Sexköpslagen

6.1.1 Prostitutionens utveckling efter sexköpslagen

Prostitution kan betraktas som en karriär där återfall många gånger är återkommande.

Sanders (2007) säger att de prostituerade kvinnornas handlingsutrymme grundar sig på samhällets struktur. Samhällets utformade lagar, normer och värderingar har en stor påverkan hos individer som utför sexarbete (Sanders, 2007:91–92). Prostitutionens utveckling har enligt Intervjuperson 3 och Intervjuperson 4 gått från gatuprostitution till hotell och vidare har kontakten skett mycket via nätet vilket anses delvis vara på grund av lagstiftningens inträde.

“Den har ju förändrats (...) förut var det mer gatuprostitution, vi har ju aldrig haft bordeller i Sverige direkt men prostitution var på gatan.

Nu är det inte så mycket prostitution i gatumiljö finns fortfarande lite i Stockholm (...) nu är prostitution mest via annonser (…) Det finns på

43 hotell (…) Det sker mycket när folk hyr ut sina lägenheter utan att

veta vad syftet är”. – Intervjuperson 3

“Det har förändrats kanske dels för sexköpslagen, men de sista 10-15 åren har man gått ifrån gatuprostitution till hotell, från hotell till lägenhet och från lägenhet till bilar. Alltså man köper och säljer sex på andra fält än tidigare (…) plus att kontakten sker mycket via nätet

nu än för 10-15 år sedan, då kunde man ha kontakt på vägen”. – Intervjuperson 4

Gatuprostitutionen har, enligt Kuosmanen (2010), varit mest förekommande bland de prostituerade kvinnorna tidigare och även betraktats som mest synlig prostitution

(Kuosmanen, 2010:261). Den har dock sjunkit till en viss del under åren med anledning av prostitutionens utveckling som grundat sig på samhällets utformade strukturer, som

exempelvis lagstiftningen (Sanders, 2007:91–92). Internet och mobiltelefoner betraktas också som en bidragande faktor till gatuprostitutionens minskning och utveckling (Kuosmanen, 2010:261). Prostitutionen kan betraktas som ett dolt fenomen i och med utvecklingen kring internet (Rocha, et al. 2010:5).

Intervjupersonen 3 berättar hur gatuprostitutionen förändrats med tiden, speciellt efter att den nya tekniken inkom. Hen beskriver vidare att det fortfarande finns gatuprostitution kvar framförallt i Malmskillnadsgatan i Stockholm och i Rosenlund i Malmö. Vidare uttrycker hen att de har haft mycket problem med prostitution på hotell, vilket även Intervjupersonen 4 gör. Lagstiftningen har med andra ord bidragit till en reducering av gatuprostitutionen i Sverige, dock innebär detta inte en minskning av antal sexarbetare utan enbart förflyttning av verksamhet. Från gatuprostitution har man gått till hotell och från hotellrum har man gått till lägenhet. Vidare förklarar Intervjupersonen 4 att

hotellpersonalen har varit bra på att larma när de upptäckt sexhandel, detta har på så vis orsakat till att man “bytt ut hotellrummen till lägenhet” och att dagens prostitution “sker mycket via nätet” enligt Intervjupersonen 4. Även Intervjupersonen 3 hävdar att “det finns fortfarande på hotell men…” prostitutionen sker mest bland “sidorna som heter

Sugardating, som egentligen är betänkt för prostitution” vilket överensstämmer till en viss del med Kuosmanens (2010), Sanders (2007) och Luis E.C. Rochas et al. (2010)

44 undersökningar kring prostitutionens utveckling. Sugardating beskrivs av Intervjupersonen 3 som en sida som består av grupper med yngre tjejer som har sex mot ersättning med äldre personer. Intervjupersonen 3 anser vidare Sugardating som den nya prostitutionen, och beskriver att det finns bevis som tyder på detta. Kuosmanen (2010) beskriver att all

prostitution har inträffats på platser som exempelvis hot eller under en lång tid, även innan lagstiftningen började gälla (Kuosmanen, 2010:250).

“Det var egentligen två stora förändringar efter sexköpslagen. Den första var öppningen av gränserna, och den andra var digitaliseringen”. – Intervjuperson 1

“Gatuprostitutionen har halverats sedan sexköpslagen instiftades, men prostitutionen finns kvar på internet. Men detta är en konsekvens av teknikens

utveckling och inte av sexköpslagen”. – Intervjuperson 2

Intervjuperson 1 syftar med den första förändringen till att länder i Europa sluter sig samman till EU. Med denna del av citatet så skiljer sig intervjuperson 1 från de resterande intervjupersoner som enbart nämner gatuprostitution eller digitalisering. Detta tolkar vi kan vara på grund av att Intervjuperson 1 även undersökt hur de arbetar med prostitution i Nederländerna. Den andra stora förändringen syftar till att sex säljare kan ha annonser på internet och att man inte längre behöver stå på gatan för att sälja sex. Intervjuperson 2 syftar till att sexköpslagen lyckats halvera gatuprostitutionen men på grund av teknikens utveckling lyckats bli stor genom att man kan sälja sex på olika annonser och dejtingsidor.

Detta är likt Kuosmanen (2010) som förklarat i sin studie att sexköpslagen halverat gatuprostitutionen (Kuosmanen, 2010:259) och även nämner att internet och

mobiltelefoner är en av faktorerna till minskningen av gatuprostitutionen (Kuosmanen, 2010:261). Detta kan även hänvisas till Rocha et al. (2010) studie som förklarar att prostitution i dagsläget koordineras över internet och att internetsidorna även inte nödvändigtvis skiljer sig från vanliga dejtingsidor (Rocha, et al., 2010:5).

45

6.1.2 - Intervjupersonernas förhållning/åsikt till sexköpslagen

Sexköpslagen, som förbjuder köp av sexuella tjänster kriminaliserar köpet men inte säljandet av sexuella tjänster (Kuosmanen, 2010:247). I och med att lagen syftar att straffbelägga de som köper sexuella tjänster och inte de som säljer har intervjupersonerna förklarat deras åsikter och förhållning till lagstiftningen. Intervjupersonerna var väldigt mån om att lagen haft en positiv inverkan på samhället och stod stolt bakom lagens innebörd.

“Lagen har haft en stor betydelse för samhället i stort och det ska vara såhär, olagligt att köpa sex men lagligt att sälja det”. – Intervjuperson 1

“Sexköpslagen är en väldigt bra sak och bygger på ett gediget arbete. Lagen har ett bra upplägg som tydliggör att skammen ligger på köparen och inte säljaren.

Dock behöver lagen utvecklas. (…) lagen är även konstig när det kommer till brottsoffret”. – Intervjuperson 2

“Jag tycker att det är en jättebra lag (…) jättebra verktyg och jobba med och i arbetet mot människohandel (...) Sverige var först med den och i dagsläget är det

faktiskt flera länder som har efterföljt genom att ha liknande lagstiftningar (…).

Jag tycker att man skyddar de som säljer”. – Intervjuperson 3

“Jag kunde inte någonting om den fram till att jag började med det (…) Jag har förstått, sett och hört att det är det enda verktyget för att få sexköparna. Den är

oerhört viktig och det har minskat antal sexköp”. – Intervjuperson 4

Intervjupersonerna har en likvärdig syn på sexköpslagen, de anser i generellt sett att det bakomliggande arbetet som har lett till denna lag har varit väldigt noggrant utfört i och med att flera länder har efterföljt lagstiftningen precis som Intervjuperson 3 hävdar.

Intervjuperson 2 hävdar att sexköpslagen bygger på ett pålitligt arbete vilket blir identiskt med Intervjuperson 3 och 4 som anser att det är ett väldigt bra verktyg att arbeta med och att få köparna. Intervjuperson 3 anser att lagen skyddar säljarna medans Intervjuperson 4 upplever att lagen minskat antal sexköp. Intervjuperson 1 tycker själv att lagen haft

46 betydelse för samhället, dock förklarar hon vidare att vissa inte upplever lagen positiv på samma sätt för att arbetet skiljer sig i olika organisationer och detta kan bidra till att ens åsikter kring sexköpslagen och dess givande konsekvenser kan avskiljas från varandra.

Även fast våra intervjupersoner inte arbetade i samma organisation och på samma sätt var dem ändå mån om att lagen haft en positiv effekt för samhället och arbetet tolkar vi det som.

Intervjupersonernas positiva inställning kring sexköpslagen upplever vi gå i linje med Kuosmanens (2010) resultat som beskriver att majoriteten av svenskarna i hans

undersökning har en positiv uppfattning om lagen, dock så anser dessa individer att lagen minskar tillgången och köpbehovet (Kuosmanen, 2010:247). Detta motsätter sig i

Intervjuperson 4:ans åsikt, kring att lagen medfört reducering av prostitutionen i landet.

Samtidigt hävdar Intervjuperson 2 att lagen behöver utvecklas och anser att den är konstig när det kommer till brottsoffret.

Hen förklarar vidare att i sexköpsmål betalar köparen främst böter till staten och inte till den vuxna sexsäljaren, dessutom blir den prostituerade inkallad som vittne till brottet som begått, därav anser Intervjupersonen att lagen är konstig. Intervjupersonerna beskriver i sina intervjuer att sexsäljarna redan upplever i större grad psykisk ohälsa och att lagen kan ha en positiv inverkan på sexsäljarna för att skammen, menar Intervjuperson 2, ligger på köparen och inte på säljaren. Relaterat till sexsäljarnas mående förklarar McCarty et al. (2014) att psykisk ohälsa kan bero på flera olika negativa upplevelser, både från barndomen och även negativa upplevelser från vuxen åldern (McCarty, et al. 2014:1379).

I och med att våra Intervjupersoner förklarar hur sexsäljarna lider av psykisk ohälsa uppfattar vi att intervjupersonerna använder sig av Empowerment för att hjälpa

sexsäljarna att få kontroll över sitt liv (Payne, 2015:376). Frågan kring sexsäljarnas syn på lagstiftningen är alla intervjupersoner enade om att sexsäljarna som de har träffat har haft en positiv syn på lagstiftningen för att de inte straffbeläggas. De flesta sexsäljarna är också baserat på intervjupersonernas uttalande förenade om att lagen skyddar de för att köparen straffas.

47

6.2 Prostitution

6.2.1 Vägen in i prostitution

Detta tema hänvisar till vägen in i prostitution enligt våra intervjupersoners erfarenheter.

Våra intervjupersoner har uttryckt sig liknande till varandra och har nämnt att vägen in till prostitution grundar sig i psykisk ohälsa som härstammar från sexuella övergrepp och används som ett självskadebeteende. Gällande de prostituerade som har en koppling till människohandeln så uttrycker även intervjupersonerna att det även kan länkas till fattigdom, tvång, manipulation eller att man blivit lurad utöver den psykiska ohälsan.

“Det kan variera från person till person, men i grunden så skulle jag säga att det handlat om fattigdom, manipulation eller blivit lurad till att prostituera sig.

Prostitution kan även vara ett resultat av sexuella övergrepp i tidig ålder, våldtäkt eller känslomässig försummelse”. – Intervjuperson 1

“De som är prostituerade genom människohandel kan vara det på grund av att man blivit intvingad eller blivit inlurad i det. Annars så har jag personligen inte stött på

ett enda fall där man inte blivit utsatt för sexuella övergrepp”. – Intervjuperson 2

“Svår fråga (…) finns många anledningar, men jag skulle säga kanske den största anledningen är fattigdom, att man inte har tillgång till andra valmöjligheter, även psykisk ohälsa (…) sex används som självskadebeteende också”. – Intervjuperson 3

“De jag har mött så är uteslutande fattigdom (…) man lämnar Bulgarien, Ungern, Nigeria eller Ukraina, för att man inte har någon försörjning (...) Man blir antingen lurad eller går in med klara ögon om vad det handlar om (…) på svenska personer är det mer komplex (...) träffar de som gör det för pengar (…) regelbundet

eller enstaka tillfällen (...) det är mest självskadebeteende (…) många ville bara testa på Sugardating och blir fasta vid det (...) utsatt för våld tidigare”. –

Intervjuperson 4

Vi kan utifrån våra intervjupersoners svar koppla det till bland annat Månsson och Hedins (1999) forskning där de uppgav att 75 % av kvinnorna i studien upplevt svår uppväxt i

48 barndomen och att 43 % av dessa kvinnor även upplevt sexuella övergrepp (Månsson &

Hedin, 1999:70). Psykisk ohälsa som härstammar från sexuella övergrepp tycks även vara en gemensam nämnare för majoriteten av de prostituerade kvinnor både enligt våra intervjupersoner och den tidigare forskningen då Månsson och Hedin (1999) inte är de enda som nämner detta. McCarty et al. (2014) kallar detta för förtrycks perspektivet och omfattar utöver sexuella övergrepp även en familjs instabilitet, fattigdom, hemlöshet och kan leda till psykologiska konsekvenser som ångest, dålig självkänsla, depression med mera (McCarty, et al. 2014:1379). McCarty, et al. (2014) nämner även empowerment perspektivet som syfta mer på faktorer som kommer sent under ungdomen och är framväxande i vuxen ålder. Dodsworth (2012) framför likt Månsson och Hedin, och McCarty et al., i hennes forskning att en bidragande faktor till att ta sig in i prostitution är på grund av barndomsupplevelser som kännetecknats av missbruk, trauma och övergrepp (Dodsworth, 2012:526). Dodsworth (2012) nämner vidare att det finns två grupper av sexarbetare. Den ena gruppen innehåller kvinnor som upplevt dessa trauma och övergrepp och som anser att sexarbete är deras identitet. Den andra gruppen innehåller kvinnor som betraktar sexarbete som enbart ett arbete och är frivilligt delaktiga i prostitutionen. Detta stämmer vidare överens med Maggie O’Neill (2001) vy om prostitution och feminism. som anser att det finns två sidor av myntet och beskriver vidare att de prostituerade som

exploateras av könshandeln stödjer det patriarkala strukturen som samhället har (O’Neill, 2001:18), samt att de även finns kvinnor som i sin egen mening trivs som prostituerade och har ett gott självförtroende (O’Neill, 2001:24).

6.2.2 Vägen ut ur prostitution

Det finns många olika anledningar till att en prostituerad väljer att ta sig ut ur prostitution och vill göra en livsförändring. Att ta reda på varför och hur kvinnor som tidigare varit prostituerade utifrån intervjupersonernas upplevelser anses vara minst lika viktigt att uppmärksamma som de bakomliggande orsakerna till att kvinnor väljer att ta sig in i prostitution. En av intervjupersonerna nämligen, Intervjuperson 1 ger exempel och förklarar att det inte finns ett specifikt sätt för alla att ta sig ut ur prostitution och att alla prostituerade är individuella och har individuella behov.

49

“Ålder kan vara en sak, (…) man mognar och märker att man är värd mer. Man kan träffa någon speciell. (...) när det gäller de prostituerade som söker bekräftelse

eller har sex som självskadebeteende så behöver de läka på andra sätt och få professionell hjälp”. – Intervjuperson 1

“För många tror jag att det handlar om att de inte pallar mer. (...) att lidandet blivit så pass stort att man behöver ta sig ut och att man kommer ta livet av sig själv

om man fortsätter. (...) att man på något sätt nått “rock bottom”. Det bästa är när de själva vill ta sig ut, då är motivationen större”. – Intervjuperson 2

“I min erfarenhet så finns det ingen som vill vara i prostitution om dem har andra möjligheter. Kan man ta sig ur så gör man det”. – Intervjuperson 3

“Utländska kvinnor isåfall att de blir upptäckta (...) gäller det svenskar är det egentligen samma sak (…) alla berättar om hur illa och dåligt man mår och att det

tar ett tag innan man tar sig ut”. – Intervjuperson 4

Utifrån Intervjupersonernas svar uppfattar vi som att det finns ganska många anledningar till att man som prostituerad väljer att lämna rollen. Dessa kvinnor som valt att ta sig ut ur prostitution kan förklaras ur Månsson och Hedins (1999) utveckling av olika vändpunkter (Månsson & Hedin, 1999:71). Intervjuperson 1 benämner åldern som en bidragande faktor till att man väljer att ta sig ut. Desto äldre man blir, desto klarare blir tankarna och synsättet på livssituationen samt på sig själv som prostituerad tolkar vi påståendet som. I och med att Intervjuperson 1 även nämner att en annan bidragande faktor till att sig ut ur prostitution kan vara genom att träffa någon speciell och bli kär, relateras denna typ av vändpunkt till en så kallad positiv livsförändring som Månsson och Hedin (1999) presenterar i sin studie (Månsson & Hedin, 1999:71).

Sanders (2007) beskriver i sin studie att prostitution kan betraktas som en karriär som är svårt att gå ur direkt där återfall är vanligt förekommande (Sanders, 2007:74–95).

Intervjupersonen 3 förklarar att ingen prostituerad kvinna som intervjupersonen träffat under arbetet med prostitution skulle vara i prostitution om de inte behövde. Vidare tydliggör intervjupersonen att det finns vissa som skulle säga att de prostituerar sig

50 frivilligt men att även de skulle i slutändan erkänna att de inte väljer själva. Ingen skulle, påstår Intervjupersonen, välja att prostituera sig frivilligt. I och med att Intervjuperson 3 även säger att om man som prostituerad kan ta sig ur så gör man det, uppfattar vi utträdet då som en svår och återkommande process.

Att kvinnorna överväger sexarbete flera gånger innan de lyckas ta sig ut ur prostitution går ihop med en av Sanders (2007) dominerande vägar som hon presenterar i sin studie, nämligen yo-yoing. Yo-yoing innebär att kvinnor som påbörjat och avslutat sin roll som prostituerad många gånger har tillslut insett att de måste avsluta helt och hållet (Sanders, 2007:5-6). Även Månsson och Hedin (1999) diskuterar och särskiljer på kvinnor som kunde snabbt lämna rollen och på kvinnor som ansågs ha en så kallad halv fot i

prostitution. Kvinnor som hade en halv fot i prostitution övervägde sexarbetet och återkom flera gånger, dessa kvinnor kallades för gäst underhållare (Månsson & Hedin, 1999:71).

Även Intervjuperson 4 berättar att utträdet tar sin tid och är utmanande, dock så nämner Intervjupersonen att både utländska prostituerade kvinnor och svenska prostituerade kvinnor avslutar sin roll oftast efter att de blir upptäckta.

Sanders (2007) förklarar att andra faktorer som kan bidra till att man tar sig ut ur prostitution kan vara graviditet och nyfödda barn. Detta för att kvinnor vid sådana situationer tänker och agerar annorlunda om sina kroppar (Sanders, 2007:82). Barn och graviditet visade sig inte vara en bidragande faktor till att prostituerade kvinnor tar sig ur utifrån våra intervjupersoners berättelser, dock så berättade alla att en del som prostituerade var ensamstående och valde att fortsätta prostituera sig trots att de hade barn.

Intervjuperson 4 beskrev mer detaljerat och sa att kvinnor sålde sex den veckan

barnet/barnen bodde hos pappan. Intervjuperson 2 syftade mycket till att de prostituerade inte längre har någon ork att fortsätta och att de nått den punkten i deras liv där de måste ta sig ut ur prostitution.

Sanders (2007) förklarar hur samhällets sociala strukturer i form av lagar, normer och värderingar har en stor inverkan för kvinnor inom sexarbete, och är en framträdande faktor när det kommer till utträdet (Sanders, 2007:91-92). Detta går ihop med den socialistiska feminismen som menar att förtrycket av kvinnor uppstår av den strukturella ojämlikheten som finns i ett klassbaserat socialt system (Payne, 2002:320). Då Intervjuperson 1 säger att

51 kvinnor som har sex på grund av psykiska påfrestningar behöver professionell hjälp

bedömer vi hur viktigt användningen av Empowerment teorin är i arbetet. Utifrån teorin Empowerment kan socialarbetare hjälpa kvinnor att förbättra deras förmågor och

självförtroende genom att skapa en positiv och stark självbild hos de (Payne, 2015:373,390). För att dessa kvinnor ska kunna förändra sina liv och inte överväga

sexarbetet bör någon utomstående, som exempelvis socialarbetare ge relevanta hjälpmedel som de kan använda för att styra sina liv (Payne, 2015:373).

6.2.3 Prostitutionens effekter

Enligt våra respondenter så är det främst negativa konsekvenser som uppstår från att sälja sex. De uppger att prostitution bland annat är världens äldsta förtryck och inte världens äldsta yrke när vi bland annat frågar om hur de ser på legalisering av prostitution.

Prostitution är enligt dem även något som man tar sig till av när man är som absolut desperat och ingenting man gör frivilligt. De uppger även att det finns enstaka fall där den så kallade ”lyckliga horan” existerar och har valt att prostituera sig själv men tydliggör att detta är ytterst sällan och att majoriteten av de prostituerade är det på grund av att de inte har något val.

“(…) prostitution är inte världens äldsta yrke utan världens äldsta förtryck. I Tyskland som exempel så är det laglig och de har ett jätteproblem med människohandel. Prostitution är extremt utnyttjande. (…) om man nu ska göra prostitution lagligt som ett yrke då får man väl fan ha en utbildning på

det också”. – Intervjuperson 1

“(…) prostituerade upplever psykiska konsekvenser, majoriteten får även PTSD. Den lyckliga horan är ett undantagsfall”. – Intervjuperson 2

“(…) positiva effekter skulle jag nog inte kunna tänka mig att det finns. I ett jämställt samhälle så kan man inte ha prostitution”. – Intervjuperson 3

“Finns massor med negativa konsekvenser (…) framförallt psykisk ohälsa och våld. I Tyskland är det lagligt och statistiken visar att en prostituerad kvinna kunde bli mördad ungefär en gång i veckan”. – Intervjuperson 4

52 Med effekterna som nämns så anser vi att man ur Lena Gemzöe (2012) kan få en tydligare bild i hur prostitution uttrycker samhällets maktstrukturer samt ses som en symbol för mäns makt över sexualiteten (Gemzöe, 2012:96–97). Denna form av förtryck förklaras ur det radikala feministiska perspektivet vara ett förtryck skapat av det patriarkaliska

samhällssystem som bygger på mäns dominans över kvinnor (Gemzöe, 2012:46).

I och med att vi nämnt hur det radikala feministiska perspektivet kan kopplas till att prostitution är en form av erkännande till ett ojämlikt samhälle så tänkte vi nu nämna den

I och med att vi nämnt hur det radikala feministiska perspektivet kan kopplas till att prostitution är en form av erkännande till ett ojämlikt samhälle så tänkte vi nu nämna den