Miljöforskning
FORSKNINGSPROGRAM ÅR BUDGET,
MNKR MILJÖKVALITETSMÅL FÖRVÄNTADE EFFEKTER
Naturvårdskedjan länkas ihop Forskning för naturvårdens mål, styrmedel, åtgärder och utvärdering
2001–2006 30 Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Myllrande våtmarker Storslagen fjällmiljö
Revidering av delmål till Levande skogar och av styrmedel i det nya miljö- och landsbygds- programmet, nya riktlinjer för restaurering av våt- marker samt översyn av olika typer av naturskydd. Marbipp
Marin biodiversitet – mönster och processer
2001–2006 35 Hav i balans samt
Levande kust och skärgård Handfasta råd för det praktiska arbetet med bevarande i kustmiljön – vad som kännetecknar en skyddsvärd biotop och hur marina reservat ska utformas. Aqualiens
Främmande arter i akvatisk miljö
2002–2007 35 Hav i balans samt levande
kust och skärgård Riskbedömningar för avsiktlig och oavsiktlig intro-duktion av nya arter i svenska vatten. Generella mönster för vad som krävs för att en introduktion ska lyckas eller misslyckas.
Reprosafe
Reproduktion i en giftfri miljö 2001–2006 34 Giftfri miljö Nya metoder för att testa kemikaliers effekter på fortplantningen och det sexuella beteendet. Snap
Hälsoeffekter av luftföroreningar
2001–2006 34 Frisk luft
God bebyggd miljö Nya gränsvärden för hälsofarliga partiklar som blir vägledande för WHO:s arbete. Agree
Ökad effektivitet i miljöpoli- tiken
2001–2006 12 Alla En teori för hur man sätter miljömål på bästa sätt genom att klargöra vilka egenskaper ett miljömål bör ha för att vara rationellt och hur olika mål förhåller sig till varandra.
Mist
Miljöstrategiska verktyg 2003–2008 20 Alla Svara på hur till exempel miljökonsekvensbedöm-ningar fungerar och ge råd om hur miljöstrategiska verktyg ska utformas för att fungera bra.
Flipp
Förutsättningar för livscykel- hänsyn i integrerad produkt- politik
2003–2008 20 Giftfri miljö God bebyggd miljö Begränsad klimatpåverkan; Ingen övergödning Skyddande ozonskikt
Visa hur lagar, skatter och miljömärkning påverkar olika grupper av människor och ta fram hållbara system för produktion och konsumtion av varor som gynnar både företag och miljön.
Sharp
Hållbara Hushåll 2003–2008 16 Giftfri miljö God bebyggd miljö Begränsad klimatpåverkan; Ingen övergödning Skyddande ozonskikt
Handfasta riktlinjer för hur det lokala miljöarbetet och styrmedlen ska utformas för att ge långvariga effekter på hushållens beteende.
Engo
Bedömning av måluppfyllelse under osäkerhet
2003–2008 20 Alla Nya statistiska metoder för att snabbare och med större precision se effekterna av olika miljövårds- insatser.
Enforce
Genomdrivande av miljörätt i Europa
2003–2008 4 Alla Nya och bättre förvaltnings- och straffrättsliga instrument för en effektivare miljölagstiftning.
Vilt och fisk
Adaptiv förvaltning av vilt i skogslandskapet och fisk i sjöar och vattendrag
2004–2009 40 Levande skogar, Levande
sjöar och vattendrag Modeller för förvaltning av vilt och fisk som passar såväl miljömålen som ett hållbart nyttjande av dessa naturresurser.
Friluftsliv i förändring 2006–2009 18 Odlingslandskap, Storslagen
fjällmiljö, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Ett rikt växt- och djurliv
Förutsättningarna för planering och förvaltning för friluftsliv har förbättrats.
Climatools
Klimatverktyg 2006–2009 12 Begränsad klimatpåverkan Ta fram verktyg för att hantera samhällets behov av anpassning i framtiden.
Hållbar avfallshantering 2006–2009 16 Giftfri miljö, God bebyggd
miljö, Begränsad klimat- påverkan
Förväntade effekter av avfallsprogrammet är kost- nadseffektivare styrmedel inom avfallssektorn och avfallshanteringssystem som är bättre anpassade till konsumenternas behov.
Frisk luft i Sverige 2006–2009 18 Giftfri miljö, Frisk luft Ta fram vetenskapligt underlag om luftföroreningar
och dess effekter och ge stöd för politiska beslut nationellt och inom EU. Utveckla samarbetet med internationella och EU organisationer. Utveckling av integrerade modeller för beslutsstöd.
skötsel- och bevarandeplaner. Specialstudier har dessutom gjorts på utbredning av Sveriges enda korall, djupvattenskorallen Lophelia med syfte att stärka skyddet av denna art.
Programmet Naturvårdskedjan, som är under avslutning, rör hur miljökvali- tetsmål, styrmedel, åtgärder samt uppföljning och utvärdering kan länkas ihop så att naturvårdsarbetet kan bli effektivare. Programmet har till exempel bidragit till utvecklingen av ett effektivare miljöstöd i det nya landsbygdsprogrammet genom att föra fram betydelsen av ett landskapsperspektiv och tilläggsersättning för vissa naturvärden. Dessutom har programmet inom arbetet med Nationell strategi
för formellt skydd av skog framfört att nyckelbiotoper och andra värdekärnor
är viktiga komponenter i skogslandskapet, men att många värdekärnor är små och isolerade. Det räcker därför inte att bara med att bevara dessa för att på sikt behålla den biologiska mångfalden.
De olika projekten från programmet SNAP – Hälsoeffekter av luftföroreningar – har bidragit med ny kunskap till miljömålsarbetet med Frisk luft men också med underlag till det internationella förhandlingsarbetet om luftkvalitet.
Programmet ReproSafe – Reproduktion i en giftfri miljö – hade ett avslutande seminarium med forskare och användare från myndigheter och industrin i oktober. ReproSafe har genomfört seminarier inom EU och uppmärksammat kemikaliernas effekter i ekosystemen och på fortplantningen. En prioriterad del i den kommande forskningen inom området är miljöfaktorer och deras påverkan på reproduktion och utveckling.
Programmet AGREE – Ökad effektivitet i miljöpolitiken – avslutades hösten 2006. Forskningen inom programmet har handlat om hur man kan underlätta ut- formningen av nationella miljömål och skapa tumregler för att lösa målkonflikter, utveckla metoder för normförändring ifråga om hållbar utveckling inom företag, förbättra bedömning och utvärdering av lokala investeringsprogram, förbättra avvägningar av risker och kostnader i samband med saneringsbeslut samt åstad- komma en bättre utformning av faktablad om kemiska substanser. Resultaten har redovisats i en bok, Vägar till ett effektivt miljöarbete (2006).