizations. The organizations work can be summarized in that they carry out counseling to the prostitutes and also have a positive view of the
legislation because it supports their work. The result also demonstrates the organization's view on the prostitutes and the different factors that lead to the process of entering or exiting the role of prostitution. In the final discussion we have discussed our results in connection with our chosen theories, previous research and literature studies.
Titel: Perspective on prostitution - A qualitative study on organization’s work with women prostitutes
Författare: Yamur Demirkiran & Hussein Al Janabi Antal ord: 17 752
Keywords: Prostitution*, Sweden* Feminism*, Streetwalker*, Sexworks*, Sugardating*, Law*
4
Förord
Först och främst vill vi framhålla att vi, Hussein Al Janabi och Yamur Demirkiran tar gemensamt ansvar för uppsatsens alla delar.
Vi vill först passa på att tacka våra intervjudeltagare som ställt upp på intervjuer och delat med sig av sina erfarenheter. Utan er så hade denna forskning inte varit möjlig att
genomföra. Vi önskar även att tacka våra nära och kära som stöttat oss under denna period.
Slutligen önskar vi att tacka vår handledare Christophe Foultier för hans stöd och feedback i uppsatsskrivandet.
5
Innehållsförteckning
1. Introduktion 7
1.1 Inledning och problemformulering 7
1.2 Syfte och frågeställningar 8
1.3 Begreppsdefinition 9
1.3.1 Prostitution 9
1.3.2 Prostitution via internet (Sugardejting) 9
1.4 Disposition 10
2. Bakgrund 11
2.1 Prostitutionen i historien 11
2.2 Prostitution i Sverige 12
2.3 Lagen om köp av sexuella tjänster 13
2.4 Stödverksamheter 15
3. Tidigare forskning 17
3.1 Sammanfattning av tidigare forskning 17
3.2 Sökprocess 18
3.3 Vägen in i prostitution 18
3.4 Vägen ut ur prostitution 20
3.5 Lagstiftningens effekter 22
4. Teoretiska utgångspunkter 25
4.1 Empowerment 25
4.2 Feministiska perspektiv 27
4.2.1 Radikalfeminism 28
4.2.2 Liberal feminism 29
4.2.3 Socialistisk feminism 29
5. Forskningsmetod och genomförande 31
5.1 Val av forskningsmetod 31
5.2 Avgränsningar 32
5.3 Semistrukturerade forskningsintervjuer 33
5.4 Förförståelse 34
5.5 Urval 35
5.6 Utförande av intervjuer 36
5.7 Analys och bearbetning av data 37
5.8 Forskningens validitet, reliabilitet och generaliserbarhet 37
5.9 Forskningsetiska överväganden 38
6
5.10 Presentation av intervjupersoner 40
6. Resultat och analys 42
6.1 Sexköpslagen 42
6.1.1 Prostitutionens utveckling efter sexköpslagen 42
6.1.2 - Intervjupersonernas förhållning/åsikt till sexköpslagen 45
6.2 Prostitution 47
6.2.1 Vägen in i prostitution 47
6.2.2 Vägen ut ur prostitution 48
6.2.3 Prostitutionens effekter 51
6.3 Organisationernas arbete 53
6.3.1 Samarbetet 53
6.3.2 Stöd 55
7. Slutdiskussion 58
7.1 Resultat i förhållande till valda teorier och tidigare forskning 58
7.2 Övergripande slutsatser 60
7.3 Förslag till vidare forskning 61
Litteraturförteckning 62
Bilaga 1 – Intervjuguide 66
Bilaga 2 - Samtyckesblankett 67
Bilaga 3 – Informationsbrev 68
7
1. Introduktion
1.1 Inledning och problemformulering
“We say that slavery has vanished from European civilization, but this is not true.
Slavery still exists, but now it applies only to women, and its name is prostitution”.
Victor Marie Hugo (1802-1885) Yvonne Svanström (2004) skriver i Framtiden i samtiden att det finns olika föreställningar om prostitution. Dessa diskussioner görs utifrån humanitära, moraliska, arbetsrättsliga eller feministiska perspektiv och diskuteras av debattörer, forskare och feminister (Svanström, 2004:294). Den stora frågan som grundar sig i dessa diskussioner handlar om kvinnors fria val och om det är möjligt för kvinnor att välja prostitution eller om det alltid handlar om tvång av olika slag. Den ena parten hävdar att prostitution är exploatering av kvinnor och att det fria valet inte existerar på grund av att kvinnor generellt sett är underordnade män i samhället. Den andra parten hävdar att prostitution handlar om kvinnors kroppsliga integritet och att kvinnorna själva ska få bestämma vad de gör med sina kroppar samt om de vill välja sexarbete som yrke eller inte (Svanström, 2004:295). Men debatten kring val och frivilligheten är inte så lätt att skilja. Kvinnofronten (2010) hänvisar till att alla val inte påvisar om valet är bra eller dåligt och att det handlar mer om vilka alternativ man har att välja på eftersom majoriteten av prostituerade ser prostitution som en tillfällig lösning ur en svår situation (Kvinnofronten, 2010).
Socialstyrelsen (2008) skriver i sin rapport Interventioner mot prostitution och
människohandel för sexuella ändamål att Sverige har sedan den 1 januari 1999, genom lagstiftning, ett förbud mot köp av sexuella tjänster. Lagen brukar i allmänhet omtalas som sexköpslagen och straff belägger alla som köper sexuella tjänster. Detta innebär alltså att de som säljer sexuella tjänster blir inte straffbelagda, vilket förklarar att lagen enbart kriminaliserar köparen (Socialstyrelsen, 2008:12). Anna Skarhed, dåvarande
justitiekanslern analyserade 2008 tillämpningen samt påföljden av den svenska
lagstiftningen. Analysen som redovisades den 1:a juli 2010 uppmärksammade framförallt på att antalet människor som utnyttjades i gatuprostitution halverades mellan år 1999-2008.
Prostitution via internet hade ökat hastigt i Sverige, dock inte på grund av lagen, utan med anledning av den ökade användningen av internet i allmänhet (Justitiedepartementet,
8 2016). Enligt socialstyrelsens (2007) rapport Kännedom om prostitution tas kontakten med prostituerade numera via hotell, krog och restaurang, dansställen, massageinstitut och lägenhetsbordeller. Utöver det har prostitution dessutom på senare tid även omfattat annonseringar på internet via hemsidor, bloggar, chattar och kontaktsidor (Socialstyrelsen 2007:7).
Med hänsyn till detta är studiens syfte att undersöka hur olika organisationer arbetar med prostitution, hur organisationer upplever lagstiftningen i förhållande till arbetet, samt vilka faktorer organisationerna anser påverkar prostituerade kvinnornas in- respektive utväg ur prostitution. I den föreliggande studien har vi intervjuat fyra olika organisationer som behandlar prostituerade kvinnor på olika sätt och valt att utgå från Askheims (2007) och Paynes (2015) Empowerment teori och Gemzöes (2012), O’Neill (2001) och Paynes (2002) feministiska perspektiv. Detta på grund av att organisationernas arbete är till för att stötta och stödja de prostituerade genom att kunna hjälpa dem att få en starkare självbild (Payne, 2015:390) samt att vidare ge dem den styrka som krävs för att komma ut ur maktlösheten (Askheim 2007:18). O’Neills (2001), Gemzöes (2012) och Paynes (2002) feministiska perspektivet är av betydelse för att kunna tolka om prostitution är ett patriarkaliskt förtryck (Gemzöe, 2012:45–46) eller en kamp för jämlikhet (Gemzöe, 2012:31).
1.2 Syfte och frågeställningar
Vår studie syftar till att undersöka hur olika organisationer arbetar för att stödja och skydda kvinnor som prostituerar sig eller tidigare har varit prostituerade. Genom att analysera organisationer vill vi även förstå varför och hur dessa kvinnor gick tillväga för att sig in i prostitution respektive ut, samt att ta reda på hur organisationer upplever den svenska lagstiftningen.
Studiens syfte förtydligas i följande frågeställningar:
● Hur ser organisationers arbete ut med prostitution?
● Hur upplever organisationer som bekämpar prostitution lagstiftningen i förhållande till arbetet?
9
● Vilka faktorer påverkar inträdet respektive utträdet i prostitution enligt organisationerna?
1.3 Begreppsdefinition
I denna del presenteras definitioner av olika begrepp som använts i studien. De viktiga begreppen som redogörs är: Prostitution och Prostitution via Internet (Sugardejting).
1.3.1 Prostitution
Prostitution är ett begrepp som kan innefatta allt från sexuella tjänster med ett visst mått av ömsesidighet till rena betaltjänster och vidare till tjänster präglade av tvång och utnyttjande (NE, 2020). Petra Östergren (2006) beskriver i hennes bok Porr, horor och feminister att termen prostituerad antyder passivitet och är en identitet eller ett slags socialt och
psykologiskt drag hos kvinnor vilket leder till att det är något som görs med kvinnan och inte något som kvinnan gör själv (Östergren, 2006:48).
1.3.2 Prostitution via internet (Sugardejting)
De vanligaste arenorna som existerar där det förekommer sex mot ersättning är
gatuprostitution och internetprostitution (Socialstyrelsen, 2015:21). Enligt Socialstyrelsen (2015) har tillgängligheten av sex mot ersättning ökat på grund av internetprostitution (Socialstyrelsen, 2015:13). Länsstyrelsens omfattningskartläggning (2015) visar även att antalet eskort annonser som riktar sig till män som köper sexuella tjänster av kvinnor har ökat påtagligt de senaste åtta åren från 304 annonser upp till 6 965 annonser
(Länsstyrelsen, 2015:10). Enligt Scott Cunningham och Todd D. Kendalls (2010) forskning The changing face of sex work så förklarar forskarna att internet exponentiellt ökat både klienter och även de prostituerades förmåga till att; (1) nå större grupper av potentiella klienter, (2) bygga upp sitt rykte för att kunna ge hög kvalité av service och (3) använda sig av en screeningmetod för att minska risken för att bli upptäckt eller även för att undvika oönskade klienter (Cunningham, S. Kendalls, T.D. 2010:275).
10
1.4 Disposition
Studien är indelad i sju kapitel. Studien inleds först och främst med det första kapitlet Introduktion som presenterar studiens inledning och problemformulering, syfte och
frågeställningar och begreppsdefinitioner. Det andra kapitlet är en Bakgrund av det område som ska undersökas och är indelad i fyra olika delar; prostitutionens historia,
prostitutionen i Sverige, lagen om köp av sexuella tjänster samt stödverksamheter där en bakgrundsinformation om samtliga intervjuade organisationer presenteras. Det tredje kapitlet är Tidigare forskning som presenterar studiens befintliga forskning i relation till studiens område som ska undersökas, och är indelad i fyra olika delar. Kapitlet inleds först med sökprocessen, sedan en kort sammanfattning av de tre formulerade teman som är;
vägen in i prostitution, vägen ut ur prostitution och lagstiftningens effekter. Det fjärde kapitlet är våra Teoretiska utgångspunkter och presenterar de teorier som behandlas i analysen av det material som samlats in till denna studie. De behandlade teorierna är;
empowerment och det feministiska perspektivet. Det femte kapitlet Forskningsmetod och genomförande beskriver studiens val av forskningsmetod, studiens avgränsningar, studiens tillvägagångssätt för datainsamling, dataanalys, databearbetning, urval, information om hur studien förhållit sig till forskningsetiska principerna och till sist en kort presentation av intervjupersonerna. Det sjätte kapitlet, resultat och analys, beskriver studiens insamlade data och även en analys av det data som samlats in relaterat till studiens teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning. Det sjunde kapitlet, vilket är det sista kapitlet, är slutdiskussion och består av en sammanfattning och en slutlig diskussion av studiens resultat och analys med hjälp av teorier och tidigare forskning, samt slutsatser kring det undersökta ämnet och även förslag till vidare forskning.
11
2. Bakgrund
Nedan förklaras en kort beskrivning om prostitutionens historia, om prostitutionen i Sverige och en utläggning av Sveriges lagstiftning om köp av sexuella tjänster samt en beskrivning av organisationer som medverkat i studien.
2.1 Prostitutionen i historien
Prostitution och människohandel för sexuella ändamål är något som ur olika faktorer påverkar individer, myndigheter, olika professioner, organisationer, lagstiftare och andra aktörer. I dagsläget finns det en mängd olika verksamheter som arbetar för att bekämpa prostitution genom att exempelvis bemöta det på gatan och på internet. Den synliga gatuprostitutionen finns i Sveriges storstäder, vilket är: Stockholm, Malmö och Göteborg.
Sedan ett antal år har socialt arbete kring prostitution inletts, framförallt 1979 i Stockholm, 1977 i Malmö och 1981 i Göteborg. Trots en konstant förändring av organisationernas arbetsformer och organisering finns det samtliga prostitutionsgrupper kvar i storstäderna (Socialstyrelsen, 2008:12).
Kajsa Ekis Ekman (2010) benämner prostitution i Varat och Varan som världens äldsta yrke som blivit en stor business världen över (Ekman, 2010:11). Ett annat sätt att tala om prostitution är så kallad sexarbete. Sexhandeln genom historien har varit ett högst könad fenomen och fortsätter anses handla framförallt om kvinnor och om flickor som säljs till män. Ekman beskriver vidare att 98 % av de som säljs i människohandel i världen är kvinnor och flickor och att en minoritet består av män och pojkar som säljs till andra män (Ekman, 2010:12). Prostitution benämns vidare i olika länder och olika tider vara ett arbete som alla andra, detta för att det inte ska upplevas som en kränkning av det prostituerades rättigheter. En kontroll av sexhandeln utifrån myndigheter kan utföras om sexhandeln legaliserar och de prostituerade kan på detta sätt enligt Ekmans (2010) förklaring starta fackföreningar och få bättre betalt. Hon säger vidare att prostitution betraktas som oskadlig och verkställs mellan två vuxna samtyckande individer. Idén att prostitution kan vara ett arbete förs fram av forskare som Susanne Dodillet och Don Kulick samt debattörer som Petra Östergren och Maria Abrahamsson (Ekman, 2010:12). Ekis Ekman (2010) berättar även att International Labour Organization (ILO) 1998 förespråkade andra länder att
12 legalisera prostitution för att kunna kontrollera den och ta del av inkomsterna. Detta
förverkligade Nya Zeeland, Tyskland, Holland samt vissa delar av Australien medans Sverige och Norge använde sig av en annan arbetsform som ansågs som en brytningspunkt i prostitutionens historia på grund av att man endast kriminaliserar köparen (Ekman, 2010:11). Ekman konstaterar att staten tjänar på prostitutionen, bara i Tyskland omfattar prostutionsindustrin 1,2 miljoner manliga köpare varje dag där cirka 400 000 kvinnor säljer sexuella tjänster. Detta är en prostitutionsindustri i Tyskland som beräknas vara värd sex miljarder euro årligen (Ekman, 2010:11).
2.2 Prostitution i Sverige
En så kallad Prostitutionspyramid som presenteras i Prostitution i Sverige - bakgrund och åtgärder (SOU 1981:71) illustrerar att prostitution avser fem skikt (Figur 1). Utredningen som presenteras förklarar att gatuprostituerade upplevde deras prostitutionsförhållanden som mest påfrestande på grund av att de hade minst val att välja sina kunder och drabbades mest av våldshandlingar. Det var även i denna kategori som de flesta prostituerade hade en missbruksproblematik eller var minderåriga prostituerade, (SOU 1981:71:62–63).
Figur 1: En prostutationspyramid som illustrerar prostitutionens fem skikt.
Enligt Linda Cusicks (2002) studie Youth prostitution: A Literature Review. Child Abuse Review hamnar man i prostitution på grund av olika sociala problem som uppstår i barndomen. Cusick (2002) hävdar att dessa sociala problem bland annat kan bestå av
13 sexuella övergrepp, dåliga familjeförhållanden, konflikter i familjen med mera (Cusick, 2002:5). Dessa sociala problem stämmer överens med socialstyrelsens utbildningsmaterial Sex mot ersättning (2015) som beskriver att de bakomliggande orsakerna kring sex mot ersättning inte har några enkla eller entydiga svar och kan se annorlunda ut för varje enskild individ. En persons väg in till prostitution kan exempelvis ske i samband med en kaotisk livssituation med inslag av droger, handla om en traumatisk kris i samband med ett sexuellt övergrepp eller även ske på grund av dödsfall eller skilsmässa (Socialstyrelsen, 2015:27).
Socialstyrelsen (2015) förklarar även vidare att de prostituerade anses som en heterogen grupp vilket innebär att det bland annat finns de som säljer sex tillfälligt och sporadiskt och de som kombinerar det med andra sysselsättningar, studier eller sjukpension och de som ser det som sin huvudförsörjning (Socialstyrelsen, 2015:12). Det finns även de som säljer sex som eskort vilket kan innefatta mer än sexuell kontakt genom social och personlig service, t.ex. som resesällskap eller annat socialt umgänge. Pengar, finansiering av droger, uppmärksamhet och bekräftelse är några av skälen till att ha sex mot ersättning. Det har även förekommit att sex mot ersättning kan fungera som en form av ångestdämpning och kan vara en del av ett självskadebeteende (Socialstyrelsen, 2015:12).
Personer som vistas i Sverige kan utan uppehållstillstånd, även så kallade papperslösa eller irreguljära migranter använda sig av sex mot ersättning som en potentiell inkomst. Detta gäller även EU-medborgare som vistas i landet under en kortare tid (Socialstyrelsen, 2015:20). Socialstyrelsen förklarar även att det kan finnas personer som är offer för människohandel för sexuella ändamål och att de flesta är kvinnor som härstammar från Östeuropa och Nigeria (Socialstyrelsen, 2015:21). Enligt polisens utsago så beskrivs tre av fyra prostituerade vara kvinnor och flickor från fattiga länder som hamnat i prostitution i samband med människohandel, fattigdom eller våld (Justitiedepartementet, 2016). Vidare så uppskattas de prostituerade bestå av personer mellan 18-30 år (Länsstyrelsen, 2015:10).
2.3 Lagen om köp av sexuella tjänster
För att förtydliga läsandet och få en god inblick av studien har vi valt att även skriva ut en kort beskrivning av lagstiftningen kring prostitution. Den första januari 1999 så blev
Sverige det första landet i världen som kriminaliserade köpet men inte säljandet av sexuella
14 tjänster (Regeringskansliet, 2016). Lagen tydliggör att den som köper sex av en
prostituerad utför en brottslig handling, men den som däremot säljer tjänsten straffas inte för detta (SFS 2011:517). I och med att lagen har som fokus att straffbelägga de som köper sexuella tjänster och inte de som säljer kan detta resultera till både för- och nackdelar för de prostituerade (Socialstyrelsen, 2007:44–45). Kvinnofronten (2013) beskriver att färre män har på grund av införandet av lagen köpt sexuella tjänster från kvinnor för att de är
medvetna om vilka följder detta medför. Till följd av detta kan nackdelen med lagen vara för de kvinnor som frivilligt vill vara kvar i prostitution att färre män väljer att köpa sexuella tjänster. För de som däremot vill ta sig ut ur prostitution kan lagen vara till fördel då det enbart är köparen som blir straffbelagd och det därmed blir lättare för säljaren att söka hjälp utan att få några rättsliga konsekvenser (Kvinnofronten, 2013).
Lagen om köp av sexuella tjänster ansågs vara kontroversiell både nationellt och
internationellt och fick mycket kritik från landets invånare. I dagsläget så har flera länder anpassat sig efter den svenska modellen, bland annat Island, Norge, Frankrike, Kanada, Irland med mera, samt att lagen fått över 70 % av invånarnas stöd efter lagen trädde i kraft.
(Regeringskansliet, 2016). Socialstyrelsen (2008) skriver i sin rapport att lagstiftningen kring prostitution skiftar. Sverige utmärker sig med sin sexköpslag som säger att det är förbjudet att köpa eller försöka köpa sexuella tjänster medan försäljning av sexuella tjänster inte är straffbart (Socialstyrelsen, 2008:12).
Nedan följer Brottsbalkens 6 Kap, 11§ som består av lagen om köp av sexuella tjänster.
“Den som, i annat fall än som avses förut i detta kapitel, skaffar sig
en tillfällig sexuell förbindelse mot ersättning, döms för köp av sexuell tjänst till böter eller fängelse i högst ett år.
Vad som sägs i första stycket gäller även om ersättningen har utlovats eller gett av någon annan”. (SFS 2011:517).
15
2.4 Stödverksamheter
De organisationer som vi intervjuat har bestått av institutioner som arbetar för att bekämpa prostitution i samband med att erbjuda stöd till säljare såväl köpare. Av de fyra
verksamheter som intervjuats har de första tre; Framtid Stockholm, Operation kvinnofrid och 1000 Möjligheter som presenteras nedan medverkat från Stockholm och Nationellt metodstödsteam (NMTSverige) som presenteras sist medverkat från Kristinehamn.
Framtid Stockholm - Stockholm
Framtid Stockholm är en kommunal verksamhet som erbjuder öppenvårdsinsatser för målgruppen barn och unga samt deras familjer. Verksamheten utbjuder sociala stöd- och behandlingsinsatser för framförallt ungdomar, föräldrar och samarbetspartners. Syftet med verksamheten är att erbjuda stöd i tidig ålder genom lämpliga insatser inom verksamheten eller genom externa aktörer. Verksamheten drivs av Socialförvaltningen och är en
sammanslagning av olika enheter på Socialförvaltningen. Organisationer som ligger under enheten Framtid Stockholm är bland annat Maria Ungdomsenhet, Ungdomsjouren, Mini Maria och Stödcentrum. I och med att studiens syfte är att undersöka hur olika
organisationer arbetar med prostitution och upplever sexköpslagen, samt vilka faktorer de anser påverkar prostituerade kvinnors in- respektive utväg ur prostitution så har vårt fokus legat på Prostitutionsgruppen som tillhör Ungdomsjouren (Insatskatalogen, 2019).
Operation kvinnofrid - Stockholm
Operation kvinnofrid är en samverkansplattform där flera myndigheter inom Stockholms län arbetar gemensamt. Myndigheterna arbetar för att motverka och kämpa mot
prostitution, våld i nära relation, hedersrelaterat våld och förtryck, människohandel för sexuella ändamål och även sexuellt våld fristående av relation. Myndigheterna som deltar i samarbetet är Länsstyrelsen, Kriminalvård, Polisen, Region Stockholm, Stockholms stad och Storstockholm som representerar länets 26 kommuner. Genom en styrgrupp, en samordningsgrupp, en samordningskoordinering och behovsstyrda utskott styrs arbetet inom samverkansplattformen och organiseras. Styrgruppen består av de överordnade medlemmarna som i sin organisation har det allomfattande ansvaret för att utföra
fastställda ingrepp. Samordningsgrupper har som uppgift att samordna styrgruppen genom att ge förslag, följa upp och analysera åtgärder och aktiviteter. Samordningskoordinatiorn
16 har ett övergripande ansvar som leder arbetet i samordningsgruppen. Behovsstyrda utskott leder specifika förvaltningsarbeten och projekt (Operation Kvinnofrid, 2020).
Operation Kvinnofrid har som syfte att stärka det regionala och lokala arbetet för att motverka och kämpa våld och att utveckla villkoren mellan länets aktörer. Målet är att beakta utsatta vuxna och barn samt att erbjuda samhällets skydd- och stödinsatser oberoende av var i länet en bor. Verksamheten vill även stödja personer som utför våld genom att tillhandahålla relevanta insatser (Operation Kvinnofrid, 2020).
1000 möjligheter - Stockholm
Organisationen 1000 möjligheter är en organisation som startades år 2010 och blev
Sveriges första ungdomsjour. Organisationen arbetar förebyggande och stödjande med barn och unga som målgrupp utifrån en förståelse av makt, kön, genus och våld. Organisationen har även expertkunskap när det gäller killars våld mot tjejer och våld i ungas
partnerrelationer samt unga i prostitution och människohandel.
Det har ett samarbete med MIKAmottagningen, stödcentrum för unga brottsutsatta och även polisen om det skulle krävas (1000möjligheter, 2018).
Nationellt metodstödsteam (NMTSverige) - Kristinehamn
NMT är ett operativt nätverk som står för det Nationella metodstödsteam och leds av Jämställdhetsmyndigheten och består av myndigheter som arbetar mot prostitution och alla former av människohandel. Det är länsstyrelsen som leder NMT som är tänkt att fungera som en strategisk resurs för att utveckla och effektivisera samverkan mellan främst myndigheter. NMT fokuserar särskilt på att stödja arbetet i de län och regioner som har begränsad erfarenhet av arbete mot prostitution och människohandel. En viktig funktion inom NMT:s arbete är att få fram relevant utbildnings- och informationsmaterial och bedriva utbildningar i området (NMTSverige, 2020).
17
3. Tidigare forskning
I denna del av uppsatsen så kommer vi att nämna den tidigare forskningen. Vi anser att det är nödvändigt att presentera akademiska bidrag i detta fält innan man börjar fundera på den teoretiska och metodiska delen i uppsatsen, eftersom att den tidigare forskningen hjälper läsaren att förstå fältet och hur de institutionella aktörerna behandlar fältet. Det är även värt att skriva om tidigare forskning för att ämnet diskuteras av många forskare som skrivit viktiga studier som ämnet bygger på. Dessa studier är uppbyggda på strategiska frågor som är gjorda för att både utforska de prostituerades utsatta situation och för att bekämpa den.
Vår tidigare forskning kring prostitution innefattar fyra delar. Den första delen är vår sökprocess av tidigare forskning, därefter följer en kort sammanfattning av våra
formulerade teman och till sist presenteras våra tre teman som är: vägen in i prostitution, vägen ut ur prostitution och lagstiftningens effekter.
3.1 Sammanfattning av tidigare forskning
Tema 1 - vägen in i prostitution hänvisar till de individuella och samhälleliga faktorer som leder till att man introduceras till prostitution, detta beskrivs ur Månssons & Hedins (1999) studie i Breaking the Matthew effect - On women leaving prostitution, ur Dodsworths (2011) studie Pathways through Sex Work: Childhood Experiences and Adult Identities och även ur McCartys, Benoits och Janssons (2014) studie Sex Work: A Comparative Study.
Tema 2 - vägen ut ur prostitution hänvisar till de olika faserna som individer går igenom under sitt utträdande. Detta tema går även igenom de strukturella och individuella
faktorerna som påverkar valet att ta sig ut ur prostitution. I beskrivning har vi använt oss av Fuch Ebaughs (1998) litteratur Becoming an ex - The process of role exit, Månssons &
Hedins (1999) studie Breaking the Matthew effect - On women leaving prostitution och av Sanders (2007) studie Becoming an ex-sex worker: Making transitions out of a deviant career.
Tema 3 - lagstiftningens effekter hänvisar till hur lagstiftningen påverkat prostitution ur ett samhällsperspektiv, statligt perspektiv och hur prostitution utvecklats med tiden. Studier som vi har använt oss av i tema 3 är av Kousmanens (2010) rapport Attitudes and
18 perceptions about legislation prohibiting the purchase of sexual services in Sweden som även i sina förklaringar nämner kort om Månssons & Hedins (1999) forskning, och även av Luis E.C. Rocha, Fredrik Liljeros och Petter Holme (2010) studie Information dynamics shape the sexual networks of internet-mediated prostitution. Dessa tre teman anses vara relevanta i och med att de ger oss en grundläggande bakgrund kring syftet av vår studie.
3.2 Sökprocess
Vid sökning av tidigare forskning har vår avsikt varit att få en djupgående u ppfattning kring hur framförallt organisationernas arbete med de prostituerade kvinnorna ser ut, samt att förstå vilka bakomliggande faktorer som utgör att kvinnor väljer att prostituera sig eller ta sig ut ur prostitution. Vi har även eftersökt lagstiftningens inverkan på människorna i samhället och organisationernas arbete. Vår tidigare forskning utgörs från en samling tidskrifter och böcker som använder sig av en kollegial granskning, även så kallad “peer- reviewed”. Peer-review är enligt Bildtgård & Tielman (2007) en referentgranskning och en process som används vid akademisk publicering av vetenskapliga artiklar (Bildtgård, Tielman, 2007:18–19). De databaser som använts för att hitta relevanta studier var Södertörn högskolas databas Söderscholar, Diva och Scopus. För att hitta tidigare forskning av relevans så har dessa sökord använts i databaserna; Prostitution*, Sweden*
Feminism*, Streetwalker*, Sexworks*, Sugardating*, Law*. Vi har valt att utgå från både nationella och internationella studier för att kunna få en helhetsbild kring hur prostitution presenteras och förklaras. Vi har även använt oss av relevant kurslitteratur från
utbildningen och sökmotorer som Google scholar med samma nyckelord som är nämnda ovan. Samtliga sökningar har givit oss en mängd relevant litteratur, artiklar och forskningar för denna studie.
3.3 Vägen in i prostitution
I Månsson och Hedins (1999) forskning Breaking the Matthew effect - On women leaving prostitution (1999) så har forskarna utfört djupintervjuer med kvinnor som befunnit sig i prostitution för att ta reda på vad de bakomliggande faktorerna som påverkade inträdet till prostitution var. Forskarna har i deras studie kommit fram till att majoriteten av kvinnorna hade dåligt ekonomiskt kapital (Månsson & Hedin, 1999:70). Forskarna berättar vidare att det var cirka 75 % av kvinnorna i studien som upplevde en svår uppväxt i barndomen där
19 även 43 % av de som hade en svår uppväxt upplevde sexuellt övergrepp. Kvinnorna i studien har även haft känslomässigt försummande föräldrar och även ett flertal olika sociala problem (Månsson & Hedin, 1999:70).
I Pathways through Sex Work: Childhood Experiences and Adult Identities undersöker Jane Dodsworth (2012) prostituerade kvinnors subjektiva upplevelser i Storbritannien (Dodsworth, 2012:523). Dodsworth (2012) belyser utifrån kvinnors berättelser att en bidragande faktor till att ta sig in i prostitution visat sig vara framförallt på grund av barndomsupplevelser som kännetecknats av missbruk, trauma och övergrepp. Dessa faktorer anses påverka beslut som tas och handlingar som utförs (Dodsworth, 2012:526).
Även Bill McCarty, Cecilia Benoit & Mikael Jansson (2014) skriver i sin studie Sex Work:
A Comparative Study att negativa upplevelser i barndomen och ungdomen kan orsaka till trauma som sedan kan anses som en bidragande faktor i kvinnors delaktighet i sexarbete (McCarty, et al. 2014:1379). Enligt studiens forskning finns det ett antal vägar som leder till delaktighet i sexarbete. Weitzer (2010) presenterar i Sex Work: A Comparative Study två använda metoder; förtrycks perspektivet och empowerment perspektivet (Weitzer i McCarty, et al. 2014:1379). Enligt förtrycks perspektivet är fysiska och sexuella övergrepp mot barndom, familjens instabilitet, fattigdom, hemlöshet och droganvändning en
bidragande faktor till tidiga delaktighet i sexarbete. McCarty et al. (2014) förklarar vidare att dessa negativa upplevelser kan skapa psykologiska konsekvenser som exempelvis dålig självkänsla, ångest, främling, belastning och depression (McCarty, et al. 2014:1379).
Motsatsen till denna metod är empowerment perspektivet som fokuserar mer på faktorer som förekommer sent under ungdomen och är framväxande i vuxen ålder. Perspektivet belyser människors beslut att arbeta i branschen. Personer med låg utbildning och kort arbetslivserfarenhet har oftast inga anställnings förmågor. Detta kan orsaka till att dessa personer kan vara mer öppna för att överväga sexarbete än en mer omfattande och
utbildade arbetare som har fler valmöjligheter. Majoriteten av sexarbetet är en enkel väg att tjäna pengar och kräver ingen utbildning (McCarty, et al. 2014:1379–1380).
Jane Dodsworth (2012) förklarar att kvinnor som valt att ta sig in i prostitution på grund av olika anledningar hade i stort sätt en gemensam uppfattning som var att de ansåg att de inte har något annat val än att hålla sig involverade i sexarbetet (Dodsworth, 2012:525–526).
Många av dessa kvinnor har upplevt traumatiska händelser där de drabbats mest av sina skyddsfaktorer, vilket är framförallt föräldrarna. En viss grupp av dessa kvinnor ansåg
20 sexarbete som deras identitet och inte bara som ett arbete, medans en annan grupp
betraktade sexarbete som enbart ett arbete där delaktigheten är frivillig. Dodsworth (2012) säger vidare att kvinnor som ansåg att det är de som avgör och fattar beslut i delaktigheten hade inte påverkats i samma grad av sina skyddsfaktorer precis som vissa andra hade. De hade nämligen utvecklat starkare relationer till sig själva och förbättrat deras
motståndskrafter (Dodsworth, 2012:527–528). Dodsworth (2012) diskuterar att dessa kvinnor som hade en utvecklad motståndskraft hade en säker bas som påverkade deras förmåga att hantera delaktigheten i sexarbete och bibehålla en balans mellan yttre, privata och offentliga vägar (Dodsworth, 2012:532–533). Vidare tydliggör författaren att risk- och skyddsfaktorer har en betydande inverkan på individens förmåga att hantera risk och bygga motståndskraft (Dodsworth, 2012:522).
3.4 Vägen ut ur prostitution
Det finns många olika påståenden till att en individ som är i prostitution väljer att nedlägga sin tidigare roll och göra en livsstilsförändring. Det finns forskning som redogör att det finns en del stödjande relationer eller sociala band som kan ha ett inflytande i
utträdesprocessen. Fuch Ebaugh (1988) nämner i hennes litteratur Becoming an ex - The process of role exit att lämnandet av en roll kan anses som en unik social process (Fuchs Ebaugh, 1988:181) och att den består av fyra faser. Den första fasen förklarar hon som första tvivlen och berättar att en individ först ifrågasätter och upplever tvivel kring sin aktiva roll (Fuchs Ebaugh, 1988:41). Den andra fasen handlar om att söka alternativ och är en fas som karaktäriseras av vaga och otydliga alternativ som i ett senare skede kan bli tydligare och slå fast genom medveten övervägning och planering (Fuchs Ebaugh,
1988:87). Den tredje fasen beskrivs som vändpunkten och sker ofta på ett dramatiskt sätt i samband med externa event (Fuchs Ebaugh, 1988:123). Dock så kan denna fas även komma gradvis, efter ett långt övervägande (Fuchs Ebaugh, 1988:124). Den fjärde och sista fasen handlar om skapandet av den före detta rollen vilket sker när en individ som tidigare lämnat sin roll lyckas frigöra sig från de ting som återstod i den gamla rollen och påbörjar skapandet av en ny identitet (Fuchs Ebaugh, 1988:149).
Månsson och Hedin (1999) har utgått från Fuch Ebaugh (1998) och förklarat att vägen ut ur prostitution kan variera beroende på individen. De förklarar att det finns kvinnor som snabbt kunde lämna prostitutionen och som ansågs ha en ”halv fot” in i prostitution. Dessa
21 kvinnor kallar författarna för ”gäst underhållare”. Det fanns även kvinnor som upplevde flera år av prostitution och var ”fångar” i prostitutionen. Dessa kvinnor upplevde
författarna ha uppnått gränsen av vad som är existentiellt uthärdligt (Månsson & Hedin, 1999:71).
Månsson och Hedin förklarar att vägen ut kan bero på flera olika anledningar, men att de kritiska situationer som lett till att man bryter sig loss från prostitution ofta beskrivs som stora dramatiska livshändelser (Månsson & Hedin, 1999:71). I studien förklarar författarna att kvinnorna upplevde en tydlig vändpunkt i deras liv, något dessa kvinnor kallade för ett
”uppvaknande händelser”. En annan typ av händelse som förklaras av kvinnorna är de traumatiska vilket ofta sker i samband med upplevelser av våld. En tredje form av
vändpunkt sker i form av ett positivt livsförändrande händelse och kan vara genom att man blir kär, får ett barn, skaffar sig ett riktigt jobb etcetera (ibid).
Sanders (2007) har i sin studie Becoming an ex-sex worker: Making transitions out of a deviant career forskat kring faktorer som orsakat till att individer har tagit sig ur
prostitution och lämnat den rollen. Sanders (2007) avsikt är att studera kring vad som varit avgörande för dessa kvinnor att ta sig ut ur prostitution (Sanders, 2007:91). Studien visar att en faktor till att ta sig ur kan vara på grund av oförutsedda livshändelser som
exempelvis graviditet eller nyfödda barn. Graviditet eller nyfödda barn kan vara en bidragande faktor till att lämna rollen då kvinnor på grund av dessa anledningar kan tänka annorlunda om sina kroppar, vilket är motsägande med att sälja sexuella tjänster och visa sina kroppar som en ekonomisk tillgång (Sanders, 2007:82). Sanders (2007) menar vidare att det finns kvinnor som har under en längre tid spekulerat på utträdesprocessen på så sätt att bryta sina invanda mönster och försöka finna en annan utväg till att försörja sig. Detta har pågått genom en gradvis planering då vissa under ett tidigt skede har upptäckt att deras situation är ohållbar att de ser i slutändan prostitution som en belastning.
Forskaren förklarar att prostitution kan vara en karriär som är svårt att gå ur direkt där återfall är många gånger vanligt då det är en väg att tjäna snabba pengar vid behov (Sanders, 2007:74–95). I och med att dessa prostituerade individers handlingsutrymme grundar sig till stor del på de lagar, normer och värderingar som samhället har anser Sanders (2007) att samhällets sociala strukturer har ett stort inflytande för individer inom sexarbete. Eftersom att vissa länder även betraktar sexuella handlingar som kriminellt
22 gentemot en del som upprättat lagar där den som är antingen köparen eller säljaren blir kriminaliserad säger Sanders (2007) att samhällets struktur på grund av detta har en stor påverkan hos dessa individer (Sanders, 2007:91–92).
Sanders (2007) har baserat sin studie på analysen av kvinnor som lämnat rollen som prostituerade. Resultatet av hur kvinnorna gått tillväga för att lämna prostitution presenterar författaren som en modell som består av fyra dominerande vägar ut ur prostitution. Den första vägen förklarar hon som (1) reaktionär och innebär att den prostituerade kvinnan är införstådd med de konsekvenser prostitution kan ge. Den andra dominerande vägen är (2) gradvis planering och kan förklaras som att kvinnan får klarhet i att hon inte alltid vill vara aktiv inom sexarbete. Den tredje vägen kallar författaren som (3) naturlig process och innebär att kvinnan inser att tiden som prostituerat är över. Den fjärde och sista dominerande vägen förklarar författaren som (4) yo-yoing och avser de kvinnor som påbörjat och avslutat sin prostituerade roll många gånger om och insett att det måste upphöra (Sanders, 2007:5-6).
Sanders (2007) påpekar att hon avviker från Månssons & Hedins (1999) studie genom denna modell. Författaren håller till en viss del med om Månssons och Hedins (1999) förklaring gällande faktorerna till kvinnans utväg i prostitution (Sanders, 2017:91). Dock påpekar hon att utträdet är istället framträdande av strukturella faktorer och inte genom individuella motiv. Sanders (2009) belyser att kvinnans känslomässiga engagemang är det viktigaste medlet som krävs för livsstilsförändring, men när det kommer till att vilja ta sig ut ur prostitution så ligger fokuset mer på förhållandet mellan individen och dennes relation till samhällets sociala konstruktion (Sanders, 2007:91).
3.5 Lagstiftningens effekter
Jari Kuosmanen (2010) belyser i sin rapport Attitudes and perceptions about legislation prohibiting the purchase of sexual services in Sweden att Sveriges lagstiftning som
förbjuder köp av sexuella tjänster var den enda som kriminaliserar köparen. Majoriteten av svenskarna i studien har en positiv inriktning till lagen, även om de inte anser att lagen minskar tillgången och köpbehovet (Kuosmanen, 2010:247). Studiens resultat visade sig att lagen hade framförallt givit en effekt hos de som redan hade en negativ uppfattning kring prostitution. Kuosmanen (2010) skriver att en övervägande del av deltagarna, främst
23 kvinnor, vill även kriminalisera försäljningen av sex (Kuosmanen, 2010:247, 260).
Författaren tydliggör att lagen på ett sätt har givit en positiv effekt då kvinnor som säljer sex på gatan har i både Stockholm och Malmö halverats och i Göteborg har till och med två tredjedelar av dessa gatuprostituerade kvinnor slutat sälja (Kuosmanen, 2010:259). I
studien rapporterar 8 % av männen att de köper sexuella tjänster medans i Månssons (1996) studie Sex i Sverige - om sexuallivet i Sverige 1996 som Kuosmanen (2010) nämner och jämför resultatet med har 13,6% svarat att de betalar för sex. Kuosmanen påpekar dock att den motsvarande siffran kan bero på att år 1996 betraktades köp av sex mer som en omoralisk handling gentemot 1999 där köp av sex blev olagligt (Kuosmanen, 2010: 260, 261).
Kuosmanen (2010) förklarar att den svenska polisen fick ytterligare resurser för att arbeta med prostitution efter lagstiftningens inträde år 1999. Dock blev inte socialtjänster lika främjande av resursfördelningen. Sedan 1980-talet har Sveriges tre storstäder; Stockholm, Malmö och Göteborg upprättat speciella enheter som arbetar med prostitution. Arbetet utförs genom att urskilja samtliga prostituerade kvinnor och därefter stödja samt hjälpa de.
Fokuset har legat mest på kvinnor inom gatuprostitution då den betraktas mest synlig (Kuosmanen, 2010:261). Kuosmanen (2010) berättar att gatuprostitutionen har till en viss del sjunkit med anledning av lagstiftningens inträde. Dock förklarar Kuosmanen (2010) att det finns ytterligare faktorer till minskningen av gatuprostitutionen, nämligen; internet och mobiltelefoner (ibid.). Kuosmanen (2010) har i sina undersökningar om lagstiftningens effekter om sexköp på prostitution kommit fram till att en stor del av all prostitution har utanför myndigheternas kontroll även framkommit på platser som exempelvis hotell och i bostäder som tillhör både sexköparna och sexsäljarna. Detta visar sig i hans undersökningar framkomma även innan lagstiftningen trädde i kraft (Kuosmanen, 2010:250).
Luis E.C. Rocha, Fredrik Liljeros och Petter Holme (2010) förklarar i Information dynamics shape the sexual networks of internet-mediated prostitution att prostitution vanligtvis är ett dolt och stigmatiserat socioekonomiskt fenomen vars uttryck och sociala status varierat genom tiderna. I dagsläget så förklarar Rocha et al. (2010) att eskort verksamheten allt mer koordineras över internet på ett sätt som inte skiljer sig från dejtingsidor. I deras studie så har de undersökt ett modererat forum som diskuterade och betygsatte det tillfälliga sällskapet med eskorterna. Forskarna hänvisar till att denna typ av
24 informationsdelning reducerar risken att både bli besviken med det sexuella bemötandet och bedragen av sex köparen (Rocha, et al. 2010:5).
Kuosmanen (2010) belyser vidare att den nya tekniken har försvårat arbetet för polisen och socialtjänsten eftersom att sexuella tjänster har istället för i gatan inträffats genom olika kontaktsidor/kontaktzoner, vilket är enligt författaren internet och mobiltelefoner
(Kuosmanen, 2010:261). Dessa kontaktsidor/kontaktzoner har enligt Kuosmanen (2010) bidragit till att det blivit mer problematiskt att identifiera samtliga prostituerade personer för arbetarna. Dessa förändringar har orsakat till att socialarbetare har behövt utveckla sina strategier och arbetssätt för att lyckas komma i kontakt med personer som är delaktiga i prostitution. Kuosmanen (2010) menar vidare att den nya tekniken dvs.
internationaliseringen är en betydande faktor inom prostitutionen (Kuosmanen, 2010:261).
25
4. Teoretiska utgångspunkter
Våra två centrala teorier blir Empowerment och Feministiska perspektivet, dessa två kommer vi att använda oss av för att kunna analysera det insamlade materialet. Avsnittet inleds med en beskrivning av Ole Petter Askheim (2007) och Malcolm Paynes (2015) beskrivning om termen empowerment och därefter med en beskrivning av Lena Gemzöe (2012), Maggie O’Neill (2001) och Malcolm Paynes (2002) beskrivning av det
feministiska perspektivet.
Teorierna det Feministiska perspektivet och Empowerment anses relevanta för studien på grund av att studien syftar till att undersöka hur olika organisationer arbetar med
prostitution samt vilka faktorer de anser påverkar prostituerade kvinnors in- respektive utväg ur prostitution. Det feministiska perspektivet ur Gemzöes (2012) förklaring ger oss en inblick i hur organisationerna ser på prostitution och om det påverkar vilket stöd de prostituerade får. Empowerment ur Askheims (2007) och Paynes (2015) förklaring kan användas för att lyfta fram hur olika insatser kan stärka personens självbild och den egna förmågan. Istället för att enbart sätta fokus på personliga faktorer läggs en större fokus även på den sociala kontexten i klientens omgivning. Det innefattar då hur andra aktörer i klientens omgivning som exempelvis socialarbetare agerar för att stärka klientens
självförtroende och egna förmåga.
4.1 Empowerment
Ole Petter Askheim (2007) berättar i Empowerment i teori och praktik att termen
empowerment har blivit mycket populärt, det har blivit ledord för många organisationer i deras verksamhet och även varit ett intressant begrepp för forskare. Trots att empowerment anses vara någonting bra är den inte så lätt att definieras (Askheim, 2007:9). Askheim (2007) förklarar att ordet Empowerment, egenmakt, inbegriper order power. Power betyder styrka, makt och kraft (Askheim, 2007:9). En tydlig förklaring som Askheim (2007) ger i Empowerment i teori och praktik lyder:
26
“Empowerment, d.v.s. att tillskansa sig styrka, kraft och makt, betyder i denna kontext att personer eller grupper, som befinner sig i en maktlös position, ska skaffa sig styrka som kan ge dem kraft att komma ur maktlösheten” (Askheim 2007:18)
Genom denna mobilisering, förklarar Askheim (2007) vidare, ska klienten försöka
motarbeta de krafter som får dem att uppleva sig nere och på så vis få mer inflytande över sina egna liv. Utifrån detta formulerar Empowerment både en målsättning och samtliga medel som erfordras för att nå detta mål (Askheim 2007:18).
Malcolm Payne (2015) utvecklar termen Empowerment i Modern teoribildning i socialt arbete att syftet är att hjälpa klienten att få kraft och kunna fatta egna beslut och agera utifrån sina beslut. Detta kan man verkställa enligt Payne (2015) genom att se till att klienten framförallt kan bli delaktiga i de beslut som påverkar dem och agera utan att påverkas av personliga och sociala hinder. Detta kan man hindra genom att förbättra klientens förmåga och självförtroende (Payne, 2015:373). Termen handlar alltså främst om att hjälpa individer att få en starkare och mer positiv självbild (Payne, 2015:390). För att klienter ska kunna få en större förändring i sina liv och förståelse bör någon utomstående, som exempelvis socialarbetare, ge redskap som dessa kan nyttja för att styra sina liv på egen hand (Payne, 2015:373). Med hjälp av Empowerment kan socialarbetare även hjälpa klienterna att fundera över hinder som står i vägen för att uppnå målen och även motivera dem till att ta itu med de missförhållanden som påverkar klienterna (Payne, 2015:376).
Att ha kännedom och vara medveten om de systematiska orättvisor och förtryck som finns i samhället ger människor makt. Genom att bli medvetna om sina egna situationer ger detta nya perspektiv som på så vis ger individen möjligheten att sluta skuldbelägga sig själva för sina missförhållanden och därmed om möjligt, försöka ta egna beslut för att förändra sina situationer (Payne, 2015:390,391). Socialarbetarens roll utifrån Empowerment är alltså att stötta klienten till att få makt och kontroll över sitt liv samt att uppfatta vikten i att fatta beslut som berör deras liv (Payne, 2015:376).
Askheim (2007) säger att termen Empowerment används i samband med olika grupper som betraktas vara svaga i samhället, exempel på dessa grupper är framförallt: invandrare, homosexuella, drogmissbrukare, funktionshindrade och personer med psykiska sjukdomar
27 (Askheim, 2007:18). Askheim (2007) menar att Empowerment har olika inriktningar, dock finns det en del gemensamma synpunkter som är genomgående hos alla. Nämligen att människan som individ är ett aktivt och handlande subjekt i grund och botten och vill sitt eget bästa genom att skapa rätt förhållanden. Utan en positiv människosyn skulle
Empowerment inte kunna bevara sin existens (Askheim, 2007:19). Genom att
empowerment används som metod i praktiskt arbete kommer aspekter som nämnts ovan vara till hjälp i analysen.
4.2 Feministiska perspektiv
I detta avsnitt så kommer vi först att beskriva prostitution ur ett feministiskt perspektiv för att förstå hur könskategorier kan definieras i fältet och hur det kan leda till kontroversiella frågor. Vi kommer senare att presentera tre olika feministiska perspektiv samt kritiken dessa perspektiv fått. Maggie O’Neill (2001) beskriver i hennes bok Prostitution and Feminism att det olika feministiska perspektiven ser på prostitution på olika sätt (O’Neill, M. 2001:15). O’Neill beskriver att de kvinnor som är exploaterade av könshandeln stödjer samhällets patriarkala struktur (O’Neill, M. 2001:18) men berättar och citerar även kvinnor som prostituerat sig som i deras egen mening har det bra, trivs med köparna, pengarna och livet i stort. Hon syftar på att de kvinnor som aktivt prostituerar sig även anser sig ha ett gott självförtroende (O’Neill, M. 2001:24).
Prostitution ur ett feministiskt perspektiv
En feministisk analys utgår från att sexualiteten inte endast är en privat historia. I denna intima mänskliga aktivitet uttrycks samhällets maktstrukturer (Gemzöe, 2012:96).
Prostitution kan ses som en symbol för mäns makt över sexualiteten och prostitution är ett uttryck för en patriarkal sexuell ordning, samtidigt som den legitimerar denna ordning, eftersom själva existensen av prostitution utgör ett slags offentligt erkännande av att män som grupp har rätt till kvinnors sexualitet (Gemzöe, 2012:97). Enligt Gemzöe så har kriminaliseringen av köpet av sexuella tjänster i Sverige varit ett resultat av att en
feministisk analys av prostitutionen vunnit allmänt gehör (ibid). Existensen av prostitution anses som konkreta yttringar av kvinnors sexuella underordning (Gemzöe, 2012:99).
28
4.2.1 Radikalfeminism
Lena Gemzöe (2012) hävdar i hennes bok Feminism att radikalfeminismen innebär att kvinnor är förtryckta i kraft av sitt kön och att kvinnoförtryck är den mest utbredda och grundläggande formen av förtryck. Radikalfeminismens utgångspunkt är kvinnors egna erfarenheter. Denna teori är utformad av och för kvinnor och är en teori om kvinnors position i världen (Gemzöe, 2012:45). Till skillnad från det liberalfeministiska perspektivet så pekar radikalfeminister istället på förtrycket av kvinnor i det som liberalismen sett som en privat sfär. Gemzöe (2012) menar på att detta förtryck yttrar sig i form av mäns kontroll av kvinnor i familjen, i sexuellt förtryck inom och utom familjen, i kvinnomisshandel och kvinnoförakt. Lesbiska kvinnors sexualitet undertrycks enligt radikalfeminismens
perspektiv just för att den hotar den manliga kontrollen av kvinnors kroppar (Gemzöe, 2012:45). Det radikalfeministiska perspektivet försöker berätta att dessa former av förtryck är osynliga i liberalfeminismens betoning på kvinnors yrkesmässiga och politiska
rättigheter och påpekar på att kvinnosynen i de radikala vänster grupperna inte skilde sig nämnvärt från det omgivande samhället då kvinnorna tilldelades rollen av ”sekreterare, hemmafru eller sexobjekt, enbart med uppgiften att tillfredsställa de manliga aktivisternas politiska husliga och sexuella behov” (Gemzöe, 2012:45-46). Eftersom att alla kvinnor enligt radikalfeminismen är utsatta för ett förtryck just som kvinnor så fanns det en naturlig grund för en gemensam rörelse, och även en gemensam fiende – patriarkatet.
Termen patriarkatet betecknar ett samhälleligt system som bygger på mäns dominans över kvinnor och enligt radikalfeminismen har alla män fördelar av att leva i ett patriarkalt samhälle, då det ger män makt över kvinnor (Gemzöe, 2012:46).
Kritiken
Radikalfeminismen kritiseras för sitt fokus på könsrollsskillnader och kvinnors typiska erfarenheter, och för att detta gör att de många olika intressen som skilda kvinnogrupper har kan negligeras (Payne, 2002:320). En för stark vikt på genusskillnader kan innebära att man bagatelliserar kvinnors förmåga att skapa sociala förändringar och att man gör så att de blir fångade i en ”offerroll” (Ibid).
29
4.2.2 Liberal feminism
Liberalfeminism kan mycket vara den kändaste versionen av det feministiska perspektivet (Gemzöe, 2012:31). Roten i det liberalfeministiska perspektivet är kampen för att kvinnor ska åtnjuta samma grundläggande demokratiska fri- och rättigheter som män. Kvinnors nedsatta position i samhället ses som en följd av att de tidigare i historien uteslutits från politiska och lagliga rättigheter i samband med att de hindrats delta i arbetslivet på lika villkor. Kvinnor har istället blivit hänvisade till familjens privata sfär (Gemzöe, 2012:31).
De liberala feministerna har ur ett historiskt perspektiv kämpat för utbildning åt kvinnor, för lagliga rättigheter och inte minst, för rätten att delta i allmänna, politiska val (Ibid.). Det liberalfeministiska perspektivet inriktar sig på kamp och argumentation för att kvinnor ska få tillgång till den offentliga, politiska sfären på samma villkor som män och förespråkar att uppfostran, utbildning och genom att påverka attityder som medel för att upphäva kvinnors underordnade position.
Kärnan i liberal feminism är idén om kvinnan som fullvärdig individ och medborgare och en stor del av det kvinnopolitiska arbetet idag kan ses som en fortsättning på
liberalfeminismens kamp för kvinnors medborgerliga rättigheter och lika tillgång till den offentliga sfären idag (Gemzöe, 2012:37).
Kritiken
Enligt Gemzöe så existerar det en paradox kring liberalfeminismens politiska mål. Hon hävdar att liberalfeminismen är effektiv till en viss gräns i praktiken, men svag i teorin och hänvisar till att den liberalfeministiska argumentationen och kampen varit effektiv för att ge kvinnor grundläggande medborgerliga rättigheter och gradvis bättre villkor i framväxten av välfärdsstaten medan andra feministiska inriktningar invänt denna strategi och hävdar att gradvis integrera kvinnor i samhället inte fört kvinnor ur den underordnade positionen (Gemzöe, 2012:42).
4.2.3 Socialistisk feminism
Socialistisk feminism betonar förtrycket av kvinnor som ett led i den strukturella ojämlikhet som finns i ett klassbaserat socialt system. Kvinnoförtrycket samverkar med andra former av förtryck som exempelvis rör etnisk bakgrund och handikapp. Detta
30 perspektiv ger sig i kast med att skapa en teori som tar hänsyn till både klass och kön och hävdar att förtryckande sociala relationer ska analyseras och tolkas för att man ska kunna uppfylla olikartade intressen på skilda sätt (Payne, 2002:320).
Kritik
Socialistisk feminism får kritik av de radikala feministerna för sin begränsade uppfattning om de olika maktrelationer som finns mellan män och kvinnor och hävdar att ett fokus på klass och ekonomiskt förtryck ger otillräckliga förklaringar av patriarkatet (Ibid).
31
5. Forskningsmetod och genomförande
I detta avsnitt avser vi att behandla forskningsmetodikens olika delar. Delarna som kommer att presenteras är i sin ordning; val av forskningsmetod, semistrukturerade
forskningsintervjuer, förförståelse, urval, utförande av intervjuer, analys och bearbetning av data, forskningens validitet, reliabilitet och generaliserbarhet, forskningsetiska
överväganden och presentation av intervjupersoner.
5.1 Val av forskningsmetod
Respondenterna som medverkat i studien är tre verksamheter i Stockholm och en verksamhet i Kristinehamn. Då studiens syfte är att undersöka hur olika organisationer arbetar med prostitution och upplever sexköpslagen, samt vilka faktorer de anser påverkar prostituerade kvinnors in- respektive utväg ur prostitution så har vi haft avsikten att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod.
Vi använder oss av en kvalitativ forskningsmetod i studien, detta för att vi precis som Alan Bryman (2018) anser i Samhällsvetenskapliga metoder att betydelsen i studien är ord istället för siffror (Bryman, 2018:454). Vidare skriver Bryman (2018) att man som forskare genom kvalitativ forskningsmetod har som utgångspunkt att fokusera på deltagarnas perspektiv i form av vad de anser som viktigt och värdefullt. Den kvalitativa
forskningsmetoden använder sig av forskningsstrategier som ger beskrivande kvalitativ data om individers skrivna eller verbala utsagor samt dem observerbara handlingar (Larsson, 2005:91). Detta är något som vi anser inte skulle kunna vara möjligt med en kvantitativ metod på grund av att man med en kvantitativ metod försöker reducera det insamlade data till beskrivbara statistiska enheter (Larsson, 2005:92).
Kvalitativa forskningsmetoder omfattar tre huvudtyper av datainsamling; (1)öppna intervjuer, som ger direkta citat från intervjupersoner som exempelvis beskriver sina attityder, tankar, känslor och kunskaper. (2) Direkta observationer som består av detaljerade anteckningar och iakttagelser av studerade individers aktiviteter, beteenden, handlingar och interaktioner. (3) dokumentanalyser som består av citat från olika typer av skrivna källor som exempelvis behandlingsdokument, officiella rapporter och publicerade
32 skrifter (Larsson, 2005:91). Genom att använda oss av en kvalitativ intervjumetod så har författarna kunnat nå den specifika kunskap och upplevelsevärld som intervjupersonerna beskrivit i samband med deras förhållningssätt till olika teman (Larsson, 2005:92).
Intentionen är att kunna föra ett öppet samtal kring professionella och personliga frågor kring hur arbetet mot prostitution påverkat deras liv.
Genom samtal kan vi som forskare få möjligheten att ta del av respondenternas kunskap och insikt om deras förhållningssätt och erfarenheter. Intervjuer blir således vår avsikt eftersom att vi vill på bästa sätt få en förståelse i hur organisationer arbetar för kvinnor i prostitution (Bryman, 2018:487). Den kvalitativa intervjumetoden skiljer sig mycket från den kvantitativa, kvalitativa metoden betraktas som mer ostrukturerad. Forskningsmetoden markerar det generella och det är respondenternas tolkningar och uppfattningar som är i fokus. Ett sätt att få en djupare förståelse av respondenten under intervjun är enligt den kvalitativa metoden önskvärt att låta respondenten styra intervjuns riktning, det är alltså inte fel om respondenten avviker från frågorna som ställs och istället väljer ut frågor och svarar på sitt sätt (Bryman, 2018:487).
Under vår skrivningsprocess har vi inte haft några fastställda teorier i åtanke som vi testat på empirin utan enbart haft funderingar kring enstaka teorier. De behandlade teorierna och begreppen har härledas slutligen utifrån de data som samlats in. Bryman (2018) förklarar att en del kvalitativa forskare betonar i sina kommentarer att teorier och begrepp bör växa fram under processens gång (Bryman, 2018:462). Denna tankeprocess överensstämmer med det induktiva perspektivet som innebär att teorin baseras på resultatet av en
forskningsansats (Bryman, 2018:49). Inom kvalitativ forskning är ett vanligt
förhållningssätt att slutsatserna dras ur empirin och att teori appliceras först efter att empirin samlats in (Fejes & Thornberg, 2019:29).
5.2 Avgränsningar
Inledningsvis så önskade vi oss att intervjua aktiva/före detta prostituerade kvinnor för att kunna skriva en studie om prostitution ur de prostituerades perspektiv. Vi ansåg dock att det bland annat kommer vara svårt att få tag på intervjupersoner då vi inte haft någon tidigare kontakt med aktiva/före detta prostituerade och var osäkra på hur det föll, under de
33 etiska aspekterna. Vi valde då att avgränsa oss till att intervjua organisationer som aktivt arbetar med prostituerade och mot prostitution. Vi har vidare i denna studie valt att avgränsat oss genom att endast undersöka hur organisationer som har en koppling med staten arbetar med prostitution, upplever sexköpslagen, samt vilka faktorer
organisationerna anser påverka kvinnors in- respektive utväg ur prostitution. Vi har vidare avgränsat oss genom att undersöka enbart organisationernas perspektiv på prostitution och inte samhällets perspektiv.
5.3 Semistrukturerade forskningsintervjuer
Som datainsamlingsmetod använder denna studie av kvalitativa semistrukturerade forskningsintervjuer. Detta för att kunna utröna studiens syfte, som i själva verket är att undersöka hur olika organisationer arbetar med prostitution och upplever sexköpslagen, samt vilka faktorer de anser påverkar prostituerade kvinnors in- respektive utväg ur prostitution. Bryman (2018) förklarar att intervjuer är den mest tillämpade
datainsamlingsmetoden inom kvalitativ forskning och förekommer i olika former, därmed har denna studie använt sig av semistrukturerade intervjuer (Bryman, 2018:561).
Semistrukturerade intervjuer handlar om att forskaren har relativt specifika teman och frågor som ska behandlas och besvaras under intervjuns gång. En kvalitativ
semistrukturerad intervju formuleras utifrån en utförd intervjuguide av forskarna och innefattar olika teman eller allmänt formulerade frågor. När forskaren samlar in data använder den en lista med frågor som hjälper forskaren att hålla koll på ordningen och strukturen. Detta är vad en intervjuguide är enligt Bryman (2018). Bryman (2018) skriver vidare att en intervjuguide bör relateras till studiens syfte och frågeställningar för att samla in rätt information (Bryman, 2018: 563-566). Studiens intervjuguide skapades med hjälp av studiens frågeställningar och syfte. Våra frågor handlade framförallt om organisationernas stöd och arbete med prostitution, deras upplevelser kring sexköpslagen, de bakomliggande faktorerna de anser finns till att kvinnor väljer att prostituera sig eller ta sig ut ur
prostitution samt om målgruppen i överlag. Vi inledde samtalen genom att börja med att samla in information om respondenternas bakgrund (Bryman, 2018:566). Dessa
bakgrundsfrågor handlade om bland annat respondenternas ålder, utbildning, position i organisationen och erfarenhet av att arbeta med prostitution. Vår avsikt med dessa
34 bakgrundsfrågor var att inleda samtalet på ett sätt som får respondenterna möjlighet att känna sig bekväma i intervjun och för att sätta in deras svar i en kontext (Bryman, 2018:566). Intervjuguiden bestod av fyra teman; (1) organisationernas arbete, (2) prostitution, (3) målgrupp, (4) sexköpslagen (se Bilaga 1- intervjuguide)
Den som intervjuas kan svara på frågorna på sitt eget sätt och på så vis ha en stor frihet under intervjun (Bryman, 2018:563). Frågorna i intervjun behöver inte vara i samma ordning som de är i intervjuguiden, och frågor som inte finns i intervjuguiden kan även framkomma och baseras på en anknytning till något som intervjupersonen har sagt.
Intervjuprocessen är på så sätt flexibel (Bryman, 2018:563).
Semistrukturerade intervjuer anpassade sig väl som datainsamlingsmetod då vi till och börja med inledde vår undersökning med ett relativt tydligt fokus istället för att visa en allmän vilja att undersöka ett område eller tema, detta gjorde vi för att vi ville likt Brymans (2018) förklaring ta oss an av specifika frågeställningar. Semistrukturerade intervjuer är även en datainsamlingsmetod som förmodligen föredras av flera forskare eftersom att de får möjligheten att diskutera och jämföra intervjuerna (Bryman, 2018:564).
Vår avsikt med semistrukturerade intervjuer var att skapa en frihet gentemot
respondenterna och ta reda på deras subjektiva upplevelser om prostitution genom en formulerad intervjuguide som förväntades besvara studiens syfte och frågeställningar.
Fördelen med datainsamlingsmetoden är att forskaren kan ställa frågor på vilket sätt den vill, de behöver alltså inte ställas i ordning. Dessutom kan forskaren ställa andra frågor som inte finns i intervjuguiden (Bryman, 2018:562–563).
5.4 Förförståelse
Förförståelsen anses vara en viktig komponent när det kommer till framväxten av förståelsen och en senare tolkning. Förförståelsen innefattar forskarens kunskap och förståelse kring ett fenomen som ska studeras. Ingen av oss har en utbildning i ämnet och även ingen djupare kunskap om prostitution. Detta grundar sig till att vi inte heller har träffat på någon kvinna med erfarenhet av prostitution. Vi har dock varit medvetna om att prostitution existerar och består av sexuella tjänster som erbjuds till ersättning och handlar
